Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
Södertälje kanal och anknytande farleder i Mälaren.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 395 av herrar Osvald och Torsten Andersson samt II: 467 av herr Grebäck
m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära dels
att en allsidig skyndsam utredning göres rörande genomfarten i Södertälje
och därtill anknytande farleder i Mälaren liksom ock hamnförhållandena i
staden under hänsynstagande till störningsfri passage såväl för motortrafiken
på broarna som för sjöfarten i kanalen och dels att i avvaktan på genomförande
av utredningens förslag sådana åtgärder vidtages att hindrande exploatering
av de berörda områdena icke sker.

I motionerna framhålles, att för en rationell transport kräves en god lokalisering
av hamnarna och betryggande tillfartsvägar för sjöfarten. I annat fall
skapas flaskhalsar, vilket bl. a. är fallet med Södertälje kanal och Mälaren.

Utvecklingen går mot allt större fartyg med effektiva lossnings- och lastningsanordningar.
Större enheter ställer också anspråk på tillräckligt transportunderlag,
varför sjötrafiken alltmer koncentreras till större hamnar. Denna
utvecklig måste i viss mån motverkas om man vill undvika en enorm överdimensionering
av landtrafiken kring de största städerna. Goda förutsättningar
finns för sjötrafik med större fartyg bl. a. i Köping och Västerås, där dessutom
lagerutrymmen lättare kan ordnas än i Stockholms hamn. Dyrbar landtransport
kan dessutom undvikas. Sverige är underutvecklat i jämförelse med
många andra länder i fråga om de inre vattenvägarna.

Södertälje kanal bör icke planeras så, att den ensidigt gynnar huvudstaden,
då en större farled skulle kunna förskjuta tyngdpunkten för näringslivet till
för detta gynnsammare områden. Det är orealistiskt att bygga en öppningsbar
bro på endast 25 meters höjd över vattenytan över Södertälje kanal. 46 meter
vore mera realistiskt. Södertälje stad planerar dessutom vissa anläggningar
på mark, som borde reseveras för en modern kanal. Kanalförbindelsen bör
upprustas för fartyg om upp till 40 000 ton dw. I första etappen bör en farled
förberedas med sikte på att fartyg om 15 000 ton skall kunna anlöpa Mälaren.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 395.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från sjöfartsstyrelsen, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholm och Västmanlands
län, Södertälje stad och Motororganisationernas samarbetskommitté.

Sjöfartsstyrelsen anför, att en undersökning pågår inom styrelsen om

Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 11 samt. nr 36

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

förutsättningarna för utbyggnad av Södertälje kanal. Den omfattar en teknisk
och en trafikekonomisk del. Den tekniska delen är slutförd och är ute på remiss.
Den trafikekonomiska delen pågår i samarbete med trafikintressen, knutna till
hamnarna i Västerås och Köping, varjämte kontakt tagits med länsstyrelsen
i Västmanlands län.

Den tekniska undersökningen har inriktats på två alternativ av vilka den
ena siktar mot ett bibehållande av kanalens nuvarande dragning men med
förlängd sluss. Fartyg med 7,5 meters djupgående på upp till 8 000—9 000 ton
dw skulle då kunna passera utan bogserhjälp, vilket utgör ungefär en fördubbling
av nu möjlig storlek. Kostnaderna uppskattas till omkring 45 milj. kr.

Det andra alternativet innebär en radikal omläggning av kanalsträckningen
med betydande ingrepp i Södertälje stad. En ytterligare järnvägsbro måste
byggas och därtill ännu en motorvägsbro utöver den som nu är under uppförande.
Fartyg med ett djupgående av 9,7 meter kunde då tillåtas passera,
innebärande att leden skulle kunna trafikeras av fartyg med full last om drygt
20 000 ton dw. Kostnaderna beräknas till omkring 200 milj. kr. varav ungefär
hälften avser fördjupning av lederna i Mälaren.

Utbyggnad anpassad för fartyg upp till 40 000 ton dw skulle kräva betydande
ingrepp i bebyggelsen i Södertälje. Kostnaderna skulle bli mycket höga och
torde svårligen kunna understiga 500 milj. kr.

Den trafikekonomiska undersökningen visar, att räntabiliteten enligt alternativet
med den större utbyggnaden skulle bli mycket klen. För upplandet i
bergslagen skulle vinsten bli obetydlig. Icke heller för oljetransporterna torde
någon större vinst kunna göras. I fråga om linjefarten från nordvästeuropa
synes enligt styrelsen tendensen nu gå mot fartyg av en storlek som utan
olägenhet kan passera även den nuvarande Södertälje kanal. För trafiken på
medellånga distanser såsom från Nordamerikas atlantkust skulle en utbyggnad
enligt det mindre alternativet ge en i stort sett tillfredsställande lösning. För
de i vidsträcktare fart utnyttjade linjefartygen räcker dock icke en sådan utbyggnad
men fråga är om linjefartyg i transocean trafik annat än undantagsvis
skulle komma att anlöpa mälarhamnarna.

Om man jämför Södertälje kanal med St. Lawrencekanalen, är det icke mycket
som skiljer den sistnämnda från en enligt det mindre alternativet utbyggd
Södertälje kanal i fråga om djupgående. Längd och bredd är däremot betydligt
större än i Södertälje kanal.

Styrelsen slutar med att framhålla att sådana åtgärder icke nu bör vidtagas,
vilka kan väsentligt fördyra en utbyggnad av kanalen till en 9,7 meters led.
En eventuell utredning enligt motionärernas förslag bör emellertid i vart fall
anstå tills styrelsens undersökning framlagts.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför, att man efter noggranna
överväganden och i intimt samråd med berörda myndigheter stannat för en
motorvägsbro pa 26 meters höjd. En bro på 46 meters höjd skulle försämrat

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

3

vägens standard. Arbetsplan för omläggning av E 4 genom Södertälje har dessutom
fastställts, tillstånd att uppföra bron har lämnats av Österbygdens vattendomstol
och bron har upphandlats. Styrelsen anser ytterligare utredning icke
erforderlig.

Länsstyrelsen i Stockholms län hänvisar till den inom sjöfartsstyrelsen
pågående utredningen och till de pågående arbetena med motorvägen och
motorvägsbron. Ett bifall till motionerna skulle medföra, att alla dessa mycket
brådskande arbeten måste stoppas. Länsstyrelsen avstyrker motionerna.

Länsstyrelsen i Västmanlands län hänvisar likaså till sjöf artsstyrelsens
utredning och anför vidare:

Sedan denna utredning slutförts är det emellertid synnerligen angeläget att
beslut snabbt fattas om en ombyggnad av kanalen och fördjupning av farlederna
i Mälaren och att ombyggnaden kommer till utförande utan dröjsmål.
Det torde ur trafikekonomisk synpunkt vara uppenbarligen orealistiskt att
tänka sig en utbyggnad av kanalen till en storlek att den kan trafikeras av
fartyg på 40 000 ton dw. Den av motionärerna påfordrade utredningen är
ägnad att i onödan fördröja kanalens utbyggnad och kan icke anses behövlig.

Länsstyrelsen får därför föreslå att motionerna icke föranleda någon åtgärd.

Södertälje stad framhåller bl. a. att eventuell ändrad framtida utformning
av Södertälje kanal snarast möjligt måtte fastställas. Trafikförhållandena
är för närvarande olidliga. Ur stadens synpunkt är emellertid ingen som helst
fördjupning av kanalen önskvärd. Redan en utbyggnad enligt sjöfartsstyrelsens
mindre alternativ skulle innebära besvärande ingrepp i den centrala staden.
En utbyggnad enligt det större altenativet avvisar staden bestämt, då det
skulle medföra mycket stora ingrepp både i den centrala staden och i den södra
stadsdelens topografi och bebyggelse.

Staden avstyrker motionerna.

Motororganisationernas samarbetsdelegation yttrar sig endast om
broförbindelsen över kanalen. Delegationen anser en öppningsbar bro på E 4-vägen på en ringa höjd orealistisk. Denna fråga hade därför bort utredas
närmare.

Utskottet

I motionerna aktualiseras frågan om en utbyggnad och fördjupning av
Södertälje kanal och till denna anknytande farleder i Mälaren jämte därmed
sammanhängande spörsmål.

Utskottet är ense med motionärerna om den stora betydelsen, i första hand
för näringslivet i Mälarbygden, av att denna fråga bringas till en lösning.
Spörsmålet har också sedan länge varit uppmärksammat och f. n. föreligger
utredningsmaterial som utmynnar i tre olika förslag till åtgärder för förbättring
av trafikledens kapacitet. Utskottet vill härom i korthet anföra följande.

Ett av förslagen avser en fördjupning av farleden från omkring 6 till 7,5

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

meters djupgående, vilket skulle medföra bl. a. att fartyg upp till 8 å 9 000
ton dw mot f. n. endast 4 å 5 000 ton skulle kunna passera. Förslaget har kostnadsberäknats
till omkring 45 milj. kr.

Ett annat förslag, som förutsätter väsentliga ingrepp i kanalens nuvarande
sträckning och inom Södertälje stad, skulle medgiva ett högsta djupgående av
9,7 meter, innebärande möjlighet till trafikering med fartyg om drygt 20 000
ton dw. Kostnaderna har beräknats till ungefär 200 milj. kr., varav omkring
hälften skulle belöpa på fördjupning av lederna i Mälaren.

De ovannämnda båda förslagen har berörts i remissyttrandena över motionerna.
Sedan motionerna väckts och remissbehandlats har emellertid en ytterligare
utredning framlagts av länsstyrelsen i Västmanlands län, vari föreslås
en sådan fördjupning av Mälarleden att fartyg med 9,2 meters djupgående,
motsvarande omkring 15 000 ton dw, skulle kunna passera. Kostnaderna har
kalkylerats till storleksordningen 100—130 milj. kr. Länsstyrelsen har i
skrivelse till sjöfartsstyrelsen i juni 1963 med överlämnande av förslaget förordat,
att detta alternativ snarast kommer till utförande och hemställt att
styrelsen för nästkommande budgetår hos Kungl. Maj :t begär medel för arbetenas
påbörjande.

Motionärerna har i sin motivering uttalat bl. a. att kanalförbindelsen bör
upprustas med sikte på att kunna mottaga fartyg på upp till 40 000 ton dw
i mälartrafik. Utskottet får erinra om att samma målsättning angivits i
motioner till förra årets riksdag angående tillfartslederna till Mälaren, vilka
motioner hänvisades till utskottet. Utskottet (utlåtande nr 12/1962) avstyrkte
motionerna under hänvisning bl. a. till att utredning pågick om förbättringar
av kanalen och mälarfarlederna. Motionerna föranledde icke någon riksdagens
åtgärd.

I de nu föreliggande motionerna har vidare som ett andrahandsyrkande
anförts att, om utbyggnad sker successivt, i en första etapp en farled bör förberedas
som tillåter fartyg om 15 000 ton dw att anlöpa Mälaren.

De ovan berörda alternativa förslagen om utbyggnad till 7,5, 9,2 och 9,7
meters djupgående prövas f. n. av sjöf artsstyrelsen. Utskottet har erfarit att
denna prövning kommer att vara slutförd under den närmaste tiden.

Såvitt utskottet kunnat bedöma bör sålunda inom kort material föreligga,
som kan bilda underlag för vidare åtgärder till lösning av förevarande spörsmål.
I detta sammanhang bör också beaktas, att frågan om statliga investeringar
beträffande de största sjöarna, däribland Mälaren, och dessas sjöförbindelser
med havet berörts i proposition nr 191 till årets riksdag angående
riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m. m. (sid. 113 och 114), vilken proposition
ännu icke behandlats av riksdagen. Föredragande departementschefen
erinrar om att utredning pågår genom kanaltrafikutredningen angående
vänern- och vätternområdena och anför vidare bl. a. att de slutsatser utredningen
kommer till och de överväganden den redovisar bör kunna få tillämp -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

5

ning inte endast på de frågor som utredningen är direkt inkopplad på. De
principiella slutsatserna bör kunna tjäna diskussionen om hamnfrågorna i stort.

Utskottet anser sig i detta läge icke böra förorda motionärernas förslag om
tillsättande av en ny utredning. Utskottet vill också erinra om att motionärernas
andrahandsyrkande om en farled för fartyg upp till 15 000 ton dw väl synes
ansluta sig till det ovannämnda, av länsstyrelsen i Västmanlands län i juni 1963
framlagda förslaget, vilket är under prövning.

Utskottet får således under hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna I: 395 och II: 467 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 november 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl-Albert Anderson*, Möller*, Schött,
Jonasson, Enarsson*, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson och fru HamrinThorell*; från

andra kammaren: herrar Skoglösa, Jacobsson i Sala, Dickson, fru
Thunvall*, herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark, Haglund, Börjesson i
Glömminge, Westberg*, Edlund och fröken Andersson i Lerum.

*Ej närvarande vid utlåtandets justering.