Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

J

Nr 51

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående översyn av lagen om tillsyn över stiftelser,
m. m.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 271 av herrar Ragnar Persson och Lennart Gei jer samt
II: 313 av herr Hagnell m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om

1) utredning i avsikt att närmare klarlägga omfattningen av i motionerna
omnämnda överföringar till stiftelser samt stiftelsernas antal och förmögenhetsställning,
ävensom

2) översyn av lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 49 har riksdagen vid
vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna
till innevarande års höstsession.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 313.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från justitiekanslersämbetet,
Svea hovrätt, Göta hovrätt, överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna
i Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län.

Gällande bestämmelser

Jämlikt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt
är från skattskyldighet enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse
eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja barns
eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av
behövande ålderstigna, sjuka eller lytta. Frihet från skatt föreligger dock
ej där ändamålet är att tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter. Ej
heller åtnjuter utländsk stiftelse eller sammanslutning sådan skattefrihet.

Skattefriheten enligt 3 § avser såväl arvsskatt som gåvoskatt. Särskilda
bestämmelser om skattefrihet för vissa juridiska personer vid gåva återfinnes
i 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen. Enligt detta författningsrum är
från gåvoskatt befriad, utom de i 3 § angivna juridiska personerna, bl. a.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 51

2 Bevillningsutskottets betänkande nr Öl år 1963

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska,
konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella
eller eljest allmännyttiga ändamål. Skattefrihet enligt 38 § tillkommer endast
svensk juridisk person.

Arvsskatten bestämmes emellertid enligt klass III i 28 § av förordningen,
vilken omfattar samtliga de enligt 38 § från gåvoskatt befriade juridiska
personerna, och är sålunda lägre än för testamentariska förordnanden i allmänhet.

53 § 1 mom. kommunalskattelagen innehåller bestämmelser om bl. a.
begränsning av skattskyldigheten för vissa rättssubjekt. Vid e) nämnda
moment föreskrives sålunda bl. a. att stiftelser och föreningar med huvudsakligt
ändamål att stärka rikets försvar eller främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning
eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning under vissa betingelser är skattskyldiga endast för inkomst av
tastighet och av rörelse. Byggnader, som är avsedda för dessa stiftelsers och
töreningars verksamhet, är jämlikt 5 § 1 mom. e) kommunalskattelagen
undantagna från skatteplikt.

Nämnda stiftelser och föreningar är enligt 7 § f) förordningen om statlig
inkomstskatt frikallade från skattskyldighet utom för sådan inkomst
som härflutit av rörelse.

Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger dessa rättssubjekt
jämlikt 6 § 1 mom. b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt i regel
endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst.

Enligt 1 § lagen den 24 maj 1929 (nr 116) om tillsyn över stiftelser skall
stiftelse anmälas till länsstyrelsen i det län, där stiftelsens förvaltning huvudsakligen
skall utövas. Anmäld stiftelse skall enligt 8 § i princip stå under
länsstyrelsens tillsyn, om länsstyrelsen finner stiftelsen främja ett allmännyttigt
ändamål.

Från anmälningsplikt och därmed även från tillsyn är likväl vissa i 2 §
törsta stycket uppräknade kategorier undantagna. De i detta sammanhang
viktiga undantagen avser dels stiftelse, vars förmögenhet inte överstiger
10 000 kronor och dels stiftelse, som genom stiftarens föreskrift är undantagen
från tillsyn enligt 1929 års lag.

Även om stiftelse anmälts kan den bli undantagen från tillsyn. Sålunda
äger länsstyrelsen jämlikt 8 § från tillsyn undanta stiftelse, som redan är
underkastad nöjaktig tillsyn eller för vilken tillsyn enligt 1929 års lag eljest
på grund av särskilda omständigheter inte finnes vara behövlig. Vidare stadgas
i 8 § att länsstyrelsen må från tillsyn undanta stiftelse, vars förmögenhet
nedgått under 10 000 kronor.

Anmälningsplikt skall enligt 3 § första stycket fullgöras av stiftelsens styrelse
inom sex månader efter det styrelsen mottagit sitt uppdrag eller, där
uppdraget mottagits under stiftarens livstid, inom sex månader efter hans
död. Försummelse bestraffas jämlikt 19 § med böter.

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

Begäres länsstyrelsens fastställelse av stadgar för stiftelse, har länsstyrelsen
enligt 5 § att meddela sådan fastställelse, om stiftelsen främjar ett allmännyttigt
ändamål.

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Under senare år har märkts en tendens hos vissa kategorier större skattebetalare
att undvika arvsskatten men ändock bibehålla inflytandet över förmögenheten
genom att överföra densamma till en stiftelse. Avkastningen
från stiftelsen utfäster man sig att lämna till vissa välgörande och liknande
ändamål. Därigenom göres avsättningen av förmögenheten skattefri. I styrelsen
för stiftelsen kan donator insätta t. ex. egna familjemedlemmar, vilka
genom styrelseuppdraget får ett viktigt inflytande över den förmögenhet,
vilken de annars skulle varit arvingar till. I vissa fall kan stiftelsen ges
sådan utformning, att stiftelsens styrelsemedlemmar därtill genom sitt inflytande
över de företag, i vilka förmögenheten placerats — i form av t. ex.
aktier ■— övar inflytande över hur stor avkastning förmögenheten skall komma
att lämna till stiftelsen.

Det i och för sig välgörande ändamålet, för vilket avkastningen avses, blir
ett biintresse för donator och arvsberättigade familjemedlemmar. Huvudintresset
blir att undvika den annars kraftigt förmögenhetsreducerande arvsbeskattningen.
Donationen görs då i sådana former, att inflytandet över förmögenheten
och de företag, som ingår i densamma, ligger oreducerat i vederbörande
familjs händer. Sålunda donerade förmögenheter redovisar icke
sina tillgångar offentligt på liknande sätt som t. ex. ett aktiebolag är skyldigt
att göra.

Metoden att på detta sätt undvika de faktiska konsekvenserna i förmögenhetsreducerande
riktning, vilka statsmakterna velat uppnå med arvsbeskattningen,
leder till en situation, i vilken framför allt större förmögenheter,
placerade i form av aktier i en grupp egna företag, ställes i ett avsevärt
gynnsammare läge än andra i regel mindre förmögenheter, vilka av
praktiska skäl är förhindrade att utnyttja stiftelseformen. Motionärerna finner
det inte tillfredsställande, att statsmakternas intentioner på arvsskattelagstiftningens
område genom detta tillvägagångssätt i allt större utsträckning
motarbetas.

Remissyttrandena

Justitiekanslersämbetet anför i sitt remissyttrande:

Den av motionärerna väckta frågan sammanhänger uppenbarligen mycket
nära med skattelagstiftningens utformning. Frågorna om beskattningssystemet
i allmänhet och om utformningen av företagsbeskattningen ä^o
för närvarande föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, allmänna
skatteberedningen. Vad angår arvsbeskattningen må erinras om att riksdagen
i skrivelse den 7 november 1958 till Kungl. Maj:t anhållit om eu allsidig
lj- Dihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 51

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

översyn av bestämmelserna rörande denna beskattning. Någon sådan översyn
har dock ännu inte kommit till stånd; anledningen härtill är bland annat
att man velat avvakta resultatet av familjerättskommitténs arbete. Med
hänsyn till vad nu sagts synes tillräckliga skäl icke föreligga att till särskild
utredning överlämna de skatterättsliga problem, som sammanhänga med de
i motionerna aktualiserade frågorna. Någon sådan utredning har för övrigt
icke heller begärts av motionärerna.

Frågan om en särskild utredning i syfte att klarlägga omfattningen av nu
ifrågavarande förmögenhetsöverföringar till stiftelser torde böra ses mot
bakgrunden av motionärernas uttalande att donationerna görs i sådana former,
att inflytandet över förmögenheten och de företag som ingå i denna
ligger oreducerat i vederbörande familjs händer. Man nalkas här spörsmål
som för närvarande behandlas inom den s. k. koncentrationsutredningen
(riksdagsberättelsen 1963 I Fi: 31). Enligt direktiven för denna utredning
omfattar dess uppdrag bl. a. en kartläggning av fördelningen av de juridiska
äganderättsförhållandena, förmögenhetskoncentrationen o. s. v. Utredningen
skall också söka fastställa utvecklingstendenserna i dessa avseenden. I samband
därmed skall utredningen även uppmärksamma i vad mån gällande
aktiebolags- och skattelagar kan tänkas påverka dessa tendenser.

Enligt justitiekanslersämbetets mening är en utredning av det slag som
motionärerna åsyftar icke opåkallad. Med hänsyn till det samband som en
sådan utredning skulle ha med de frågor, som för närvarande är under behandling
inom koncentrationsutredningen, anser emellertid ämbetet det naturligt
att — om en utredning anses böra komma till stånd — denna anförtros
åt koncentrationsutredningen. Frågan om en översyn av lagen om
tillsyn över stiftelser, utförd med utgångspunkt från de i motionerna påtalade
förhållandena, synes böra anstå i avvaktan på resultatet av en sådan
utredning.

Svea hovrätt har inte något att erinra mot en översyn av lagen om tillsyn
över stiftelser samt mot den av motionärerna begärda utredningen i övrigt.

Göta hovrätt anför följande.

I klart syfte att stödja vissa bestämda välgörande ändamål, främst vård
av barn, gamla och sjuka, medger arvsskatteförordningen frihet från arvsskatt
vid avsättning till stiftelser under förutsättning att avkastningen av
stiftelsens kapital skall användas till dessa ändamål. Hovrätten har från sin
prövning av arvsskatteärenden erfarenheten att sådana stiftelser i avsevärd
utsträckning bildas på grund av testamenten och finner i enlighet med lagstiftarens
intentioner detta behjärtansvärt. Om den följande förvaltningen
av sådana stiftelser har hovrätten ingen erfarenhet, men förutsättningen
att avkastningen fråntages arvängarna gäller givetvis i fortsättningen och
kan icke rubbas. I motionerna har icke närmare utvecklats och av desamma
framgår enligt hovrättens mening icke klart, på vad sätt stiftelsens styrelse
eljest skulle kunna vidtaga åtgärder som strider mot lagstiftningens syfte
och kan anses innebära missbruk av bestämmelserna om skattefrihet. Om
detta göres gällande torde annan utredning få förebringas. Huruvida sådana
förhållanden föreligger, att åtgärder påkallas inom ramen för den allmänna
skattelagstiftningen eller bestämmelserna om tillsyn å stiftelser kan hovrätten
icke bedöma.

Överståthållarämbetet anför i sitt remissyttrande.

Under senast förflutna femårsperiod har hos överståthållarämbetet inregistrerats
följande antal stiftelser med allmännyttigt ändamål, nämligen år
1958 105, år 1959 68, år 1960 58, år 1961 225 samt år 1962 197. En genom -

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963 5

gång av stiftelseurkunderna i här åsyftade fall bär visat, att sådana förhållanden,
som angivas i motionerna, torde föreligga allenast beträffande två
av de ifrågavarande stiftelserna. Det må härtill anmärkas, att anmälningsplikt
enligt lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser endast föreligger
i begränsad omfattning.

överståthållarämbetet vill i sammanhanget jämväl erinra om den uppgiftsskyldighet
för stiftelse, som föreligger enligt 33 § taxeringsförordningen,
samt påpeka, att, därest en stiftelses medel av en eller annan orsak under en
viss tid icke kommer till användning för det med stiftelsen avsedda ändamålet,
frågan om stiftelsens skattefrihet kan upptagas till prövning vid den årliga
taxeringen.

Med hänsyn till ämnets natur anser sig överståthållarämbetet ej böra göra
något ytterligare uttalande i anledning av motionen.

I sitt remissyttrande anför Länsstyrelsen i Malmöhus län hl. a. följande.

I 1 § lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser stadgas att varje
självständig stiftelse skall anmälas hos länsstyrelsen. Vissa undantag från
anmälningsplikten görs i 2 §, t. ex. i frågan om stiftelser, som genom stiftarens
föreskrift är undantagna från tillsyn. Det är sålunda lätt att undvika
insyn av myndigheter beträffande stiftelser och det är väl detta förhållande,
som bidragit till det i motionerna påtalade missförhållandet.

Det är naturligtvis i och för sig inget märkligt, att stiftaren önskar att
han själv och hans avkomlingar skall ha ett visst inflytande över förvaltningen
av de donerade medlen. Men det torde icke vara dessa fall, som åsyftas
i motionerna utan missbruken, där det välgörande ändamålet blivit ett
biintresse.

Vid en genomgång av akterna för de stiftelser, som står under länsstyrelsens
tillsyn, har länsstyrelsen icke kunna finna något fall av missbruk. I en
del fall förekommer det, att stiftaren eller hans avkomlingar är ledamöter i
styrelsen för stiftelserna, men ingen av stiftelserna synes kunna hänföras
till den kategori, som motionärerna avser. Då det som ovan nämnts är lätt
att undvika myndigheternas tillsyn, är det ej heller förvånande, att man
bland de stiftelser, som står under länsstyrelsens tillsyn, icke finner något
missbruk. Den som bildar en stiftelse av andra skäl än ideella, kan ju föreskriva
att den icke skall stå under länsstyrelsens tillsyn.

Den berörda frågan synes vara mycket svårlöst och man torde därför böra
gå fram med stor försiktighet, när det gäller att lösa den. Den översyn av
tillsynslagen, som motionärerna föreslagit, tillstyrkes därför. Då frågan synes
ha en viss anknytning till spörsmålet om de anställdas representation
i pensionsstiftelses styrelse, vilket spörsmål pensionsstiftelseutredningen ämnar
ta upp till behandling under sitt fortsatta arbete, ifrågasätter länsstyrelsen
om inte utredningen även kunde ta upp det i motionerna berörda fallet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför hl. a.:

Donationer till allmännyttiga ändamål har sedan gammalt förekommit,
i detta län liksom i andra. Särskilt är Göteborg känt som donationernas stad.
Den ström av stora donationer, som förekom i Göteborg under 1800-talets
senare skede och årtiondena efter sekelskiftet, är i vår tid ej lika strid. Till
en del torde denna förändring få ses mot bakgrunden av dagens hårda skattetryck.
Man är av hänsyn till beskattningen mindre benägen än tidigare att
avstå någon del av sina inkomster eller sin förmögenhet till förmån för allmännyttiga
ändamål. Samhället har därför i vår lid fått träda till för att ge
anslag till ändamål, som tidigare kunnat tillgodoses genom donationerna.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

Även den omständigheten att vissa av donationerna är underkastade inkomst-
och förmögenhetsbeskattning kan ha bidragit till denna tendens.
Emellertid kan exempel också visas på att donator ej varit främmande för
beskattningssynpunkter, då han grundat stiftelse. Man kan sålunda utgå
från att donationer, som åtnjuter frihet från inkomst- och förmögenhetsskatt,
just till följd av denna förmån blivit grundade till ett större antal
och med större ingångskapital än som skulle varit fallet om skattefrihet ej
förelegat.

I motionerna beröres nu det förhållandet att större skattebetalare har
möjlighet att genom testamente eller gåva skattefritt överföra sin förmögenhet
till en stiftelse, i vilken skattebetalaren eller familjemedlem i någon form
behåller ett avgörande inflytande. Stiftelseförmögenhet kan bestå i aktier
i ett vinstgivande företag men stiftaren eller hans familj kan — genom att
icke dela ut vinsterna — praktiskt taget behålla förmögenheten oreducerad
hos donatorn eller hans familj. Motionärerna föreslår en kartläggning av i
vilken omfattning sådana överföringar skett och eu översyn av lagen om
tillsyn över stiftelser.

Stiftelsebildningar av den typ, som motionerna berör, torde icke vara särskilt
vanliga. Möjligt är emellertid att deras antal och ekonomiska betydelse
kan komma att stiga. Länsstyrelsen anser därför att statsmakterna kan ha
anledning att taga ställning till om åtgärder bör vidtagas för att komma till
rätta med sådana icke helt önskvärda beskattningsresultat som här skymtar.
Två vägar torde bär stå öppna. — Den ena är den av motionärerna antydda,
nämligen att genom ändring av reglerna om tillsyn över stiftelser säkerställa
eu tillfredsställande statlig insyn över stiftelseförvaltningen. En annan väg
som också står till buds är att genom lämpliga beskattningsregler söka motverka
eu icke önskvärd beskattningseffekt.

Länsstyrelsen är tveksam om den av motionärerna angivna vägen, nämligen
att verkställa en ändring av tillsynslagen, är den mest ändamålsenliga. Man
måste då bryta mot den grundsats, på vilken denna lag vilar, nämligen att
det skall ligga i stiftarens hand att fritt avgöra om tillsyn över en stiftelse
skall eller icke skall vara anordnad. Enklare synes då vara att söka ordna
en lämplig skattläggning i de fall, då stiftelseinstitutet utnyttjas på ett icke
avsett sätt. Om en stiftelse pro forma har ett allmännyttigt syfte men faktiskt
verkar som en familjestiftelse får det anses fullt i sin ordning att stiftelsen
beskattas som familjestiftelse. En följd av att stiftelsen behandlas
som en familjestiftelse bör även bli, att gåva och ev. även testamente till
stiftelsen skattlägges och att aktiebolag, där stiftelsen är intressent eller huvudintressent,
kan behandlas som s. k. svart bolag. Tveksamt synes dock vara
i vilken utsträckning skattläggning efter dessa principer kan genomföras utan
lagändringar. En väg som torde böra prövas synes vara att genom lagstiftning
göra skattefriheten för stiftelse beroende av att stiftelsen blivit underkastad
tillsyn enligt lagen om tillsyn över stiftelser eller att det eljest i lämplig form
prövas att en ur samhällssynpunkt nöjaktig tillsyn över stiftelsen är anordnad.
Hur man skall förfara med andra allmännyttiga skattesubjekt än
stittelser måste övervägas i sammanhanget. Även med denna lösning kan
dock vissa gränsdragningsproblem uppstå. Stiftelse, som är underkastad viss
offntlig tillsyn, kanske egentligen verkar som familjestiftelse. Stiftelsen
bär då behandlas som familjestiftelse trots att den står under tillsyn. Bolag,
där stiftelsen är huvudintressent, skall kanske bedömas som ett s. k. svart
bolag. Beskattningskonsekvenser av denna art kan medföra, att stiftelsen

för att slippa beskattningen —- ändrar sin politik i fråga om utdelning
från bolag, där stiftelsen har ett dominerande inflytande. Att påverka stiftet -

Bevillningsutskottets betänkande nr Öl år 1963

7

sens handlande beskattningsvägen är i regel en lämpligare metod än att tillsynsvägen
söka förmå stiftelsens ledning till ändrade dispositioner.

En särskild svårighet, som bör uppmärksammas, ligger däri att man vid
arvs- och gåvobeskattningen enligt nuvarande regler ofta måste bedöma stiftelsens
karaktär uteslutande med hänsyn till stadgarnas formella innehåll
utan att kunna taga hänsyn till det sätt, på vilket stiftelsen faktiskt verkar.
Detta gäller framför allt nya stiftelser, som vid gåvo- eller testamentstillfället
ännu icke hunnit träda i verksamhet.

Länsstyrelsen förordar, att hithörande frågor göres till föremål för närmare
utredning.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang icke underlåta framhålla, att länsstyrelsens
personalresurser är alltför begränsade för att den granskningsverksamhet,
som ankommer på länsstyrelse enligt lagen om tillsyn över
stiftelser, skall kunna bedrivas på ett ur effektivitetssynpunkt tillfredsställande
sätt. Svårigheterna har på sistone ökat därigenom att ett stort antal
pensionsstiftelser kommit in under tillsyn. För länsstyrelsen är det därför
nödvändigt att en förstärkning av den personal, som sysslar med stiftelsegranskning,
snarast kan erhållas. Länsstyrelsen har för avsikt att i petitaskrivelse
för budgetåret 1964/65 taga upp denna viktiga fråga.

Utskottet

I de förevarande motionerna framhålles att det under senare år märkts
en tendens hos vissa kategorier skattebetalare att undvika arvsskatten genom
att överföra förmögenheten till en stiftelse för välgörande eller liknande
ändamål. Testator kan därvid i styrelsen för stiftelsen insätta egna familjemedlemmar.
Stiftelsen kan vidare givas sådan utformning, att inflytandet
över förmögenheten — företrädesvis aktier i familjebolag — kvarligger i vederbörande
familjs händer. Motionärerna hemställer dels om en utredning
i syfte att närmare klarlägga omfattningen av dylika förmögenhetsöverföringar
och dels om en översyn av 1929 års lag om tillsyn över stiftelser.

Gällande bestämmelser om befrielse från skattskyldighet för arv och gåva
såvitt angår vissa stiftelser har ansetts motiverade av önskvärdheten att uppmuntra
testamentariska förordnanden och donationer till olika allmännyttiga
ändamål. Uppenbarligen har lagstiftaren vid bestämmelsernas tillkomst
inte avsett att genom skattefriheten tillgodose enskilda ekonomiska intressen
i vidare mån än som följer av huvudändamålet med stiftelsebildningen.

I och för sig kan det vara ett allmänt intresse att koncerner och andra
större företagsenheter av familjebolagskaraktär inom näringslivet inte splittras.
Genom möjligheten att avhända sig inflytandet över hela eller delar av
familjeförmögenheten samt överlåta densamma till eu stiftelse med allmännyttigt
ändamål utan reducerande beskatlningskonsekvenser har förutsättning
skapats för ett sammanhållande av dylika företag. Om däremot, såsom
framhålles i motionerna, det allmännyttiga ändamålet blir etl biintresse och
stiftelsebildningens huvudsakliga syfte är att bereda testator (donator) och
hans arvingar skatteförmåner och bibehållet inflytande över den oreducera -

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

de familjeförmögenheten, finns enligt utskottets mening anledning att från
det allmännas sida ingripa mot dylika åtgärder.

Flertalet av de över motionerna hörda remissmyndigheterna har vitsordat
angelägenheten av en utredning rörande de av motionärerna påtalade förhållandena.
Emellertid har, såsom justitiekansler sämbetet framhållit, koncentrationsutredningen
enligt givna direktiv bl. a. att kartlägga fördelningen
av de juridiska ägandeförhållandena och förmögenhetskoncentrationen inom
näringslivet samt att söka fastställa utvecklingstendenserna i dessa avseenden.
I samband därmed skall utredningen även uppmärksamma i vad mån
gällande aktiebolags- och skattelagar kan tänkas påverka dessa tendenser.
Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen även att beakta stiftelsebildningar
av den typ, som avses i motionerna. Då berörda spörsmål således
redan är föremål för överväganden, anser sig utskottet inte ha anledning
att tillstyrka motionärernas utredningsyrkande. Om resultatet av utredningens
arbete bekräftar riktigheten av de i motionerna påtalade tendenserna
till stiftelsebildningar i skatteundandragande syfte, förutsätter utskottet,
att Kungl. Maj :t snarast vidtager erforderliga åtgärder för att komma
till rätta med dylika missförhållanden.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:271 och II:
313.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 271 av herrar Ragnar
Persson och Lennart Geijer samt 11:313 av herr Hagnell
m. fl. om en översyn av lagen om tillsyn över stiftelser,
m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 november 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Oscar
Carlsson, Wärnberg, Lundström, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Sundin,
Paul Jansson och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Kärrlander, Vigelsbo, Magnusson
i Borås, fru Nettelbrandt, fru Holmqvist, herrar Larsson i Umeå, Carlsson
i Västerås, Björkman och Hammarsten.

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

9

Reservationer

I) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås och
Björkman, vilka ansett att utskottets yrkande bort ha följande lydelse:

»I de förevarande motionerna uttalas, att det under senare år märkts en
tendens hos vissa kategorier skattebetalare att undvika arvsskatten genom
att överföra förmögenheten till en stiftelse för välgörande eller liknande
ändamål. Testator kunde därvid i styrelsen för stiftelsen insätta egna familjemedlemmar
och stiftelsen givas sådan utformning, att inflytande över förmögenheten
—- företrädesvis aktier i familjebolag — samt över hur stor
avkastning förmögenheten skulle lämna kom att ligga i vederbörande familjs
händer. Motionärerna hävdar, att det välgörande ändamålet blir ett
biintresse, och hemställer dels om en utredning i syfte att närmare klarlägga
omfattningen av dylika förmögenhetsöverföringar och dels om en översyn
av 1929 års lag om tillsyn över stiftelser.

Gällande bestämmelser om befrielse från skattskyldighet för arv och gåva
såvitt angår vissa stiftelser har ansetts motiverade av önskvärdheten att
uppmuntra testamentariska förordnanden och donationer till olika allmännyttiga
ändamål. Uppenbart är att den stimulans som ligger i denna skattefrihet
blivit allt starkare i den mån arvsbeskattningen skärpts till sin nuvarande,
i vissa lägen närmast konfiskatoriska nivå.

I och för sig är det ett allmänt intresse att koncerner och andra större
företagsenheter av familjebolagskaraktär inom näringslivet inte splittras. Genom
möjligheten att avhända sig inflytandet över hela eller delar av familjeförmögenheten
samt överlåta densamma till en stiftelse med allmännyttigt
ändamål utan reducerande beskattningskonsekvenser har förutsättning
skapats för ett sammanhållande av dylika företag. Att missbruk av bestämmelserna
om skattefrihet skulle förekomma har utskottet sig icke bekant.
I motionerna har icke heller närmare utvecklats på vad sätt stiftelsens styrelse
skulle kunna vidtaga åtgärder som strider mot lagstiftningens syfte.
Den grundläggande förutsättningen att avkastningen fråntages arvingarna
kan ju icke rubbas.

Av de över motionerna hörda remissmyndigheterna — sex till antalet —
har Göta hovrätt uttalat, att enligt dess erfarenhet stiftelser för vissa bestämda
välgörande ändamål bildas i avsevärd utsträckning, vilket hovrätten
i enlighet med lagstiftarens intentioner finner behjärtansvärt. Huruvida sådana
förhållanden föreligger att de av motionärerna itrågasatta åtgärderna
är påkallade, anser sig hovrätten icke kunna bedöma. Överstathållarämbetet
uppger, att under femårsperioden 1958—1962 hos ämbetet inregistrerats 653
stiftelser med allmännyttigt ändamål och att sådana förhållanden som angives
i motionerna torde föreligga allenast beträffande två av dessa. Ämbetet
erinrar vidare om den uppgiftsskyldighet för stiftelser som föreligger
enligt taxeringsförordningen och påpekar att, därest en stiftelses medel under
en viss tid icke kommer till användning för det med stiftelsen av -

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

sedda ändamålet, frågan om stiftelsens skattefrihet kan upptagas till prövning
vid den årliga taxeringen. Rörande motionärernas yrkanden gör ämbetet
intet uttalande. Utredning förordas av länsstyrelsen i Malmöhus län,
som vid sin genomgång av akterna för de under länsstyrelsens tillsyn stående
stiftelserna dock icke kunnat finna något fall av missbruk, samt av
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som uttalar att stiftelsebildningar
av den typ motionerna berör icke torde vara särskilt vanliga. Svea hovrätt
bar inte något att erinra mot den översyn och utredning motionärerna begärt.
Justitiekansler sämbetet slutligen, som finner en utredning av det slag
motionärerna asyftar icke opåkallad men anser att frågan om en översyn av
lagen om tillsyn över stiftelser bör anstå i avvaktan på resultatet av en sådan
utredning, erinrar om att koncentrationsutredningen enligt givna direktiv
bl. a. har att kartlägga fördelningen av de juridiska ägandeförhållandena,
förmögenhetskoncentrationen o. s. v. samt att söka fastställa utvecklingstendenserna
i dessa avseenden. I samband därmed skall utredningen även
uppmärksamma i vad mån gällande aktiebolags- och skattelagar kan tänkas
påverka dessa tendenser.

Utskottet har för sin del erfarit att koncentrationsutredningen även kommer
att beakta stiftelsebildningar av den typ, som avses i motionerna. Då
berörda spörsmål således redan är föremål för överväganden, saknar utskottet
anledning att tillstyrka motionärernas utredningsyrkande. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionerna I: 271 och 11:313.»

II) av herrar Lundström, Erik Filip Petersson och Larsson i Umeå.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630804