Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1962
5
Nr 172
Utlåtande i anledning av väckt motion rörande professur i funktionell
rättsvetenskap.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 615)
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att Kungl. Maj:t måtte inkomma med
förslag till en professur i förslagsvis ämnet funktionell rättsvetenskap vid
universitetet i Lund, vilken som huvudsaklig uppgift skulle handha samlandet
av materiel och vilken genom föreläsningar och forskning skulle
söka främja ett bättre samspel mellan rättsreglerna och övriga sociala,
ekonomiska och andra faktorer i det demokratiska och dynamiska samhällslivet,
samt leda en utredning som syftar till att ändra utbildning, lag
och rättstillämpning med hänsyn därtill.
Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet torde få hänvisas till
motionen.
över motionen har statsutskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från kanslern för rikets universitet efter hörande av de juridiska fakulteterna
vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm.
Kanslern för rikets universitet har överlämnat de från de juridiska fakulteterna
infordrade yttrandena och hänvisat till vad i yttrandena anförts.
Juridiska fakulteten i Uppsala har anfört bland annat följande.
En funktionellt inriktad forskning tilldrager sig allt större uppmärksamhet
i så gott som alla juridiska discipliner, om man därmed avser en
forskning inriktad på att vetenskapligt undersöka på vad sätt rättsreglernas
innehåll påverkas av andra sociala faktorer och vilken genomslagskraft
rättsreglerna visa sig äga i samhällslivet. Det är enligt fakultetens mening
av stor vikt, att en dylik forskning förekommer över hela det juridiska
fältet och att denna uppgift icke betraktas såsom tillhörande en enda speciell
lärostol. Detta utesluter emellertid självfallet icke, att sådan forskning
kan vinna ytterligare stöd genom att de juridiska fakulteterna utrustas med
särskilda professurer med rättssociologisk inriktning. Dessa professurers
innehavare skulle då kunna vara specialister pa tillvägagångssättet vid
rättssociologiska fältundersökningar.
Vad nu beträffar motionärens konkreta förslag, uttalas i motionen, att
den föreslagna professorn skulle »söka främja ett bättre samspel mellan
rättsreglerna och övriga sociala, ekonomiska och andra faktorer i det de
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1962
mokratiska och dynamiska samhällslivet, samt leda en utredning som syftar
till att ändra utbildning, lag och rättstillämpning med hänsyn därtill».
Tidigare i motionen, där motionären kritiserar lagstiftning och rättstillämpning
i åtskilliga hänseenden och även ger uttryck åt en mot justitiedepartementet
synnerligen kritisk inställning, förklaras bland annat: »om det är
själva rättssynen, som är knuten till en viss rättsfilosofi, som är den huvudsakliga
orsaken, måste undervisning och livssyn vid våra juridiska
fakulteter undergå ett mycket hårt och nödvändigt reformarbete.» I den
mån motionären sålunda avser, att i första hand den föreslagne professorn
och i andra hand de juridiska fakulteterna i övrigt skulle av statsmakterna
heordras arbeta efter ett bestämt, ideologiskt fastslaget rättspolitiskt reformprogram,
ja till och med en bestämd »livssyn», måste fakulteten såsom
företrädare för fri forskning och undervisning inlägga en bestämd gensaga.
Fakulteten nödgas under hänvisning till det sagda bestämt avstyrka tillskapandet
av en professur med den karaktär, som motionären tänkt sig.
Fakulteten vill emellertid ingalunda motsätta sig en ökad rättssociologisk
forskning. En sådan är, som fakulteten redan framhållit, av stor vikt, och
fakulteten skulle därför med glädje hälsa lärostolar i rättssociologi eller
i särskilda delar därav. Åt denna uppfattning har fakulteten redan tidigare
givit uttryck i yttrande den 13 mars 1959 över motion vid 1959 års riksdag
(AK nr 175) av herrar Helén och Wedén om inrättande av professurer inom
rättssociologiens område. Innan sådana befattningar komma till stånd, bör
dock de juridiska fakulteternas organisation byggas ut med andra viktiga
befattningar, vilka äro oundgängligen nödvändiga för undervisningen och
forskningen och vilka blivit föremål för petitaframställningar. För fakultetens
del komma härvidlag i främsta rummet önskemålen om en professur
i internationell rätt samt precepturer i processrätt och straffrätt.
Juridiska fakulteten i Lund har anfört följande.
Det av motionären åsyftade och som funktionell rättsvetenskap betecknade
ämnet torde nära sammanfalla med det i filosofisk-samhällsvetenskaplig
examen ingående fakultativa ämnet allmän rättsvetenskap. Detta ämne infördes
genom 1958 års stadga angående juridiska och samhällsvetenskapliga
examina och skulle enligt den till grund därför liggande propositionen
vara inriktad på ett mera humanistiskt studium av rättsordningen. Historisk-
filosofiska sektionen vid universitetet har nu hos fakulteten begärt förslag
till examinator i detta ämne och studieplan är under utarbetande.
Några särskilda lärartjänster för allmän rättsvetenskap har icke inrättats.
Examination och undervisning har tills vidare ansetts böra omhänderhavas
av en, eventuellt flera, av de ordinarie befattningshavarna vid den
juridiska fakulteten, vilka så långt förhållandena det medgiver skulle få
överflytta sin undervisning till att avse ämnet allmän rättsvetenskap.
Emellertid är de juridiska fakulteternas lärarresurser och i all synnerhet
deras utrustning med ordinarie lärartjänster otillräckliga för att med nuvarande
studentantal kunna genomföra den juristutbildning som avsågs
skola komma till stånd enligt 1958 års stadga. Det torde därför vara nära
nog omöjligt för fakulteterna att tillhandahålla professorstimmar åt undervisningen
i allmän rättsvetenskap, om icke utbildningen inom fakulteterna
själva skall eftersättas.
Enligt fakultetens mening är det angeläget, att förutsättningar skapas
för forskning rörande sambandet mellan rättsliga faktorer samt sociala,
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1962
7
politiska och ekonomiska beteenden. Utan en sådan forskningsmässig bakgrund
torde det icke vara möjligt att få fram sådan litteratur, som är direkt
lämplig att användas vid studiet av allmän rättsvetenskap. Att sådan forskning
är av stort värde för kännedom om samhällets sätt att fungera är
uppenbart.
På grund av det anförda får fakulteten tillstyrka, att frågan hur forskning
och undervisning i ämnet allmän rättsvetenskap skall ordnas blir föremål
för utredning.
Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har i sitt yttrande anfört
bland annat följande.
I yttrande den 9 mars 195(5 över motion nr 38/1956 med samme upphovsman
som den nu aktuella motionen uttalade fakulteten i princip sin
anslutning till de tankar, som låge bakom förslaget om professurer i »funktionell
rättsvetenskap», men framhöll att de då föreslagna professurerna i
allmän rättslära ävensom en förstärkning i övrigt av de juridiska fakulteternas
lärarpersonal skulle möjliggöra en ökad forskningsverksamhet av
den art som motionären föreslagit.
Sedan 1956 har vissa av önskemålen om ökning av lärarbefattningarna
infriats; samtliga nyinrättade professurer i allmän rättslära torde inom
kort vara besatta och vissa andra tjänster har tillkommit, bland annat ett
antal precepturer. Samtidigt bör emellertid framhållas att studentantalet
under de gångna fem åren ökats med en hastighet som icke förutsetts vid
beräkningen av lärarbehovet för den reformerade juristutbildningen. Ytterligare
förbättringar av lärarresurserna erfordras sålunda för att professorerna
skola få möjlighet att i önskvärd utsträckning ägna sig åt centrala forskningsproblem
av den art varom är fråga i motionen. Innan de för forskning
och undervisning mycket angelägna önskemål som framförts i anslagsäskandena
från samtliga juridiska fakulteter blivit tillgodosedda, anser
fakulteten sig icke för sin del kunna tillstyrka inrättande av en professur
i funktionell rättsvetenskap.
Utskottet förutsätter, att de juridiska fakulteterna ägna fortsatt uppmärksamhet
åt de spörsmål, som äga samband med de i förevarande motion berörda
problemkomplexen. Lundafakulteten har tillstyrkt att frågan hur
forskning och undervisning i ämnet allmän rättsvetenskap skall ordnas blir
föremål för utredning. Enligt utskottets mening torde detta spörsmål i första
hand böra dryftas de juridiska fakulteterna emellan och i samråd med
kanslersämbetet för rikets universitet.
Utskottet, som icke funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionen
11:615 gjorda yrkandet, vill för sin del understryka vad juridiska fakulteten
i Uppsala framhållit med avseende å forskningens och undervisningens
frihet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
8
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1962
att motionen II: 615, såvitt nu är i fråga, icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 november 1962
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson,
fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson,
Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,
Mårtensson, Källqvist, Sundin och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Karlsson i
Olofström, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Svensson
i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset,
fröken Karlsson, herr Gustafsson i Uddevalla, fru Holmberg, herrar Berg,
Antonsson och Nelander.
Sthlm 1962. K L Beckmans Tryckerier AB