Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar, in. m.
jämte i anledning av propositionen väckta motioner.
I en den 5 april 1963 dagtecknad proposition, nr 163, har Kungl. Maj :t
under åberopande av propositionen bilagda utdrag av protokollet over finansärenden
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar; samt
2) förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskredit
Beträffande
propositionens huvudsakliga innehåll må har anföras fol -
Propositionen, som grundar sig på bostadslåneutredningens betänkande
angående stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna (SOU 1962. 3D,
innehåller förslag om effektivisering av institutionernas organisation och
verksamhet i skilda hänseenden. Bland annat föreslås nya regler om belaningsvärdenas
bestämmande i syfte att nå en bättre samordning med de
statliga bostadslånen. Vidare föreslås institutionerna fa ratt att i viss u -sträckning lämna lån i form av byggnadskreditiv. Ändrade regler for bestämmande
av de orter, där stadshypoteks- och bostadskreditforeningar utan
särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t skall äga driva sm verksamhet, föreslås
De nuvarande förordningarna för stadshypoteks- och bostadskreditvasendet
har i de i propositionen framlagda förslagen till nya forfattningar undergått
tämligen genomgripande förändringar av dispositionstekmsk och redaktionell
art. De nya förordningarna har i propositionen föreslagits i princip
skola träda i kraft den 1 juli 1963.
I''ör fattnings förslagen har följande lydelse.
1 intrång till riksdagens pro,
t okoll 1963. 8 samt. Nr 26
2
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
Förslag
till
Förordning
om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar
Härigenom förordnas som följer.
1 Kap. Stadshypotekskassan
Ändamål
1 §•
mp^0h«il?arike,t Sveri?e* stadshypotekskassa har till ändamål att, i enlighet
Kung? MaT-rdr^V1 forordninS och 1 reglemente som utfärdas av
ninglr, viJot staC°ir2kå“ gen°m *" limna län äl ^^shypotetsföre.
Styrelse, verkställande direktör och
revisorer
cy §
nio^fedamöter altaS ^ StyrdSe Säte 1 Stockholm’ Styrelsen består av
c„?mng\Ma|-:t l?tser’ för en tid av fre år i sänder, två ledamöter och två
tid^Wr111^ —-dHm'' Full“äktige 1 riksgäldskontoret utse, likaledes för en
d av tre ar i sänder, en ledamot och suppleant för honom. Övriga sex leda
moter jämte sex personliga suppleanter för dem väljas på den i 7 § om
namnda ordinarie omhudsstämman. Av dem väljas två ledamöter och dems
suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eder suppleant sS
äré «valeTtörrjl“aTes0''nb“dSSlän,ma- SOm U1,“ ""d“ lredi«
gåuTm ändV^pT4 e!ler.s,/PI)leant innan den tid, för vilken han är vald,
Sllppleanf väljas yir “lb“dSS''to““ "X eller
Kungl. Maj:t förordnar en av de av Kungl. Mai:t utsedda ledamöterna ntt
skah v^ra^styrelsens°vSedorcHörander^S^a^S4UPmak44ge UtSedde ledamoten
JSSZ" riksgäldsfu„mäktige u,sedda leda
3
§.
Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 196ä
3
4 §•
Beslut om utseende eller entledigande av verkställande direktör, om uppläggande
av obligationslån eller om tillfällig upplåning för anskaffande av
rörelsemedel ävensom beslut om instruktion för värdermgsman och om
formulär för värderingsinstrument må styrelsen icke fatta, med mindre den
är fulltalig. För beslutets giltighet fordras därjämte, att den av Kungl. Maj .t
förordnade ordföranden eller den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten
biträtt beslutet. Beträffande styrelsens beslutförhet i övrigt stadgas i regle
m
Förbehandling av frågor, där enligt första stycket beslut fordrar fulltalig
styrelse, må, vid förfall för personlig suppleant, annan suppleant inkallas
i ordning efter den tidpunkt, då han första gången valts till suppleant.
5 §•
För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skola årli«en
utses fyra revisorer. Av dessa utses en, som skall vara revisionens
ordförande, av Kungl. Maj :t, en av riksgäldsfullmäktige och tva pa ordinarie
ombudsstämma. I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter. A\
de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara
auktoriserade av handelskammare i riket eller pa annat av Kungl. Maj.
godkänt sätt. Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och hans suppfeant
skola äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse for fastighets- och
^VerkbtällMde direktör eller annan befattningshavare hos stadshypoteksförening
eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse ma ej
vara remsor eller suppleant. Ej heller må den vara revisor eller suppleant
som är befattningshavare hos kassan eller eljest intager en underordnad eller
beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller til
sådan befattningshavare hos kassan, åt vilken uppdragits att ombesorja bokföringen
eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller den som
är eller varit gift med eller är trolovad med sådan styrelseledamot eller befattningshavare
som avses i detta stycke eller den som med honom ar i rätt
upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller ar syskon eller ar i det
svåserlag att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller den
som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till styrelseledamot
eller befattningshavare som förut nämnts.
Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer
6 §.
Styrelseledamöter, som genom att överträda föreskrifterna i denna förordning
eller med stöd av förordningen meddelade bestämmelser eller eljest
uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svara for skadan
en för alla och alla för en. • <?,
Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lainnat oriktig upp»1
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som granskats av dem, eller vid fullgörande av sitt uppdrag visat vårdslöshet,
äro de gentemot kassan ansvariga för all därav uppkommande skada,
en för alla och alla för en.
4
Bnnkoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
Ombudsstämma
7 §.
Ombud för föreningarna skola årligen före utgången av juni månad sammantrada
till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid, som kassans styrelse
bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och suppleanter
i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa, fastställer
balansräkningen och beslutar angående ansvarsfrihet för styrelsen.
Hpi «nFa °™bl!dssta™ma ?kall av styrelsen utlysas, då revisorerna påyrka
det eller styrelsen eljest finner det lämpligt. v y
Va r j e ^ för en in g ut ser till ombudsstämma ett ombud jämte en suppleant för
pa!>o0r^t tjugofemtal miljoner kronor av föreningens sammanlagda
oguldna lånebelopp hos kassan enligt föreningens senaste bokslut. Förening
ma dock ej representeras av flera ombud än fem. 6
verkstäT!^ It* m-6 ^SCS Iedamot eller suppleant i kassans styrelse eller
verkställande direktör eller annan befattningshavare hos kassan.
J nagon på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och kassan. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga
rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan äger ett
lntreSSet SOm kan yara stridande mot kassans. Vad sålunda stadä
l /§a-r ™a!lde tillämpning beträffande gåva från kassan så ock
beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man
k9,®^°aadetdirfkt,°j 6lIer annan befattningshavare hos förening eller av
styrelseledamot hos förening må ej såsom ombud vid ombudsstamma
deltaga i beslut om ansvarsfrihet.
Upplåning
.. . 8 §.
för sin lånerörelse utfärdar kassan obligationer, ställda till innehavaren.
Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer må icke uppgå
till mera an tio gånger beloppet av den i 16 § angivna grundfonden. *
Om grundfonden skulle genom förluster, som uppkommit på kassans rö
ta4envHT^elheta
nedg/ fe“*2n milj°ner kronor> må kassan mkTuppinnrisn^Q
lan’ ™ed mindre Kungl. Maj it lamnar tillstånd därtill. Om grundav
anledning som nyss sagts skulle nedgå med tjugofem miljoner
k“™T kassaa f/e upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på framställning
av Kungl. Maj :t medgiver detta. 6 ^
"Tages grundfonden i anspråk för täckande av förluster, skall kassan göra
anmalan därom hos Kungl. Maj:t. ivassan gora
tionsavtaiffå?enrWfS?m kaSSan utfärdar’ skola enligt bestämmelse i obligauppsägning.
b aS gen°m amortering> På bestämd förfallodag eller efter
10 §•
„Pa sbllldförbindelser med tillhörande säkerheter, som lämnats till försätt
f f°r at.Iam.nade lån.> skola snarast ställas under offentlig vård på
satt i reglementet narmare föreskrives. 5 1
Skuldförbindelserna jämte säkerheter skola utgöra pantsäkerhet för de
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
obligationer, som kassan utgiver, och pantförskrivas till kfl8““ f?r f
lån hos denna. Även de förbindelser för erhallna lan, som forenin0 utfärd
till kassan, skola tjäna som säkerhet för obligationerna.
Kassans styrelse skall tillse, att föreskriven säkerhet ar stalld och hålles
vid makt samt att pantsäkerheten icke understiger det sammanlagda beloppet
av utelöpande obligationer.
11 §• .
För tillfälligt behov av rörelsemedel eller för annat tillfälligt behov ma
kassan upptaga lån på kort bestämd tid eller med förbehåll om ratt att uppsäga
lånet till återbetalning inom sådan tid.
Utlåning
12 §.
Kassan må till föreningarna utlämna lån att återbetalas på nagot av följande
sätt: ,
1. genom viss årlig amortering (amorteringslån);
2. efter förloppet av viss tid, högst tjugo ar (fasta lan); el er
3. genom årlig amortering under viss tid och genom betalning av återstoden
vid utgången av denna tid (sammansatta lan). „ ,
Förfallotiden för fasta och sammansatta lan skall bestammas sa, att den
är förenlig med villkoren för kassans förbindelser. ^
Utöver dessa lån må kassan utlämna lån tiil föreningarna motsvarande
sådana lån för kostnader under byggnadstiden (byggnadskrav) som av
Se
Länesumman säl''uHämnas i kontanta penningar enligt den av föreningen
utfärdade skuldförbindelsen eller med den kapitalrabatt, som omständigheterna
må föranleda. Dock må lånesumman utlamnas i kassans obhgatio
ner, beräknade till parikurs, om kassans styrelse finner forhallandena pakalla
detta eller lånesökande begär det och kassans styrelse finner att h
der däremot ej möter. Därvid äger lantagaren erhalla sadana tillgång o
obligationer att det belopp, som kan påräknas vid försäljning av samt g
till honom utlämnade obligationer, sa nara som mojliöt oierensstamme
med lånesumman.
13 §.
Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, ager
föreningen uppsäga lånet till betalning efter ett ar, om kassans styrelse icke
finner villkoren för kassans förbindelser utgöra hinder däremot. Härvid har
föreningen att utgiva ersättning för den ränteförlust, som inbetalningen nia
föranleda (ränteskillnadsersättning), på det satt och med det belopp, som
kassans styrelse bestämmer. , ,
När det med hänsyn till kassans förpliktelser finnes kunna ske, ma kassans
styrelse medgiva förening att betala lån tidigare an nu ar sagt. Styre -sen äger i sådant fall, utöver erläggande av ranteskillnadsersattning, föreskriva
andra villkor för betalningen. . , , , ,
Angående erläggande av kapitalrabatt och ersättning for andra kostnader,
som kassan fått vidkännas vid upptagande av lån, lamnas föreskrift i legle
mcirtct
•• •• •
Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, ar föreningen
6
Bankoatskottets utlåtande nr 26 år 1963
cmttmånaden 6t fÖrfalIna beloPPet gälda ränta, beräknad efter en halv pro
14
§■
nflyta medel till kassan, som denna icke genast kan använda till infrian
de av små förbindelser eller till utlåning åt föreningarna, äger kassan «öra
efwTn räntebärande genom insättning hos svenskt §bankaktiebola
er hos svensk sparbank eller på postgiro eller genom placering i svensk
statsobligationer eller andra svenska statspapper, i SvSiges aTmlnna hvno
teksbanks, Svenska bostadskreditkassans eller kassans egna obligationer
eller genom utlåning mot fullgod säkerhet av sådana obSioner flle? a"-inteckning i fast egendom i stad eller tomträtt till i stad belägen fastighet.
Föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser
15 §.
h~„°r kas^ans förbindelser äro föreningarna ansvariga i förhållande till de
o0sta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av
torenmgarnas lån från kassan. Kan denna icke infria sina föSiSer med
sa^™?6rde?„f„gednemmemena‘ehOV ™Sk011 fri” f”''"™Sarna med
Kan törening icke fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stvcket
aro Övriga föreningar med där angiven fördelning ansvarig? för bristen ’
Fonder
„ 16 §.
d“k ei f6r,~
tioner^ a^Srtil^fnnS^1^01110-1''^ ala kassan taga grundfondsobligaj.
*,i P t*ti fullgörande av små förbindelser, då kassan för tillfället
kassan träKuETaKon '' " delt“'' S“m1, '' de“ ordninS som sägs i 20 §, då
18 §.
tillK.<!SjanS beh.äUn? a,svi"sl skall avsättas till en reservfond Unn.år denna
ÖC as
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
Har förening lidit förluster, som den icke kan tacka med sm säkerhetsfond
eller eljest utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet for föreningens
förbindelser, må kassans styrelse bevilja föreningen bidrag ur rese
fonden utan återbetalningsskyldighet med belopp motsvarande hoöst half
ten av reservfonden. Sådant bidrag må dock icke lämnas, med mindre ombud
för föreningarna haft tillfället yttra sig i frågan på ombudsstamma.
I övrigt må kassans reservfond anvandas endast till tackande av forluste ,
som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.
Förvaltnings- och fondbidrag
19 §•
Förening skall, i enlighet med vad kassans styrelse narmare bestämmer,
erlägga förvaltnings- och fondbidrag till kassan. Detta bidrag skall utga me
belopp, som fordras för att täcka kassans förvaltningskostnader och för att
möjliggöra erforderlig avsättning till reservfonden. Därvid skall tillses att
denna,§genom att på föreskrivet sätt tillföras vinst, kommer att inom skal a
tid uppgå till minst en procent av kassans skulder.
Likvidation
20 §.
Om kassans likvidation och om förfarandet därvid förordnar Kungl.
M\iid likvidation må grundfondsobligationer tagas i anspråk endast i den
mån annan tillgång saknas, som svarar för kassans förbindelser
Vad som återstår av kassans tillgångar sedan skulderna betalats skall
vändas för ändamål, som Kungl. Maj :t bestämmer efter horande av föreningarna.
2 Kap. Stadshypoteksföreningar
Ändamål
21 §•
Stadshypoteksförening har till ändamål att, i enlighet me^, be®ta^e!"
rna i denna förordning och i reglemente som utfardas av Kungl. Maj t,
----- .... , . — ----« j fast egendom eller tomträtt.
serna . ~------ -----------o ~ .
tillhandahålla lån mot säkerhet av inteckning
Förenings bildande och verksamhetsområde
22 §.
Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos Kungl. Maj :t.
Inom den del av riket, som Kungl. Maj:t bestämmer för förening, agcr
denna utöva verksamhet i samtliga städer och köpingar samt i de områden
utom stad eller köping, där hälsovårdsstadgans särskilda bestämmelser för
hälsovårdstätort gälla, så ock i annat tätare bebyggt område i den man Kung .
Maj :t därom förordnar.
8 Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
■ m^1t.Ör^in?-nÖrja Sin verksamhet, innan den hos kassan anmält sig
vilja erhalla lan till ett av Kungl. Maj :t bestämt minimibelopp. g
Medlemskap
23 §.
Mediern i förening är fastighetsägare eller tomträttshavare som hos för
enmgen haltar för län för vilket föreningen erhällit med" från kaasan.
Styrelse, verkställande direktör och revisorer
24 §.
Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort Kungl Mai-t he
stämmer Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse
son suPP1.ea"t for honom. Till sådan ledamot och suppleant bör utses perinsiktoch
erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomt
sätt?rXgen^T,SreS:ed,,”iiler j5m''e 1™ -tses på
„„ . 25 §.
o; J£?magS StlTelSe JUtser verkställande direktör. Beslut härom är dock
j vilande, med mindre det godkänts av kassans styrelse.
. . 26 §.
erfarenhet beträffande^örel™?™ 2rtiÄ''5->SltaI|ttHåtd)Xta^kt
F öreningsstämma
27 §.
rörentngsstämmTslfa/rhåll^Tde^l^^om^Tglementet^angiveh1*^611 ^*X*ra
Lånerörelse
p- - a 28 ^
fondZ"me8ddebÄlfs?LPt“äkréE aV-dfn; 32 5
tomträ,,. Härvid skal, SS
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
tomträtt upplåtna fastighet^ är belägen mom föreningens^verksamhetsom
råde,
att därå finnes uppford byggn , ndamål eller till affärslokaler,
som huvudsakligen ar avsedd“v inteckning i tomträtt, kassans
samt att, då fråga ar om lan n som byggnad, huvudsakligen
styrelse godkänt det gallande tomt g, {- jlera sådLna byggnader gemen''
form av byggnadskreditiv• p0.1,,?- in<J Byggnadskreditiv må dock utlam
:fasSS'',
1,nTä“n läm,e JkerEet, som föreskrivas i första stycket.
ffSSiSÄ® däremot fälla endast för kreditivets belopp.
29 §• .. .. , far
För förenings utlåning skola i tillämpliga driarjaltabestamme “™am_
rfgSneftet skola utgå till föreningen eller
från föreningen till kassan. ;nflvtande medel, vilka icke utgö
Förening
skall till kassanredovis «g''?iings. „eh fond
ra
avkastning av den i 32 § ang y * sädana bidrag, vinst vid av
Ä
av mlgtalar som föreninlen förvärvat eller ersättning som foremngen
uppburit för särskilda kostnader.
30 §. ..
Inteckning i fast egendom _eUei^tomträtt,ti®10™il^tego[åya^^1jtas> och ligga
ringslån, skall lyda pa minst d J^förenineens värdering uppskattade
inom hälften av det vid den på den med
värdet av den fasta egendomen eller ^weSriver det, må intomträtt
upplåtna fastigheten. Om uDnskattningsvärdet. Inteck
teckningen
dock hgga moui sex 1 brandförsäkringsyärde, där ej
mng skall alltid valra belagen in | kravet på brandförsäkring.
XÄÄÄSÄÄ. av°lånets löptid uppgår
tio år el^’^e^^lsern än dclna minimitid skola bestämmelserna i
ÄÄffiÄäÄ “.“A™ —«“»>-
SkS\Ä»m utgör säkerhet för byggnadskreditiv, skall lyda på minst
det belopp, varmed kreditivet tages i ansprak.
11 Ilihang till riksdagens protokoll 10611. « samt. År 2 b
10
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
• 1 med gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främ
jande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppföranTe av v\s bygt
nåd, bor, om ej sarskdda skäl annat föranleda, till grund för bedömSdft
n"mntuCkKin^SSakefheten 1 stäIlet för nppskattningsvärdet läggas det enligt
SÄÄSr''4''
Föreningsmedlemmarnas ansvarighet för förenings förbindelser
..... 31 §.
förbindelser äro medlemmarna ansvariga i förhållande till
1F“ pSStt
med*sainma fördelning''dem^mellari^^
Säkerhetsfond
. 32 §.
I dennimfnbf"hall-na årsvi?s,t ,ska11 avsättas till en säkerhetsfond.
Sätt gäraTrLfebäsande Wlii''''as 1 rörelsen mä de Pä Eggande
Förvaltnings- och fondbidrag
ondHsn
Likvidation
35 §.
Mas Kungl
ÄSÄSfS SK" skulderna betaiats skal,
område övertagits av annan flirpnl! T j f , f°rening vars verksamhetsmande,
överllSåas^SISa fÄn^'' KU”S'''' Mai:ls »“«■-
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
11
förvaltmngsbidrag skola aUtjamt aga tniamp g skola jämväl
ening, som finnas behövliga.
Förslag
till
Förordning
om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditforenmgar
Härigenom förordnas som följer.
1 Kap. Bostadskreditkassan
Ändamål
stadgas i 2 kap.
Styrelse, verkställande direktör och revisorer
Kassa» förvaltas av en styrelse rJd säte t Stockholm. Styrelsen består av
rSräSäÄ.MÄHfess:
förtiden till och med den ordinarie ombudsstamma, som hålles under tred
iClv6är våufédlot Ittrsu^élmlnnan den tid, för vi,ken han är vald,
12
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
gått till ända, skall vid nästa ordinarie ombudsstämma ny ledamot eller
suppleant valjas för återstående tid.
Kungl. Maj :t förordnar en av de av Kungl. Majrt utsedda ledamöterna att
vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten
skall vara styrelsens vice ordförande.
Arvoden till de av Kungl. Maj :t och av riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna
bestammas av Kungl. Maj.-t. 8
3 §•
Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.
4 §•
BesJut om utseende eller entledigande av verkställande direktör, om upp1
aggande av obligationslån eller om tillfällig upplåning för anskaffande av
rorelsemedel ävensom beslut om instruktion för värderingsmän och om for
^if“V''ar^er!nfS.
lnStr,rrt må styrelsen icke fatta med mindre den är
fulltalig. För beslutets giltighet fordras därjämte, att den av Kungl. Mai-t
bSTesln^f ff 6!!er dt6n fv riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten
mentetb 1 1 L Betraffande styrelsens beslutförhet i övrigt stadgas i regle
För
behandling av frågor, där enligt första stycket beslut fordrar fulltalig
styrelse, ma, vid forfall för personlig suppleant, annan suppleant inkallas
i ordning efter den tidpunkt då han första gången valts till suppleant
5 §.
aV S.tyrelse”s förvaltning och kassans räkenskaper skola årfö^ande4
aSvf Krnnr«TSMr-r; Av dessa utses en> som skall vara revisionens ordombudsstä™™*
f'' Maj:t’ enaa^ nksgaldsfullmäktige och två på ordinarie
ombudsstämma I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter.
auktorFserådlbUdSSi!an!f1ia7UtSedda sk°la en revisor och hans suppleant vara
auktoriserade av handelskammare i riket eller på annat av Kungl Mai-t
godkant satt. Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och hans supp''
°Cl1 erf“enhe* belräffande r5relse och
f,Ierkstadande direktör eller annan befattningshavare hos bostadskreditnmg
eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse må ei
vara revisor eller suppleant. Ej heller må den vara revisor eller suppleant
som ar befattningshavare hos kassan eller eljest intager en underordnad eldH
StalIrS tdl styrelseledamot eller verkställande direktör eller till
sadan befattningshavare hos kassan, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen
eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heder den
hpf£ttr-e 6nVant glft med eller ar troI°vad med sådan styrelseledamot eller
S? rgSrarVFm ayses, 1 detta stycke eller den som med honom?!
rätt upp- eller nedstigande slaktskap eller svågerlag eller är syskon eller är
detlnTnS8’ den,enf. är elIer varit gift med den andres7syskon, eller
damltHPäffUI!? av ad°Ptlon står i motsvarande förhållande till styrelseledamot
eller befattningshavare som förut nämnts. y
Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer
c 6 §<
Styrelseledamöter, som genom att överträda föreskrifterna i
ordning eller med stod av forordningen meddelade bestämmelsei
denna foreller
eljest
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
13
uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svara för skadan
''VSa^reTuSefi^inVÄttelse mot bättre vetande lämnat oriktig uppgitt
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i hand
fn. som granskats av dem, ellefvid fullgörande av sitt uppdrag visat vårdslöshet,
äro de gentemot kassan ansvariga för all darav uppkommande skada,
en för alla och alla för en.
Ombudsstämma
7 §'' . . . .
Ombud för föreningarna skola årligen gre utgången av jum “å^d sammanträda
till ordinarie ombudsstamma i Stockholm pa tid, som kassans y
“fse bestämmer Stämman förrättar föreskrivna ^
leanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter tor dessa, tast
ställer balansräkningen och beslutar angående ansvarsfrihet för styrelsen.
Extra ombudsstämma skall av styrelsen utlysas, då revisorerna påyrka
detväler förening1 Sfi? KudÄ ett ombud jämte en suppleant
för vane påbörjat tiotal miljoner kronor av föreningens sammanlagda oguldna
lånebelopp hos kassan enligt föreningens senaste bokslut. Förening må
dock ej representeras av flera ombud än fem. t,T„0i0o oiior
Till ombud må icke utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller
verkställande direktör eller annan befattningshavare hos kassan.
Ej må någon på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga roraiide aNtafÄu
tmiiom och kassa,,. Ej heller må han deltaga .behandhng av tra;
ga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om barn frågan ager ett
väsentligt intresse som kan vara stridande mot kassans. Vad sålunda stadgats
skall äga motsvarande tillämpning beträffande gåva från kassan, sa ock
träffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.
Verkställande direktör eller annan befattningshavare hos förening eller
av kassan utsedd styrelseledamot hos förening ma ej sasom ombud vid ombudsstämma
deltaga i beslut om ansvarsfrihet.
Upplåning
8 §
För sin lånerörelse utfärdar kassan obligationer ställda till innehavaren
Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer ma icke uppgå
till mera än tio gånger beloppet av den i 16 § angivna grundfonden.
Om grundfonden skulle genom förluster, som uppkommit på kassans rörelse
i dess helhet, nedgå med två miljoner kronor, ma kassan icke upptaga
nytt lån med mindre Kungl. Maj :t lämnar tillstånd därtill. Om grundfonden
av anledning som nyss sagts skulle nedgå ined fem mdjoner kronor må 1 -
san icke upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på framställning av Kunö .
M T äg es egrundf orid e n i anspråk för täckande av förluster, skall kassan göra
anmälan därom hos Kungl. Maj :t.
9 §•
De obligationer, som kassan utfärdar, skola återbetalas genom amortering
enligt plan, som angives i obligationsavtalet.
u
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
Kassan skall kunna uppsäga obligationslån till inbetalning på den förfallotid,
som i sådant avseende må vara bestämd i låneavtalet.
10 §.
De skuldförbindelser med tillhörande säkerheter, som lämnats till föreningarna
för utlämnade lån, skola snarast ställas under offentlig vård på
sätt i reglementet närmare föreskrives.
Skuldförbindelserna jämte säkerheter skola utgöra pantsäkerhet för de
obligationer, som kassan utgiver, och pantförskrivas till kassan för förenings
lån hos denna. Även de förbindelser för erhållna lån, som förening utfärdar
till kassan, skola tjäna som säkerhet för obligationerna.
Kassans styrelse skall tillse, att föreskriven säkerhet är ställd och hålles
vid makt samt att pantsäkerheten icke understiger det sammanlagda beloppet
av utelöpande obligationer.
11 §•
För tillfälligt behov av rörelsemedel eller för annat tillfälligt behov må
kassan upptaga lan på kort bestämd tid eller med förbehåll om rätt att uppsäga
lånet till återbetalning inom sådan tid.
Utlåning:
12 §.
Kassan må till föreningarna utlämna lån, som skola förräntas och amorteras
genom kontant erlagd annuitet enligt fastställd plan. Amorteringstiden
må ej överstiga fyrtio år.
Utöver dessa lån må kassan utlämna lån till föreningarna motsvarande
sådana lån för kostnader under byggnadstiden (byggnadskreditiv) som avses
i 28 § tredje stycket.
Lånesumman skall utlämnas i kontanta penningar enligt den av föreningen
utfärdade skuldförbindelsen eller med den kapitalrabatt, som omständigheterna
må föranleda. Dock må lånesumman utlämnas i kassans
obligationer, beräknade till parikurs, om kassans styrelse finner förhållandena
påkalla detta eller lånesökande begär det och kassans styrelse finner
att hinder däremot ej möter. Därvid äger lånesökanden erhålla sådana tillgängliga
obligationer att det belopp, som kan påräknas vid försäljning av
samthga till honom utlämnade obligationer, så nära som möjligt överensstämmer
med lånesumman.
13 §.
.... Sec*an tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, äger
oren ingen uppsäga lånet till betalning efter ett år, om kassans styrelse
icke ''inner v^lkoren för kassans förbindelser utgöra hinder däremot. Härvid
har föreningen att utgiva ersättning för den ränteförlust, som inbetalningen
ma föranleda (ränteskillnadsersättning), på det sätt och med det
belopp, som kassans styrelse bestämmer.
IV är det med hänsyn till kassans förpliktelser finnes kunna ske, må kassans
styrelse medgiva förening att betala lån tidigare än nu är sagt. Stvre
sen ager i sadant fall, utöver erläggande av ränteskillnadsersättning, föreskriva
andra villkor för betalningen.
,^n^nde erläggande av kapitalrabatt och andra kostnader, som kassan
IT V!d^™Tas,.Vld upptagande av lån, lämnas föreskrift i reglementet.
fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen
nXdlg* att Pa det forfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en halv
procent i manaden.
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
14 §.
15
lnflvta medel till kassan, som denna icke genast kan använda till infriande
av sina förbindelser eller till utlåning åt föreningarna, ager kassan göra
sådana medel räntebärande genom insättning hos svenskt bankaktiebolag
eller hos svensk sparbank eller på postgiro eller genom placering i svenska
statsobligationer eller andra svenska statspapper, i Sveriges allmänna
hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges statshypotekskassas obligationer
eller genom utlåning mot fullgod säkerhet av sadana obligationer eller
av inteckning i fast egendom i stad eller tomträtt till i stad belägen fastighet.
Föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser
15 §.
För kassans förbindelser äro föreningarna ansvariga i förhållande till de
högsta under senast förflutna räkenskapsåret pguldna kapitalbeloppen av
föreningarnas lån från kassan. Kan denna icke infria små förbindelser med
egna medel, äger den i mån av behov erhålla tillskott från föreningarna
med samma fördelning dem emellan. , , .
Kan förening icke fullgöra sin betalningsskyldighet enligt forsta stycket,
äro övriga föreningar med där angiven fördelning ansvariga for bristen.
Fonder
16 §-
Som grundfond för kassan ställer staten genom riksgäldsfullmäktige till
förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsagbara
från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av tvahundrafemtio
CTrundfondsobligationerna fortfara att tillhöra staten. Så länge kassans
samtliga förbindelser icke äro fullgjorda, äger staten dock ej forfoga over
obligationerna för annat ändamål än här sagts.
17 §.
Efter anmälan till riksgäldskontoret må kassan taga grimdfondsobligationer
i anspråk till fullgörande av sina förbindelser, da kassan för tillfallet
saknar tillgängliga medel till detta, samt, i den ordning som sags i 20 §, da
kassan trätt i likvidation. ..
Då i annat fall än vid kassans likvidation grundfondsobligationer tagits i
anspråk, skall kassan ersätta staten den ränta, som staten med anledning
härav må hava utgivit, och snarast möjligt tillföra grundfonden obligationer
svarande mot de grundfondsobligationer, som tagits i ansprak.
18 §.
Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond. Uppgår denna
till tre procent av kassans skulder, må dock uppkommande vinst enligt styrelsens
beprövande användas till att främja syfte, som sammanhanger med
kassans ändamål. ,
Utan hinder av vad i första stycket stadgas må kassans styrelse av årsvinsten
bevilja förening bidrag utan återbetalningsskyldighct till att tacka
föreningens förvaltningskostnader. . ... ,
Har förening lidit förluster, som den icke kan tacka med sin säkerhetsfond
eller eljest utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet för förening
-
16
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
ens förbindelser, må kassans styrelse bevilja föreningen bidrag ur reservfonden
utan återbetalningsskyldighet med belopp motsvarande högst hälften
av reservfonden. Sådant bidrag må dock icke lämnas, med mindre ombild
för föreningarna haft tillfälle att yttra sig i frågan på ombudsstämma.
1 övrigt ma kassans reservfond användas endast till täckande av förluster,
som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.
Förvaltnings- och fondbidrag
19 §.
förening skall, i enlighet med vad kassans styrelse närmare bestämmer,
erlagga förvaltnings- och fondbidrag till kassan. Detta bidrag skall utgå med
belopp, som fordras för att täcka kassans förvaltningskostnader och för att
möjliggöra erforderlig avsättning till reservfonden. Därvid skall tillses, att
denna, genom att på föreskrivet sätt tillföras vinst, kommer att inom skälig
tid uppgå till minst tre procent av kassans skulder.
Likvidation
20 §.
kassans likvidation och om förfarandet därvid förordnar Kungl.
Om
Maj :t.
Vid likvidation må grundfondsobligationer tagas i anspråk endast
man annan tillgång saknas, som svarar för kassans förbindelser
v Jn Sf™ ate!iStår„aV kass?ns tillgångar sedan skulderna betalats skall anemnga
^ andamåI’ som Kun8L MaJ:t bestämmer efter hörande av för
-
i den
2 Kap. Bostadskreditföreningar
Ändamål
21 §
Bostadskreditförening har till ändamål att, i enlighet med bestämmelser
handahåna
[?rordnin§ ocb i reglemente som utfärdas av Kungl. Maj :t, tillhandahålla
lan mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt.
Förenings bildande och verksamhetsområde
. ... . 22 §.
Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos Kungl Mai -t
Inom den del av riket, som Kungl. Majft bestämnmr för förening äger
denna utova verksamhet i samtliga städer och köpingar samt i de områden
häTsovåföstätort S8’ tar häIsovårdsstadgans särskilda bestämmelser för
'' “nnat ‘alare b''b«* o».rfd. i de,, m4„
vilS ^verksamhet iiman den hos kassan anmält sig
ja erhålla lån till ett av Kungl. Maj:t bestämt minimibelopp. b
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
Medlemskap
17
23 §.
Medlem i förening är fastighetsägare eller tomträttshavare, som hos föreningen
häftar för lån för vilket föreningen erhållit medel från kassan.
Styrelse, verkställande direktör och revisorer
24 §.
Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort Kungl. Maj :t bestämmer.
Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse och
suppleant för honom. Till sådan ledamot och suppleant bor utses person med
insikt och erfarenhet beträffande rörelse for fastighets- och tomtrattsbelaning.
Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter for dem utses pa satt i reglementet
föreskrives.
25 §•
Förenings styrelse utser verkställande direktör. Beslut härom är dock ej
gällande, med mindre det godkänts av kassans styrelse.
26 §.
För revision av föreningsstyrelses förvaltning och förenings räkenskaper
skola årligen utses revisorer jämte suppleanter. Kassans styrelse utser en
av revisorerna och suppleant för honom. _
Den som är befattningshavare hos förening eller eljest intager en underordnad
eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör
eller till sådan befattningshavare hos föreningen, åt vilken uppdragits
att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver,
må ej vara revisor eller suppleant i samma förening, ej heller den som
är eller varit gift med eller är trolovad med sådan styrelseledamot eller befattningshavare
som avses i detta stycke eller den som med honom ar i rätt
upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller ar syskon eller ar i det
svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller den
som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till styrelseledamot
eller befattningshavare som förut nämnts. ......, , ,
Den av kassan utsedde revisorn och hans suppleant bora aga insikt och
erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelanmg.
Föreningsstämma
27 §•
Ordinarie stämma med förenings medlemmar skall hållas årligen. Extra
föreningsstämma skall hållas i de fall, som reglementet angiver.
Lånerörelse
28 §.
Förening må, bortsett från placeringen av den i 32 § angivna säkerhetsfonden,
meddela lån endast mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller
tomträtt. Härvid skall iakttagas, att den fasta egendomen eller den med tomträtt
upplåtna fastigheten är belägen inom föreningens verksamhetsområde,
att därå finnes uppförd byggnad, som är nöjaktigt brandförsakrad och som
huvudsakligen är avsedd för bostadsändamål eller till affarslokaler, samt att,
18
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
ar on? lan mot säkerhet av inteckning i tomträtt, kassans stvrelsp
godkant det gällande tomträttsavtalet. Som byggnad, huvudsakligen avsedd
för bostadsandamå1, anses jämväl för flera sådana byggnader Gemensam
T fSm§ f0[»Vatr^e,’ varm vatten, tvätt eller annat liknande ändamål.
I fråga omlan till kommun må förening, i den omfattning och på de vill
k0FörTif''VMpaj: be,sta™mer> eftergiva kravet på brandförsäkring.
U fCka ^stnader under tiden för uppförande av byggnad på fast
g ndom eller med tomträtt upplåten fastighet må förening meddela lån i
form av byggnadskrav. For sådant lån skola i övrigt föreskrifterna i första
endaS om^ånrlrP^1-6 Byggnadskreditiv må dock utlämnas
ndast om lantagaren jamte säkerhet, som föreskrives i första stycket ställer
annan betryggande säkerhet för lånet. y ’
f ru1!61’ angives 1 första stycket, skall gälla för låntagarens samtliea
foiphktdser till föreningen. Sådan ytterligare säkerhet, som låntagaren stiller
for byggnadskreditiv, skall däremot gälla endast för kreditivlts belopp.
_..... 29 §.
utlåninlTrån1f—* tillämPbSa delar gälla bestämmelserna för
ma viHkor som «Ilfa f f"°rei?mgarna- ^orenm§ ska11 lämna lån mot sam
frånJöreZgeTflll
kears»ean.,8t reglemen,el skola lllSä «>> föreningen elleSr
gömaTkaftnS^v”^^88^"^0^83 a"a infIytande medel, vilka icke ut
eiier
ersä,tai"?-^
30 §.
Inteckning i fast egendom eller tomträtt, som utgör säkerhet för amorfe
fSkal] På “inst det bel°PP* fm vilket lårbevdYas och ligga
skott!,!lp fJ.al:dedelar av det vid den långivande föreningens värdering ullskattade
värdet av den fasta egendomen eller av byggnad, som uppförtsllå
fifomm|diit011atrait aPPlåtaa fastigheten. Inteckning skall alltid vara belägen
inom gallande brandförsäkringsvärde, där ei förening o» s 0 §
stycket eftergivit kravet på brandförsäkring 3 g 28 § andra
häHr11 f™a meddelas med mindre lån mot säkerhet av inteckning med
gande sättTrdnlt^ne^T”11 ff-tigh-et eller tomträtt prövas vara på betryg
•
*■“» »''da p*
ianrfr 3 §aHande bestämmelser om lån av statsmedel till främ
lad^bör
bo,f?b-:Sn! Ct s,ådant ,än beviljats till uppförande av viss byggnad,
bor, om ej särskilda skal annat föranleda, till grund för hedömanHpt
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
19
Föreningsmedlemmarnas ansvarighet för förenings förbindelser
31 §•
För förenings förbindelser äro medlemmarna ansvariga i förhållande till
de högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av
sina lån från föreningen. Kan denna icke infria sina förbindelser med egna
medel, äger den i mån av behov erhålla tillskott från medlemmarna med
samma fördelning dem emellan. .
Kan medem icke fullgöra sin betalningsskyldighet enligt forsta stycket,
äro övriga medlemmar med där angiven fördelning ansvariga for bristen.
Säkerhetsfond
32 §-
Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond.
I den mån förenings medel icke behövas i rörelsen må de pa betryggande
sätt göras räntebärande.
33 §.
I samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde
överföres till annan förenings område, må Kungl. Maj :t efter hörande av
kassan och de berörda föreningarna bestämma i vilken utsträckning och
under vilka villkor även säkerhetsfonden skall överföras.
Förvaltnings- och fondbidrag
34 §.
Låntagare skall, i enlighet med vad reglementet närmare stadgar, erlägga
särskilt förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Detta bidrag skall
utgå med belopp, som fordras för att täcka föreningens förvaltningskostnader
och för att möjliggöra erforderlig avsättning till säkerhetsfonden. Därvid
skall tillses att denna, genom att på föreskrivet sätt tillföras vinst, kommer
att inom skälig tid uppgå till minst tre procent av föreningens skulder.
Likvidation
35 §.
Om förenings likvidation och om förfarandet därvid förordnar Kungl.
Mai *t Innan sådant förordnande meddelas, skall föreningen höras.
Vad som återstår av föreningens tillgångar sedan skulderna betalats skall
överlämnas till kassan. Medel, som härröra från förening vars verksamhetsområde
övertagits av annan förening, må dock, efter Kungl. Maj :ts bestämmande,
överlämnas till sistnämnda förening.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963, då förordningen den 27
mars 1953 (nr 97)"om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditförenin>’ar
skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser om förvaltningsbidrag
och bidrag till säkerhetsfond skola alltjämt äga tillämpning beträffande
lån, som utlämnats före den 1 juli 1963. För tiden intill den 1 juli
1964 skola jämväl äldre bestämmelser om kassans styrelse samt om revision
20
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
äv styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper äga tillämpning. På den
—Skai! hållas före utgången av juni månad 1964, skola
1?dai^.0t®,r och. suppleant er i kassans styrelse ävensom revisorer
och suppleanter för dessa i enlighet med de nya bestämmelserna.
n1erl^r^! nITdJaSttStaIlan-det &V ^glemente för kassan och föreningarna
meddelar Kungl. Maj :t de narmare föreskrifter i fråga om bildande av förening,
som finnas behövliga.
Beträffande motiven för de i propositionen framlagda förslagen hänvisas
till densamma.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner:
1. motionen II: 943 av herrar Nilsson i Tvärålund och Börjesson i Falköping,
vari hemställes
A. att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 163 måtte
I. besluta
a) att de berörda kreditinstituten må bestämma belåningsvärden efter nu
gallande grunder,
b) att skyldighet att amortera primärlån ej må föreskrivas i vidgad utsträckning,
och
O att rätt för de berörda kreditinstituten att lämna byggnadskreditiv er
nu skall medges; J
II. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
a) att en översyn måtte företagas av grunderna för fastighetstaxeringen
1 , te.~atA fa sadana resultat som möjliggör en regelmässig anslutning av
sekundarlanens övre gräns till de statliga bostadslånens nedre gräns, och
bJ att i avvaktan på resultatet av nämnda översyn erforderliga åtgärder
matte vidtagas för att de statliga bostadslånen i förekommande fall skall
kunna fordjupas i den utsträckning som erfordras för att de statliga lånens
nedre grans regelmässigt skall sammanfalla med sekundärlånens övre
grans;
III. beakta vad i motionen i övrigt anförts; samt
B. att vederbörande utskott måtte utarbeta de författningsförslag som
foranledes av under A. I. ställda yrkanden; samt
2. likalydande motionerna I: 783 av herr Holmberg m. fl. och II: 948 av
err Carlsson i Stockholm m. fl, vari hemställes att riksdagen måtte beslu
3
3 1 °FS,ta hand avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 163 i de delar den
avser rätt for stadshypoteks- och bostadskreditföreningarna att utlämna
£SS m“V- eUer,- 0m 54 eJ Sker - «** kreditinstifu, ned i hZSåk
kortfristig utlåning måtte medgivas rätt att utlämna lån på samma villkor
som galler för stadshypoteks- och bostadskreditföreningal^, samt att vedermrande
utskott matte utarbeta förlag till de författningsändringar som er1
ordras i anledning härav.
vifet“m°tiVeringen fÖr dC 1 motionerna framställda yrkandena hänvisas
till motionerna 11:943 och 11:948.
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
21
Utskottet
De genom propositionen framlagda förslagen beträffande stadshypoteksoeh
bostadskreditinstitutionernas organisation och verksamhet bygger på
målsättningen att söka skapa sådana former för långivningen till bostadbyggandet,
att en smidig och rationell kreditförsörjning underlättas. Utskottet
finner denna allmänna målsättning naturlig och ändamålsenlig. I
åtskilliga avseenden kan också utskottet på de av departementschefen anförda
skälen ansluta sig till vad som föreslås genom propositionen. Någon
anledning att i dessa fall ytterligare utveckla skälen för utskottets ställningstagande
föreligger inte. Vid några frågor finner utskottet emellertid
anledning att uppehålla sig närmare. Detta gäller propositionens förslag
i vad avser belåningsgränser och värderingsprinciper, frågan om möjligheten
att föreskriva amorteringsskyldighet för primärlån samt frågan huruvida
institutionerna bör få möjlighet att lämna byggnadskreditiv.
Enligt nu gällande regler får institutionerna i det särskilda fallet utlämna
lån mot inteckning, som ligger inom en angiven procentsats av det lägsta
av två värden på fastigheten i fråga, nämligen taxeringsvärdet och ett av
föreningarna själva åsatt uppskattningsvärde. Denna regel har lett till att
det i många fall uppkommit problem beträffande anslutningen mellan av
bostadskreditförening utlämnat sekundärlån — vilket skall ligga inom 75
procent av det lägsta av nämnda båda värden — och statligt bostadslån,
vars undre gräns i allmänhet ligger vid 70 procent av ett av länsbostadsnämnden
efter särskilda normer framräknat avkastningsvärde. Eftersom
taxeringsvärdet i allmänhet är inte obetydligt lägre än det statliga organets
belåningsvärde uppstår ofta ett glapprum mellan föreningarnas lån och
de statliga lånen. För närvarande måste detta överbryggas genom fördjupning
av de statliga lånen eller genom separata lån.
Olika sätt att reglera detta anslutningsproblem har diskuterats. Förutom
fördjupning av tertiärlånet har som en möjlighet framförts förslag om en
höjning av belåningsgränserna för primär- och sekundärlån i förening med
införandet av en statlig garanti för den del av lånet som ligger ovanför nu
gällande gränser. Med den av utredningen intagna principiella ståndpunkten
— som vunnit departementschefens gillande — att en bättre anslutning
mellan föreningarnas lån och de statliga lånen om möjligt bör ske genom
en ordning, som inte förutsätter ett ökat statligt engagemang i finansiellt
hänseende, har det emellertid tett sig följdriktigt att avvisa dessa utvägar.
Utredningen har likaledes tagit avstånd från en sådan lösning av problemet,
att det statliga låneorganets värdering bleve normgivande även för stadshypoteks-
och bostadskreditinstitutionerna. Härvid hänvisar utredningen
till alt de båda institutionerna i likhet med andra långivare bör ha frihet att
vägra högre lån än de från sina synpunkter anser försvarligt. Den lösning
som utredningen stannat för alt förorda bygger på erfarenheten, att anslut
-
22
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
ningssvårigheterna i främsta rummet förorsakas av belåningsgränsernas
relation till taxeringsvärdena och endast i undantagsfall av belåningsgränsernas
bundenhet vid föreningarnas egna uppskattningsvärden. Utredningen
erinrar härvid om den ojämnhet, som taxeringsvärdena uppvisar inom olika
delar av landet. Anslutningssvårigheterna uppstår enligt vad utredningen
funnit huvudsakligen inom sådana delar av landet, där taxeringsvärdena är
särskilt låga. Det är enligt utredningens mening föga rationellt att belåningsgränserna
skall vara knutna till värden, som varierar bl. a. efter
taxeringsmyndigheternas varierande praxis. Mot denna bakgrund föreslår
utredningen, att taxeringsvärdena slopas som norm för föreningarnas långivning
och belåningsgränserna således fastställes endast på grundval av
föreningarnas egna uppskattningsvärden. Utredningen uttalar att, när undantagsvis
full anslutning till tertiärlånets nedre gräns inte uppnås, det
inte torde behöva uppstå några nämnvärda svårigheter att lösa anslutningsproblemet
antingen genom en kompletterande kredit eller medelst eu fördjupning
av tertiärlånet. I sammanhanget pekar utredningen på att landshypoteksinstitutionen,
som arbetar parallellt med och efter samma riktlinjer
som stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna, i sin långivning
inte är bunden vid taxeringsvärdena utan äger full frihet att fastställa belåningsgränserna
i relation till sina egna värderingar. Vidare konstaterar
utredningen, vilken genomgått och granskat de bestämmelser och principer
som ligger till grund för föreningarnas värderingar, att bestämmelserna utgör
en tillfredsställande författningsmässig grundval för att nå enhetlighet
i värderingsprinciperna. Till yttermera visso föreslår utredningen att reglerna
om instruktion för värderingsmän och om formulär till värderingsinstrument
överflyttas från reglementena till förordningarna.
Under remissbehandlingen har åtskilliga instanser för sådana fall, där
statliga bostadslån föreligger, förordat uttryckliga bestämmelser om att de
statliga värdena skall läggas till grund för belåningen eller att egna värden
skall åsättas endast om särskild anledning finns därtill. Några remissinstanser
har vidare ställt sig ytterst tveksamma om än inte formellt avvisande
till förslaget att slopa taxeringsvärdena som belåningsnormer och
endast tillämpa föreningarnas egna uppskattningsvärden. Bankinspektionen
ifrågasätter således om inte en reformering av taxeringsförfarandet skulle
vara den mest adekvata åtgärden för att åstadkomma en viss förskjutning
uppåt av institutionernas faktiska lånegränser. Inspektionen pekar härvid
på att riskmomenten reducerats genom statens stora engagemang i bostadsfinansieringen.
Vidare framhåller inspektionen att behov finnes av ett efter
objektiva och över hela landet likformiga grunder fastställt realistiskt fastighetsvärde.
Främst mot denna bakgrund förordar inspektionen en översyn
av taxeringsförfarandet.
Den av departementschefen förordade lösningen av anslutningsproblemet
utgör en avvägning mellan de ståndpunkter enligt vilka det statliga låneorganets
värdering automatiskt bör läggas till grund för föreningarnas
värdering respektive det helt bör ankomma på föreningarna att fastställa
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
23
belåningsvärdet. Det för statligt bostadslån fastställda pantvärdet av en
fastighet skall sålunda i regel godtas som belåningsvärde vid bedömning av
inteckningssäkerheten även för utlåning från förening men, där särskilda
skäl föranleder en annan värdering, skall föreningen tillämpa sitt eget uppskattningsvärde.
Föreningarna får alltså inte utan egen prövning tillämpa
de värden, som fastställts för den statliga långivningen, och blir eller inte
utan vidare bundna av de därvid fastställda värdena. En presumtion skapas
emellertid för ett godtagande av dessa värden. Beträffande slopandet av
taxeringsvärdena som norm ansluter sig departementschefen till utredningsförslaget.
Frågan om bestämmelserna för fastställandet av belåningsvärdena tas
upp i motion II: 943. Motionärerna hänvisar till den kritik som anförts i
anledning av förslaget om taxeringsvärdenas slopande såsom norm för säkerhetskravet
vid föreningarnas långivning. De uttalar vidare farhågor för
konsekvenserna av att föreningarna beträffande icke statsbelånade fastigheter
själva skall få fastställa belåningsvärdena. Mot denna bakgrund
hemställer motionärerna, att de berörda kreditinstituten må bestämma belåningsvärden
efter nu gällande grunder samt att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla, att en översyn måtte företas av grunderna för
fastighetstaxeringen i syfte att få sådana resultat som möjliggör en regelmässig
anslutning av sekundärlånens övre gräns till de statliga bostadslånens
nedre gräns. Vidare hemställes att, i avvaktan på resultatet av översynen,
erforderliga åtgärder måtte vidtas för att de statliga bostadslånen
i förekommande fall skall kunna fördjupas i den utsträckning som erfordras
för att de statliga lånens nedre gräns regelmässigt skall sammanfalla med
sekundärlånens övre gräns.
Vad först gäller frågan om slopandet av taxeringsvärdena som norm
för säkerhetskravet vill utskottet peka på att, medan några remissinstanser
visserligen ställt sig ytterst tveksamma härtill, något yrkande om att förslaget
i denna del skulle avvisas likväl inte framförts under remissbehandlingen.
Utskottet vill också hänvisa till att, såsom utredningen framhåller,
den parallellt med och efter samma riktlinjer som stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna
arbetande landshypoteksinstitutionen i sin långivning
inte är bunden vid taxeringsvärdena utan fritt äger fastställa belåningsgränserna
i relation till sina egna värderingar. Beträffande de av
stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna fastställda uppskattningsvärdena
vill utskottet erinra om att utredningens granskning av härvid tilllämpade
bestämmelser och principer visat att erforderliga formella garantier
för enhetliga normer får anses föreligga samt att institutionerna
är inriktade på att i möjligaste utsträckning tillgodose önskemålet om enhetliga
värderingsprinciper och en enhetlig tillämpning av dessa. I likhet
med departementschefen anser sig utskottet därför kunna konstatera, att
säkerhetssynpunkter inte med någon särskild tyngd gör sig gällande till
förmån för den nuvarande ordningen. Utskottet finner för sin del det av
departementschefen förordade förslaget utgöra eu lämplig avvägning mel
-
24
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
lan olika intressen och en ändamålsenlig lösning av anslutningsproblemet.
Utskottet kan således inte biträda motionärernas förslag i berörda delar
utan tillstyrker vad som i dessa hänseenden föreslagits genom propositionen.
För närvarande är de av bostadskreditföreningarna utlämnade sekundärlånen
amorteringslån, medan stadshypoteksföreningarnas primärlån kan
vara antingen fasta lån eller amorteringslån. Beträffande frågan om amortering
av primärlån erinrar departementschefen om sitt uttalande i prop.
1961:160 — vilket inte föranledde någon erinran från riksdagens sida
— att man borde söka nå fram till en amorteringsskyldighet men att man
borde försöka nå detta resultat genom överenskommelse. Enligt bostadslåneutredningens
uppfattning föreligger redan nu i stort sett de författningsmässiga
möjligheterna att stadga amorteringsskyldighet även beträffande
stadshypoteksföreningarnas primärlån. För undvikande av missförstånd
föreslår utredningen emellertid vissa omformuleringar av författningstexten.
Förslaget tillstyrkes av departementschefen.
I motion II: 943 yrkas att skyldighet att amortera primärlån ej må föreskrivas
i vidgad omfattning. Till stöd för yrkandet anför motionärerna, att
syftet synes vara att få till stånd en allmän amortering av primärlånen och
att en sådan ändring ej bör vidtas utan beaktande av verkningarna på bostadsfinansieringen
i stort. Vidare framhåller motionärerna att hypoteksinstitutens
primärlån bör ses som kredit mot en sådan realsäkerhet att
amortering normalt inte behöver komma i fråga.
Utskottet, som i och för sig saknar anledning att i detta sammanhang
gå in på den större fråga motionärerna berör men som vill erinra om att
den principiella frågan tidigare underställts riksdagen utan att departementschefens
uppfattning mött någon erinran från dess sida, vill framhålla
att enligt bostadslåneutredningens uppfattning de författningsmässiga
möjligheterna att föreskriva amorteringsskyldighet för primärlån redan
nu föreligger. De förändringar som i detta avseende föreslås har från
utredningens sida karaktären av klargörande. Utskottet kan för sin del
ansluta sig till vad som förordas genom propositionen i berörda delar och
avstyrker sålunda bifall till motionen.
Enligt utredningens av departementschefen biträdda förslag skulle möjlighet
att lämna byggnadskreditiv öppnas för institutionerna i likhet med
vad som i viss utsträckning gäller för postbanken, Svenska intecknings garantiaktiebolaget
(Sigab) och andra kreditinstitut, som förmedlar bostadslån.
Flera skäl har anförts till stöd härför. Ett förverkligande av förslaget skulle,
enligt vad som uttalats, medverka till en bättre anpassning av lånemedelsfördelningen
efter förskjutningarna i bostadsbyggandets omfattning.
Det har vidare motiverats med att institutionernas konkurrensförmåga
gentemot andra kreditinstitut därigenom skulle stärkas och de på detta
sätt ges bättre förutsättningar att fylla sin viktiga funktion i fråga om kreditstödet
åt bostadsbyggandet. Departementschefen har därjämte i sin
25
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1966
motivering pekat på att en ökad konkurrens mellan de på fastighetskreditmarknaden
verksamma instituten i och för sig leder till att bostadsbyggandets
kreditbehov bättre tillgodoses. Förslaget har mellertid också under
remissbehandlingen mött kritik från många instanser och avstyrkts av åtskilliga
av dessa. Framför allt har hävdats, att en rätt för institutionerna
att lämna byggnadskreditiv skulle innebära ett klart avsteg från deras traditionella
verksamhetsfält och dessutom stöta på betydande praktiska svårigheter.
Det har även framhållits att institutionernas resurser skulle onödigtvis
splittras om kreditivgivning ingick i verksamheten och att kapaciteten
att ge primär- och sekundärlån därigenom skulle minska. Departementschefen
finner för sin del att de anförda skälen mot förslaget inte kan betecknas
som avgörande. A andra sidan motiverar enligt departementschefen
de skäl utredningen framfört till stöd för förslaget, att man undanröjer
existerande hinder för byggnadslcreditivgivning från institutionerna som
komplement till deras nuvarande verksamhet med långfristig kreditivgivning.
Departementschefen betonar emellertid att kreditivgivningen bör bedrivas
med försiktighet. Han förutsätter vidare i likhet med utredningen,
att säkerhetskravet med avseende på kreditivgivningen vidgas i förhållande
till vad som eljest gäller beträffande institutionernas utlåning.
I motionen II: 943 hemställes att rätt för de berörda kreditinstituten att
lämna byggnadskreditiv ej nu skall medges och i de likalydande motionerna
I: 783 och II: 948 yrkas i första hand avslag på propositionen i berörda
del och i andra hand att kreditinstitut med i huvudsak kortfristig utlåning
måtte medgivas rätt att utlämna lån på samma villkor som gäller för stadshvpoteks-
och bostadskreditföreningar. Till stöd för sina yrkanden åberopar
motionärerna de under remissbehandlingen framförda invändningarna mot
förslaget. Detta rymmer vidare enligt motionärerna praktiska problem som
inte är tillfredsställande lösta på nuvarande stadium. Vad gäller värdet av
den ökade konkurrens som kan bli följden av förslagets genomförande uttalas
i motionen 11:943 att den inte skulle vara en följd av att ännu fler
institutioner konkurrerar på området utan av de speciella säkerheter som
förutsättes. I motionerna I: 783 och II: 498 framhålles i detta sammanhang
bankinspektionens och andra remissinstansers uttalanden om att svårigheterna
att erhålla byggnadskreditiv inte kan anses ha sin grund i institutionella
förhållanden. Sistnämnda motioner tar också upp riskfrågan.
Med tanke på de långtifrån obetydliga risker som är förenade med byggnadskreditivgivning
är det enligt motionärerna betänkligt att införa sådana
riskmoment i långivningen från kreditinstitut, där medlemmarna är ålagda
solidarisk ansvarighet. I motionen 11:943 uttalas, att det inte bör komma
i fråga att använda de för långfristig hostadslånegivning med hög säkerhet
avsedda obligationsmedlen till eu kortfristig kreditgivning av det åsyftade
slaget. Ett genomförande av förslaget skulle enligt motionen 11:943 föregripa
kreditinstitut utredningens arbete och enligt motionerna I: 783 och II:
948 leda till eu snedvridning av konkurrensen mellan olika kreditinstitut.
Denna skulle enligt de sistnämnda båda motionerna kunna undanröjas ge
-
26
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
nom att de kreditinstitut, som nu enbart har rätt att lämna kortfristiga lån,
medges rätt att engagera sig på den långfristiga kapitalmarknaden.
Enligt utskottets mening kan en rätt för institutionerna att i den av departementschefen
förordade omfattningen lämna byggnadskreditiv knappast
ge anledning till de farhågor som uttryckts i motionerna eller över
huvud taget föranleda principiella betänkligheter. Även om institutionerna
som sådana inte för närvarande kan lämna byggnadskreditiv har dock andra
på bostadslånemarknaden verksamma institutioner av principiellt samma
karaktär som stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna möjlighet
att lämna sådana kreditiv, t. ex. Sigab. Det kan därför snarare hävdas
att ett fortsatt förbud för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna
att lämna byggnadskreditiv skulle diskriminera dessa institutioner. Det bör
därjämte erinras om att departementschefen understrukit att kreditivgivningen
bör bedrivas med försiktighet. Det är uppenbart att denna kreditform
storleksmässigt kommer att ha ringa betydelse för institutionerna. Detta
innebär emellertid inte att dess förekomst skulle vara betydelselös. Redan
det förhållandet att institutionerna har möjligheten att lämna byggnadskreditiv
kan, alldeles oavsett om möjligheten utnyttjas eller ej, väntas
ha en konkurrensfrämjande verkan, som i sista hand får positiv betydelse
för bostadsmarknadens kreditför sörj ning. Otvivelaktigt finns det också tillfällen,
då det för en smidig anpassning av kreditgivningen till bostadsbyggandet
är av värde att stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna kan
lämna byggnadskreditiv. över huvud taget är enligt utskottets mening förslaget
i denna del en naturlig följd av den allmänna målsättning, till vilken
utskottet inledningsvis givit sin anslutning. Utskottet tillstyrker därför propositionen
i nu berörda hänseenden. Av vad utskottet nyss anfört framgår
vidare, att enligt dess mening förslagets förverkligande inte bör föranleda
någon justering av för andra kreditinstitut meddelade föreskrifter om lånerörelsen.
I sammanhanget vill utskottet understryka att ett bifall till propositionens
förslag inte får föregripa ställningstagandena inom kreditinstitututredningen
utan att utredningen givetvis måste anses oförhindrad att
inom ramen för sitt en gång givna uppdrag pröva ändamålsenligheten av
bl. a. frågan om stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas rätt att
lämna byggnadskreditiv.
Propositionens författningstext har i vad gäller ikraftträdandebestämmelserna
utformats med hänsyn till att förslagen ursprungligen förutsattes
i princip skola träda i kraft den 1 juli 1963. På grund av den nu inträffade
förskjutningen av frågans behandling torde tidpunkten för ikraftträdandet
böra ändras till den 1 januari 1964. Med hänsyn härtill har förslagen till
författningstext reviderats i berörda delar.
Beträffande de frågor som inte utvecklats närmare i det föregående ansluter
sig utskottet, såsom inledningsvis anförts, på de av departementschefen
anförda skälen till vad som förordas genom propositionen. Utskottet
hemställer således,
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963 27
A. att riksdagen måtte
1. med avslag å motionerna 11:943 samt 1:783 och II:
948 i vad motionerna avser frågan om rätt för stadshypoteks-
och bostadskreditinstitutionerna att lämna byggnadskreditiv,
samt
2. med avslag å motionen II: 943 i vad den i övrigt avser
ändring i de genom propositionen framlagda författningsförslagen,
3. för sin del antaga de genom propositionen framlagda
författningsförslagen med de ändringarna att ikraftträdandebestämmelserna
erhåller den nedan sasom utskottets förslag
betecknade lydelsen;
B. att följande motioner nämligen
1. II: 943
2. I: 783 och II: 948
till den del de icke kan anses besvarade med vad utskottet
ovan anfört och hemställt icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Förslag
till
Förordning
om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar
Härigenom förordnas som följer.
(Kungl. Maj.ts förslag)
Denna förordning träder i kraft den
1 juli 1963, då förordningen den 27
mars 1953 (nr 95) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar skall upphöra
att gälla. Äldre bestämmelser om
förvaltningsbidrag skola alltjämt äga
tillämpning beträffande lån, som utlämnats
före den 1 juli 1963. För tiden
intill den 1 juli 1964 skola jämväl
äldre bestämmelser om kassans
styrelse samt om revision av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper
äga tillämpning. På den ombudsstämma,
som skall hållas töre
(Utskottets förslag)
Denna förordning träder i kraft den
1 januari 196b, då förordningen den
27 mars 1953 (nr 95) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar skall
upphöra att" gälla. Äldre bestämmelser
om förvaltningsbidrag skola alltjämt
äga tillämpning beträffande lån,
som utlämnats före den 1 januari
196b. För tiden intill den 1 juli 1964
skola jämväl äldre bestämmelser om
kassans styrelse samt om revision av
styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper
äga tillämpning. På den
ombudsstäinma, som skall hållas fö
-
28
Bankoutskottets utlåtande nr 2(1 år 1963
(Kungt. Maj.ts förslag)
utgången av juni månad 1964, skola
dock väljas ledamöter och suppleanter
i kassans styrelse ävensom revisorer
och suppleanter för dessa i enlighet
med de nya bestämmelserna.
I samband---------
(Utskottets förslag)
re utgången av juni månad 1964, skola
dock väljas ledamöter och suppleanter
i kassans styrelse ävensom revisorer
och suppleanter för dessa i
enlighet med de nya bestämmelserna,
finnas behövliga.
Förslag
till
Förordning
om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar
Härigenom förordnas som följer.
(Kungl. Maj.ts förslag)
Denna förordning träder i kraft den
1 juli 1963, då förordningen den 27
mars 1953 (nr 97) om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar
skall upphöra att gälla.
Äldre bestämmelser om förvaltningsbidrag
och bidrag till säkerhetsfond
skola alltjämt äga tillämpning beträffande
lån, som utlämnats före den
1 juli 1963. För tiden intill den 1 juli
1964 skola jämväl äldre bestämmelser
om kassans styrelse samt om revision
av styrelsens förvaltning och
kassans räkenskaper äga tillämpning.
På den ombudsstämma, som skall
hållas före utgången av juni månad
1964, skola dock väljas ledamöter och
suppleanter i kassans styrelse ävensom
revisorer och suppleanter för
dessa i enlighet med de nya bestämmelserna.
I samband--------.
Stockholm den 12 november 1963
(Utskottets förslag)
Denna förordning träder i kraft den
1 januari 196å, då förordningen den
27 mars 1953 (nr 97) om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar
skall upphöra att
gälla. Äldre bestämmelser om förvaltningsbidrag
och bidrag till säkerhetsfond
skola alltjämt äga tillämpning
beträffande lån, som utlämnats före
den 1 januari 196å. För tiden intill
den 1 juli 1964 skola jämväl äldre bestämmelser
om kassans styrelse samt
om revision av styrelsens förvaltning
och kassans räkenskaper äga tillämpning.
På den ombudsstämma, som
skall hållas före utgången av juni
månad 1964, skola dock väljas ledamöter
och suppleanter i kassans styrelse
ävensom revisorer och suppleanter
för dessa i enlighet med de nya
bestämmelserna,
finnas behövliga.
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Bnnkoutskottets utlåtande nr 26 år 1963 29
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander*, Schmidt, Gustaf
Henry Hansson, Åke Larsson, Nils Theodor Larsson*, Palm och Hernelius;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Hansson i önnarp,
Carlsson i Stockholm, Bengtsson i Landskrona, Ekström i Iggesund, Rask
och Lindkvist.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrer Regnéll, Schmidt, Gustaf Henry Hansson, Nils Theodor Larsson,
Hernelius, Berglund och Carlsson i Stockholm, vilka ansett dels att
den del av utskottets utlåtande å s. 26 som börjar med orden »Enligt utskottets
___» och slutar med orden »---lämna byggnadskreditiv»
bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner för sin del att de motionsledes framförda synpunkterna,
vilka speglar en stark opinion bland remissinstanserna, förtjänar beaktande.
Införandet av rätt för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna
att lämna byggnadskreditiv skulle utgöra ett klart avsteg från lånerörelsens
hittills uteslutande inriktning på primär- och sekundärlån. Bortsett
från de principiella synpunkterna skulle ett genomförande av förslaget innebära
ett ökat riskmoment i verksamheten, vilket med hänsyn till medlemmarnas
solidariska ansvarighet väcker betänkligheter. Starka skäl talar
för att ett sådant steg bör övervägas av statsmakterna först i det större sammanhang
som aktualiseras då kreditinstitututredningens förslag föreligger.
Såsom också framhållits i motionerna erbjuder handhavandet av byggnadskreditiven
åtskilliga praktiska och organisatoriska problem, vilka bort närmare
klarläggas innan det ifrågasättes att giva institutionerna den föreslagna
rätten att lämna kreditiv. Enligt utskottets mening kan inte de skäl som
anförts till förmån för förslaget motivera att man trots de nu anförda betänkligheterna
skulle genomföra detsamma. Med tillstyrkande av motionerna
II: 943 samt I: 783 och II: 948 i vad motionerna avser frågan om rätt
för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna att lämna byggnadskreditiv
vill utskottet därför yrka avslag på propositionen i nu berörda delar.
»
dels ock att utskottets hemställan under punkten A med därtill hörande
författningstext bort ha följande lydelse:
A. att riksdagen måtte
1. med bifall till motionerna 11:943, samt I: 783 och II:
948 i vad motionerna avser frågan om rätt för stadshypoteks-
och bostadskreditinstitutionerna att lämna byggnadskreditiv,
samt
2. med avslag —--(= utskottet)---framlagda
författningsförslagen;
30
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
3. för sin del antaga de genom propositionen framlagda
författningsförslagen med de ändringarna att 12, 28 och
30 §§ ävensom ikraftträdandebestämmelserna erhåller den
nedan såsom utskottets förslag betecknade lydelsen;
Förslag
till
Förordning
om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar
(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)
12 §•
Kassan må------kassans förbindelser.
Utöver dessa lån må kassan utlämna
lån till föreningarna motsvarande
sådana lån för kostnader under byggnadstiden
(byggnadskreditiv) som avses
i 28 § tredje stycket.
Lånesumman skall-----med Iånesumman.
28 §.
Förening må-----liknande ändamål.
I fråga-----på brandförsäkring.
För att täcka kostnader under tiden
för uppförande av byggnad på
fast egendom eller med tomträtt upptåfen
fastighet må förening meddela
lån i form av byggnadskreditiv. För
sådant lån skola i övrigt föreskrifterna
i första stycket äga motsvarande
tillämpning. Byggnadskreditiv må
dock utlämnas endast om låntagaren
jämte säkerhet, som föreskrives i
första stycket, ställer annan betryggande
säkerhet för lånet.
Säkerhet, som angives i första styc- Säkerhet, som angives i första stycka*
skall gälla för låntagarens samt- ket, skall gälla för låntagarens samthga
förpliktelser till föreningen. Så- liga förpliktelser till föreningen.
dan ytterligare säkerhet, som låntagaren
ställer för byggnadskreditiv,
skall däremot gälla endast för kreditivets
belopp.
30 §.
Inteckning i-----på brandförsäkring.
Vad sålunda-----— lånets belopp.
För annat----- — av uppskattningsvärdet.
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
31
(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)
Inteckning, som utgör säkerhet för
byggnadskreditiv, skall lyda på minst
det belopp, varmed kreditivet tages i
anspråk.
Har i------denna uppföres
Denna förordning---finnas Denna förordning--- — (= utbehövliga.
skottet) —--finnas behövliga.
Förslag
till
Förordning
om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)
12 §.
Kassan må------fyrtio år.
Utöver dessa lån må kassan utlämna
lån till föreningarna motsvarande
sådana lån för kostnader under byggnadstiden
(bgggnadskreditiv) som avses
i 28 § tredje stycket.
Lånesumman skall-------med lånesumman.
28 §.
Förening må — — — — ■—— — — liknande ändamal.
I fråga —-------på brandförsäkring.
För att täcka kostnader under tiden
för uppförande av byggnad på fast
egendom eller med tomträtt upplåten
fastighet må förening meddela lån i
form av bgggnadskreditiv. För sådant
lån skola i övrigt föreskrifterna i
första stycket äga motsvarande tilllämpning.
Bgggnadskreditiv må dock
utlämnas endast om låntagaren jämte
säkerhet, som föreskrives i första
stycket, ställer annan betryggande säkerhet
för lånet.
Säkerhet, som angives i första stycket,
skall gälla för låntagarens samtliga
förpliktelser till föreningen. Sådan
ytterligare säkerhet, som låntagaren
ställer för byggnadskreditiv,
skall däremot gälla endast för kreditivets
belopp.
Säkerhet, som angives i första styc
ket, skall gälla för låntagarens samt
liga förpliktelser till föreningen.
32
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963
(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)
30 §.
Inteckning i------på brandförsäkring.
Lån må-------styrelse meddelar.
Inteckning, som utgör säkerhet för
bgggnadskreditiv, skall lyda på minst
det belopp, varmed kreditivet tages i
anspråk.
Har i------denna uppföres.
Denna förordning — — — finnas Denna förordning---( =
behövliga. skottet)---finnas behövliga.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631286