Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962
1
Nr 36
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt den
svenska tobaksodlingen.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 20 i första kammaren av herr Elofsson,
Gustaf, m. fl. samt nr 107 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby
I
motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att höja det statliga stödet för svenskodlad obearbetad tobak från
nuvarande 80 öre till tre kronor per kilo.
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan
får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 1:20.
över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från statens jordbruksnämnd. Yttrande har därjämte
på utskottets begäran avgivits av Svenska tobaksaktiebolaget. Redogörelse
för innehållet i remissyttrandena lämnas i det följande.
Gällande bestämmelser m. m.
Före den 1 juli 1924 utgick tull å oarbetad tobak och färdiga tobaksvaror.
Råtobakstullen utgjorde en krona per kilo.
I proposition nr 192 år 192i föreslogs bland annat, att den tidigare utgående
tullen på oarbetad tobak och färdiga tobaksvaror skulle upphävas
och inarbetas i den för färdiga tobaksvaror utgående skatten. Tullens syfte
att skydda den inhemska tobaksodlingen tillgodosågs på så sätt att i förordningen
angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket infördes
en föreskrift om att för varje kilogram av inom riket odlad tobak som
monopolets utövare inköper för tillverkning av tobaksvaror skall monopolets
utövare i den ordning Konungen bestämmer tillgodoföras ett belopp av
80 öre. Den mot råtobakstullen svarande subventionen bestämdes till 80 öre
per kilo efter företagen utredning angående de genomsnittliga fuktighetshalterna
på inköpt svenskodlad tobak och importerad färdigsvettad tobak.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 35 år 192''t fann bevillningsutskottet
icke anledning till erinran mot propositionen i denna del. Bestämmelsen
om subventionen finnes numera i övergångsbestämmelserna i den
nu gällade lagen den 16 juni 1961 om statsmonopol på tillverkning av tobaksvaror.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 samt. 2 avd. Nr 36
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962
I motioner till 1961 års riksdag yrkades, att riksdagen måtte besluta höja
tullsatsen för importerad oarbetad tobak till tre kronor per kilo.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 53 år 1961 avstyrkte bevillningsutskottet
motionerna och anförde därvid:
Motionärerna torde med yrkandet i motionerna avse, att den nuvarande
subventionen skall ersättas med en råtobakstull. En sådan åtgärd skulle,
såsom tobaksmonopolet anfört i infordrat yttrande över motionerna, innebära
en höjning av den fiskala belastningen på inom landet tillverkade tobaksvaror
samt medföra prishöjning på dessa varor och en försämring av
den svenska tobaksindustriens konkurrensläge. Det kan vidare ifrågasättas
om EFTA-konventionen tillåter en återgång till en beskattningsform, som
medför högre avgifter på importerade varor än på motsvarande varor av
inhemsk tillverkning. Även om så skulle vara fallet är det emellertid inte
möjligt att bestämma skatten så, att avgiftsbelastning på importerade och
inhemska tobaksvaror av samma slag blir helt lika. Av anförda skäl anser
utskottet, att skyddet för den svenska tobaksodlingen inte bör ges i form
av tull på råtobak, utan att man tills vidare bör bibehålla den nuvarande
subventioneringen, som medger höjda priser på från de svenska odlarna
inköpt tobak. Andra lagutskottet har i sitt utlåtande nr 49 för sin del inte
funnit skäl att frångå det förslag, som härutinnan framlagts i propositionen.
I proposition nr 2 år 1962, vari bland annat äskades ett reservationsanslag
till bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. in., anförde departementschefen
i frågan om hjälp åt tobaksodlare:
Övervägande flertalet av landets tobaksodlare har i år åsamkats mycket
kännbara skador på sina odlingar på grund av angrepp av tobaksbladmögel.
Skadorna har haft sådan omfattning att mindre än en fjärdedel av normal
skörd kunnat bärgas. Det totala inkomstbortfallet har av Svenska tobaksaktiebolaget
uppskattats till cirka 1 200 000 kr.
1961 års riksdag (prop. 94; JoU 22; rskr. 227) uttalat, att så länge trädgårdsodlingen
ej kunnat innefattas i det permanenta skördeskadeskyddet
tillgångarna under förevarande reservationsanslag kunde utnyttjas för behovsprövade
kontantbidrag till skördeskadedrabbade utövare av trädgårdsnäringen.
Riksdagen betonade vidare önskvärdheten av att medel fanns tillgängliga
under anslaget i sådan omfattning att kontantbidrag skulle kunna
utbetalas till av skördeskador drabbade trädgårdsodlare utan tidsutdräkt
och utan avvaktan på anslagsförstärkning från riksdagens sida. Riksdagen
utgick vidare från att vid behovsprövningen av kontantbidragen tillämpades
i huvudsak samma grunder som vid stödgivningen i anledning av 1960
års skördeskador.
I anslutning härtill har Kungl. Maj :t genom beslut den 1 december 1961
förordnat,^ att behovsprövade bidrag skall utgå till odlare av tobak, som under
året fått vidkännas skördeskador. Vid prövningen av bidragsansökningarna
skall i princip tillämpas samma grunder som vid beviljandet av ekonomiskt
stöd till de jordbrukare och trädgårdsodlare, som under 1960 åsamkades
skördeskador. Samtidigt anmodades lantbruksstyrelsen att handha bidragsgivningen
och så snart anslagsbehovet kan överblickas inkomma med
hemställan om erforderlig medelstilldelning för ändamålet.
Den odisponerade behållningen under förevarande anslag var den 1 januari
1962 137 000 kr. Behovet av medel för att kunna lämna ekonomiskt
bistånd till de tobaksodlare som fått avsevärda skador på senaste skörden
kan väntas avsevärt överstiga anslagsbehållningen. Då det härjämte är ertorderligt
att kunna tillgodose även andra anspråk på anslaget, vilka kan
Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962
3
uppkomma under innevarande budgetår, förordar jag att 400 000 kr. äskas
å tilläggsstat II till gällande riksstat.
I avvaktan på medelsanvisningen å tilläggsstat torde för bidragsutbetalning
till tobaksodlare förskottsvis böra disponeras medel ur det senast tilländalupna
regleringsårets överskott av införselavgifter på jordbruksvaror.
Det förskotterade beloppet bör återbetalas snarast efter det tilläggsstatsanslaget
beviljats.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 år 1962 tillstyrkte jordbruksutskottet
propositionen i denna del.
Remissyttrandena
Statens jordbruksnämnd har ej ansett sig böra ta ställning till frågan i
vad mån en höjning av det nuvarande statliga bidraget åt den svenska tobaksodlingen
kan vara befogad. Nämnden har ansett det vara till fyllest att
belysa frågan på följande sätt:
Tobaksodlingen tillhör ej de grödor som omfattas av jordbruksprisregleringen.
Det prisstöd som tobaksodlingen åtnjuter lämnas också i annan form
än stödet åt dessa grödor. Skulle den svenska tobaksodlingen läggas ned,
kan man räkna med att den därför använda arealen, eller åtminstone en
del därav, kommer att tas i anspråk för odling av jordbruksprisreglerade
produkter. Detta skulle emellertid få ringa betydelse, även om vår överskottsproduktion
av sådana produkter erhåller prisstöd, eftersom den sammanlagda
tobaksarealen uppgår till endast cirka 160 hektar.
Jordbruksnämnden har från Svenska tobaksaktiebolaget inhämtat att bolaget
lämnar ett prisstöd till den svenska tobaksodlingen utöver det statliga
prisstöd varom motionerna handlar och att detta prisstöd har beräknats
till 1,24 kronor per kilogram för 1960 års skörd. Det sammanlagda prisstödet
skulle då utgöra drygt 2 kronor per kilogram. Vid bifall till motionerna
skulle det bli 3 kronor per kilogram. Omräknas dessa belopp till arealenhet
kan konstateras att redan det nuvarande stödet till tobaken är större
än prisstödet till de jordbruksreglerade produkterna. Ett bifall till motionerna
skulle medföra att den komme i en än mer gynnad ställning i detta
avseende.
Svenska tobaksaktiebolaget hänvisar i sitt remissyttrande till ett yttrande
som under fjolårets riksdag avgavs till bevillningsutskottet i anledning av
motioner med yrkande om höjning av råtobakstullen. I detta sistnämnda
yttrande anföres:
Tobaksodlingen i Sverige är av ringa omfattning. Sålunda odlades föregående
år tobak av 734 odlare på en areal av 162 hektar, varav 158 hektar i
Kristianstads län. Skörden, som var av något över normal storlek, uppgick
till 385 ton, motsvarande cirka 300 ton färdigbehandlad tobak. Under samma
år förbrukade Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet i sin fabrikation cirka
9 950 ton utländsk råtobak. Den svenska tobaksskörden utgjorde alltså endast
cirka 3 procent av förbrukningen av utländsk råtobak.
Den svenskodlade tobaken indelas efter metoden för tobakens torkning i
3 typer, nämligen: takmogen, eldtorkad och värmetorkad tobak. Den takmogna
tobaken lufttorkas och är den typ, som sedan gammalt framställts
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962
här i landet. Den användes som råvara vid snustillverkningen. Den eldtorkade
tobaken röktorkas över eld i specialbyggda lador. Även denna typ användes
i snustillverkningen såsom ersättning för vissa importerade tobakssorter.
Den värmetorkade tobaken, som torkas i lador med ett enkelt värmeledningssystem,
användes som fyllnadsgods i röktobak. År 1960 fördelade sig skörden
på 244 ton takmogen, 129 ton eldtorkad och 12 ton värmetorkad tobak.
Prissättningen av tobaken i noga definierade kvalitetsklasser sker årligen
före odlingssäsongens början av en prisnämnd, bestående av två representanter
vardera för odlarna och Tobaksmonopolet samt en av Kungl. Maj:t
utsedd ordförande. Genomsnittspriset på tobak av 1960 års skörd utgjorde kr.
4: 72 per kg, varför det sammanlagda av bolaget till odlarna erlagda beloppet
uppgick till 1 818 000 kronor.
Sedan lång tid tillbaka har Sveriges utsädesförening, Svalöv, med anslag
från bolaget bedrivit växtförädlings- och annan försöksverksamhet med
svensktobak för att söka få fram bättre kvaliteter och sådana tobakstyper,
som kan användas i röktobaks- och cigarrettillverkning. Det är ännu för
tidigt att uttala sig om detta skall lyckas, men även om förädlingsverksamheten
skulle resultera i för nämnda ändamål användbara kvaliteter, förefaller
det osannolikt, att tobaken under normala förhållanden skall kunna
framställas till samma priser, som motsvarande utländsk tobak betingar.
Trots den statliga subventionen av 80 öre per kg inköpt totak åsamkas
Tobaksmonopolet en merkostnad för användning av svensktobak. Storleken
av bolagets subvention framgår av nedanstående uppställning. Som utgångspunkt
har tagits 1960 års skörd av svensk råtobak, därvid jämföres de priser
som debiteras fabrikationen för färdigbehandlad sådan tobak med debiteringspriserna
för närmast motsvarande utländska råtobakssorter. Vid beräkningen
av debiteringspriser för den svenska tobaken har givetvis avdrag
skett för den statliga subventionen.
Sort |
Nu gällande |
Debiteringspris på |
Prisskillnad kr. |
Takmogen.......................... |
6: 20 |
4: 75 |
1:45 |
Eldtorkad.......................... |
6:40 |
4:75 |
1:65 |
Värmetorkad ...................... |
7:50 |
5:10 |
2: 40 |
Prisskillnaden beräknad på 1960 års skörd
Sort |
Inköp av |
Beräknat svinn |
1960 års |
Pris- skillnad kr. |
Summa kr. |
|
% |
kg |
|||||
Takmogen.......... |
244 602 |
23 |
56 258 |
188 344 |
1:45 |
273 098: 80 |
Eldtorkad .......... |
128 744 |
16 |
20 599 |
108 145 |
1:65 |
178 439: 25 |
Värmetorkad ...... |
11966 |
15 |
1795 |
10171 |
2:40 |
24 410: 40 |
385 312 |
20,4 |
78 652 |
306 660 |
1:55 |
475 948:45 |
Såsom framgår av uppställningen utgör bolagets subvention beräknad på
1960 års skörd cirka 476 000 kronor eller kr. 1: 55 per kg färdigbehandlad tobak.
Då vikten på sådan tobak utgör cirka 80 procent av vikten på den från
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962
odlarna inköpta tobaken, uppgår subventionen beräknad på kvantiteten från
odlarna inköpt tobak till kr. 1: 24 per kg.
Med utgångspunkt från den gjorda beräkningen skulle alltså den statliga
subventionen behöva höjas från 80 öre till något över 2 kronor per kg för
att bolaget icke skall belastas med en merkostnad vid användandet av svensk
råtobak. Emellertid är det att förvänta, att prisdifferensen mellan svensk och
utländsk råtobak kommer att ytterligare öka. Med hänsyn härtill torde den
statliga subventionen för att fylla sitt ändamål behöva höjas till kr. 2: 50 per
kg tobak, som bolaget inköper från odlarna. Detta motsvarar i skyddshänseende
en råtobakstull av 3 kronor per kg.
Tobaksmonopolet har inget krav på att tobaksodlingen skall upprätthållas
i fortsättningen. Den svenska tobaken är av kvalitetsskäl icke nödvändig som
råvara vid tobakstillverkningen och kan ersättas med billigare utländsk råvara.
Ur beredskapssynpunkt är odlingen icke av någon nämnvärd betydelse,
då råtobak utan svårighet kan lagras och den skördade kvantiteten utgör
knappt 3 procent av den totala råtobaksförbrukningen.
Den enda framtidsmöjligheten för den svenska tobaksodlingen är om pågående
försöksverksamhet vid Svalöv skall resultera i att det framkommer
nya tobakstyper, som är användbara för cigarrett- och röktobakstillverkning
och som utan subvention kan säljas till priser icke överstigande dem, som
betalas för jämförbar utländsk vara. Utsikterna att nå detta resultat torde
emellertid vara små.
Odlarna är väl medvetna om läget, och motionerna torde ha föranletts av
att från bolagets sida vid föregående års prisnämndssammanträde klart sagts
ifrån att med hänsyn till det hårdnande konkurrensläge, som uppkommer
till följd av tullskyddets avveckling inom EFTA-området, bolaget icke kan
fortsätta att betala betydande belopp i subvention till tobaksodlarna. Ur bolagets
synpunkt är den svenska tobaksodlingen en ekonomisk belastning.
Om statsmakterna skulle anse skäl föreligga, att denna odling erhåller det
stöd som är erforderligt, för att tobaken prismässigt skall kunna hävda sig
gentemot importerad tobak av jämförlig kvalitet, bör subvention ges av
staten och icke av bolaget.
Därest en höjning av den statliga subventionen icke kommer till stånd och
prisnämnden skulle fastställa priser på svensktobak, som bolaget icke anser
sig kunna acceptera med hänsyn till världsmarknadspriserna, blir bolaget
nödsakat att successivt minska sina inköp. Detta måste leda till en minskning
av den areal, på vilken tobak odlas. Hur eu sådan minskning i praktiken
skall genomföras är en fråga, som bör tas upp med odlarnas organisation.
Utskottet
Tobaksodlingen i Sverige är av jämförelsevis ringa omfattning. År 1960
odlades tobak av 734 odlare på eu areal av 162 hektar. Skörden uppgick till
385 ton, motsvarande omkring 300 ton färdigbehandlad tobak. Under samma
år förbrukade Svenska tobaksaktiebolaget i sin fabrikation cirka 9 950
ton utländsk råtobak. Den svenska tobaksskörden utgjorde alltså endast omkring
tre procent av förbrukningen av importerad råtobak. Siffrorna för
senare år ger vid handen att den svenskodlade tobaken minskat än mer i
betydelse.
Tobaksodlingen omfattas ej av jordbruksprisregleringen. I stället utgår ett
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962
särskilt statligt prisstöd, som enligt bestämmelser i lagen om statsmonopol
på tillverkning av tobaksvaror uppgår till ett belopp av 80 öre för varje
kilo inom riket odlad tobak. Därutöver lämnar tobaksaktiebolaget ett prisstöd,
som för 1960 års skörd har beräknats till en krona 24 öre per kilo.
Den sammanlagda subventionen utgör alltså drygt två kronor per kilo.
Motionärerna har framhållit, att den svenska tobaksodlingen för närvarande
har att kämpa med stora ekonomiska svårigheter och har därför yrkat,
att det statliga prisstödet måtte höjas från nuvarande 80 öre till tre
kronor per kilo.
Såsom nämnts är den svenska tobaksodlingen av ringa omfattning. Dess
betydelse ur beredskapssypunkt är icke nämnvärd, eftersom råtobak utan
svårighet kan lagras. Odlingen åtnjuter redan nu större prisstöd per arealenhet
än de jordbruksprisreglerade produkterna. Ett bifall till motionerna
skulle alltså medföra att tobaksodlingen kom i en än mer gynnad ställning i
förhållande till de prisreglerade grödorna. Med hänsyn härtill finner sig utskottet
icke kunna biträda motionerna.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, I: 20 och II: 107, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 30 oktober 1962
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Kaijser* och
Eric Carlsson*;
från andra kammaren: herrar Lundberg, Rimmerfors, Odhe, fröken
Sandell*, herrar Jönsson i Ingemarsgården, Rjörkman, Gustavsson i Alvesta
och fru Svensson i Kungsör.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Nils Elowsson och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett, att utskottet
bort anföra och hemställa:
Odlingen av tobak försiggår numera huvudsakligen på begränsade områden
i Skåne, där den bedrives dels av egnahemsägare på relativt små ytor
och dels av lantbrukare på något större områden. I det förra fallet är det
vanligen hemmafruar som handhar odlingen och i det senare fallet lejd
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962
arbetskraft, vanligen kvinnor det också. Inkomsten av odlingen beräknas i
båda fallen till 60 procent utgöra arbetslön.
Skulle odlingen upphöra och ersättas med annan mindre arbetskrävande
odling, skulle sålunda arbetsinkomsten för dessa arbetargrupper i avsevärd
grad minskas, vilket skulle betyda ett icke oväsentligt avbräck i vederbörandes
försörjning.
Som framgår av utskottets recit betraktar tobaksbolaget den svenska tobaksodlingen
närmast som en belastning, framhållande dels subventioneringen
och dels odlingens ringa betydelse ur beredskapssynpunkt. Till detta
bör sägas att bolaget dock uppmuntrat till fortsatt odling, dels genom sina
tjänstemän och dels genom att lämna räntefria lån för uppförandet av tobakslador,
vilket senare föranlett icke obetydliga investeringar i dylika, investeringar
som företagits i tro att tobaksodlingen skulle fortgå i väntan på resultaten
av forskningarna på detta område i Svalöv.
Vad beredskapen angår förhåller det sig vidare så, att denna självklart
kan drivas upp avsevärt över nuvarande låga nivå. Rökladorna kan sålunda
tredubbla sin kapacitet, odlingen kan utvidgas och flera lador byggas i händelse
av behov, men detta förutsätter att man har yrkeskunniga odlare samt
redskap. Nedlägges odlingen helt, har man intet av detta i händelse en avspärrning
skulle ske, och hur långt lagrad tobak då skulle räcka, beror på
hur förutseende man varit och hur länge avspärrningen varat.
På grund härav och med hänsyn till pågående odlingsförsök hemställer
utskottet,
att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, I: 20
och II: 107, för sin del måtte antaga följande
Förslag
till
Lag
om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 16 juni 1961
om statsmonopol på tillverkning av tobaksvaror
Härigenom förordnas, med ändring av vad i 3 punkten övergångsbestämmelserna
till lagen den 16 juni 1961 om statsmonopol på tillverkning av
tobaksvaror finnes stadgat däremot stridande, att för varje kilogram inom
riket odlad tobak, som under beskattningsperiod inköpts för tillverkning av
tobaksvaror, monopolets utövare äger vid avgivande jämlikt förordningen
om tobaksskatt av deklaration för perioden i fråga tillgodoföra sig ett belopp
av tre kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621111