Nr 39—JO Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963
1
Nr 39
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den statliga
näringspolitiken i Norrbotten.
I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 61 av herr Lager och II: 72 av herrar Holmberg och Hagberg föreslås, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa 1) att åtgärder
för en planmässig utbyggnad och effektivisering av den statliga företagsverksamheten
i Norrbotten vidtages i huvudsaklig överensstämmelse
med synpunkterna i motionerna och i länsstyrelsens framställning rörande
en norrbottensplan. I första hand bör åtgärderna avse att sammanföra statens
gruvdrift och metallurgiska verksamhet i ett företag med de uppgifter
som anförts i motionerna, samt att vidtaga motsvarande samordning och
utvidgning av ASSI:s och domänverkets verksamhet; 2) att sådana åtgärder
vidtages, att LKAB utträder ur Arbetsgivareföreningen samt att NJA upphör
att ikläda sig några förpliktelser genom kartellavtal med privata företag;
3) att skyndsamma åtgärder vidtages för att engagera en betydande
arbetsstyrka så att Graddisvägen snarast kan förverkligas.
I motionerna anföres bl. a. att statliga och kommunala företag är helt avgörande
för Norrbottens läns folkförsörjning, men att industrien är helt inriktad
på råvaruutvinning och halvfabrikat och att länets naturtillgångar
är otillräckligt utnyttjade. Stor arbetslöshet råder i länet och sysselsättning
måste beredas den växande befolkningen. Norrbotten är moget för en statlig
planhushållning. En del åtgöranden framstår som särskilt angelägna,
såsom utbyggnad av karlsborgsindustrierna, gruvbrytning i Kaunisvaara,
Graddisvägen, tillskapande av större industrier i inlandet, vissa skogsvårdande
uppgifter och ökad energiutvinning. Det erfordras bättre samordning
mellan skogsförvaltning och träindustri och ökat anslag till skogsbilvägar.
En husfabrik bör anläggas och resurser skapas för inredningssnickeri, produktion
av tidningspapper och andra cellulosaprodukter. Nya vägar och
broar bör anläggas och ytterligare en förbindelse med det finska järnvägsnätet
ordnas. Även mot statsdriften i dess nuvarande form kan göras anmärkningar
för ineffektivitet, bristande sociala hänsyn och dålig planering.
I avfolkningsområdena bör nya industrisamhällen anläggas. Med användande
av grafit vid järnframställning kan förutsättningar för ett nytt järnverk
möjligen skapas. För gruvdrift och förädling av mineral bör den statliga
verksamheten samordnas i ett företag. Även andra mineral, såsom fältspat,
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 saml. Nr 39—JO
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963
kan utnyttjas. Viktigast är emellertid att få till stånd en stor statlig verkstadsindustri,
t. ex. för tillverkning av bilar, traktorer o. s. v.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 72.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från kommerskollegium,
domänstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, pris- och kartellnämnden, länsstyrelsen
i Norrbottens län, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och
Landsorganisationen (LO).
Kommerskollegium, som till sitt utlåtande fogat ett från Norrbottens och
Västerbottens läns handelskammare införskaffat yttrande, redogör för sina
principiella ståndpunktstaganden till frågor rörande näringslivet i Norrbotten
och anför härom:
Kollegium har vid åtskilliga tillfällen haft att behandla frågor rörande näringslivet
i Norrbotten. Kollegium har därvid uttalat bl. a. att behovet av
stöd till näringslivet inom området syntes vara väl vitsordat. Kollegium har
också givit uttryck åt den uppfattningen att en särskild insats från statens
sida här vore motiverad bl. a. av att de viktigaste naturtillgångarna, skogen
och malmen, till stor del vore eller komme att vara i statens ägo. Statens
åtgärder borde emellertid inriktas på en lösning av försörjningsproblemen
på lång sikt och stöd lämnas sådana företag som verkligen kunde väntas
bli ekonomiskt bärkraftiga medan långvarig subventionering av icke lönsamma
företag borde undvikas. Kollegium vill samtidigt understryka att ämbetsverket
härjämte hävdat att strävandena att förbättra den ekonomiska
utvecklingen och utkomstmöjligheterna i Norrbotten bäst befordras om statens
resurser användes på sådant sätt att den enskilda företagsamheten stimuleras
och icke hindras att jämsides med staten göra insatser av olika
slag.
Kollegium framhåller vidare, att de problem som gäller försörjningsmöjligheterna
i stort i Norrbotten väsentligen är lokaliseringsspörsmål. Kollegium
erinrar om den debatt som pågår i dessa frågor och det rikhaltiga
material som nu föreligger, inte minst beträffande näringslivets förhållanden
i Norrbotten. Till detta har på senaste tiden kommit lokaliseringsutredningens
betänkande »Aktiv lokaliseringspolitik».
Statsmakterna har på senare tid vidtagit olika åtgärder, grundade på det
föreliggande materialet, och förslag om ytterligare åtgärder kommer inom
kort. För den fortsatta prövningen av hithörande frågor torde även det
nyssnämnda förslaget av lokaliseringsutredningen få beaktas.
Kollegium uttalar vidare, att det med hänsyn till LKAB:s ställning som
självständigt företag och till den rådande organisationen av vår arbetsmarknad
synes naturligt att LKAB är medlem i Arbetsgivareföreningen. Beträffande
förslaget att sammanföra gruvdrift och metallurgisk verksamhet till
ett företag framhåller kollegium att LKAB:s och NJA:s verksamhet har olikartad
inriktning. LKAB bryter malm för export i mycket stor skala och
endast en mycket liten del av malmen levereras till NJA.
Kollegium avstyrker motionerna.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963 3
Handelskammaren avstyrker motionerna.
Domänstyrelsen anför bl. a. att skogsbruket i stora delar av Norrbotten
arbetar med relativt små eller inga vinstmarginaler. Sedan nyligen färdigställda
nya fabriksenheter hunnit intrimmas torde skogsindustriens kapacitet
vara tämligen väl avvägd i förhållande till den möjliga avverkningen.
Under förutsättning att skogsindustriens kapacitet kan till fullo utnyttjas
bör den möjliga avverkningen på enskilda skogar icke oväsentligt kunna
ökas, om skogsvårdsarbetena samtidigt intensifieras. För de statliga skogarnas
del torde däremot någon ökning av awerkningsbeloppen icke kunna
påräknas under de närmaste tio åren. Även om avsättning kan beredas, kan
uttagen från skogarna i de sämre lägena icke med nuvarande priser uppvisa
någon lönsamhet, om icke omkostnaderna nedskäres radikalt genom
fortsatt mekanisering och utbyggande av skogsbilvägnätet. Utvecklingen
torde medföra, att färre människor kan få sin försörjning i storskogsbruket.
Från domänverkets synpunkt föreligger icke något större behov av nya
virkeskrävande industrier i Norrbotten.
Domänstyrelsen avstyrker motionerna.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att i Norrbotten under 1950-talet antalet
förvärvsarbetande i jordbruk och skogsbruk minskades med 12 000
personer, medan antalet i övriga näringsgrenar ökade med 21 000. Den relativa
ökningen är större än i något annat län. Nativiteten är emellertid större
i Norrbottens län än i landet i övrigt, varför sysselsättningsökningen icke
räckt till utan ett stort antal personer måst söka arbete utom länet, under
1950-talet omkring 7 000 personer.
Arbetslösheten är i Norrbottens län relativt sett mer än tre gånger så hög
som genomsnittligt i landet, varjämte ett stort antal personer är sysselsatta
i beredskapsarbete och på omskolningskurser. Arbetsmarknaden är följaktligen
utsatt för betydande balansrubbningar. För att komma till rätta med
dessa krävs aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser, bl. a. lokaliseringspolitiska
åtgärder. I fråga om speciellt Graddisvägen anför styrelsen, att
den förklarat sig beredd att utföra den som beredskapsarbete, men att vägen
ännu ej är planerad så att arbetet kan påbörjas.
Pris- och kartellnämnden framhåller, att ökade statliga engagemang kräver
betydande kapitalinvesteringar. Beträffande möjligheten att bygga upp
konkurrenskraftiga företag inom träförädling samt järn- och metallhantering
anför nämnden att marknadssituationen för skogsindustriprodukter
under flera år kännetecknats av en hård konkurrens och ett pressat prisläge.
Exportpriserna har under senaste tioårsperioden legat praktiskt taget
oförändrade och under senare år till och med visat en sjunkande tendens.
Icke heller inom gruv- och järnhanteringen har utvecklingen varit särdeles
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 39—40
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963
gynnsam. Senaste tiden har priserna sjunkit, och man kan förutse en skärpt
konkurrenssituation.
I fråga om priserna på vissa järnvaror anför nämnden att den verkställt
en undersökning av dessa och därvid funnit, att prisrörelserna på kontinenten
under den undersökta perioden väl återspeglats i den inhemska prissättningen.
Utredningen har prövats av ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor,
och konkurrensbegränsningarna har icke ansetts vara av beskaffenhet
att böra föranleda någon åtgärd.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anför att den arbetat för ett etappvis förverkligande
av den s. k. norrbottensplanen för att så småningom nå ett rationellt
utnyttjande av länets rika resurser i fråga om naturtillgångar och
arbetskraft. Första ledet var en utbyggnad av vägar av olika slag. Vägplanen
har hittills kunnat realiseras i betydande omfattning. Planen för en virkesbalans
har varit vägledande för skogsindustriens utbyggnad i Piteå. Förslag
om en allmän malminventering i länet har framlagts. Medel har reserverats
för inventering av grafitfyndigheter och för tekniskt-vetenskapliga
undersökningar för deras industriella utnyttjande. Vidare pågår en utredning
om jordbrukets framtida utformning. Även andra utredningar pågår
såsom angående näringslivet i länets södra inland. Länsstyrelsen anför vidare:
Det
genomgående för länsstyrelsens undersökningar är att tillgängliga
resurser kartläggs och inventeras samt att åtgärder föreslås för att möjliggöra
eller underlätta resursernas utnyttjande. Som en röd tråd genom alla
åtgärdsförslagen löper dock ett krav på att det som föreslås skall vara samhällsekonomiskt
försvarbart.
Länsstyrelsen finner det synnerligen angeläget bl. a. att karlsborgsverken
utbygges och att Graddisvägen kommer till stånd. Slutligen hänvisar länsstyrelsen
till kommittén för näringslivets lokalisering, vars betänkande kan
väntas innevarande år.
SAF avstyrker motionerna under hänvisning till att de i motionerna föreslagna
åtgärderna redan är föremål för statsmakternas uppmärksamhet.
LO anför, att inom områden med sysselsättningssvårigheter, vilka bedöms
på längre sikt vara lämpliga för lokalisering av industriföretag, skulle samhället
kunna ge impulser till en ekonomisk utvecklingsprocess genom att
där starta allmänägda företag. I fråga om de olika projekt, som nämns i
motionerna, finner LO inga hinder för att statsföretag engageras i dem, men
det bör uppmärksammas, att det ej får leda till en långsiktig subventionering
av en oräntabel ekonomisk verksamhet.
Utskottet
Utskottet har i många tidigare sammanhang haft att pröva olika spörsmål
angående näringslivet i Norrbotten. Utskottet har därvid framhållit de
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963 5
särskilda svårigheter som föreligger när det gäller att i Norrbotten skapa en
livskraftig industri och ett tillräckligt differentierat näringsliv och understrukit
vikten av att de härmed sammanhängande frågorna noggrant uppmärksammas.
Enligt utskottets mening har också under de senaste åren en
avsevärd aktivitet utvecklats bl. a. för att åstadkomma den kartläggning av
behov och möjligheter och den planering som är en ofrånkomlig förutsättning
för hållfasta, effektiva lösningar av problemen på längre sikt. I fråga
om sådant grundläggande material må erinras om exempelvis tornedalsutredningen,
den framväxande norrbottensplanen, inlandsutredningen och
malmutredningen för Norrbotten. Utskottet vill vidare erinra om att statsmakterna
under senare år på grundval av detta material beslutat om åtgärder
av olika slag till stöd för näringslivet i Norrbotten och dess utveckling.
Ytterligare förslag i sådant syfte kommer att behandlas vid innevarande
riksdag. Av stor betydelse i detta sammanhang torde också det förslag som
framlagts i lokaliseringsutredningens nyligen avgivna betänkande »Aktiv
lokaliseringspolitik» kunna komma att bli. Förslaget är nu föremal för remissbehandling
och har uppgivits komma att föranleda en proposition till
nästa års riksdag.
Utskottet finner icke anledning att här gå närmare in på den mångfald
olika projekt som beröres i motionerna men vill allmänt framhålla att utskottet
icke delar den av motionärerna framförda uppfattningen att statsmakterna
förhåller sig passiva till det behov av stödjande åtgärder som
här föreligger. Vad som hänt under de senaste åren ger snarare stöd för
uppfattningen att prövningen av dessa frågor sker i en anda av förståelse
för att de stora svårigheterna för näringslivet i Norrbotten kräver särskilda
åtgärder. Utskottet vill i övrigt beträffande de olika projekt som behandlas
i motionerna framhålla att i flertalet fall arbete för deras förverkligande
redan pågår eller att de eljest uppmärksammats. Utskottet finner icke påkallat
att med anledning av motionerna någon hänvändelse från riksdagens
sida till Kungl. Maj :t göres i dessa frågor.
Motionärerna har även tagit upp vissa organisatoriska och andra frågor
beträffande statsägda företag i Norrbotten. Sålunda föreslås åtgärder, syftande
till att LKAB skall utträda ur Arbetsgivareföreningen och NJA upphöra
att deltaga i kartellavtal. Utskottet vill erinra om att dessa båda frågor
nvligen efter väckta motioner behandlats vid Gruvindustriarbetareförbundets
kongress. Kongressen anförde i sitt svar på motionerna bl. a. att statens
företag borde få arbeta under villkor, likartade med dem som gäller
för enskilda och kooperativa företag inom näringslivet. Utskottet har samma
uppfattning i dessa frågor. Härtill kan fogas att en utredning med anledning
av de kartellavtal, i vilka NJA deltager, prövats av ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor beträffande eventuella skadliga verkningar
av avtalen men att denna prövning icke föranlett någon ombudsmannens
åtgärd.
Motionärerna föreslår vidare att statens gruvdrift och metallurgiska verk -
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963
samhet sammanföres i ett företag och att motsvarande samordning sker i
fråga om ASSI:s och domänverkets verksamhet. Utskottet vill härom anföra
att frågan om organisationen av ASSI och domänverket är under utredning
och att ett förslag i frågan lär föreligga inom kort. Vad beträffar sammanslagning
av LKAB och NJA till ett företag, vilket här närmast torde
åsyftas, må framhållas att företagen har en olikartad inriktning; LKAB bryter
malm för export i mycket stor skala och endast en mycket obetydlig del
av malmen levereras till NJA.
Utskottet får under hänvisning till det ovan anförda hemställa,
att de likalydande motionerna I: 61 och II: 72 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 november 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Widén*, Schött*, Jonasson, Hedström,
Eric Gustaf Peterson, Hellebladh, Dahl* och Tage Johansson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,
Jacobsson i Sala, Dickson, fru Jäderberg*, herrar Carlsson i Huskvarna,
Keijer*, Edlund, fröken Anderson i Lerum, herr Svanberg och fru Ekroth.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.