Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1962

1

Nr 187

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
pansartruppernas och pansarinfanteriets fredsorganisation.

(l:a avd.)

I propositionen nr 173 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 27 april 1962,
föreslagit riksdagen att godkänna vad departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
föreslagit angående omorganisation av pansartrupperna och
pansarinfanteriet.

I arméns krigsorganisation ingår stridsvagnsförband (motsvarande) i
första hand i pansarbrigaderna men också i vissa självständiga, lägre pansarförband,
såsom kårpansarbataljoner, kårstridsvagnskompanier in. fl.,
och i infanteribrigaderna. Pansarinfanteri ingår i pansarbrigaderna och,
ehuru endast med mindre styrkor, i vissa av de självständiga, lägre pansarförbanden.

De nuvarande pansarbrigaderna utbildas och krigsorganiseras i princip
så, att pansarregementena Göta pansarlivgarde (P 1), Skånska pansarregementet
(P 2) och Skaraborgs pansarregemente (P 4) utbildar stridsvagnsdelarna
och att pansarinfanteriregementena Södra skånska infanteriregementet
(17), Södermanlands regemente (110) och Älvsborgs regemente (115) utbildar
pansarskyttedelarna till de olika pansarbrigaderna. Detta system
innebär, att pansar- och pansarinfanteriregementena måste samarbeta i stor
utsträckning för att samövningar mellan stridsvagns- och pansarskytteförband
skall kunna genomföras. I nuläget samarbetar sålunda P 1 och I 10
inom IV. militärområdet, P 2 och I 7 inom I. militärområdet samt P 4 och
I 15 inom III. militärområdet.

För pansar- och pansarinfanteriutbildningen erforderliga utbildningsanstalter
bör enligt chefen för armén organiseras som blandade pansarregementen,
d. v. s. vid varje regemente skall såväl stridsvagnsförband som pansarskytteförband
utbildas. Detta gäller både under första tjänstgöringen och
under repetitionsövningar i krigsförband.

Varje blandat pansarregemente bör ha en utbildningskontingent av sådan
storlek och sammansättning, att en övningsbataljon kan organiseras
som pansarbataljon under senare delen av första tjänstgöringen.

Varje blandat pansarregemente skall ha sådana ulbildningsbetingelser,
4193 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 187

2

Statsutskottets utlåtande nr 1S7 år 1962

alt utbildningen kan bedrivas i huvudsak oberoende av andra utbildningsanstalter.
Varje regemente bör sålunda disponera ett övningsfält, som medger
strid i pansarbalaljon. Tillgång måste finnas till ett skjutfält, som
medger stridsskjutning avseende samverkan mellan stridsvagns- och pansarsky
ttekompanier. Ett dylikt skjutfält kan vara gemensamt för flera
närbelägna pansarregementen.

Varje blandat pansarregemente måste från ekonomisk synpunkt samt
med hänsyn till materielberedskapen disponera anläggningar för förvaring,
vård och reparation av de stridsfordon som erfordras för utbildningen under
hela utbildningsåret.

I föreliggande proposition föreslås att principbeslut fattas om att omvandla
de nuvarande pansarregementena P 1, P2 och P4 samt de nuvarande
pansarinfanteriregementena 17 och 110 till s. k. blandade pansarregementen,
d. v. s. regementen vid vilka skall bedrivas både stridsvagns- och pansarinfanteriutbildning.
Det tredje av de nuvarande pansarinfanteriregementena,
115, bör på grund av otillräckligt övningsfält icke omvandlas till
pansarregemente. I stället föreslås att Norra skånska infanteriregementet
(I 6) omvandlas till blandat pansarregemente. Om så sker, bör I 15
i fortsättningen utbilda personal i huvudsak endast för infanteribrigad.
Vidare föreslås, att det nuvarande Gotlands infanteriregemente (I 18) och
det därtill anslutna pansarkompaniet P 1 G skall bilda ett blandat pansarregemente.
De blandade pansarregementena jämte det nuvarande pansarförbandet
Norrbottens pansarbataljon (P 5), vissa utbildningsanstalter samt,
därest ett sådant efter ytterligare utredningar befinnes böra tillkomma, ett
mindre förband inom II. militärområdet föreslås sammanförda till ett fredstruppslag,
benämnt pansartrupperna.

Utskottet. Det nuvarande utbildningssystemet vid pansartrupperna och
pansarinfanteriet innebär bl. a., att samtliga pansar- och pansarinfanteriregementen
måste samarbeta i stor utsträckning för att samövningar
mellan stridsvagns- och pansarskytteförband skola kunna genomföras.
Detta medför att en del av berörda regementen måste under långa tider
förlägga sina utbildningsförband utanför förläggningsorten med stora
transport- och traktamentskostnader samt tidsödande förflyttningar som
följd.

Enligt det föreliggande förslaget skola för pansar- och pansarinfanteriutbildningen
erforderliga utbildningsanstalter organiseras som blandade
pansarregementen. Detta innebär, att vid varje sådant regemente skola
utbildas såväl stridsvagnsförband som pansarskytteförband.

De av Kungl. Maj :t nu framlagda förslagen till fredsorganisatoriska
förändringar synas innebära möjligheter att åstadkomma — förutom kostnadsbesparingar
— ökad effekt från såväl operativ synpunkt som utbildnings-
och beredskapssynpunkt.

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1962

3

Med hänsyn till det anförda och då utskottet icke funnit något vara att
erinra mot enskildheterna i förslaget vill utskottet tillstyrka, att principbeslut
fattas om omorganisation av pansartrupperna och pansarinfanteriet
i enlighet med vad Kungl. Maj :t förordat.

Hinder bör emellertid icke föreligga för Kungl. Maj:t att göra de ändringar
i principbeslutet som — bl. a. i fråga om Norra skånska infanteriregementet
(16) och Älvsborgs regemente (115) — kunna föranledas av de
ytterligare överväganden, som kunna följa av riksdagsbeslutet i anledning
av 1962 års försvarskommittés arbete. Utskottet förutsätter därvid, att
de speciella erfarenheter, som vunnits vid 115 beträffande pansar- och
pansarskyttetjänst, på lämpligt sätt tillvaratagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 27 april 1962
föreslagit angående omorganisation av pansartrupperna och
pansarinfanteriet.

Stockholm den 4 december 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Fritz Persson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar
Söderberg, Svärd, Källqvist och fru Myrdal; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,
Almgren, Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, herrar
Svensson i Ljungskile, Lassinantti, fröken Karlsson, herrar Löfroth och
Nelander.