Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 År 1963
1
Nr 38
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
konkurrensförhållandena inom bgggnadsbranschen.
I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:392 av herr Torsten Andersson och 11:468 av herr Hansson i Skegrie hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning
av konkurrensförhållandena inom byggnadsbranschen, särskilt med
hänsyn till olika bostadspolitiska åtgärders inverkan på konkurrenssituationen.
I motionerna anföres bl. a. att utvecklingen främjas genom inbördes tävlan
och konkurrens samt att olika näringsgrenar visat god vilja och förståelse
för strävan till en effektiv produktion genom ökad rationalisering. Ibland
träffar man dock på tendenser i annan riktning. Inom byggnadsindustrien
synes de senaste åren ha skett en snabb rationalisering, men denna har inte
kommit till uttryck i sänkta byggnadskostnader, vilka i stället stigit i mycket
snabb takt. Det är icke osannolikt, att denna stegring till en del beror
på bristande konkurrens. Stora ansträngningar har gjorts för att minska
bostadskostnaderna. De åtgärder, som vidtages, bör utformas så att de icke
bidrar till att minska konkurrensen utan tillgodoser konsumenternas intressen.
Även för bostadspolitikens utformning är därför en undersökning
av konkurrensförhållandena synnerligen önskvärd.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II:
468.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från bostadsstyrelsen,
näringsfrihetsrådet, pris- och kartellnämnden, Näringslivets byggnadsdelegation,
Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars
riksförbund (HSB) och Svenska riksbyggen.
Bostadsstyrelsen anför bl. a. att frågan om hur konkurrensförhållandena
inom byggnadsbranschen påverkar byggnadskostnaderna i första hand ankommer
på pris- och kartellnämnden att följa.
Näringsfrihetsrådet hänvisar likaledes till att pris- och kartellnämnden
har till uppgift att främja kännedom om pris- och konkurrensförhållanden
inom näringslivet och att det därför bör ankomma på nämnden att verk
Bihang
till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 38
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 19(>3
ställa utredning av den art, som avses i motionerna. Rådet framhåller vidare,
att den bestående hyresregleringen fått till följd en betydande begränsning
av konkurrensen på området. Rådet anser en utredning om bostadspolitikens
utformning i och för sig önskvärd, men utredningen bör ha
ett vidare syfte än som angivits i motionerna, varför rådet icke anser sig böra
tillstyrka dessa.
Pris- och kartellnämnden lämnar en redogörelse för i kartellregistret införda,
konkurrensbegränsande överenskommelser inom byggnadsmaterialbranschen,
vilka i huvudsak omfattar de materialgrupper som ingår i bostadsstyrelsens
byggnadskostnadsindex, samt anför härom bl. a. följande:
Av sammanställningen framgår, att antalet konkurrensbegränsande avtal
f. n. uppgår till icke mindre än 100 berörande praktiskt taget allt det material,
som är erforderligt för byggnadsverksamheten. Några av dessa avtal
äro lokalt betonade. De flesta ha emellertid riksomfattande räckvidd och utgöras
av prisöverenskommelser och kvoteringsbestämmelser. Utöver nu angivna
konkurrensbegränsningar finns i kartellregistret ett betydande antal
avtal inom byggnadsmaterialbranschen, vilka numera upphört att gälla.
Nämnden anför vidare att tillräckligt och fullständigt material för belysande
av pris- och kostnadsutvecklingen icke finnes hos nämnden. Ett byggnadskostnadsindex
har emellertid upprättats av bostadsstyrelsen i samråd
med Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Detta index omfattar dock
icke mer än omkring en tredjedel av totalkostnaderna för ett bostadshus.
Nämnden uttalar vidare beträffande dessa kostnader:
En icke oväsentlig del av dessa utgöras av toml- och administrationskostnader,
arkitektarvoden m. m. som enligt en beräkning av år 1950 uppgick till
ungefär samma kostnadsandel som virke, cement, sand, armeringsjärn,
smide, isoleringsmaterial, tegel och betongblock eller i runt tal 20 procent.
Enligt dessa beräkningar har materialkostnadsstegringen för flerfamiljshus
i sten från 1 januari 1959 till 1 november 1962 uppgått till i genomsnitt
17,4 %. Störst har stegringen varit beträffande material för betong och
mureriarbeten (19,6 %) samt trävaror och snickeriarbeten (19.3 %), medan
järnvaror visa den minsta stegringen (9,3 %).
Prisstegringen för olika varuslag inom materialgrupperna har varit i hög
grad olikformig. Nämnden anför vidare:
Inom gruppen material för betong- och mureriarbeten har exempelvis
priset på murtegel stegrats med icke mindre än 36,6 %, mur- och putsbruk
med 29,1 %, medan motsvarande siffra för cement uppgår till endast 0,7 %.
Beträffande järnvaror belöper sig prisstegringen för spik och skruv till
23,1 %, låsstycken och handtag till 21,5, medan prisstegringen för armeringsjärn
stannar vid 3,3 %.
Enligt bostadsstyrelsens beräkningar ha de totala byggnadskostnaderna
från 1 januari 1939 till 1 november 1962 stigit med 169,6 %. Enbart materialkostnaderna
ha under denna tidsperiod stegrats med 204,2 %, medan
stegringen av lönekostnaderna utgör 125,5 %. För tidsperioden 1 januari
3
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1963
197till 1 november 1962 uppgår stegringen av de totala byggnadskostnaderna
enligt denna äldre indexserie till 17,9 %, medan materialkostnaderna
visa en uppgång med 18,9 % och lönekostnaderna med 17,4 %. Här gjorda
jämförelser mellan stegringen av löne- och materialkostnader bör emellertid
bedömas med försiktighet med hänsyn bl. a. till förändringar i byggnadssätt
och byggnadsteknik som ägt rum under tidsperioden 1939—1962. De
till grund för bostadsstyrelsens byggnadskostnadsindex liggande vägningstalen
avseende år 1950 torde numera vara föråldrade vartill kommer att
hänsyn sannolikt icke kunnat tagas till löneglidningen vid beräkningen av
lönekostnadernas stegring. Härtill kommer att indexberäkningarna avse er.
hustyp med lägenhetsstorlekar som i dagens läge icke torde vara representativ.
Nämnden angiver fortsättningsvis att ett relativt stort antal specialundersökningar
gjorts beträffande de ekonomiska verkningarna av de konkurrensbegränsande
överenskommelserna inom olika sektorer av byggnadsbranschen.
En redogörelse lämnas för undersökningar bl. a. beträffande
varmvalsat stål, radiatorer, diskbänkar, rör, elinstallationer, tapeter, planglas
och cement. Undersökningar påginge beträffande vvallboard och lättbetong
samt angående konkurrensförhållandena bland byggnadsentreprenörer
och rörledningsfirmor m. m. i Jönköping.
Av yttrandet framgår bl. a. att utredningarna prövats av ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor eller är under sådan prövning. Ombudsmannen
har i de hittills prövade fallen icke funnit anledning till ingripande
— avtalen har efter publicering av undersökningen hävts eller uppmjukats,
och i övrigt har någon skadlig verkan av avtalen icke ansetts föreligga.
Nämnden framhåller att dess pris- och konkurrensövervakande verksamhet
i icke obetydlig omfattning varit och är inriktad på förhållandena inom
byggnadsområdet samt anför:
Att så är fallet finner delvis sin förklaring i alt detta betydelsefulla område
allt fortfarande karakteriseras av en kvardröjande kartellering inom
byggnadsmaterialsektorn. De av nämnden utförda undersökningarna ligga
till grund för NO:s resp. näringsfrihetsrådets bedömning av eventuell skadlig
verkan av konkurrensbegränsning.
Näringslivets byggnadsdelegation anför bl. a. att den förda bostadspolitiken
medfört en snedvridning av konkurrensförutsättningarna olika kategorier
byggherrar emellan. Detta är emellertid en fråga, som bör utredas i
annat sammanhang.
Några konkurrensbegränsande åtgärder inom byggnadsindustrien föreligger
näppeligen. Konkurrensen är tvärtom knivskarp. En viss lokal konkurrensbegränsning
kan dock förekomma genom att en del kommunala bostadsföretag
icke alltid använder anbudsförfarande utan använder fast
entreprenör. Efter att ha understrukit omöjligheten att jämföra olika indexserier
slutar delegationen med att avstyrka motionerna.
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1963
Byggnadsentreprenörföreningen anför bl. a. att det finns tre kategorier
byggherrar: allmännyttiga, kooperativa och enskilda. Huvuddelen av de
allmännyttiga och kooperativa företagens produktion tillkommer genom tävlan
mellan olika entreprenörer och konkurrensen är hård. Boendekostnaden
är dessutom i hög grad beroende av ett kommunalt stadsplanemonopol, varöver
byggnadsbranschen icke råder. Föreningen framhåller svårigheten att
jämföra indextal, uppbyggda på olika sätt.
Föreningen avsLyrker motionerna.
SABO framhåller också vanskligheten att jämföra olika indexserier. Frågan
om ett byggnadskostnadsindex är emellertid under utredning inom statens
nämnd för byggnadsforskning. SABO delar motionärernas uppfattning
att det är högst angeläget att vidtaga alla åtgärder som är möjliga för att
hålla bostadskostnaderna nere, varför SABO icke vill avstyrka motionerna.
HSB anser, att den nuvarande bostadspolitiken är ägnad att skärpa kraven
på rationalisering och kostnadsnedpressning inom bostadsbyggandet,
och framhåller svårigheten att följa byggnadskostnadsutvecklingen med
hjälp av nuvarande index. HSB framhåller vidare, att det föreligger en form
av »priskontroll» genom lånemyndigheternas och hyresnämndernas granskning.
Utvecklingen av markpriserna är emellertid ett allvarligt problem.
I och för sig är emellertid byggnadskostnadsutvecklingen sådan, att en översyn
icke är omotiverad, varför förbundet icke vill avstyrka en utredning.
Svenska riksbyggen anför, att kontrollen är effektiv inom bostadssektorn,
där statlig belåning i de flesta fall utnyttjas. Man har emellertid att ta hänsyn
till en rad irrationella faktorer — de stigande markpriserna, höjda avgifter
på tjänster och förnödenheter såsom vatien och elström. Likaså framhålles
svårigheten att med ledning av nuvarande index bedöma utvecklingen.
Riksbyggen har genom samverkan med tolv stora byggnadsproduktionsföretag
försäkrat sig om tillfredsställande konkurrens vid upphandling.
Riksbyggen förklarar sig icke vilja motsätta sig en utredning.
Utskottet
I motionerna hemställes om en utredning av konkurrensförhållandena
inom byggnadsbranschen, särskilt med hänsyn till olika bostadspolitiska
åtgärders inverkan på konkurrenssituationen.
Som bakgrund till motionsyrkandet anför motionärerna bl. a. att byggnadskostnaderna
snabbt stegrats trots att en betydande rationalisering skett
inom byggnadsbranschen och att detta förhållande till en del kan vara beroende
av att konkurrensen på området är hämmad.
Utvecklingen av byggnadskostnaderna, som de avspeglar sig i priserna på
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1963
5
bostäder och andra lägenheter, innefattar även enligt utskottets mening allvarliga
problem. Prissättningen är obestridligen i vissa fall sådan att det
finns anledning att, såsom skett i motionerna, ställa frågan om konkurrensen
inom byggnadsbranschen verkligen är från konsumenternas synpunkt
tillfredsställande. Utskottet finner i likhet med motionärerna angeläget att
dessa förhållanden så långt möjligt klarlägges. När det gäller att taga ställning
till förslaget om en särskild utredning för ändamålet bör emellertid
enligt utskottets mening beaktas vilka möjligheter som redan finns att komma
till rätta med problemen genom de samhälleliga organ som är kontinuerligt
verksamma för undersökningar och åtgärder beträffande konkurrensbegränsningar
inom näringslivet. Utskottet får härom anföra följande.
Arbetsuppgifterna inom den statliga verksamheten för övervakning av
konkurrensbegränsning inom näringslivet är numera fördelade på pris- och
kartellnämnden som har den utredande funktionen, ombudsmannaämbete!
för näringsfrihetsfrågor, som främst har att pröva av nämnden gjorda utredningar
och bedöma, huruvida påvisade konkurrensbegränsningar kan
anses ha skadliga verkningar samt vidtaga de åtgärder granskningen kan
föranleda, och slutligen näringsfrihetsrådet, vilket har att pröva ärenden
som av ombudsmannen underställes rådet. Om skadliga verkningar av en
konkurrensbegränsning anses föreligga och rättelse icke kunnat nås i ett
tidigare skede har rådet att genom förhandlingar med berörda parter söka
undanröja de skadliga verkningarna. Om detta icke lyckas åligger det rådet
att underrätta Kungl. Maj:t härom, därest saken befinnes vara av större
vikt.
Vad särskilt gäller förhållandena på byggnadsbranschens olika områden
har en redogörelse för verkställda och pågående utredningar m. m. lämnats
i pris- och kartellnämndens yttrande över motionerna, vilken kompletterats
genom en muntlig framställning inför utskotLet av chefen för ämbetsverket.
Såvitt utskottet kunnat bedöma torde en icke ringa del av nämndens kapacitet
tagas i anspråk för undersökningar inom här förevarande områden.
Ett stort antal konkurrensbegränsande avtal av lokal eller riksomfattande
räckvidd har införts i kartellregistret. Många av dem har numera hävts, men
åtskilliga är ännu gällande. Ett antal specialundersökningar har vidare
verkställts beträffande de ekonomiska verkningarna av de konkurrensbegränsande
överenskommelserna inom olika sektorer. Undersökningarna berör
exempelvis handelsjärn, diskbänkar, rör, elinstallationer, tapeter, radiatorer,
glas och cement. Av nyligen verkställda utredningar må nämnas sådana
soin rör konkurrensförhållanden bland byggmästare och rörledningsentrepfenörer
i Jönköping, företagna efter hemställan av stadsfullmäktige,
och bhnd byggmästare i Västerås. Vidare har nyligen en utredning slutförts
angående marknaden för villapannor och oljebrännare. F. n. pågår
bl. a. undersökningar beträffande wallboard samt beträffande tegel och lättbetong.
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1963
Registrerade avtal och utförda undersökningar underkastas successivt
fortsatt prövning av näringsfrihetsombudsmannen. Det har i vad gäller
byggnadsbranschen hittills visat sig att då ombudsmannen ansett skadliga
verkningar föreligga och tagit kontakt med vederbörande företagare eller
organisationer, rättelse kunnat vinnas utan att ärendet behövt föras vidare
till näringsfrihetsrådet. F. n. är under prövning hos ombudsmannen bl. a. en
lönsamjietsundersökning beträffande cementbranschen, en utredning angående
den s. k. metallsektionen, kartellavtal angående tillverkning av dörrar
samt de ovannämnda Jönköpings-utredningarna.
Den verksamhet som nu pågår för att åstadkomma det av motionärerna
begärda klarläggandet av konkurrensförhållandena i byggnadsbranschen är,
såvitt utskottet kunnat finna, av betydande omfattning. Motionärernas önskemål
synes kunna bli i icke oväsentlig grad tillgodosedda genom att de nu
verksamma organen fortsätter med och fullföljer sina arbetsuppgifter på
detta område. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla, att prisoch
kartellnämnden har lagstadgad rätt att för fullgörande av sitt arbete
från företagare infordra uppgifter och att taga del av företagares handlingar
— en möjlighet som icke står till buds för en kommitté. Utskottet vill
understryka vikten av att statsmakterna ger övervakningsorganen goda resurser
för det fortsatta arbetet.
Utskottet är medvetet om att konkurrensbegränsande företeelser inom
byggnadsverksamheten kan förekomma även på områden dit myndigheternas
befogenheter f. n. icke sträcker sig — exempelvis i samband med viss
exploatering av mark för byggnadsändamål. Ett mycket stort antal utredningar
sysslar emellertid f. n. med spörsmål på bostads- och byggnadsområdet
samt hyresmarknaden. Utskottet anser det kunna förutsättas att frågor
av sist berörd art kommer att uppmärksammas i sådant sammanhang
och att därvid också frågan om de bostadspolitiska åtgärdernas verkningar
för konsumenterna blir beaktad.
Utskottet behjärtar sålunda motionernas syfte men anser sig icke böra
biträda förslaget om en utredning utan får med hänvisning till det ovan anförda
hemställa,
att de likalydande motionerna 1:392 och 11:468 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 november 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
HARALD J. SKOGLÖSA
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 dr 1963
7
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Widén*, Schött*,
Jonasson, Hedström, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh, Dahl*, Tage Johansson
och Wallmark;
från andra kammaren: herrar Skoglösa, Jacobsson i Sala, Dickson,
Carlsson i Huskvarna, Haglund, Westberg, Edlund, fröken Anderson i Lerum,
herrar Svanberg och Magnusson i Nennesholm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.