Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

1

Nr 58

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 14 september 1962 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 181, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370;;

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623);

4) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr
272);

5) förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)
om sjömansskatt; samt

6) lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den
18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås skattelättnader för ensamstående med hemmavarande
barn.

Den som är ogift (även änka, änkling och frånskild) och har hemmavarande
barn under 16 år erhåller för närvarande samma ortsavdrag som gift
(4 500 kr.), och statlig inkomstskatt beräknas för sådan barnförsörjare efter
den för gifta avsedda skatteskalan. Det föreslås i propositionen, att åldersgränsen
för barnet höjs, så att de nämnda förmånerna behålls ända till dess
att barnet fyller 18 år.

Vidare föreslås, att ensamstående kvinna med hemmavarande barn under
16 år skall få samma rätt till förvärvsavdrag som gift kvinna.

Kostnaden för dessa reformer kan beräknas till 32 miljoner kronor, varav
hälften belöper på staten och hälften på kommunerna. Bestämmelserna
föreslås bli tillämpliga redan i fråga om 1962 års inkomster.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1!)62. 7 samt. Nr 58

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

I propositionen har även upptagits förslag om tekniska ändringar i skatteförfattningarna
som föranledes av den i våras beslutade omläggningen av
socialförsäkringslagstiftningen samt om ett förtydligande av övergångsbestämmelserna
till den av 1962 års vårriksdag beslutade lagstiftningen om rätt
till avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för nyanläggning och förbättring
av täckdikning.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommnnalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 och 3 mom, 48 § 2 mom, 53 § 1 mom.
och 6o § kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt punkt 1 av anvisningarna
till 31 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

46 §.

2 mom. I hemortskommunen-----njuta avdrag:

1) för periodiskt-----eller uppfostran;

2) för dels — —---omyndiga barn;

3) för dels sådan i slutlig eller 3) för dels sådan i slutlig eller
tillkommande skatt ingående sjuk- tillkommande skatt ingående sjukförsäkringsavgift
enligt lagen om all- försäkringsavgift enligt 19 kap 2 §
man sjukförsäkring, som under be- lagen om allmän försäkring, som
skaitningsåret påförts den skattskyl- under beskattningsåret påförts den
dige, dels ock premier och and- skattskyldige, dels ock premier

som skattskyldig erlagt och andra avgifter, som skattskyldig
för försäkringar av följande slag, vil- erlagt för försäkringar av följande
ka agas av honom sjalv eller, i före- slag, vilka ägas av honom själv eller,
kommande tall, hans make eller hans i förekommande fall, hans make elomyndiga
barn, nämligen kapitalför- ler hans omyndiga barn, nämligen
säkring, arbetslöshetsförsäkring samt kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsadan
sjuk- eller olycksfallsförsäk- säkring samt sådan sjuk- eller olycksring,
därunder inbegripen avgift till fallsförsäkring, därunder inbegripen
sjukkassa för begravningshjälp, som avgift till sjukkassa för begravningsej
avses i 33 § och som ej utgör hjälp, som ej avses i 33 § och som
obligatorisk försäkring enligt lagen ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4
om allmän sjukförsäkring; samt kap. lagen om allmän försäkring;

samt

4) för belopp----- 1 000 kronor.

Har skattskyldig-----eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig------nämnda tid.

Avdrag, som i första stycket 3) Avdrag, som i första stycket 3)
har ovan avses, skall beraknas till här ovan avses, skall beräknas till
ett belopp av minst 150 kronor eller, ett belopp av minst 150 kronor eller
om skattskyldig under beskattnings- om skattskyldig under beskattningsaret
varit gift och levt tillsammans året varit gift och levt tillsammans
med andra maken, för dem båda ge- med andra maken, för dem båda ge ''

Senaste lydelse av 46 § 2 mom. se 1961:174, av 46 § 3 mom. och 65 § se 1960:172, av
tUl Sl^Tc^GOMS96^ 622’ av 53 § 1 mom- se 1962: 160 samt av punkt 1 av anvisningarna

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mensamt till ett belopp av minst 300
kronor. Härjämte skall gälla, att nu
avsett avdrag ej må för skattskyldig
åtnjutas till högre belopp än 400
kronor; dock att, om skattskyldig
under beskattningsåret varit gift och
levt tillsammans med andra maken,
ifrågavarande avdrag för dem båda
gemensamt må åtnjutas med högst
800 kronor. Avdrag med högst 800
kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig
under beskattningsåret varit
ogift (varmed jämställes änka, änkling
eller frånskild) och haft hemmavarande
barn under 16 år.

3 mom. Har gift kvinna haft
inkomst av rörelse, vari hon varit
verksam i ej blott ringa omfattning,
eller inkomst av eget arbete, må
hon åtnjuta avdrag med 300 kronor,
eller, om hon haft hemmavarande
barn under 16 år, med 300 kronor
jämte 20 procent av nämnda inkomst,
sammanlagt dock högst med
2 000 kronor. Har gift kvinna haft
inkomst av jordbruksfastighet och
har hon utfört arbete i förvärvskällan
till minst 300 kronors värde, må
hon åtnjuta avdrag med detta belopp.

Har gift man haft inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse och
har hustrun utfört arbete i förvärvskällan
till ett värde av minst 300
kronor, må mannen åtnjuta avdrag
med nämnda belopp.

Avdrag enligt detta moment må
åtnjutas endast om makarna levt
tillsammans och den till avdrag berättigade
maken under större delen
av beskattningsåret varit här i riket
bosatt. Avdraget må åtnjutas endast
om och i den mån den inkomst som
berättigar till avdrag därtill förslår
och må för makarna tillsammans

mensamt till ett belopp av minst 300
kronor. Härjämte skall gälla, att nu
avsett avdrag ej må för skattskyldig
åtnjutas till högre belopp än 400
kronor; dock att, om skattskyldig
under beskattningsåret varit gift och
levt tillsammans med andra maken,
ifrågavarande avdrag för dem båda
gemensamt må åtnjutas med högst
800 kronor. Avdrag med högst 800
kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig
under beskattningsåret varit
ogift (varmed jämställes änka, änkling
eller frånskild) och haft hemmavarande
barn under 18 år.

3 m o in. Har kvinna med hemmavarande
barn under 16 år haft inkomst
av rörelse, vari hon varit verksam
i ej blott ringa omfattning, eller
inkomst av eget arbete, må hon
åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte
20 procent av nämnda inkomst,
sammanlagt dock högst med 2 000
kronor. Gift kvinna, som icke har
hemmavarande barn under 16 år, må,
därest hon levt tillsammans med sin
man och haft inkomst som nyss sagts,
åtnjuta avdrag med 300 kronor. Avdrag
med sistnämnda belopp må jämväl
åtnjutas av kvinna, som haft inkomst
av jordbruksfastighet och utfört
arbete i förvärvskällan till minst
300 kronors värde, därest kvinnan
antingen varit gift och levt tillsammans
med sin man eller ock haft
hemmavarande barn under 16 år.

Har gift man, som levt tillsammans
med sin hustru, haft inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse och
har hustrun utfört arbete i förvärvskällan
till ett värde av minst 300
kronor, må mannen åtnjuta avdrag
med nämnda belopp.

Avdrag enligt detta moment må
åtnjutas endast av den som under
större delen av beskattningsåret varit
här i riket bosatt. Avdraget må
åtnjutas endast om och i den mån
den inkomst som berättigar till avdrag
därtill förslår och må för skattskyldig
eller, om skattskyldig varit
gift och levt tillsammans med sin

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

icke överstiga 300 kronor eller, där- make, för makarna tillsammans icke
est förhöjning av avdraget med 20 överstiga 300 kronor eller, däiest förprocent
av inkomsten ifrågakommer, höjning av avdraget med 20 procent
2 000 kronor. av inkomsten ifrågakommer, 2 000

kronor.

Avdrag enligt detta moment skall — -----sagda kommun.

48 §.

2 m o in. Skattskyldig fysisk-----nedan sägs.

Skattskyldig, som----- 4 500 kronor.

Gift skattskyldig, som under be- Gift skattskyldig, som under beskattningsåret''icke
levt tillsammans skattningsåret icke levt tillsammans
med andre maken, ävensom ogift med andre maken, ävensom ogift
skattskyldig (varmed jämställes än- skattskyldig (varmed jämställes änka,
änkling eller frånskild) äger, ka, änkling eller frånskild) äger,
därest han haft hemmavarande barn därest han haft hemmavarande barn
under 16 år, åtnjuta kommunalt orts- under 18 år, åtnjuta kommunalt ortsavdrag
med belopp som i föregående avdrag med belopp som i föregående
stycke sägs. stycke sägs.

Annan skattskyldig----- 2 250 kronor.

Har skattskyldig-----tiotal kronor.

53 §.

1 mom. Skyldighet att--—

d) akademier, Nobelstiftelsen samt
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga ändamål
och kontoret icke lämnar utdelning
åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna sjukkassor,
understödsföreningar, som icke
bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, jämlikt lagen om aktiebolags
pensions- och andra personalstiftelser
bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller
hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag för försäkring
av egendom, å vilka lagen om
försäkringsrörelse icke äger tillämp -

--av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga ändamål
och kontoret icke lämnar utdelning
åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna försäkringskassor,
understödsföreningar,
som icke bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, jämlikt lagen
om aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser bildade stiftelser
för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp
eller hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag för försäkring
av egendom, å vilka lagen om

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

(Nuvarande lydelse)

ning eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och omfatta
allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra-----ell

(Föreslagen lydelse)

försäkringsrörelse icke äger tillämpning
eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och omfatta
allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;
r rörelse.

65 §.

Fråga huruvida skattskyldig haft Fråga huruvida skattskyldig haft
barn eder icke eller om barn är barn eller icke eller om barn är
att rakna sasom hemmavarande el- att räkna såsom hemmavarande eller
icke, liksom ock fråga om barns ler icke, liksom ock fråga om barns
® der skall bedömas efter förhållan- ålder skall bedömas efter förhållandena
den 1 november året näst före dena den 1 november året näst före
taxeringsåret. Med barn avses jämväl taxeringsåret. Med barn avses jämväl
styvbarn ävensom adopterat barn. styvbarn ävensom adopterat barn.

Barn, som bor hos sina föräldrar,
skall, såvitt avser beräkning av föräldrarnas
ortsavdrag, anses som hemmavarande
endast hos den ena av
dem.

I fråga------följande beskattningsåret.

De för -------- — make avlidit.

Har eljest------för taxeringen.

De för------haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 31 §.

1. Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av försäkring
utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp, som
utgår enligt lagen om folkpensionering,
dels belopp, som utgår enligt
lagen om försäkring för allmän tilläggspension,
dels ock belopp som
utgår på grund av pensionsförsäkring
vare sig denna tagits i samband
med tjänst eller annorledes.

1. Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av försäkring
utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp, som
på grund av lagen om allmän försäkring
utgår i form av folkpension eller
tilläggspension, dels ock belopp som
utgår på grund av pensionsförsäkring
vare sig denna tagits i samband med
tjänst eller annorledes.

Med pensionsförsäkring-----försäkringen upphör.

Med efterlevandepension-----personer leva.

Så s o m e f t e rl e va n d e p e n si o n------vara pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen-----vid omgifte.

Kapitalbelopp, som-----av efterlevandepensionen.

Skall enligt-----halvt år.

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Med kapitalförsäkring-----än pensionsförsäkring.

Innehåller avtal-----en kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring,-----Ki

Försäkring, vilken-----d

Premiebefrielseförsäkring skall — ■
För att försäkring skall anses hava
tagits i samband med tjänst erfordras,
att enligt anställningsavtalet
skyldighet föreligger för arbetstagare
att hava sådan försäkring eller
att, om sådan skyldighet icke föreligger,
premier för försäkringen skola
gäldas av arbetsgivaren eller av
denne jämte arbetstagaren. För att
sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall
anses hava tagits i samband med
tjänst erfordras utöver vad förut
sagts, att anmälan angående nyssnämnda
förhållanden skett hos försäkringsanstalten.
Försäkring i allmän
sjukkassa eller enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring anses icke såsom
försäkring, tagen i samband med
tjänst.

ugl. Maj :t.
ss ingående.

----som huvudförsäkringen.

För att försäkring skall anses hava
tagits i samband med tjänst erfordras,
att enligt anställningsavtalet
skyldighet föreligger för arbetstagare
att hava sådan försäkring eller
att, om sådan skyldighet icke föreligger,
premier för försäkringen skola
gäldas av arbetsgivaren eller av
denne jämte arbetstagaren. För att
sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall
anses hava tagits i samband med
tjänst erfordras utöver vad förut
sagts, att anmälan angående nyssnämnda
förhållanden skett hos försäkringsanstalten.
Sjukförsäkring enligt
lagen om allmän försäkring eller
med stöd därav meddelade bestämmelser
eller försäkring enligt lagen
om yrkesskadeförsäkring anses icke
såsom försäkring, tagen i samband
med tjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963. Äldre bestämmelser i 46 §
2 mom. fjärde stycket, 46 § 3 mom., 48 § 2 mom. och 65 § skola dock
alltjämt gälla i fråga om 1962 års taxering och i fråga om eftertaxering för
år 1962 eller tidigare år. I övrigt skola äldre bestämmelser fortfarande
gälla i fråga om 1963 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1963
eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 §•

Från skattskyldighet —----ävensom hushållningssällskap:

för all inkomst;

1 Senaste lydelse se SFS 1962:161.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

e) akademier, Nobelstiftelsen samt
Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skepp shypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar
utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna
sjukkassor, understödsföreningar,
med undantag för dem, vilka enligt
sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar
kapitalunderstöd å högst 500 kronor
för medlem, jämlikt lagen om
aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser
bildade stiftelser för
arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller
hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag för försäkring
av egendom, å vilka lagen om
försäkringsrörelse icke äger tillämpning
eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och omfatta
allenast visst län eller del av län,
ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring
:

för all inkomst;

f) kyrkor, andra----

Aktiebolag och----—

Om aktierna---- —

Riksskattenämnden må,

Alt personer,---

e) akademier, Nobelstiftelsen samt
Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar
utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna
försäkringskassor, understödsföreningar,
med undantag för dem, vilka
enligt sina stadgar äga meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd å
högst 500 kronor för medlem, jämlikt
lagen om aktiebolags pensions- och
andra personalstiftelser bildade stiftelser
för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,
sådana ömsesidiga försäkringsbolag
för försäkring av egendom, å vilka
lagen om försäkringsrörelse icke äger
tillämpning eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm
och omfatta allenast visst län eller
del av län, ävensom sådana ömsesidiga
försäkringsbolag, som avses i
lagen om yrkesskadeförsäkring:

--hänförlig verksamhet.

— bolagens verksamhet,
lös egendom.

----icke föras.

— samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla i fråga om 1963 års taxering och i fråga om
eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

9

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 25 §, 37 § 2 och 5 mom. samt 39 § 1 mom.
taxeringsförordningen den 23 november 19561 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 §.

Allmän självdeklaration-----— dennes hemortskom mun.

Allmän självdeklaration skall där- Allmän självdeklaration skall därjämte
innehålla de uppgifter, som jämte innehålla de uppgifter, som
för särskilda fall föreskrivas i denna för särskilda fall föreskrivas i denna
förordning eller som erfordras för förordning eller som erfordras för
beräkning av pensionsgrundande in- beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen om försäkring för komst enligt lagen om allmän förallmän
tilläggspension. säkring.

Har skattskyldig-----sådan förmögenhet.

Belopp, som------öretal bortfalla.

37 §.

2 m o m. Vid avlämnande-----iakttagas följande.

Avser sådan--—- —- — förmånen utgått.

I kontrolluppgift, — -—- — --traktamentsersättning utgått.

Därest vid-----som avdragits.

I kontrolluppgift enligt 1 mom. I kontrolluppgift enligt 1 mom.
första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten
skall angivas, huruvida arbetsgivaren skall angivas, huruvida arbetsgivaren
har att för utgivet belopp erlägga har att för utgivet belopp erlägga
avgift enligt 33 § lagen om försök- avgift enligt 7.9 kap. 1 § lagen "om
ring för allmän tilläggspension. allmän försäkring.

Har arbetsgivare uppburit den an- Har arbetsgivare uppburit den anställde
tillkommande ersättning på ställde tillkommande ersättning på
grund av försäkring i allmän sjuk- grund av sjukförsäkring enligt lagen
kassa, skall angivas jämväl beloppet om allmän försäkring, skall angivas
av vad sålunda uppburits. jämväl beloppet av vad sålunda upp burits.

I kontrolluppgift-----preliminär A-skatt.

Särskild uppgiftshandling---— — före taxeringsåret.

Kontrolluppgift, som------till försäkringen.

1 Senaste lydelse av 25 § och 37 § 2 och 5 mom. se 1959: 557 samt av 39 § 1 mom. se
1961:340.

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Uppgift skall avfattas å blankett Uppgift skall avfattas å blankett
enligt fastställt formulär eller å an- enligt fastställt formulär eller å annan
för ändamålet lämpad blankett, nan för ändamålet lämpad blankett.
Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal
enligt 37 § lagen om försäkring
för allmän tilläggspension, skall uppgift
rörande anställd, å vilken avtalet
är tillämpligt, vara märkt på sätt riksskattenämnden
föreskriver.

5 m o m. Den som-----av uppgiften.

Om skyldighet att vid arbetsgivar- Om skyldighet att vid arbetsgivaruppgift,
som skall lämnas enligt för- uppgift, som skall lämnas enligt förordningen
angående uppbörd av av- ordningen angående uppbörd av utgifter
enligt lagen om försäkring för sa avgifter enligt lagen om allmän
allmän tilläggspension, m. m., foga försäkring, m. m., foga kontrolluppkontrolluppgift
som nyss sagts stad- gift som nyss sagts stadgas i nämnda
gas i nämnda förordning. förordning.

39 §.

- — följande uppställning:

1 mom. I särskilda
Uppgift sskyldig

1. Den som--- — av lämna

kontrolluppgift.

2. Den som —--el ler

gruppen.

(Nuvarande lydelse)

Vem uppgiften
skall avse

Den som---- till fälligt

arbete.

Medlem av arbetslaget
eller gruppen.

Vad uppgiften
skall avse

Åtnjutna förmåner,
därest icke uppgiftsskyldighet
utan anmaning
föreligger, med
upplysning dels, då
förmånerna avse kortare
tid än helt år, om
den tidrymd, för vilken
de åtnjutits, och dels
huruvida det åligger
arbetsgivaren att för
förmånerna erlägga avgift
enligt 33 § lagen
om försäkring för allmän
tilläggspension.

Till medlem utgivet
belopp med upplysning
huruvida det åligger arbetsgivaren
att för beloppet
erlägga avgift enligt
33 § lagen om försäkring
för allmän tilllägg
spension.

9. Redare.

Den som erlagt sjö- Åtnjutna förmåner,
mansskatt.

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962
(Föreslagen Ig delse)

39 §.

1 mom. I särskilda -------följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

1. Den som — —■ — avlämna
kontrolluppgift.

2. Den som---el ler

gruppen.

Vem uppgiften
skall avse

Den som---till fälligt

arbete.

Medlem av arbetslaget
eller gruppen.

Vad uppgiften
skall avse

Åtnjutna förmåner,
därest icke uppgiftsskyldighet
utan anmaning
föreligger, med
upplysning dels, då
förmånerna avse kortare
tid än helt år, om
den tidrymd, för vilken
de åtnjutits, och dels
huruvida det åligger
arbetsgivaren att för
förmånerna erlägga avgift
enligt 19 kap. 1 §
lagen om allmän försäkring.

Till medlem utgivet
belopp med upplysning
huruvida det åligger arbetsgivaren
att för beloppet
erlägga avgift enligt
19 kap. 1 § lagen
om allmän försäkring.

9. Redare.

Den som erlagt sjö- Åtnjutna förmåner,
mansskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola tillämpas i fråga om kontrolluppgifter avseende
år 1962 eller tidigare år.

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

Förslag

till

Förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1 och 2 mom. samt 5 och 15 §§ uppbördsförordningen
den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse)

4

1 mom. Har lokal ------

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp,
beräknade för vecka eller
den längre tid som riksskattenämnden
bestämmer, angiva därå belöpande
skatt. Tabellerna skola grundas
på följande förutsättningar, nämligen att

inkomsten samt ortsavdraget
äro oförändrade under inkomståret,

att den skattskyldige icke kommer
att taxeras för annan inkomst
än som i tabellen angives, ej heller
för garantibelopp för fastighet eller
för förmögenhet,

att den skattskyldige icke har
att erlägga tilläggspensionsavgift,
samt

att vid taxering för inkomsten
icke andra avdrag medgivas den
skattskyldige än dels ortsavdrag, dels
därutöver ett belopp av fyrahundrafemtio
kronor för skattskyldig, som
avses i 2 mom. första stycket 2) hår
nedan, och trehundra kronor för annan
skattskyldig, dels ock, såvitt angår
taxeringen till statlig inkomstskatt,
för kommunala utskylder med
belopp, motsvarande för skattekrona
och skatteöre det belopp, som enligt
3 mom. legat till grund vid uträknandet
av de i vederbörlig tabell angivna
utskylderna.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. samt 5
se 1960:175.

(Föreslagen lydelse)

§•

sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp,
beräknade för vecka eller
den längre tid som riksskattenämnden
bestämmer, angiva därå belöpande
skatt. Tabellerna skola grundas
på följande förutsättningar, nämligen att

inkomsten samt ortsavdraget
äro oförändrade under inkomståret,

att den skattskyldige icke kommer
att taxeras för annan inkomst
än som i tabellen angives, ej heller
för garantibelopp för fastighet eller
för förmögenhet,

att den skattskyldige icke har
att erlägga tilläggspensionsavgift,
samt

att vid taxering för inkomsten
icke andra avdrag medgivas den
skattskyldige än dels ortsavdrag, och,
såvitt gäller i 2 mom. första stycket
3) avsedd skattskyldig, avdrag enligt
46 § 3 mom. kommunalskattelagen,
dels därutöver ett belopp av fyrahundrafemtio
kronor för skattskyldig,
som avses i 2 mom. första stycket
2), och trehundra kronor för annan
skattskyldig, dels ock, såvitt
angår taxeringen till statlig inkomstskatt,
för kommunala utskylder med
belopp, motsvarande för skattekrona
och skatteöre det belopp, som enligt

och 15 §§ se 1961: 627 ävensom av 4 § 2 mom

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962 13

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 mom. legat till grund vid uträknandet
av de i vederbörlig tabell angivna
utskylderna.

Tabellerna skola — -----antal kronor.

2 m o m. I skattetabellerna-----skattskyldiga, nämligen

1) gift, med--—--tretusen kronor;

2) annan gift, ------1) sägs;

3) ogift inkomsttagare som ar berättigad
till avdrag enligt 46 § 3
mom. kommunalskattelagen;

3) ogift inkomsttagare. 4) annan ogift inkomsttagare.

Gift, med maken sammanlevande Gift, med maken sammanlevande

kvinna, vars make bär inkomst, skall kvinna, vars make har inkomst, skall
hänföras till under 2) upptagen hänföras till under 2) upptagen
grupp av skattskyldiga, därest hon grupp av skattskyldiga, därest hon
har hemmavarande barn, samt eljest har hemmavarande barn, samt eljest
till under 3) upptagen grupp av till under 4) upptagen grupp av
skattskyldiga. skattskyldiga.

Gift, med maken sammanlevande Gift, med maken sammanlevande
kvinna, som har egen inkomst men kvinna, som har egen inkomst men
vilkens make icke uppbär inkomst, vilkens make icke uppbär inkomst,
skall likställas med gift manlig in- skall, därest hon är berättigad till avkomsttagare
som under 2) avses. drag enligt 46 § 3 mom. första stycket
första punkten kommunalskattelagen,
hänföras till under 3) upptagen
grupp skattskyldiga samt eljest
likställas med gift manlig inkomsttagare
som under 2) avses.

Ogift skattskyldig, som har hem- Ogift skattskyldig, som har hemmavarande
barn, skall likställas med mavarande barn och som icke är
gift manlig inkomsttagare som under hänförlig till under 3) upptagen
21 avses qrupp av skattskyldiga, skall likstäl ''

las med gift manlig inkomsttagare

som under 2) avses.

Med ogift-----eller hemskild.

Med gifta----- — haft barn.

5

Vid beräkning-----4 §

Förhållandena den 1 november
året näst före inkomståret äro, där
icke i nästfoljande stycke annorledes
stadgas, avgörande för till vilken i 4 §
2 mom. omförmäld grupp av skattskyldiga
vederbörande skall hänföras.
Härvid skall iakttagas, att i andra
och fjärde styckena av nämnda
författningsrum med barn icke avses
barn, som före nyssnämnda tidpunkt
fyllt femton år.

§•

4 mom.

Förhållandena den 1 november
året näst före inkomståret äro, där
icke i nästföljande stycke annorledes
stadgas, avgörande för till vilken i 4 §
2 mom. omförmäld grupp av skattskyldiga
vederbörande skall hänföras.

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

(Nuvarande lydelse)

Skall under inkomståret preliminär
A-skatt enligt tabell börja utgå för
skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare
sålunda beräknats, skall i
fråga om skattskyldigs civilstånd det
förhållande, som kan antagas komma
att ligga till grund för taxering under
året näst efter inkomståret, samt,
vad angår frågan om den skattskyldige
har hemmavarande barn,
förhållandet vid den tidpunkt, då
debetsedel jämlikt 35 § sista stycket
översändes till skattskyldig, vara
avgörande för till vilken i 4 § 2 mom.
avsedd grupp av skattskyldiga vederbörande
skall hänföras. Härvid skall
iakttagas, att i andra och fjärde styckena
av sistnämnda författning srum
med barn icke avses barn, som före
den 1 november året näst före inkomståret
fyllt femton år eller som
fötts efter den 1 november under inkomståret.

15

Vid preliminär taxering skola beskattningsbar
inkomst och beskattningsbar
förmögenhet beräknas i enlighet
med bestämmelserna i förordningen
om statlig inkomstskatt, kommunalskattelagen
samt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt. Dock
skall iakttagas, att vid bestämmande
av beskattningsbar inkomst ortsavdrag
beräknas med hänsyn, där icke i
andra stycket annorlunda stadgas,
till den skattskyldiges civilstånd den
1 november året näst före inkomståret,
samt, vad angår frågan om den
skattskyldige har hemmavarande

(Föreslagen lydelse)

Skall under inkomståret preliminär
A-skatt enligt tabell börja utgå för
skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare
sålunda beräknats, skall i
fråga om skattskyldigs civilstånd det
förhållande, som kan antagas komma
^tt ligga till grund för taxering under
året näst efter inkomståret, samt,
vad angår frågan om den skattskyldige
har hemmavarande barn,
förhållandet vid den tidpunkt, då
debetsedel jämlikt 35 § sista stycket
översändes till skattskyldig, vara
avgörande för till vilken i 4 § 2 mom.
avsedd grupp av skattskyldiga vederbörande
skall hänföras.

Vid tillämpning av andra och tredje
styckena här ovan skall iakttagas,
att frågan om skattskyldig haft hemmavarande
barn eller icke bedömes
med utgångspunkt från vad som på
grund av kommunalskattelagens bestämmelser
i sådant hänseende kan
antagas komma att ligga till grund
för taxering under året näst efter inkomståret.

§•

Vid preliminär taxering skola beskattningsbar
inkomst och beskattningsbar
förmögenhet beräknas i enlighet
med bestämmelserna i förordningen
om statlig inkomstskatt, kommunalskattelagen
samt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt. Dock
skall iakttagas, att vid bestämmande
av beskattningsbar inkomst ortsavdrag
beräknas med hänsyn, där icke i
andra stycket annorlunda stadgas,
till den skattskyldiges civilstånd den
1 november året näst före inkomståret,
samt, vad angår frågan om den
skattskyldige har hemmavarande

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

15

(Nuvarande lydelse)

barn, till förhållandena vid nyssnämnda
tidpunkt. Härvid skall iakttagas,
att med barn icke avses barn,
som vid nyssnämnda tidpunkt fyllt
femton år.

Vid preliminär taxering, som sker
under inkomståret, skall hänsyn tagas
i fråga om skattskyldigs civilstånd
till det förhållande, som kan
antagas komma att ligga till grund
för taxering under året näst efter
inkomståret, samt, vad angår frågan
om den skattskyldige har hemmavarande
barn, till förhållandena vid
den tidpunkt, då taxeringen verkställes.
Härvid skall iakttagas, att med
barn icke avses barn, som den 1 november
året näst före inkomståret
fyllt femton år eller som fötts efter
den 1 november under inkomståret.

(Föreslagen lydelse)

barn, till förhållandena vid nyssnämnda
tidpunkt.

Vid preliminär taxering, som sker
under inkomståret, skall hänsyn tagas
i fråga om skattskyldigs civilstånd
till det förhållande, som kan
antagas komma att ligga till grund
för taxering under året näst efter
inkomståret, samt, vad angår frågan
om den skattskyldige har hemmavarande
barn, till förhållandena vid
den tidpunkt, då taxeringen verkställes.

Vid tillämpning av första och andra
styckena här ovan skall iakttagas,
att frågan om skaitskyldig haft hemmavarande
barn eller icke bedömes
med utgångspunkt från vad som på
grund av. kommunalskattelagens bestämmelser
i sådant hänseende kan
antagas komma att ligga till grund
för taxering under året näst efter inkomståret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)
om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 4 § och anvisningarna till 10 § förordningen
den 16 maj 1958 om sjömansskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, att i de vid samma förordning fogade sjömansskattetabellerna2
kolumnerna skola, med ändring av nuvarande rubriker, erhålla

1 Senaste lydelse av 4 § 2 mom. se 1962:142 och av anvisningarna till 10 § se 1960:176.

* Senaste lydelse av sjömansskattetabellerna se 1962: 21.

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

rubrikerna, kolumn 1 »Ogift» och kolumn 2 »Gift» samt att till nämnda
sjömansskattetabeller skall fogas en ny kolumn med nummerbeteckning
3 och med lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4

1 m o m. Till kommun och landstingskommun
ävensom till municipalsamhälle,
i vilket utdebiteringen
för samhällets behov för beskattningsåret
bestämts till minst en krona
för skattekrona, skall på sätt nedan
stadgas utgå ersättning av statsmedel
för minskade skatteintäkter.
Allmän sjukkassa skall åtnjuta ersättning
av statsmedel för minskade
sjukförsäkringsavgifter.

2 mom. Ersättning utgår årligen
till stad som icke tillhör landstingskommun
med femtiofem procent, till
annan kommun med fyrtio procent,
till landstingskommun med femton
procent, till municipalsamhälle, varom
här är fråga, med två procent
och till allmän sjukkassa med sex
procent av den sjömansskatt, som
under beskattningsåret erlagts av sjömän
bosatta inom kommunen, landstingskommunen
eller inom municipalsamhället
eller inom sjukkassans
verksamhetsområde.

Ersättning, som — — ----500

§•

1 mom. Till kommun och landstingskommun
ävensom till municipalsamhälle,
i vilket utdebiteringen
för samhällets behov för beskattningsåret
bestämts till minst en krona
för skattekrona, skall på sätt nedan
stadgas utgå ersättning av statsmedel
för minskade skatteintäkter.
Allmän försäkringskassa skall åtnjuta
ersättning av statsmedel för
minskade sjukförsäkringsavgifter.

2 mom. Ersättning utgår årligen
till stad som icke tillhör landstingskommun
med femtiofem procent, till
annan kommun med fyrtio procent,
till landstingskommun med femton
procent, till municipalsamhälle, varom
här är fråga, med två procent
och till allmän försäkringskassa med
sex procent av den sjömansskatt,
som under beskattningsåret erlagts
av sjömän bosatta inom kommunen,
landstingskommunen eller inom municipalsamhället
eller inom försäkringskassans
verksamhetsområde,
kronor.

Anvisningar
till 10 §.

Kolumnen i---- följande uppställning.

Å debetsedel

Avdrag för sjömansskatt

Å debetsedel

Avdrag för sjömansskatt

för preliminär

verkställes enligt nedan-

för preliminär

verkställes enligt nedan-

A-skatt angiven

stående kolumn i

A-skatt angiven

stående kolumn i

kolumn

sj ömansskattetabellen

kolumn

sjömansskattetabellen

1

1

1

1

2 eller 3

2

2 eller 3

4

2

3

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 4 §, den 1 januari 1963
samt i övrigt dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband med
ikraftträdandet skall iakttagas följande.

Denna förordning skall äga tillämpning jämväl med avseende å sjömanskatt
för år 1962. Har skatteavdrag under år 1962 beräknats till högre
belopp än som skolat ske, därest bestämmelserna i lagen den

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

17

1962 (nr ) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370), i förordningen den 1962 (nr ) om ändring

i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) och i denna förordning
varit tillämpliga i fråga om fastställande av tillämplig kolumn för gäldande
av preliminär A-skatt för år 1962 och för beräkning av sjömansskatt för
samma år, skall sjömansskatten nedsättas med ett belopp, som motsvarar
vad som sålunda för mycket uttagits i skatt. Därvid skall vad som i förordningen
om sjömansskatt är föreskrivet om rättelse av skatteavdrag äga
motsvarande tillämpning.

2 Bihang till riksdagens protokoll i962. 7 samt. Nr åS

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

Bilaga

Sjömansskattetabell I

Fjärrfart

Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

3

3

3

3

—490

881— 890

96

1 281—1 290

177

1 681—1 690

282

491—500

6

891— 900

98

1 291—1 300

179

1 691—1 700

285

501—510

9

901— 910

99

1 301—1 310

182

1 701—1 710

287

511—520

11

911— 920

101

1 311—1 320

184

1 711—1 720

290

521—530

14

921— 930

103

1 321—1 330

187

1 721—1 730

292

531—540

17

931— 940

105

1 331—1 340

189

1 731—1 740

294

541—550

19

941— 950

107

1 341—1 350

192

1 741—1 750

297

551—560

22

951— 960

109

1 351—1 360

195

1 751—1 760

299

561—570

24

961— 970

in

1 361—1 370

198

1 761—1 770

302

571—580

27

971— 980

113

1 371—1 380

200

1 771—1 780

304

581—590

29

981- 990

115

1 381—1 390

203

1 781—1 790

307

591—600

32

991—1 000

117

1 391—1 400

206

1 791—1 800

310

601—610

35

1 001-1 010

118

1 401—1 410

209

1 801—1810

313

611—620

37

1 011—1 020

120

1 411—1 420

212

1 811—1 820

316

621—630

40

1 021—1 030

122

1 421—1 430

214

1 821—1 830

319

631-640

43

1 031—1 040

124

1 431—1 440

217

1 831—1 840

322

641—650

45

1 041—1 050

126

1 441—1 450

220

1 841—1 850

325

651—660

48

1 051—1 060

128

1 451—1 460

223

1 851—1 860

328

661—670

51

1 061—1 070

130

1 461—1 470

225

1 861—1 870

331

671—680

54

1 071-1 080

132

1 471—1 480

228

1 871—1 880

334

681-690

56

1 081—1 090

134

1 481—1 490

230

1 881—1 890

337

691—700

59

1 091—1100

136

1 491—1 500

233

1 891—1 900

340

701—710

61

1101—1 no

138

1 501—1 510

236

1 901—1 910

343

711—720

63

1111—1120

140

1 511—1 520

239

1 911—1 920

346

721—730

65

1121—1130

141

1 521—1 530

241

1 921—1 930

349

731—740

67

1131—1140

143

1 531—1 540

243

1 931—1 940

352

741—750

69

1141—1150

145

1 541—1 550

246

1 941—1 950

356

751—760

71

1151—1160

147

1 551—1 560

248

1 951—1 960

359

761—770

73

1161—1170

149

1 561—1 570

250

1 961—1 970

362

771—780

75

1171—1180

151

1 571—1 580

252

1 971—1 980

365

781—790

76

1181—1190

153

1 581—1 590

255

1 981—1 990

368

791—800

78

1191—1 200

155

1 591—1 600

258

1 991—2 000

371

801—810

80

1 201—1 210

157

1 601—1 610

260

2 001—2 010

374

811—820

82

1 211—1 220

160

1 611—1 620

263

2 011—2 020

377

821—830

84

1 221—1 230

162

1 621—1 630

265

2 021—2 030

380

831—840

86

1 231—1 240

164

1 631—1 640

267

2 031—2 040

383

841—850

88

1241—1250

167

1 641—1 650

270

2 041—2 050

387

851—860

90

1 251—1260

169

1 651—1 660

273

2 051—2 060

390

861—870

92

1 261—1 270

172

1 661—1670

276

2 061—2 070

393

871—880

94

1 271—1 280

174

1 671—1 680

279

2 071—2 080

397

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962 19

Beskattnings-

Ensam-

Beskattnings-

Ensam-

Beskattnings-

Ensam-

Beskattnings-

Ensam-

bär inkomst

stående

bar inkomst

stående

bär inkomst

stående

bar inkomst

stående

kvinna

kvinna

kvinna

kvinna

med

med

med

med

kr.

barn

kr.

barn

kr.

barn

kr.

barn

3

3

3

3

2 081—2 090

400

2 581—2 590

595

3 081—3 090

826

3 581—3 590

1065

2 091—2 100

403

2 591—2 600

600

3 091—3100

831

3591—3 600

1070

2 101—2 110

406

2 601—2 610

605

3 101—3 no

836

3 601—3 610

1075

2 111—2 120

410

2 611—2 620

609

3111—3120

841

3 611—3 620

1080

2 121—2130

414

2 621—2 630

614

3121—3 130

846

3 621—3 630

1086

2 131—2 140

417

2 631—2 640

618

3 131—3140

850

3 631—3 640

1091

2 141—2150

420

2 641—2 650

623

3 141—3 150

855

3 641—3 650

1096

2 151—2 160

423

2 651—2 660

627

3 151—3160

860

3 651—3 660

1101

2 161—2 170

426

2 661—2 670

632

3161—3 170

865

3 661—3 670

1106

2 171—2 180

430

2 671—2 680

636

3 171—3180

869

3 671—3 680

1111

2 181—2 190

433

2 681—2 690

641

3 181—3 190

874

3 681—3 690

1116

2 191—2 200

436

2 691—2 700

646

3 191—3 200

879

3 691—3 700

1121

2 201—2 210

440

2 701—2 710

651

3 201—3 210

883

3 701-3 710

1126

2 211—2 220

443

2 711—2 720

655

3 211—3 220

888

3 711—3 720

1131

2 221—2 230

447

2 721—2 730

660

3 221—3 230

892

3 721—3 730

1136

2 231—2 240

451

2 731—2 740

664

3 231—3 240

897

3 731—3 740

1141

2 241—2 250

455

2 741—2 750

669

3 241—3 250

902

3 741—3 750

1146

2 251—2 260

459

2 751—2 760

674

3 251—3 260

907

3 751—3 760

1151

2 261—2 270

463

2 761—2 770

679

3 261—3 270

911

3 761—3 770

1156

2 271—2 280

467

2 771—2 780

683

3 271—3 280

916

3 771—3 780

1161

2 281—2 290

471

2 781—2 790

688

3 281—3 290

921

3 781—3 790

1166

2 291—2 300

475

2 791—2 800

692

3 291—3 300

926

3 791—3 800

1172

2 301—2 310

479

2 801—2 810

697

3 301—3 310

930

3 801—3 810

1177

2 311—2 320

483

2 811—2 820

701

3 311—3 320

935

3 811—3 820

1182

2 321—2 330

487

2 821—2 830

705

3 321—3 330

939

3 821—3 830

1187

2 331—2 340

491

2 831—2 840

710

3 331—3 340

943

3 831—3 840

1192

2 341—2 350

495

2 841—2 850

714

3 341—3 350

948

3 841—3 850

1197

2 351—2 360

499

2 851—2 860

719

3 351—3 360

953

3 851—3 860

1202

2 361—2 370

503

2 861—2 870

723

3 361—3 370

958

3 861—3 870

1207

2 371—2 380

507

2 871—2 880

728

3371—3 380

962

3 871—3 880

1212

2 381—2 390

511

2 881—2 890

732

3 381—3 390

967

3 881—3 890

1217

2 391—2 400

515

2 891—2 900

737

3 391—3 400

972

3 891—3 900

1223

2 401—2 410

519

2 901—2 910

742

3 401—3 410

977

3 901—3 910

1228

2 411—2 420

523

2 911—2 920

747

3 411—3 420

982

3 911—3 920

1233

2 421—2 430

527

2 921—2 930

751

3 421—3 430

986

3 921—3 930

1238

2 431—2 440

531

2 931—2 940

756

3 431—3 440

991

3 931—3 940

1243

2 441—2 450

535

2 941- 2 950

760

3 441—3 450

996

3 941—3 950

1248

2 451—2 460

539

2 951—2 960

765

3 451—3 460

1001

3 951—3 960

1253

2 461—2 470

543

2 961—2 970

769

3 461—3 470

1005

3 961—3 970

1258

2 471—2 480

547

2 971—2 980

773

3 471—3 480

1010

3 971—3 980

1263

‘2 481—2490

551

2 981—2 990

778

3 481—3 490

1015

3 981—3 990

1268

2 491—2 500

555

2 991—3 000

783

3 491—3 500

1020

3 991—4 000

1273

2 501—2 510

559

3 001—3 010

788

3 501-3 510

1025

4 001—4 010

1278

2 611—2 520

564

3 011—3 020

792

3 511—3 520

1030

4 011—4 020

1283

2 621—2 530

568

3 021—3 030

797

3 521—3 530

1035

4 021—4 030

1288

2 531—2 540

573

3 031—3 040

801

3 531—3 540

1040

4 031—4 040

1293

2 541—2 550

577

3041- 3 050

806

3 541—3 550

1045

4 041—4 050

1299

2 551—2 560

582

3 051—3 060

811

3 551—3660

1050

4 051—4 060

1 304

2 561—2 570

586

3 061—3 070

816

3 561—3 570

1 055

4 061—4 070

1 309

2 571-2 580

591

3 071—3 080

821

3 571—3 580

1060

4 071—4 080

1314

2-f Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr 68

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

3

3

3

3

4 081-4 090

1320

4 331—4 340

1447

4 681—4 590

1580

4 831—4 840

1718

4 091—4100

1325

4 341—4 350

1453

4 591-4 600

1586

4841—4 850

1724

4 101—4 no

1330

4 351—4 360

1458

4 601—4 610

1592

4 851—4 860

1730

4 111—4120

1336

4 361—4 370

1463

4 611-4 620

1597

4 861—4 870

1735

4 121—4 130

1341

4 371—4 380

1468

4 621—4 630

1603

4 871—4 880

1740

4 131—4 140

1346

4 381—4 390

1473

4 631-4 640

1608

4 881—4 890

1746

4 141—4150

1351

4 391—4 400

1479

4 641—4 660

1614

4 891—4 900

1752

4 151—4160

1356

4 401—4 410

1484

4 651—4 660

1620

4 901—4 910

1757

4 161—4170

1361

4 411—4 420

1489

4 661-4 670

1625

4 911—4 920

1763

4 171—4180

1366

4 421—4 430

1494

4 671—4 680

1630

4 921—4 930

1768

4 181—4190

1371

4431—4 440

1500

4 681—4 690

1636

4 931-4 940

1773

4 191—4 200

1377

4 441—4 450

1505

4 691-4 700

1642

4 941—4 950

1779

4 201—4 210

1382

4 451—4 460

1510

4 701-4 710

1647

4 951—4 960

1785

4 211—4 220

1387

4 461—4 470

1515

4 711—4 720

1653

4 961—4 970

1790

4 221—4230

1392

4471—4480

1520

4 721—4 730

1658

4 971—4 980

1795

4 231—4 240

1397

4481—4 490

1526

4 731—4 740

1663

4 981—4 990

1801

4 241—4 250

1402

4 491—4500

1531

4 741—4 760

1669

4 991—5 000

1807

4 251—4 260

1407

4 501—4 510

1536

4 751—4 760

1675

4 261—4 270

1412

4 511—4 520

1542

4 761—4 770

1680

4 271—4 280

1417

4 521—4 530

1547

4 771—4 780

1685

4 281—4 290

1422

4531—4540

1552

4 781—4 790

1691

4 291—4 300

1427

4 541-4 550

1558

4 791—4 800

1697

4 301-4 310

1432

4 551—4 560

1564

4 801—4 810

1702

4 311-4 320

1437

4 561—4 570

1569

4 811—4 820

1708

4 321—4 330

1442

4 571—4 580

1575

4 821—4 830

1713

Fjärrfart

Beskattningsbar

inkomst

kr.

Ensamstående kvinna med barn

3

5 001— 6 500

6 501—10 300

10301—15 200

15 201 och däröver

1 807 kr. för 5 000 kr. och 56 %

2 647 » » 6 500 * » 61 »

4 965 » * 10 300 * » 65 »

8150 » » 15 200 » » 70 »

av återstoden
» »

» *

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

21

Sjömansskattetabell II

Närfart

Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

3

3

3

3

—290

681— 690

72

1081—1090

182

1 481—1 490

286

291—300

6

691- 700

75

1 091-1100

185

1 491-1 500

289

301—310

6

701— 710

78

1101—1 no

187

1 501-1510

292

311—320

7

711— 720

80

1111—1120

190

1 511—1 520

294

321—330

8

721— 730

83

1121—1130

193

1521—1 530

297

331—340

8

731— 740

86

1131—1140

196

1 531—1 540

300

341—360

9

741- 750

89

1141-1150

198

1541—1550

303

351—360

9

751— 760

91

1151—1160

201

1 551—1560

306

361—370

10

761— 770

94

1161—1170

204

1 561—1 570

309

371—380

11

771- 780

97

1171—1180

207

1571-1 580

312

381—390

12

781- 790

99

1181—1190

209

1 581—1 590

315

391—400

12

791— 800

102

1191—1 200

212

1 591—1 600

318

401—410

13

801— 810

104

1 201-1 210

214

1 601—1 610

320

411—420

14

811— 820

107

1 211—1 220

217

1 611—1620

323

421—430

14

821— 830

no

1 221—1230

220

1 621—1630

326

431—440

15

831— 840

113

1 231—1 240

223

1631—1 640

329

441—460

16

841- 850

115

1 241-1 250

226

1 641—1 650

331

451—460

17

851— 860

118

1 251—1 260

228

1 651-1 660

334

461—470

18

861— 870

121

1 261—1 270

231

1 661—1 670

337

471—480

19

871— 880

124

1 271-1 280

234

1 671—1 680

340

481—490

20

881— 890

127

1 281—1 290

237

1 681—1 690

343

491—500

21

891— 900

130

1 291—1 300

239

1 691—1 700

345

501—510

23

901— 910

132

1 301—1 310

242

1 701—1 710

348

511—520

26

911— 920

135

1 311—1 320

245

1 711—1 720

351

521—530

28

921— 930

138

1 321—1 330

248

1 721—1 730

354

531-540

31

931— 940

141

1 331—1 340

250

1 731—1 740

357

641—550

34

941— 950

144

1 341—1 350

253

1 741-1 750

360

551-560

36

951— 960

146

1 351—1 360

255

1 751—1 760

363

561-570

39

961— 970

149

1 361—1 370

267

1 761—1 770

366

571-580

42

971— 980

152

1 371-1 380

260

1 771-1 780

370

581—590

44

981— 990

155

1 381—1 390

262

1 781—1 790

373

591-600

47

991—1 000

157

1 391—1 400

264

1 791—1 800

376

601—610

49

1001—1 010

160

1 401—1 410

266

1 801—1 810

379

611—620

62

1011—1 020

162

1 411—1 420

269

1 811—1 820

382

621—630

65

1021—1 030

165

1 421-1 430

272

1 821—1 830

386

631—640

68

1 031—1 040

168

1 431-1 440

274

1 831-1 840

389

641-660

61

1 041—1050

171

1 441—1 450

277

1 841—1 850

392

661—660

63

1061—1 060

174

1 451—1 460

279

1851—1 860

395

661-670

66

1061—1 070

176

1 461—1 470

281

1 861-1 870

398

671-680

69

1 071—1 080

179

1 471-1 480

284

1 871—1 880

401

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-ståen de
kvinna
med
barn

3

3

3

3

1 881—1 890

404

2 381—2 390

593

2 881—2 890

826

3 381—3 390

1065

1 891—1 900

408

2 391—2 400

597

2 891—2 900

831

3 391—3 400

1070

1 901—1 910

411

2 401—2 410

602

2 901—2 910

836

3 401—3 410

1075

1 911—1 920

414

2 411—2 420

606

2 911—2 920

841

3 411—3 420

1080

1 921—1 930

417

2 421—2 430

611

2 921—2 930

846

3 421—3 430

1 085

1 931—1 940

420

2 431—2 440

616

2 931—2 940

851

3 431—3 440

1090

1 941—1 950

424

2 441—2 450

620

2 941—2 950

855

3 441—3 450

1095

1 951—1 960

428

2 451—2 460

625

2 951—2 960

860

3 451—3 460

1100

1 961—1 970

431

2 461—2 470

630

2 961—2 970

865

3 461—3 470

1105

1 971—1 980

435

2 471—2 480

634

2 971—2 980

870

3 471—3 480

1 no

1 981—1 990

438

2 481—2 490

639

2 981—2 990

875

3 481—3 490

1115

1991—2 000

441

2 491-2 500

644

2 991—3 000

880

3 491—3 500

1120

2 001—2 010

445

2 501—2 510

648

3 001-3 010

884

3 501—3 510

1125

2 011—2 020

448

2 511—2 520

653

3 011—3 020

888

3 511—3 520

1130

2 021—2 030

452

2 521—2 530

658

3 021—3 030

893

3 521—3 530

1136

2 031—2 040

455

2 531—2 540

663

3 031—3 040

898

3 531—3 540

1141

2 041—2 050

459

2 541—2 550

667

3 041—3 050

903

3 541—3 550

1146

2 051—2 060

463

2 551—2 560

672

3 051—3 060

907

3 551-3 560

1151

2 061—2 070

466

2 561—2 570

676

3 061—3 070

912

3 561—3 570

1156

2 071—2 080

470

2 571—2 580

681

3 071—3 080

917

3 571—3 580

1161

2 081—2 090

473

2 581—2 590

686

3 081—3 090

922

3 581—3 590

1166

2 091—2 100

477

2 591—2 600

691

3 091—3 100

926

3 591—3 600

1171

2101—2110

481

2 601—2 610

695

3101—3110

931

3 601—3 610

1176

2 111—2 120

485

2 611—2 620

700

3111—3120

935

3 611—3 620

1181

2 121—2 130

489

2 621—2 630

705

3 121—3130

940

3 621—3 630

1 187

2 131—2 140

493

2 631—2 640

710

3131-3140

945

3 631—3 640

1192

2 141—2 150

497

2 641—2 650

714

3141—3150

950

3 641—3 650

1197

2 151—2 160

501

2 651—2 660

718

3 151—3 160

954

3 651—3 660

1202

2 161—2 170

505

2 661—2 670

723

3161—3 170

958

3 661—3 670

1207

2 171—2 180

509

2 671—2 680

728

3 171—3 180

963

3 671—3 680

1212

2 181-2 190

513

2 681—2 690

733

3 181-3 190

968

3 681—3 690

1217

2 191—2 200

517

2 691—2 700

737

3 191—3 200

973

3 691—3 700

1222

2 201—2 210

521

2 701—2 710

742

3 201—3 210

977

3 701—3 710

1227

2 211—2 220

525

2 711—2 720

746

3 211—3 220

982

3 711—3 720

1232

2 221—2 230

529

2 721—2 730

751

3 221—3 230

987

3 721—3 730

1238

2 231—2 240

533

2 731—2 740

756

3 231—3 240

992

3 731—3 740

1243

2 241—2 250

537

2 741—2 750

761

3 241—3 250

996

3 741—3 750

1248

2 251—2 260

541

2 751—2 760

765

3 251—3 260

1001

3 751—3 760

1253

2 261—2 270

545

2 761—2 770

770

3 261—3 270

1006

3 761—3 770

1258

2 271—2 280

549

2 771—2 780

775

3 271—3 280

1011

3 771—3 780

1263

2 281—2 290

553

2 781—2 790

780

3 281-3 290

1016

3 781—3 790

1268

2 291—2 300

557

2 791-2 800

784

3 291—3 300

1021

3 791—3 800

1273

2 301—2 310

561

2 801-2 810

788

3 301—3 310

1026

3 801—3 810

1278

2 311—2 320

565

2 811—2 820

793

3 311—3 320

1031

3 811—3 820

1283

2 321—2 330

569

2 821—2 830

798

3 321-3 330

1036

3 821—3 830

1288

2 331—2 340

573

2 831—2 840

803

3 331—3 340

1041

3 831—3 840

1293

2 341—2 350

577

2 841—2 850

807

3 341—3 350

1045

3 841—3 850

1298

2351—2 360

581

2 851—2 860

812

3 351-3 360

1050

3 851—3 860

1303

2 361—2 370

585

2 861—2 870

816

3 361—3 370

1055

3 861—3 870

1308

2 371—2 380

589

2 871—2 880

821

3 371—3 380

1060

3 871—3 880

1314

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

23

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

Beskattnings-bar inkomst

kr.

Ensam-

stående

kvinna

med

barn

3

3

3

3

3 881—3 890

1319

4 181-4 190

1473

4 481—4 490

1634

4 781—4 790

1800

3 891—3 900

1324

4 191—4 200

1478

4 491—4 500

1640

4 791—4 800

1805

3 901—3 910

1329

4 201—4 210

1483

4 501—4 510

1645

4 801—4 810

1810

3 911-3 920

1335

4 211—4 220

1488

4 511—4 520

1651

4 811-4 820

1816

3 921—3 930

1340

4 221—4 230

1493

4 521—4 530

1657

4 821—4 830

1822

3 931—3 940

1346

4 231—4 240

1498

4 531—4 540

1662

4 831—4 840

1827

3 941—3 950

1352

4 241—4 250

1504

4 541—4 550

1668

4 841—4 850

1833

3 951—3 960

1358

4 251—4 260

1509

4 551-4 560

1673

4 851—4 860

1838

3 961—3 970

1363

4 261—4 270

1614

4 561—4 570

1678

4 861—4 870

1843

3 971—3 980

1368

4 271—4 280

1520

4 571-4 580

1684

4 871—4 880

1849

3 981—3 990

1373

4 281—4 290

1525

4 581—4 590

1690

4 881—4 890

1855

3 991—4 000

1378

4 291—4 300

1530

4 591—4 600

1695

4 891-4 900

1860

4 001—4 010

1383

4 301—4 310

1535

4 601—4 610

1700

4 901—4 910

1865

4 011—4 020

1388

4 311—4 320

1541

4 611—4 620

1706

4 911—4 920

1871

4 021—4 030

1393

4 321—4 330

1546

4 621—4 630

1712

4 921—4 930

1877

4 031—4 040

1398

4 331—4 340

1651

4 631—4 640

1717

4 931—4 940

1883

4 041—4 050

1403

4 341—4 350

1557

4 641—4 650

1723

4 941—4 950

1889

4 051—4 060

1408

4 351—4 360

1562

4 651—4 660

1728

4 951—4 960

1895

4 061—4 070

1413

4 361—4 370

1567

4 661—4 670

1733

4 961—4 970

1901

4 071-4 080

1418

4 371—4 380

1573

4 671-4 680

1739

4 971—4 980

1907

4 081—4 090

1423

4 381—4 390

1579

4 681—4 690

1745

4 981—4 990

1913

4 091—4 100

1428

4 391—4 400

1584

4 691-4 700

1750

4 991—5 000

1919

4 101^ 110

1433

4 401-4 410

1589

4 701—4 710

1755

4111—4120

1438

4 411—4 420

1595

4 711—4 720

1761

4 121—4130

1443

4 421-4 430

1600

4 721-4 730

1767

4 131-4 140

1 448

4 431—4 440

1606

4 731—4 740

1772

4 141—4 150

1453

4 441—4 450

1612

4 741-4 750

1778

4151—4160

1458

4 451—4 460

1617

4 751-4 760

1783

4 161—4 170

1463

4 461-4 470

1623

4 761-4 770

1788

4 171—4 180

1468

4 471—4 480

1628

4 771—4 780

1794

Närfart

Beskattningsbar

inkomst

Ensamstående kvinna med barn

5 001— 6 500

1 919 kr. för

5 000 kr. och 56 %

av

återstoden

6 501—10 300

2 759 * »

6 500 *

* 61 *

»

»

10 301—15 200

5 077 » »

10 300 »

» 65 *

»

»

15 201 och däröver

8 262 » »

15 200 »

» 70 »

*

»

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 18
maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelserna till lagen den 18
maj 1962 om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (.nr
370) skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Denna lag_____Svensk författningssamling.

Äldre bestämmelser---— — tidigare år. „

De nua bestämmelserna skola dock Har det räkenskapsår, för vilket
i intet fall äga tillämpning beträf- taxering i första instans verkstalles
fande räkenskapsår, som gått till år 1963, gått till ända fore den 1
ända före den 1 november 1962. november 1962, ma vid namnda taxering,
utan hinder av vad i punkt /
av anvisningarna till 22 § sägs, kostnad
under beskattningsåret för
iståndsättande eller omläggning av
förut anlagd täckdikning hänföras
till avdragsgill underhållskostnad,
dock ej med större belopp än vad
en omläggning med enahanda material
som det gamla skulle kostat.
Vad sålunda avdragits må icke senare
avskrivas genom årliga värdeminskningsavdrag.

I samband —--— — följande iakttagas.

Om den-----är fråga.

Vad nu_____nämnda beskattningsår.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen \äckta
motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 750 av herr Dahlberg m. fl. och II: 905 avfru
Holmqvist m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville i anledning av propositionen
nr 181 hos Kungl. Maj :t anhålla om en allsidig utredning med

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962 25

beaktande av de skatterättsliga, familj erättsliga och sociala aspekterna på de
ensamstående barnförsörjarnas situation, varvid i motionerna angivna synpunkter
beaktas, samt att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen så snart som
möjligt framlägga förslag i ämnet;

II) de likalydande motionerna I: 751 av fröken Andersson och herr Holmberg
samt 11:908 av fru Kristensson och herr Turesson, vari hemställts,
att riksdagen måtte antaga det till propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) med
den ändring att 48 § 2 mom. erhåller följande lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk--— nedan sägs.

Skattskyldig, som ---- 4 500 kronor.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med
andre maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änka, änkling
eller frånskild) äger, därest han haft hemmavarande barn under 19 år,
vilket icke haft minst 2 400 kronors inkomst, åtnjuta kommunalt ortsavdrag
med belopp som i föregående stycke sägs.

Annan skattskyldig--- — 2 250 kronor.

Har skattskyldig-----tiotal kronor.

III) de likalydande motionerna I: 752 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och
II: 907 av fröken Elmén m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

dels med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit i proposition nr 181
besluta

1. att rätten till samma ortsavdrag och skatteskala samt försäkringsavdrag
som för gift skattskyldig skall för ensamstående barnförsörjare utsträckas
att gälla till dess barnet fyller 19 år,

2. att ensamstående barnförsörjare skall ha rätt till samma förvärvsavdrag
som förvärvsarbetande gift kvinna att gälla såväl kvinnlig som manlig
vårdnadshavare,

dels ock i samband med behandlingen av förevarande proposition i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av den lagstiftning eller andra
samhällsåtgärder som i skilda sammanhang gäller ensamstående vårdnadshavare,
varvid även de problem, som är för handen för ensamstående fäder
med hemmavarande, minderåriga barn, bör uppmärksammas;

IV) de likalydande motionerna 1:753 av fru Segerstedt Wiberg och II:
909 av herr Westberg, vari hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen
av Kungl. Maj :ts proposition nr 181 måtte besluta ändra reglerna
för avdraget för ensamstående barnförsörjares underhållsbidrag till icke
hemmavarande barn (kommunalskattelagen 46 g 2 mom. punkt 4) i enlighet
med vad i motionerna anförts, varvid avdraget fastställes till ett belopp
motsvarande det. som utbetalats i underhåll, dock högst 2 000 kronor, och
att avdrag skall kunna medges till dess barnet fyller 18 år;

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

V) de likalydande motionerna I: 754 av herr Sundin in. fl. och II: 906 av
herr Antonsson m. fl., vari hemställts,

dels att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 181 måtte

A. besluta

1. att det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan enligt de
grunder som gäller för gift skattskyldig må tillkomma ensamstående barnförsörjare
till dess att yngsta barnet fyllt 19 år;

2. att det högre försäkringsavdraget på maximalt 800 kronor må tillkomma
ensamstående barnförsörjare till dess att yngsta barnet fyllt 19 år;

3. att manliga vårdnadshavare med barn under 16 år må åtnjuta förvärvsavdrag
enligt de grunder som i motsvarande fall föreslagits i propositionen
för ensamstående kvinnor;

B. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning och förslag
angående åtgärder i syfte att ytterligare förbättra de ensamstående
barnförsörjarnas situation i enlighet med vad i motionerna har anförts;

dels ock att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig
författningstext;

VI) motionen I: 755 av herrar Öhman och Lager, vari hemställts, att
riksdagen med bifall av vad i övrigt föreslås i Kungl. Maj :ts proposition
nr 181 måtte besluta att förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370), 46 § 3 mom. erhåller följande ändrade
lydelse:

3 mom. Har ensamstående med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst
av rörelse, vari denne varit verksam---må jämväl åtnjutas av

ensamstående, som — -—- — därest denne antingen varit gift och levt tillsammans
med sin make/maka--— under 16 år; samt

VII) motionen 11:910 av fröken Wetterström och fru Kristensson, vari
hemställts, att riksdagen vid sin behandling av det till proposition nr 181
fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) måtte i stället för det av Kungl. Maj :t förordade förslaget
till lydelse av 46 § 3 mom. antaga följande förslag till lydelse av samma
lagrum.

46 §.

3 mom. Har kvinna---haft hemmavarande barn under 16 år.

Har gift---nämnda belopp.

Vad ovan sagts rörande kvinna med hemmavarande barn under 16 år
skall även gälla beträffande man, som har hemmavarande barn under 16
år och som är gift men icke sammanbor med sin hustru eller är ogift eller
änkling eller frånskild.

Avdrag enligt--- 2 000 kronor.

Avdrag enligt — — — sagda kommun.

il _

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962 27

följande, hänvisa till motionerna I: 752, I: 755, II: 905, II: 906 samt II: 908—
910.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen

Inledning, s. 25.

Gällande bestämmelser m. m., s. 25—27.

1962 års vårriksdag, s. 27—29.

Departementschefen, s. 29—34.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges
följande.

I de likalydande motionerna I: 750 och II: 905 har erinrats om att av
gruppen ensamstående skattskyldiga med hemmavarande barn utgör de
manliga vårdnadshavarna omkring 10 000. Full rättvisa uppnås ej om endast
kvinnliga vårdnadshavare tillerkännes det särskilda förvärvsavdraget.
Även ensamma fäder torde ha kostnader för barntillsyn, vilka kan berättiga
dem till samma förmån. Som ett exempel på vad det föreliggande lagförslaget
kan leda till anföres, att för en änka och en änkling med barn i samma
inkomstläge, kommer de ekonomiska konsekvenserna att bli, att änkan
utöver sin änkepension får förvärvsavdrag under det att änklingens situation
blir oförändrad i skattehänseende, trots att han ensam har att svara för
barns vård. Med hänsyn härtill får det anses befogat att även ensamstående
manliga vårdnadshavare äger rätt till förvärvsavdrag.

Frågan om beskattningen av ensamstående vårdnadshavare har emellertid
också familjerättsliga aspekter. Redan nu kan man skönja mindre önskvärda
företeelser med avseende på äktenskapsbildningen. Sålunda kan kvinnors
rättsliga ställning påverkas av skatteskäl. Om ensamstående vårdnadshavares
skatteregler i förhållande till övriga skattebetalares göres sådana, att ingående
av äktenskap medför skärpt skatt kommer det att uppfattas som en
bestraffning. Kvinnors rättsliga och sociala trygghet äventyras, där inte förbindelsen
legaliseras. Såsom exempel anför motionärerna bl. a. konsekvenserna
i fråga om folkpension och andra försäkringar. Sålunda tillerkännes
änkepensionsförmånerna inom folkpensioneringen endast gifta eller förut
gifta och samboende kvinna, som har gemensamt barn med mannen.

I motionerna påpekas vidare att för ett ungt par, som av olika anledningar,
såsom brist på bostad, icke ingått äktenskap förrän något eller några år efter
födelsen av ett gemensamt barn, inträffar året efter äktenskapets ingående,
att den förmån modern erhållit i form av dubbelt ortsavdrag upphör. Denna
nackdel har hittills uppvägts av att kvinnan i stället fått rätt till förvärvsavdrag.
I dessa fall kommer en skatteskärpning att inträda, vilket kan leda
till att äktenskapet inte kommer till stånd. Om båda kontrahenterna har
vårdnaden om icke gemensamma barn förekommer redan nu en betydande
skattevinst, som kommer att ytterligare accentueras.

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

Skulle, såsom väl kan anses riktigt, även manlig vårdnadshavare erhålla
förvärvsavdrag utvidgas givetvis risken för de nämnda familjerättsliga konsekvenserna
i ej önskvärd riktning. Om nämligen vederbörande ingår nytt
äktenskap bortfaller förvärvsavdraget, såvida inte hustrun har inkomst av
rörelse eller eget arbete. Man kan följaktligen säga att skattelagstiftningen
i fråga om ensamstående vårdnadshavare redan kan leda till att i realiteten
äktenskapliga förbindelser icke blir legaliserade, vilket gör att kvinnor saknar
familjerättsligt skydd och att barn icke får äktenskaplig börd.

Som motivering för yrkandet i motionerna I: 751 och II: 908 anföres bl. a.
följande. Den förhöjning av ortsavdraget som hittills beviljats ensam vårdnadshavare
torde allmänt ha betraktats såsom en ersättning för det förvärvsavdrag
som gifta kvinnor med minderåriga barn erhållit. I och med att ett
särskilt förvärvsavdrag nu tillerkännes ensamstående kvinna med minderåriga
barn förändras karaktären av ortsavdragshöjningen. Denna blir då
att betrakta såsom ett barnavdrag, låt vara att det icke såsom borde vara
fallet varieras med hänsyn till antalet barn. Den nu tillskapade rätten till förvärvsavdrag
blir på så sätt ett steg i riktning mot ett riktigare hänsynstagande
till den lägre skatteförmågan hos barnfamiljer. Enligt motionärernas mening
är det angeläget att man fortsätter på denna väg för att åstadkomma
skatterättvisa åt samtliga barnfamiljer. Innan barnavdragen avskaffades
gällde, att vårdnadshavaren åtnjöt barnavdrag för barn upp till viss ålder,
så framt barnet icke åtnjöt egen inkomst varigenom det självt kunde tillgodogöra
sig ortsavdrag. De nu föreslagna ändringarna gör det nödvändigt
att ett sådant villkor återinföres. I framtiden torde grundskolan bli den
enda skolformen för barn upp till 16 år. En del barn fortsätter därefter sina
studier medan andra går ut i förvärvsarbete. Med dagens situation på arbetsmarknaden
är det vanligt att dessa senare mycket snart når upp till en inkomst
som gör det möjligt för barnet att försörja sig självt. Att i sådana fall
ge vårdnadshavaren förhöjt ortsavdrag synes inte motiverat. Fortsatt skolgång
är normalt icke avslutad när barnet fyller 18 år. Vårdnadshavarens försörjningsbörda
skulle alltså finnas kvar även sedan de nu förordade skattelättnaderna
upphört. Enligt motionärernas mening bör den nämnda åldersgränsen
höjas. Skäl kan anföras för att gå inte obetydligt längre än till 18
år. Försiktigtvis vill motionärerna dock icke förorda vidare utsträckning av
åldersgränsen än till 19 år.

Till stöd för yrkandena i motionerna I: 752 och II: 907 anföres i huvudsak
följande.

Beträffande barnets ålder innebär propositionen att vårdnadshavaren
förlorar rätten till det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan
när barnet (eller det yngsta barnet) fyllt 18 år. Motionärerna har i tidigare
yrkanden föreslagit en utsträckning med ytterligare ett år, alltså till
dess barnet fyllt 19 år. Sistnämnda ålder är den nuvarande genomsnittsåldern
för studentexamen. Den gynnsammare beskattningen bör i varje fall
omfatta tiden för skolutbildningen fram till studentexamen eller annan där -

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

29

med jämförlig utbildning. Att 19-årsåldern i förevarande sammanhang får
anses bättre motsvara aktuella förhållanden, framgår bl. a. av att lagstiftningen
om allmän tilläggspensionering i fråga om efterlevandepension till
barn fastställt denna åldersgräns. Av angivna skäl föreslås att riksdagen
måtte besluta att de gynnsammare skattereglerna i vad avser ortsavdrag och
skatteskala skall gälla till dess barnet fyllt 19 år. I konsekvens härmed bör
åldersgränsen för rätt till det högre försäkringsavdraget också ändras till
19 år.

I propositionen föreslås beträffande förvärvsavdraget att ensamstående
vårdnadshavare skall ha rätt till samma förvärvsavdrag som gift kvinna med
barn under 16 år. Motivet för förvärvsavdraget — att beakta de särskilda
kostnaderna för bl. a. barnets omhändertagande vid förvärvsarbetet utanför
hemmet — gäller självfallet i lika hög grad den ofullständiga som den fullständiga
familjen. Rätten till förvärvsavdrag är därför lika berättigad i båda
fallen. Enligt propositionen skulle emellertid förvärvsavdraget endast tillkomma
den ensamstående modern och inte den ensamstående fadern, som är
vårdnadshavare för barn under 16 år. Kostnaden för barnets eller barnens
omhändertagande är i varje fall inte lägre för den manlige vårdnadshavaren
än för den kvinnliga. Rätt till förvärvsavdrag bör därför föreligga oberoende
av om vårdnadshavaren är man eller kvinna.

Enligt motionärernas mening är förvärvsavdragsreglerna i fråga om inkomst
av jordbruk inte tillfredsställande utformade. Motionärerna utgår
från att förvärvsavdragsreglerna för ensamstående vårdnadshavare med inkomst
av jordbruk skall lösas i samband med en reformering av förvärvsavdragsreglerna
i fråga om inkomst av jordbruk i dess helhet.

De skattepolitiska åtgärderna bör kompletteras med reformer på andra
områden, där de ensamstående barnförsörjarnas speciella problem inte synes
tillräckligt beaktade. Det gäller såväl familjerätten som sociallagstiftningen.
Reformåtgärderna bör avse hela gruppen av ensamstående barnförsörjare,
d. v. s. även de ensamstående fädernas situation synes böra uppmärksammas.
Av förklarliga skäl har intresset kring de ensamstående barnförsörjarnas
problem i första rummet hittills riktats mot de ensamstående mödrarna,
eftersom de i ekonomiskt hänseende genomsnittligen torde ha större
svårigheter än de manliga vårdnadshavarna. Men i och med att omfattningen
av samhällets åtgärder — socialt, skattepolitiskt och i övrigt —
för de ensamstående barnförsörjarna utbygges, blir naturligen den samlade
effekten av de skillnader som gjorts mellan de kvinnliga och de manliga
vårdnadshavarna större. Fråga är om inte tiden mognat för en översyn av de
regler som här gäller i syfte att bättre beakta även de manliga vårdnadshavarnas
problem.

I motionerna 1: 753 och II: 909 erinras om att förmånen av högre ortsavdrag
enligt propositionen utsträckes till dess barnet fyller 18 år, vilket bl. a.
visar att åldersgränsen 16 år i många fall anses för låg. En höjning av avdraget
i 46 § 2 inom. kommunalskattelagen för underhåll till eget barn, för
3 Itihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr SS

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

vilket vederbörande icke är vårdnadshavare, skulle underlätta för barnavårdsmannen
att på frivillig väg få till stånd avtal om underhåll, som tillgodoser
barnets och moderns berättigade intressen. Då skattetänkandet är
mycket utbrett, är det svårt att med nuvarande avdragsbestämmelser få avtal
till stånd med belopp, som överstiger 1 000 kronor. Då de ensamma mödrarna
är en grupp i samhället, som ofta har det svårt med ekonomien, skulle
det säkerligen innebära en förbättring för dem och för berörda barn i ekonomiskt
avseende om avdraget för underhåll till eget barn, för vilket vederbörande
inte är vårdnadshavare, finge göras med ett högre belopp.

Motionärerna i motionerna 1: 754 och II: 906 anför i huvudsak följande.
Enligt förslaget i propositionen skall utsträckningen av rätten till det högre
ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan gälla generellt oberoende
av om barnet har egen skattepliktig inkomst. Givetvis kan det finnas vissa
skäl för uppfattningen, att de förmånligare villkoren borde gälla endast i
de fall då barnet inte har skattepliktig inkomst. Såsom framhålles i propositionen
måste emellertid en generalisering av bestämmelserna anses nödvändig
för att det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan skall
kunna beaktas redan vid källskatteavdraget. Det blir för övrigt allt vanligare,
att barnen fortsätter med studier efter 16-årsåldern och sålunda i allmänhet
ännu några år är utan egentliga egna inkomster. I den mån så inte är fallet,
kan en generalisering av utsträckningen av rätten dock anses motiverad
med hänsyn till önskvärdheten av att nuvarande häftiga försämring av villkoren
vid barnets 16-årsgräns undvikes. Enligt propositionen skall barnåldersgränsen
för rätten till det högre ortsavdraget och den gynnsammare
skatteskalan vara 18 år. Behovet av fortsatta sådana skattelättnader efter 18-årsgränsen diskuteras i propositionen. Enligt departementschefen bör i sådana
fåll, då speciella skäl till skattelättnader föreligger, taxeringsnämnden
kunna medge s. k. extra avdrag för nedsatt skatteförmåga. En sådan lösning
synes mindre tillfredsställande såväl administrativt som reellt och materiellt.
Med utvecklingen på utbildningsområdet — den ökade tillströmningen till
gymnasierna, tillkomsten av 2-åriga påbyggnadslinjer ovanför enhetsskolan,
fackskolor etc. — måste det förutsättas som en alltmer normal företeelse, att
vårdnadshavare!-! måste svara för barnets försörjning fram till studentexamen
eller motsvarande, d. v. s. normalt fram till barnets 19-årsålder. För sistnämnda
åldersgräns talar också önskemålet om en avtrappning i bortfallet
av de förmåner, som motiveras av ensamståendes försörjning av barn. Vid
barnets 18-årsålder bortfaller enligt gällande bestämmelser det allmänna studiebidraget.
De övervägande skälen synes motionärerna därför tala för atl
rätten till det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan bör utsträckas
till barnets 19-årsålder. Med samma motivering förordas att 19-årsgränsen
skall gälla även i fråga om rätten till det högre försäkringsavdraget.

I propositionen föreslås, att rätten till förvärvsavdrag skal] utsträckas till
att gälla även kvinna som är ensamstående och har hemmavarande barn
under 16 år. Då omkostnaderna med anledning av förvärvsarbetet måste

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

31

bedömas som större för ensamstående vårdnadshavare än för gift kvinna,
är förslaget om utsträckning av rätten till förvärvsavdrag till att gälla även
ensamstående kvinna med hemmavarande barn att hälsa med tillfredsställelse.
Rätten till förvärvsavdrag skall emellertid enligt propositionen
inte tillkomma ensamstående manliga vårdnadshavare. En sådan gränsdragning
kan enligt motionärernas mening inte accepteras. Förvärvsavdraget
skall vara en ersättning för de särskilda kostnader, som uppstår för barnets
omhändertagande och hemmets skötsel på grund av att vårdnadshavaren har
förvärvsarbete utom hemmet. Ensamfäderna befinner sig givetvis i detta avseende
i samma belägenhet som ensammödrarna. Motionärerna föreslår
därför, att rätten till förvärvsavdrag skall tillkomma även de manliga
vårdnadshavarna på samma villkor som föreslås i propositionen i fråga om
ensamstående kvinnor.

Förslaget i propositionen om förvärvsavdrag på 300 kronor för ensamstående
kvinnlig vårdnadshavare, som har inkomst av jordbruksfastighet,
är givetvis inte tillfredsställande. De speciella kostnader, som förvärvsavdraget
avser att kompensera vårdnadshavaren för, måste anses vara lika
stora i jordbruk som i andra sysselsättningar. Kvotavdrag bör sålunda medges
i förvärvskällan jordbruksfastighet enligt samma villkor som för förvärvskällorna
rörelse och tjänst. För närvarande är emellertid kvotavdrag
inte medgivet för gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet. Beslut
synes därför inte i förevarande sammanhang böra fattas om kvotavdrag
för ensamstående vårdnadshavare med inkomst av jordbruksfastighet. I
törevarande sammanhang begränsar motionärerna sålunda i nämnda avseende
sitt yrkande till utsträckning av det fasta 300-kronorsavdraget till
att omfatta även manliga vårdnadshavare med inkomst av jordbruksfastighet.

De särskilda svårigheter, som de ensamstående vårdnadshavarna möter i
olika avseenden, motiverar ytterligare åtgärder från samhällets sida. Utvecklingen
på utbildningsområdet kan allmänt sägas motivera en prövning
inom relativt snar framtid av barnåldersgränserna för olika förmåner,
främst förvärvsavdragen, barnbidragen och studiebidragen. Detta bör
särskilt gälla i fråga om barn, som omhänderhaves av ensamstående. En
förhöjning av barnbidraget framstår som önskvärd särskilt för dessa barn.
En väsentlig fråga i sammanhanget är också de ofullständiga barnfamiljernas
bostadssituation. Vidare synes det angeläget att tillförsäkra de ensamstående
barnförsörjarna större trygghet i familjerättsligt avseende, bl. a.
i fråga om underhållsbidragen. Det synes nödvändigt, att man i ett sammanhang
prövar frågan om vilka åtgärder som kan vidtas till ytterligare
förbättring av de ensamstående barnförsörjarnas situation, främst inom
skattepolitiken, socialpolitiken och på det familjerättsliga området.

Till stöd för yrkandet i motionen I: 755 uttalas att den föreslagna reformen
bör utsträckas till att gälla alla ensamstående med vårdnad om barn,
således även ensamstående fäder. Deras antal är visserligen avsevärt mindre

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

än antalet ensamstående mödrar. Men för dem det gäller är situationen icke
mindre svår. Den vanligen förekommande högre inkomsten för män uppväges
oftast av större utgifter. Något skäl för att av denna orsak inte jämställa ensamstående
fäder med de ogifta mödrarna föreligger enligt motionärernas
förmenande icke. Sedan den gräns blivit avskaffad, som skiljer mellan gifta
och ensamstående, vore det oriktigt att bibehålla en könsgräns inom den senare
kategorien.

Som motivering för yrkandet i motionen II: 910 har anförts att motionärerna
finner den föreslagna reformen ofullständig, så länge inte även ensamstående
män med hemmavarande barn under 16 år tillerkännes rätt till
förvärvsavdrag. Detta avdrag är i princip att betrakta såsom ett omkostnadsavdrag.
Avsikten är sålunda att en vårdnadshavare, vilken för att
kunna utöva förvärvsverksamhet utanför hemmet nödgas ikläda sig särskilda
kostnader för barns omhänderhavande och vård, skall få göra avdrag
härför i deklarationen. Det måste framstå såsom obestridligt att en
ensamstående fader i detta avseende inte befinner sig i en bättre situation
än en ensam moder. Om man förutsätter såsom en självklar sak vid utformningen
av skattebestämmelserna att dessa skall syfta till likformighet
i beskattningen, kräver detta att man beträffande ensam vårdnadshavare
inte låter avdragsrätten bli beroende av vårdnadshavarens kön.

Utskottets yttrande

I propositionen föreslås i första hand vissa skattelättnader för ensamstående
skattskyldiga med hemmavarande barn. Sålunda förordas en höjning
av den åldersgräns för barnet, vid vilken rätten till förhöjt ortsavdrag och till
beräkning av statlig inkomstskatt enligt den lindrigare skatteskalan upphör.
I samband därmed föreslås motsvarande uppjustering av åldersgränsen då
det gäller rätten för ensamstående vårdnadshavare att åtnjuta försäkringsavdrag.
Vidare förordas att ensamstående kvinna med hemmavarande barn
skall få samma rätt till förvärvsavdrag som tillkommer gift kvinna. Härjämte
innehåller propositionen förslag om vissa tekniska ändringar i skatteförfattningarna,
föranledda av den vid vårriksdagen beslutade socialförsäkringslagstiftningen,
samt ett förtydligande av övergångsbestämmelserna till den likaledes
vid vårriksdagen genomförda lagstiftningen rörande rätt till värdeminskningsavdrag
vid inkomsttaxeringen för täckdikningsanläggningar och
skogsvägar.

Utskottet vill till en början uttala sin tillfredsställelse över det nu framlagda
förslaget att genom skattelättnader beakta de ensamstående barnförsörjarnas
ekonomiska situation. 1960 års reform av familjebeskattningen innebar
en väsentlig skattelättnad för flertalet ensamstående skattskyldiga
med hemmavarande barn. Emellertid har ett behov av ytterligare reformer
till förmån för denna kategori skattskyldiga visat sig föreligga. Propositio -

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

33

nen innebär att de ofullständiga familjerna i än högre grad än som skedde
år 1960 likställes med de fullständiga — något som synes utskottet naturligt
och önskvärt så länge den skattskyldige har försörj ningsskyldighet för
hemmavarande barn. Utskottet tillstyrker således i princip propositionen.

Enligt gällande bestämmelser äger ensamstående skattskyldig med hemmavarande
barn under 16 år åtnjuta ortsavdrag med samma belopp som
gifta eller med 4 500 kronor. För övriga skattskyldiga uppgår ortsavdraget
till 2 250 kronor. Med det högre ortsavdraget följer rätt till beräkning av
statlig inkomstskatt efter den lindrigare av de två skatteskalor som gäller.

I propositionen föreslås att åldersgränsen höjes så att barnförsörjaren får
åtnjuta nu berörda skatteförmåner till dess barnet fyllt 18 år.

Ytterligare utsträckning av bestämmelserna har yrkats i motionerna I: 751
och II: 908, I: 752 och II: 907 samt I: 754 och II: 906. Därvid har förordats
att åldersgränsen bestämmes till 19 år. I förstnämnda motioner föreslås härjämte
som villkor för barnförsörjarens rätt att åtnjuta de nu avsedda skatteförmånerna
att barnet inte haft egen inkomst, uppgående till minst 2 400
kronor.

Såsom utskottet framhöll i sitt vid vårriksdagen avgivna betänkande nr
45, vari utskottet behandlade motionsyrkanden om bl. a. ändring av ortsavdragsreglerna,
talar starka skäl för en utsträckning av rätten för ensamstående
barnförsörjare med hemmavarande barn till det högre ortsavdraget
och den gynnsammare skatteskalan att gälla något eller några år efter det
barnet fyllt 16 år. De nuvarande bestämmelserna medför en inte önskvärd
konsekvens så till vida att en plötslig och till beloppet betydande skatteskärpning
inträder då det yngsta barnet passerar 16-årsgränsen. Denna skatteskärpning
kan inte sällan bli mycket kännbar för vårdnadshavaren genom
att rätten till ett flertal socialförmåner samtidigt bortfaller. Med hänsyn till
att barn i 16- och 17-årsåldern numera i stor utsträckning alltjämt bedriver
studier kvarstår ofta försörjningsbördan i stort sett oförändrad under denna
tid.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att rätten till det högre
ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan inte — såsom motionsvis
yrkats — bör göras beroende av att barnet saknar egna inkomster av viss
storlek. Med en sådan bestämmelse skulle det inte vara möjligt att redan
vid uttagande av källskatt medge barnförsörjaren avsedd skattelättnad, eftersom
det i regel inte på förhand kan avgöras vilken inkomst barnet kommer
att få. Ur flera synpunkter får det anses önskvärt att vårdnadshavaren i så
väsentliga frågor som ortsavdrag och skatteskala regelmässigt behandlas på
samma sätt vid preliminärbeskattningen som vid beräkningen av slutlig
skatt. Härtill vill utskottet understryka uttalandet i propositionen att, om
konsekvenserna av alt barnet skaffar sig egna inkomster blir ogynnsamma
i skattehänseende för vårdnadshavaren, detta av vederbörande lätt kan
uppfattas som eu ren diskriminering av barnets arbete och arbetsinkomst.

Utskottet anser sig inte heller kunna tillstyrka motionsyrkandena om en
utsträckning av rätten till det högre ortsavdraget och den lindrigare skatte -

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

skalan ytterligare ett år eller till dess barnet fyllt 19 år. Ställningstagandet
härvidlag sammanhänger med att utskottet inte ansett alt hänsyn till barnets
egen inkomst bör tas vid utformning av bestämmelserna. Eftersom den
övervägande delen av antalet 18-åringar kan förutsättas ha kommit ut i förvärvslivet
och således kan antas försörja sig själva, har behovet för vårdnadshavaren
av särskild skattelättnad i regel bortfallit då barnet uppnått
denna ålder. Med det anförda avstyrker utskottet de förenämnda motionsyrkandena.

Höjningen av åldersgränsen för hemmavarande barn till 18 år i fråga om
ortsavdrag har föranlett förslag i propositionen om motsvarande höjning
vad gäller rätten till s. k. försäkringsavdrag. För närvarande äger ensamstående
skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år rätt till avdrag
för sjuk-, olycksfalls- och kapitalförsäkringspremier med samma belopp
som äkta makar, d. v. s. med högst 800 kronor. För övriga skattskyldiga
uppgår maximiavdraget i detta hänseende till 400 kronor.

I motionerna I: 752 och II: 907 samt I: 754 och II: 906 har — i konsekvens
med motionärernas förslag beträffande ortsavdrag och skatteskala — yrkats
att åldersgränsen för försäkringsavdraget likaledes bestämmes till 19 år.

Av utskottets nyss redovisade ståndpunktstagande beträffande ortsavdrag
och skatteskala för ensamstående vårdnadshavare följer att utskottet tillstyrker
förslaget i propositionen rörande försäkringsavdraget.

Förvärvsavdrag tillkommer enligt gällande bestämmelser gift kvinna som
haft inkomst av'' rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning,
eller eljest inkomst av eget arbete. Avdraget uppgår till 300 kronor eller om
hon haft hemmavarande barn under 16 år till 300 kronor plus 20 procent
av nettoinkomsten, sammanlagt dock högst 2 000 kronor. Förvärvsavdrag
med 300 kronor tillkommer vidare gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet,
när hon utfört eget arbete i förvärvskällan till minst 300 kronors
värde. Förvärvsavdrag med 300 kronor medges slutligen även gift man med
inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, när hustrun utfört arbete i förvärvskällan
till ett värde av minst 300 kronor. Bestämmelserna innebär således
att ogift kvinna inte medges förvärvsavdrag.

I propositionen föreslås att ensamstående kvinnlig skattskyldig med hemmavarande
barn under 16 år skall erhålla samma förvärvsavdrag som medges
gift kvinna. Detta innebär att ogift kvinna med barn i angiven ålder och
med inkomst av rörelse eller arbete kan erhålla såväl det fasta avdraget som
kvotavdrag. Om den ogifta kvinnan har inkomst av jordbruksfastighet skall
hon enligt förslaget åtnjuta förvärvsavdrag med 300 kronor.

Utsträckning av rätten till förvärvsavdrag till att omfatta även ensamstående
manlig skattskyldig med hemmavarande bara under 16 år har yrkats
i ett flertal motioner, nämligen motionerna 1:752 och 11:907 samt 1:754
och II: 906 ävensom motionen I: 755 och motionen II: 910. Därvid har i
första hand åberopats att den manlige vårdnadshavaren i allmänhet befinner
sig i samma situation som den kvinnliga då det gäller kostnader för
omhändertagande av barn.

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

Såsom utskottet inledningsvis antytt innebar 1%0 års beslut att de ofullständiga
familjerna i högre grad än tidigare likställdes med de fullständiga.
Förvärvsavdraget förbehölls dock de gifta — låt vara att bakom beslutet att
tillerkänna de ensamstående vårdnadshavarna samma ortsavdrag som gifta
låg en beräkning att därigenom skulle medges ett schablonmässigt förvärvsavdrag.
Enligt utskottets mening är det dock motiverat att även i förevarande
avseende helt likställa de ofullständiga familjerna med de fullständiga.
Förvärvsavdraget avser att beakta kostnaderna för omhändertagande
av barn vid förvärvsarbete, och dessa kostnader kan normalt beräknas vara
i stort sett desamma för ensamstående vårdnadshavare som för gift kvinna.

I vad utskottet nu anfört ligger också ett ställningstagande till de i ämnet
framställda motionsyrkandena. Ur vissa synpunkter är det visserligen ägnat
att väcka betänkligheter att tillerkänna förvärvsavdrag även åt manlig
vårdnadshavare. Det avgörande finner emellertid utskottet böra vara att
kostnaderna för omhändertagande av barn i regel får antas i varje fall inte
vara mindre för den manlige vårdnadshavare!!. Sett ur denna synpunkt är
det naturligt att likställa manlig och kvinnlig vårdnadshavares rätt till förvärvsavdrag.
Utskottet tillstyrker således att såväl manlig som kvinnlig ensamstående
skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år medges samma
rätt till förvärvsavdrag som gift kvinna och förordar ett tillägg i enlighet
härmed i det i propositionen framlagda förslaget till lydelse av 46 § 3 mom.
kommunalskattelagen.

Den av utskottet föreslagna utvidgningen av förvärvsavdragsreglerna kan
beräknas medföra ett ytterligare skattebortfall av ca 8 milj. kronor eller 4
milj. kronor för vardera av stat och kommun. Då kostnaderna för de i propositionen
föreslagna ändringarna rörande de ensamstående vårdnadshavarnas
beskattning beräknats till 32 milj. kronor, varav 16 milj. kronor för
vardera av stat och kommun, uppgår det totala skattebortfallet till ca 40
milj. kronor.

I propositionen föreslås en komplettering av 65 § kommunalskattelagen i
syfte att undanröja viss oklarhet om tolkningen av bestämmelserna rörande
rätt till ortsavdrag. För att undvika att två personer, som inte samtaxeras
men vilka har vårdnaden om samma barn, båda skall få tillgodoräkna sig det
högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan har förordats en
bestämmelse av innebörd att ett och samma barn skall anses såsom hemmavarande
endast hos en av vårdnadshavarna. Såsom typexempel anges två
makar, som gift sig under inkomståret och fått barn samma år före den 1
november. Med utskottets förslag att förvärvsavdrag skall tillerkännas även
manlig vårdnadshavare synes den föreslagna bestämmelsen böra kompletteras
så att motsvarande regel kommer att gälla i fråga om förvärvsavdraget.
Då samma skäl talar för eu begränsning också av rätten till försäkringsavdrag
i det angivna fallet, föreslår utskottet alt stadgandet får omfatta även
detta avdrag.

Såsom framgått av det föregående delar utskottet departementschefens
uppfattning att de nu ifrågavarande skattelättnaderna bör komma till synes

36 Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

redan i källskatteavdraget. Likaså bör sjömansskatten sänkas i motsvarande
grad för nu avsedda skattskyldiga. Härför erfordras såsom framhållits i propositionen
ytterligare en kolumn i tabellerna för källskatt och sjömansskatt.
Till de nya kolumnerna — nr 4 i källskattetabellerna och nr 3 i sjömansskattetabellerna
— bör, därest riksdagen godtar utskottets förslag att förvärvsavdrag
skall tillerkännas ensamstående vårdnadshavare oavsett kön,
hänföras även manlig vårdnadshavare med barn under 16 år. Har barnet
fyllt 16 men ej 18 år bör vårdnadshavaren — manlig eller kvinnlig_hän föras

till kolumn 2. bör att detta resultat skall uppnås synes inte erfordras
annan justering av den föreslagna författningstexten i uppbördsförordningen
och sjömansskatteförordningen än att kolumnerna i sistnämnda förordning
ges ändrad rubricering. Utskottet tillstyrker de härutinnan framlagda
förslagen med nu angivna ändringar.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder intet särskilt yttrande
trån utskottets sida och tillstyrkes således.

I motionerna I: 750 och II: 905, I: 752 och II: 907 samt 1:754 och II: 906
har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte begära utredning rörande
åtgärder i sytte att ytterligare förbättra de ensamstående barnförsörjarnas
situation samt att därvid måtte beaktas såväl de skatterättsliga som
de familjerättsliga och sociala aspekterna på frågan. Som motivering för
yrkandena har bl. a. anförts dels att de förordade skattelättnaderna inte
kommer de ensamstående barnförsörjare till del, som har låga inkomster,
och dels att den föreslagna utvidgningen av skatteförmånerna för de ensamstående
vårdnadshavarna kan antas komma att medföra icke önskvärda
verkningar ur familjerättslig och social synpunkt. Därjämte har framhållits
att de skattepolitiska åtgärderna bör kompletteras med reformer på andra
områden, där de ensamstående barnförsörjarnas speciella problem hittills
inte blivit tillfredsställande beaktade.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att ett flertal av de spörsmål, som
motionärerna berört, för närvarande är föremål för uppmärksamhet inom
olika kommittéer och utredningar. I första hand bör i detta sammanhang
nämnas socialpolitiska kommittén, som i hög grad torde sysselsätta sig med
de ensamstående barnförsörjarnas problem. Vidare bör framhållas allmänna
skatteberedningen, som bl. a. har att pröva frågan om en ändrad avvägning
av den direkta beskattningen mellan familjer och ensamstående. Ytterligare
må erinras om familjerättskommittén och den nyligen tillsatta familjeberedningen.

De av motionärerna anförda synpunkterna är enligt utskottets mening
värda beaktande. Då emellertid de ofullständiga familjernas situation och
därmed sammanhängande frågor redan i väsentliga hänseenden torde vara
töremål för överväganden av särskilda sakkunniga anser sig utskottet inte
böra föreslå skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om tillsättande av ytterligare
en utredning. Utskottet vill emellertid starkt understryka angelägenheten
av att en samordning kommer till stånd mellan de olika utredningar,

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962 37

som ur skilda synpunkter har att behandla de ensamstående barnförsörjarnas
problem.

I viss mån synes behovet av en sådan samordning kunna belysas genom
att utskottet i detta sammanhang behandlar yrkandet i motionerna I: 753
och II: 909. Däri har upptagits frågan om utvidgning av den år 1960 införda
avdragsrätten för skattskyldig, som underhåller icke hemmavarande barn.
Tidigare fick nämnda skattskyldiga ett med 50 procent förhöjt ortsavdrag.
År 1960 borttogs denna förmån, och nu avsedda skattskyldiga — i allmänhet
frånskild fader med underhållsskyldighet mot barn, som vistas hos modern
— får således numera samma ortsavdrag som annan ensamstående
skattskyldig. Bl. a. för att undvika att åtgärden normalt skulle leda till
skattehöjning för därav berörda skattskyldiga beslöts att som kompensation
införa rätt till allmänt avdrag om högst 1 000 kronor för skattskyldig som
underhåller icke hemmavarande barn under 16 år.

Enligt motionärernas mening bör den nu gällande maximigränsen för
detta avdrag, 1 000 kronor, höjas till 2 000 kronor. Vidare yrkas att avdrag
skall kunna medges till dess barnet fyllt 18 år.

I sitt vid vårriksdagen avgivna betänkande nr 45, vari utskottet bl. a. behandlade
yrkanden om viss uppräkning av förevarande avdrag, uttalade
utskottet att en sådan åtgärd kunde te sig berättigad ur vissa synpunkter
men att den likväl tills vidare borde anstå bl. a. med hänsyn till avdragets
för vår skattelagstiftning speciella karaktär — det motsvaras inte av någon
skattskyldighet för mottagaren.

Det bör vidare erinras om att socialpolitiska kommittén har under övervägande
frågan om översyn och samordning av reglerna om underhållsbidrag
och bidragsförskott samt att allmänna skatteberedningen har att
pröva i vad mån ökad hänsyn till försörjningsbördan bör tas vid beskattningen.
Enligt utskottets mening kan ändring av reglerna för underhållsavdraget
bli aktuell såsom ett resultat av överväganden inom berörda utredningar.

Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna
vad utskottet anfört i anledning av förenämnda utredningsyrkanden och
motionerna I: 753 och II: 909.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts
törevarande proposition, nr 181, icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas samt i anledning av de sinsemellan
likalydande motionerna 1:752 av fru Hamrin-Thorell m. fl.
och II: 907 av fröken Elmén in. fl. samt I: 754 av herr Sundin
in. fl. och II: 906 av herr Antonsson in. fl. ävensom motionen
1:755 av herrar öhman och Lager samt motionen
II: 910 av fröken Wetterström och fru Kristcnsson —- målte
antaga de vid propositionen fogade förslagen till

-38

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) med de ändringar att 46 § 3 mom. och 65 §
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

46 §.

3 mom. Har kvinna-----— under 16 år.

Vad i föregående stycke sägs skall
även gälla beträffande man med
hemmavarande barn under 16 år,
därest han antingen varit gift'' men
icke levt tillsammans med sin hustru
eller ock varit ogift (varmed jämställes
änkling eller frånskild).

Har gift-----— nämnda belopp.

Avdrag enligt-------- 2 000 kronor.

Avdrag enligt---------sagda kommun.

Fråga, huruvida skattskyldig haft
barn eller icke eller om barn är att
räkna såsom hemmavarande eller
icke, liksom ock fråga om barns ålder
skall bedömas efter förhållandena
den 1 november året näst före
taxeringsåret. Med barn avses jämväl
styvbarn ävensom adopterat barn.
Barn, som bor hos sina föräldrar,
skall, såvitt avser föräldrarnas rätt
till avdrag enligt 46 § 2 mom. första
stycket vid 3) och 46 § 3 mom.
ävensom ortsavdrag, anses som hemmavarande
endast hos den ena av
dem.

I fråga--------följande beskattningsåret.

De för------make avlidit.

Har eljest--------för taxeringen.

De för-------haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23
november 1956 (nr 623);

4) förordning om ändring i uppbördsförordningen den
5 juni 1953 (nr 272);

Fråga, huruvida skattskyldig haft
barn eller icke eller om barn är att
räkna såsom hemmavarande eller
icke, liksom ock fråga om barns ålder
skall bedömas efter förhållandena
den 1 november året näst före
taxeringsåret. Med barn avses jämväl
styvbarn ävensom adopterat
barn. Barn, som bor hos sina föräldrar,
skall, såvitt avser beräkning
av föräldrarnas ortsavdrag, anses
som hemmavarande endast hos den
ena av dem.

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

39

5) förordning angående ändring i förordningen den 16 maj
1958 (nr 295) om sjömansskatt med de ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

(Utskottets förslag)

(Kungl. Maj:ts förslag)

Härigenom förordnas, att 4 §
och anvisningarna till 10 § förordningen
den 16 maj 1958 om sjömansskatt
skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives, att i de vid
samma förordning fogade sjömansskattetabellerna
kolumnerna skola,
med ändring av nuvarande rubriker,
erhålla rubrikerna, kolumn 1 »Ogift»
och kolumn 2 »Gift» samt att
till nämnda sjömansskattetabeller
skall fogas en ny kolumn med nummerbeteckning
3 och med lydelse,
som framgår av härvid fogad bilaga.

Härigenom förordnas, att 4 §
och anvisningarna till 10 § förordningen
den 16 maj 1958 om sjömansskatt
skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives, att i de vid
samma förordning fogade sjömansskattetabellerna
kolumn 2 skall, med
ändring av nuvarande rubrik, erhålla
rubriken »Gift sjöman» samt
att till nämnda sjömansskattetabeller
skall fogas en ny kolumn med
nummerbeteckning 3 och med lydelse,
som framgår av härvid fogad bilaga.

dels ock rubriken i kolumn 3 i den vid förordningsförsla;et
fogade bilagan skall lyda »Ogift sjöman med barn»;

6) lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna
till lagen den 18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370);

B) att riksdagen — i anledning av utredningsyrkandena
i de sinsemellan likalydande motionerna I: 750 av herr Dahlberg
m. fl. och II: 905 av fru Holmqvist m. fl., I: 752 av fri!
Hamrin-Thorell m. fl. och II: 907 av fröken Elmén in. fl.
samt I: 754 av herr Sundin m. fl. och II: 906 av herr Antonsson
in. fl. ävensom i anledning av de likalydande motionerna
I: 753 av fru Segerstedt Wiberg och II: 909 av herr Westberg
— måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet ovan anfört i dessa delar;

C) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 750 av herr Dahlberg in. fl.
och II: 905 av fru Holmqvist in. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 751 av fröken Andersson
och herr Holmberg samt 11:908 av fru Kristensson och herr
Turesson,

3) de likalydande motionerna 1:752 av fru Hamrin-Thorell
in. fl. och 11:907 av fröken Elmén in. fl.,

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

4) de likalydande motionerna I: 753 av fru Segerstedt Wiberg
och II: 909 av herr Westberg,

5) de likalydande motionerna I: 754 av herr Sundin m. fl.
och II: 906 av herr Antonsson m. fl.,

6) motionen I: 755 av herrar öhman och Lager, ävensom

7) motionen II: 910 av fröken Wetterström och fru Kristensson,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.

Stockholm den 1 november 1962

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Erik
Jansson, Söderquist, Gustaf Elofsson, Stefanson, Yngve Nilsson, Wärnberg,
Gösta Jacobsson och Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Gustafson
i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo*, Magnusson i Borås, Darlin*, Andersson
i Essvik, fru Holmqvist och fru Nettelbrandt.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Söderquist, Gustaf Elofsson, Stefanson, Gustafson i Göteborg
och Vigelsbo samt fru Nettelbrandt, vilka — med åberopande av vad som
anförts i motionerna I: 752 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och II: 907 av fröken
Elmén m. fl. samt motionerna I: 754 av herr Sundin m. fl. och II: 906
av herr Antonsson m. fl. — ansett att utskottet även bort tillstyrka de i
nämnda motioner framförda yrkandena att det högre ortsavdraget och den
gynnsammare skatteskalan enligt de grunder, som gäller för gift skattskyldig,
ävensom det högre försäkringsavdraget på maximalt 800 kronor må
tillkomma ensamstående barnförsörjare till dess att yngsta barnet fyllt 19
år, och att utskottet därför bort under A hemställa,

att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande
proposition, nr 181, icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas samt i anledning av de sinsemellan likalydande
motionerna I: 751 av fröken Andersson och herr

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

41

Holmberg samt II: 908 av fru Kristensson och herr Turesson,
I: 752 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och II: 907 av fröken
Elmén m. fl. samt I: 754 av herr Sundin m. fl. och II: 906
av herr Antonsson m. fl. ävensom motionen I: 755 av herrar
öhman och Lager samt motionen II: 910 av fröken Wetterström
och fru Kristensson — måtte antaga de vid propositionen
fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) med de ändringar att 46 § 2 och 3 mom.,
48 § 2 mom. samt 65 § erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag) (Reservanternas förslag)

46 §.

2 mom. I hemortskommunen-----njuta avdrag:

1) för periodiskt —----eller uppfostran;

2) för dels-----omyndiga barn;

3) för dels------försäkring; samt

4) för belopp----—- — — 1 000 kronor.

Har skattskyldig---- •— — eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig----— nämnda tid.

Avdrag, som i första stycket 3) Avdrag, som i första stycket 3)
här ovan avses, skall beräknas till här ovan avses, skall beräknas till
ett belopp av minst 150 kronor eller, ett belopp av minst 150 kronor eller,
om skattskyldig under beskattnings- om skattskyldig under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans året varit gift och levt tillsammans
med andra maken, för dem båda ge- med andra maken, för dem båda gemensamt
till ett belopp av minst 300 mensamt till ett belopp av minst 300
kronor. Härjämte skall gälla, att nu kronor. Härjämte skall gälla, att nu
avsett avdrag ej må för skattskyldig avsett avdrag ej må för skattskyldig
åtnjutas till högre belopp än 400 kro- åtnjutas till högre belopp än 400 kronor;
dock att, om skattskyldig under nor; dock att, om skattskyldig under
beskattningsåret varit gift och levt beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med andra maken, ifrå- tillsammans med andra maken, ifrågavarande
avdrag för dem båda ge- gavarande avdrag för dem båda gemensamt
må åtnjutas med högst 800 mensamt må åtnjutas med högst 800
kronor. Avdrag med högst 800 kro- kronor. Avdrag med högst 800 kronor
må vidare åtnjutas om skatlskyl- nor må vidare åtnjutas om skattskyldig
under beskattningsåret varit ogift dig under beskattningsåret varit ogift
(varmed jämställes änka, änkling el- (varmed jämställes änka, änkling eller
frånskild) och haft hemmavaran- ler frånskild) och haft hemmavarande
barn under 18 år. de barn under 19 år.

3 mom. Har kvinna —--(= utskottet s. 38 rad 6—rad 16 uppifrån)
----- sagda kommun.

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

(Kungl. Maj.ts förslag)

(Reservanternas förslag)

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk-----nedan sägs.

Skattskyldig, som —----- 4 500 kronor.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret
icke levt tillsammans
med andra maken, ävensom ogift
skattskyldig (varmed jämställes änka,
änkling eller frånskild) äger,
därest han haft hemmavarande barn
under i8 år, åtnjuta kommunalt ortsavdrag
med belopp som i föregående
stycke sägs.

Annan skattskyldig-----

Har skattskyldig----— tio

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret
icke levt tillsammans
med andra maken, ävensom ogift
skattskyldig (varmed jämställes änka,
änkling eller frånskild) äger,
därest han haft hemmavarande barn
under 19 år, åtnjuta kommunalt ortsavdrag
med belopp som i föregående
stycke sägs.

250 kronor,
al kronor.

65

Fråga, huruvida---(= utskottet s. 38 rad 18 uppifrån—rad 8 nedifrån)
---haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

2) förordning angående---(= utskottet s. 38 rad 6

nedifrån—s. 39 rad 18 nedifrån)-----— september 1928

(nr 370).

II) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås och
Darlin, vilka

dels anfört följande:

»I förevarande proposition föreslås bl. a., att nuvarande rätt för ensamstående
skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år att dels åtnjuta
dubbelt orlsavdrag, dels bli beskattad enligt den lindrigare skatteskalan
skall utsträckas att gälla intill dess barnet fyllt 18 år. Vidare föreslås motsvarande
uppjustering av åldersgränsen då det gäller rätten för ensamstående
vårdnadshavare att åtnjuta försäkringsavdrag.

I de sinsemellan likalydande motionerna I: 751 av fröken Andersson och
herr Holmberg samt II: 908 av fru Kristensson och herr Turesson, 1: 752
av fru Hamrin-Thorell m. fl. och II: 907 av fröken Elmén m. fl. samt I: 754
av herr Sundin m. fl. och II: 906 av herr Antonsson m. fl. föreslås en ytterligare
höjning av ifrågavarande åldersgräns till 19 år. Såsom skäl härför
åberopas väsentligen, att den gynnsammare beskattningen i varje fall bör
omfatta tiden för skolutbildning fram till studentexamen eller annan därmed
jämförlig utbildning.

Vi finner det angeläget att uttala vår tillfredsställelse över att Kungl. Maj :t
nu föreslagit väsentliga förbättringar i fråga om beskattningen av ensamstå -

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

43

ende med hemmavarande barn. Därigenom har önskemål som från vårt
håll tidigare framförts i riksdagen i betydande omfattning blivit tillgodosedda.
Emellertid delar vi motionärernas uppfattning att åldersgränsen bör
höjas ytterligare och tillstyrker sålunda motionsförslagen att rätt till förhöjt
ortsavdrag och till beskattning enligt den gynnsamma skatteskalan skall föreligga
för ensamstående med hemmavarande barn intill dess barnet fyllt
19 år. I konsekvens härmed förordar vi, att även åldersgränsen för rätt till
det högre försäkringsavdraget sättes till 19 år.

I motionerna I: 751 och II: 908 föreslås, att såsom ytterligare villkor för
rätten till förhöjt ortsavdrag och beskattning enligt den gynnsammare skatteskalan
skall gälla, att barnet icke haft minst 2 400 kronors inkomst. Motionärerna
åberopar till stöd för detta yrkande, att införandet av rätt till förvärvsavdrag
även för ensamstående med minderåriga barn inneburit att ortsavdragshöjningen
blivit att betrakta såsom ett barnavdrag, ehuru icke varierat
med hänsyn till antalet barn. Detta vore ett steg i riktning mot ett riktigare
hänsynstagande till den lägre skatteförmågan hos barnfamiljer, som
enligt motionärerna borde utsträckas till att gälla beträffande samtliga barnfamiljer.
Därvid borde — liksom tidigare varit fallet innan barnavdragen
avskaffades — gälla att barnavdrag medgives intill dess barnet nått viss
ålder, såframt barnet icke åtnjuter egen inkomst varigenom det självt kan
tillgodogöra sig ortsavdrag. Att i de fall då barnet nått en sådan inkomst att
det kunde försörja sig självt ge vårdnadshavaren förhöjt ortsavdrag syntes
motionärerna inte motiverat.

Utan tvivel kan principiella skäl anföras för den av motionärerna yrkade
inkomstspärren. Vi vill icke heller bestrida, att den av oss ovan förordade
höjningen av åldersgränsen kan sägas göra dessa skäl starkare. Å andra sidan
är det, såsom även motionärerna framhållit, här blott fråga om en delreform
på familjebeskattningens område. Departementschefen har för sin
del avvisat en sådan spärr bl. a. med hänvisning till vissa praktiska konsekvenser
i fråga om källskatten. Utan att i och för sig vilja underskriva den
detalj kritik departementschefen anfört finner även vi skäligt att, med hänsyn
till den begränsade räckvidd som införandet av en inkomstspärr i föreliggande
situation skulle få, icke tillstyrka förevarande motionsyrkande.

Av vad vi här anfört framgår, att ett återinförande av barnavdragen över
hela linjen, vilket vi i likhet med motionärerna finner ytterst angeläget, enligt
vår mening måste föranleda ett ändrat ställningstagande i fråga om inkomstspärren.
»

dels ock ansett att utskottet bort under A hemställa,

att riksdagen---(= reservation I s. 40 rad 4 nedifrån—s.
42 råd 18 uppifrån)-----september 1928 (nr

370).

hd av herrar Söderquist, Stefanson och Gustafson i Göteborg samt fru
Netlelbrandt beträffande den i de likalydande motionerna I: 753 av fru Se -

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1962

gerstedt Wiberg och II: 909 av herr Westberg behandlade frågan om avdrag
för ensamstående barnförsörjares underhållsbidrag till icke hemmavarande
barn.

Särskilt yttrande

av herr Wärnberg och fru Holmquist, vilka anfört följande:

»De fördelaktigare beskattningsregler, som i föreliggande utskottsbetänkande
föreslås för ensamstående vårdnadshavare med barn i jämförelse med
äkta makar med barn, kan enligt vår uppfattning leda till mindre önskvärda
konsekvenser för äktenskapsbildningen och på familjerättens område. Därför
borde en noggrann utredning om dessa verkningar föregått ett beslut i
skattefrågan.

Dessa synpunkter har framförts i utskottet utan att ha vunnit tillräckligt
beaktande.

Därutöver kan anföras att cirka 40 000 ensamstående mödrars försörjningsbörda
på grund av deras låga inkomster icke kan lättas via denna skattereform.

Då emellertid utskottsförslaget medför lättnad för vissa utsatta gruppers
försörjningsmöjligheter har vi icke velat motsätta oss förslaget.»

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621220