Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1962

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en intensifierad
hemsamaritverksamhet.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 502 av herr Bengtson m. fl. och II: 586 av herr Hedlund in. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en skyndsam utredning
om vilka åtgärder som kan bli erforderliga för en intensifierad hemsamaritverksamhet
samt en kartläggning av det framtida behovet av hemvård
åt åldringar i enlighet med motionens syfte.

I motionerna anföres, att en hemsamarit har till uppgift att hjälpa särskilt
de gamla kontinuerligt och efter uppgjort program. Ofta är hjälp av
hemsamarit enda möjligheten för många gamla att få kvarstanna i sitt hem
och ej nödgas flytta till ett ålderdomshem eller dylikt. Antalet åldringar
ökar ständigt, varför en allsidig kartläggning på området är angelägen för
att uppkommande vårdproblem skall kunna mötas på ett tillfredsställande
sätt. Varje åldring som så önskar bör beredas möjlighet att få stanna i sitt
hem, och ålderdomshemmen bör i större utsträckning reserveras för dem
som är i behov av ständig tillsyn och vård.

Hemsamaritverksamheten bör emellertid byggas ut så att i vissa fall även
de ensamstående familjeförsörjarna kan bistås. Det vore synnerligen önskvärt
om hemsamaritverksamheten kunde samordnas med t. ex. de kommunala
daghemmen. Det finns en stor arbetskraftsreserv bland gifta hemarbetande
kvinnor, och bland dem bör rekryteringen av hemsamariter i
första hand ske. Det är emellertid nödvändigt att organisationen ute i kommunerna
får en fastare och mer meningsfull utformning. Alla möjligheter
bör prövas för att intensifiera hemsamaritverksamheten i dess helhet.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion
II: 586.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför, att utbildningen av hemsamariter, vilken
påbörjades år 1950, våren 1962 omfattade ca 2 700 hemsamariter i ca 300
kommuner. Utbildningen skall ske efter en kursplan, som utarbetats i samarbete
mellan styrelsen, medicinalstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.
Avsikten är att förmå Svenska röda korset att bedriva sin utbildning
av hemsamariter efter samma plan.

Systemet att hemsamaritverksamheten skulle omfatta även hjälp åt daghem
praktiseras redan på flera orter. I några större städer har dessutom
planerats utbildning av barnvårdarinnor, vilka skulle enbart ha till uppBihang
till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 53

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1962

gift att tillse och vårda sjuka barn. Denna utbildning är ännu av ringa omfattning
men utökad verksamhet är under planering.

Överstyrelsen för yrkesutbildning förklarar sig icke ha någon erinran
att göra mot de i motionerna framförda förslagen. Styrelsen erinrar om att
den jämte medicinalstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen fått i uppdrag
att gemensamt vidtaga åtgärder i syfte att avlasta arbetsuppgifter från sjuksköterskorna.
En kommitté har tillsatts, vilken torde komma att upptaga
vissa i motionerna berörda frågor. En kartläggning av det framtida behovet
av hemvård måste bli av stor betydelse. St3rrelsen omnämner vidare den
ovannämnda enhetliga kursplanen.

Överstyrelsen säger sig positivt bedöma vad i motionerna anförts och vill
erinra om det utredningsarbete som redan pågår.

Utskottet

I motionerna hemställes om en utredning beträffande åtgärder för en intensifierad
hemsamaritverksamhet och om en kartläggning av det framtida
behovet av hemvård åt åldringar.

Utskottet delar helt motionärernas mening att det är en angelägen uppgift
för samhället att tillse att åldringar som så önskar beredes möjlighet
att bo kvar i sina hem och att även ensamstående familjeförsörjare skall
kunna erhålla hjälp med barntillsyn. I detta arbete kommer i blickpunkten
framför allt frågorna om utbildning och rekrytering av arbetskraft, därvid
bl. a. möjligheterna att anlita hemmavarande gifta kvinnor och andra som
icke är yrkessysselsatta utom hemmet men önskar erhålla sådant arbete.

Hemsamariternas arbetsuppgifter är i viss mån olika på skilda orter.
Sålunda arbetar de på vissa orter endast med hemsjukvård medan de på
andra platser utför hemhjälp över huvud taget för åldringar.

Hemsamaritutbildningen har hittills till den del så varit möjligt ägt
rum vid yrkesskolorna men till större delen vid fristående kurser. Centrala
ämbetsverk för utbildningen är överstyrelsen för yrkesutbildning samt arbetsmarknadsstyrelsen.
Den sistnämnda är i allmänhet initiativtagare till
kurserna som drives i samarbete med kommuner och organisationer, främst
Röda korset. Där utbildningen kunnat förläggas till yrkesskolorna har dessa
i allmänhet åtagit sig vissa kostnader och i övrigt erhållit statliga bidrag
för avlönande av lärare varjämte ofta betydande bidrag erhållits från arbetsmarknadsstyrelsen.
I vissa fall har styrelsen helt bekostat kurser, medan
eleverna kunnat erhålla statligt omskolningsbidrag.

Utbildningen började år 1950, och under perioden 1950—1960 utbildades
sammanlagt omkring 3 500 elever. En kraftig expansion har emellertid
skett, och enbart under våren 1962 beräknas 2 700 ha blivit utbildade. Utbildning
förekommer nu i omkring 300 av rikets drygt 800 kommuner. En
ny kursplan har vidare utarbetats av en för hithörande frågor bildad ar -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1962 3

betsgrupp, bestående av representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrelsen
för yrkesutbildning och medicinalstyrelsen och innebärande bl. a.
att undervisningen skulle omfatta 132 timmar. I tidigare utfärdad normalplan
angavs att en kurs borde omfatta 78 timmar men att detta timtal
kunde såväl över- som underskridas. Det må nämnas att i Stockholm nu
gives kurser för hemhjälp om 78—90 timmar och att kurser för hemsamariter
på 200 timmar förekommit. Den ovannämnda kursplanen avses bli
enhetlig för all kursverksamhet — även Röda korsets.

Kommunerna deltager alltid i planeringen av kurserna och har också
ansvaret för att de utbildade erhåller anställning i kommunen. Arbetsmarknadsstyrelsen
har i en skrivelse till länsarbetsnämnderna framhållit att
stora ansträngningar bör göras för att ordna ytterligare kurser och erbjudit
sig bistå härmed. Av visst intresse i detta sammanhang torde också vara
att den s. k. samarbetsgruppen för främjande av rationaliseringsåtgärder
inom sjukvården nyligen avgivit en rapport beträffande centraliserad och
samordnad hemsjukvård, därvid vissa rekommendationer lämnats sjukvårdens
huvudmän i syfte att stimulera intresset för hemsjukvård samt de
frågor som har samband med sådan vård belysts.

Vad beträffar de i motionerna berörda frågorna om en kartläggning av
förhållandena på förevarande område får utskottet erinra om att utskottet
i sitt utlåtande nr 28 vid 1960 års riksdag beträffande motioner om åldringsvården
förordade en översyn och kartläggning av åldringarnas vårdbehov
och vårdmöjligheter. Kungl. Maj :t har uppdragit åt socialpolitiska
kommittén att verkställa sådan översyn och kartläggning, och utskottet
har erfarit att arbetet härmed nu fortskridit så långt att primärmaterialet
är insamlat och sedan en tid tillbaka föremål för intensiv bearbetning av
ett antal experter. Det ingår självfallet också i arbetsuppgifterna för arbetsmarknadsstyrelsens
prognosavdelning att följa utvecklingen även på
detta område och göra prognoser för behovet av bl. a. hemsamariter. Sådana
prognoser ligger f. ö. till grund för planeringen av kursverksamheten.

I motionerna har vidare upptagits det även enligt utskottets mening viktiga
spörsmålet om anlitande av sådan arbetskraft som nu icke är sysselsatt
i yrkesverksamhet utanför hemmen men önskar erhålla arbete i förvärvslivet.
Utskottet har vid årets riksdag haft att pröva denna fråga i ett
vidare sammanhang. I sitt utlåtande (nr 20) över motioner om underlättande
av kvinnors återinträde på arbetsmarknaden hänvisade utskottet till
att arbetsmarknadsutredningen enligt sina direktiv hade att pröva de arbetsmarknadsproblem
som föreligger och kan komma att uppstå beträffande
den kvinnliga arbetskraften. Riksdagen beslöt att i enlighet med utskottets
förslag hemställa, att motionerna och utskottsutlåtandet överlämnades
till utredningen. Ovannämnda av motionärerna upptagna fråga är
sålunda under prövning.

Motionärerna har vidare framfört önskemål om att hcmsamaritverksam -

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1962

heten även skulle omfatta hjälp åt sådana daghemsbarn, vilka på grund
av förkylning eller annan sjukdom ej kan vistas på daghem. Utskottet får
hänvisa till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört därom, att sådana åtgärder
redan praktiseras på flera orter. I vissa större städer har vidare planerats
utbildning av barnvårdarinnor, vilka enbart skulle ha till uppgift
att tillse och vårda sjuka barn, företrädesvis i hem med förvärvsarbetande
mödrar. Utbildningen är ännu av ringa omfattning men en utökad verksamhet
är under planering och torde nu komma i gång i flertalet län. Sådan
verksamhet har dock under några år pågått vid arbetsnämnden i Stockholm.
Utskottet vill i denna fråga vidare hänvisa till sitt utlåtande nr 29
till årets riksdag över motioner beträffande olika frågor rörande daghem
och om åtgärder för tillsyn av sjuka barn in. m. Utskottet anslöt sig till ett
av statsutskottet framställt förslag om en översyn rörande vissa spörsmål
i samband med daghemsverksamheten in. in., därvid bl. a. frågan om omfattningen
och inriktningen av verksamheten borde prövas.

Utskottet får sammanfattningsvis anföra, att utbildningen av hemsamariter
är så stort och vittsyftande upplagd att man f. n. knappast bör räkna
med möjligheten av någon ytterligare forcering av arbetet. Kurser organiseras
vid yrkesskolorna där detta är möjligt med hänsyn till den övriga
undervisningen och i övrigt i form av fristående kurser. Planerna för nya
kurser är redan uppgjorda, och ekonomiska förutsättningar för deltagande
i kurserna har skapats genom möjligheterna till ersättning för omskolning,
vilken numera kan utgå även till dem som icke har tidigare utbildning. Utskottet
kan med hänsyn härtill och vad ovan i övrigt anförts icke finna att
skäl föreligger för tillsättande av den föreslagna utredningen.

Utskottet får sålunda hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 502 och II: 586 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 november 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson,* Nestrup, Sörlin,
* Söderberg, Axel Emanuel Andersson, Olofsson, Hellebladh,* Ringaby,
Tage Johansson och Schött;*

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Dickson, Svensson i Kungälv, Carlsson i Huskvarna,* Lundmark,
Rjörkänge, Haglund, Lundkvist,* Magnusson i Nennesholm, Westberg*
och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLK 62

205116