Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1963
7
Nr 40
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en för cykeltrafik
bättre anpassad planering av gator och vägar.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 63 av herr Palm m. fl. och II: 73 av herr Lindahl m. fl. hemställes, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning i syfte
att klarlägga de samhällsekonomiska vinster, som står att vinna på en ur
cyklismens synpunkt bättre planering av samhällen och vägbyggnader, däri
inberäknat vinsten av ökad trafiksäkerhet och minskade sjukvårdskostnader
m. m.
I motionerna framhålles, att cykelåkning är till fördel dels ur trafik- och
dels ur hälsosynpunkt, men att man vid stads- och vägbyggnader icke tar
tillräcklig hänsyn till cyklisternas behov. Av antalet trafikdödade torde
25 å 30 procent vara cyklister och mopedister. Olycksfallskostnaderna för
dessa torde kunna beräknas till lägst 150 miljoner kronor om året.
För att minska riskerna måste det ordnas skilda körbanor för den långsamgående
tvåhjuliga och den snabbare fyrhjuliga trafiken samt vissa gator
reserveras för vardera trafiken. I motionerna hänvisas vidare till vad
som gjorts eller planeras i andra länder såsom Belgien, Holland och Västtyskland.
Ett starkt samhällsekonomiskt intresse borde förefinnas för att öka möjligheterna
att använda cykel, varjämte folkhälsoskäl talar för ökad cykelåkning
för höjande av allmänkonditionen.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 73.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens trafiksäkerhetsråd, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande (NTF), Landskommunernas förbund, Svenska
stadsförbundet, Svenska cykelförbundet och Cykel- och mopedfrämjandet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför, att gång- och cykeltrafikanternas
utsatta läge måste beaktas, vilket skett dels genom anordnande av särskilda
gång- och cykelbanor på ställen med hög trafik och dels genom att
denna trafik hänvisats till de utanför den egentliga körbanan belägna vägrenarna,
vilka i ökad omfattning försetts med beläggning. För mindre starkt
trafikerade vägar har dylika åtgärder av kostnadsskäl emellertid icke kunnat
vidtagas. Styrelsen anser det icke antagligt, att cykeltrafiken framdeles
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1963
skulle komma att väsentligt öka och finner det icke försvarligt att nedlägga
stora kostnader på särskilda trafikanordningar som endast utnyttjas i
ringa omfattning. En utbyggnad av separata cykelbanor måste komma att
ske på bekostnad av en mängd andra trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder.
Skilda körbanor skulle visserligen vara ett väsentligt medel mot olycksfallsriskerna
men måste ses mot bakgrunden av de ekonomiska möjligheter som
föreligger. En särskild utredning anser styrelsen icke erforderlig utan frågan
kan tas upp vid uppföljandet av vägplanen.
Statens trafiksäkerhetsråd framhåller, att man kunnat konstatera en
mindre nedgång av cykelolyckorna, som dock ofta är av allvarlig natur.
Det är därför angeläget att man söker vidtaga alla tänkbara åtgärder för
att skydda de nämnda trafikanterna. För att öka trafiksäkerheten har man
vid samhällsplanering sökt nå trafikdifferentiering. Man har dock ännu ej
tillräcklig kännedom om hur de praktiska åtgärderna bör utformas i detalj
och om de ekonomiska konsekvenserna. På uppdrag av rådet har emellertid
vid institutionen för stadsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola påbörjats
en undersökning rörande olika möjligheter att åstadkomma ökad
trafiksäkerhet genom samhällsplanering. I avvaktan på resultaten av denna
undersökning bör emellertid vissa åtgärder vidtagas för att skydda cyklister
i trafiken såsom dirigering av denna trafik till och från industrier och
skolor till vissa lämpliga gator och vägar. Det torde dock icke vara realistiskt
att tänka sig att för landsbygden som helhet genomföra full trafikdifferentiering.
Även andra åtgärder måste till såsom att cyklister före högersväng
skulle åläggas att stanna sitt fordon och kontrollera att vägen vore fri. Ett
mera funktionsdugligt baklyse på cyklar vore önskvärt. Rådet planerar vidare
studier av effekten av olika slags vägbelysning.
Rådet anser att utredning bör kunna tills vidare anstå i avvaktan på den
ovannämnda undersökningen.
NTF redogör för viss statistik, som visar, att väsentligt fler cyklister dödas
eller skadas inom tättbebyggda områden, där särskilda cykelleder främst
synes vara motiverade, varjämte antalet i trafikolyckor lindrigt skadade
cyklister i dessa områden är betydligt större än antalet lindrigt skadade
fotgängare. NTF tillstyrker därför utredning.
Landskommunernas förbund anser att cykeltrafikens omfattning motiverar,
att den ägnas betydande uppmärksamhet vid samhälls- och vägplanering
men anser icke att en utredning skulle kunna förväntas ge nytt och
värdefullt material för den praktiska planeringen.
Stadsförbundet anser visserligen frågorna om samhällsplanering och
trafiksäkerhet synnerligen betydelsefulla men hävdar att de bör ses i ett
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr iO år 1963 9
vidare sammanhang, enär cyklismen endast är en delfråga i trafikproblemens
stora komplex. Förbundet har tillstyrkt intensifierad trafiksäkerhetsforskning
och ökat anslag till forskning om trafikproblemen och i detta vidare
syfte har förbundet intet att erinra mot motionernas förslag om utredning.
Cykelförbundet tillstyrker utredning.
Cykel- och mopedfrämjandet anför, att cykeln — inbegripet mopeden —
är utsatt för onödigt stora olycksfallsrisker, varigenom många avstår från
detta praktiska fordon. En gynnsammare inställning från samhällets sida
skulle medföra stora lättnader vid trafikplaneringen i många tätorter. Intresset
för cykeln befinner sig i stigande i Sverige bl. a. som rekreationsmedel.
Främjandet tillstyrker utredning.
Utskottet
Enligt tillgängliga uppgifter om antalet trafikolyckor och deras följder
är särskilt inom de tätbebyggda områdena cyklister och mopedister utsatta
för stor olycksfallsrisk. Antalet vid trafikolyckor dödade eller skadade
av denna kategori är de senaste åren större än såväl inom gruppen bilister
som inom gruppen fotgängare trots att cykeltrafiken till sitt omfång är betydligt
mindre.
Vilka kostnader dessa olyckor rent ekonomiskt åsamkar samhället och
den enskilde kan visserligen ej mera exakt anges, men att kostnaderna är
mycket betydande är ställt utom allt tvivel.
Enligt utskottets mening skulle det kunna medföra en mer eller mindre
stark nedgång av antalet cykelolyckor, om en differentiering av trafiken
kunde genomföras främst inom tätorterna och tillfartsvägarna till dessa
på så sätt att cyklister kunde hänvisas till vägar och gator fria från biltrafik.
En sådan differentiering synes dessutom medföra en bättre framkomlighet
för båda trafikantgrupperna. Enligt trafiksäkerhetsrådets yttrande
har man emellertid ännu ej tillräcklig kännedom om hur praktiska åtgärder
lämpligen bör utformas i detalj och på vilket sätt de bör avvägas inbördes
samt ej heller om de ekonomiska konsekvenserna av olika planlösningar
och kombinationer av sådana lösningar. Institutionen för stadsbyggnad
vid Chalmers tekniska högskola verkställer för rådets räkning en undersökning
rörande olika möjligheter att åstadkomma ökad trafiksäkerhet
genom samhällsplanering. Det bör emellertid enligt utskottets mening icke
få stanna därvid. Denna undersökning bör föras vidare genom utredning i
syfte att klarlägga om och på vilket sätt resultat av undersökningen kan omsättas
i praktiken.
Vid frågans bedömande synes hänsyn böra tagas icke endast till att cykeln
är ett billigt och smidigt fortskaffningsmedel utan också till alt cykel
-
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1963
åkning har ett stort värde från hälso- och rekreationssynpunkt icke minst
för befolkningen i städer och tätorter. Härtill kommer att övergången till
högertrafik sannolikt kommer att medföra vissa svårigheter just för cyklisterna
— bland vilka det förekommer ett stort antal barn och äldre personer
— varför åtgärder som kan medföra minskade olycksfallsrisker icke
bör underlåtas.
Utskottet finner följaktligen många skäl tala för en utredning i syfte att
klarlägga de samhällsekonomiska vinster, som står att vinna på en från
cyklismens synpunkt bättre planering av samhällen och vägbyggnader, däri
inberäknat vinsten av ökad trafiksäkerhet och minskade sjukvårdskostnader
m. m.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 63 och II: 73 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om tillsättande av den i motionerna begärda utredningen.
Stockholm den 19 november 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande: se under utlåtande nr 39.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 63
313538