Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962
1
Nr 49
Utlåtande i anledning av väckt motion om stöd till den estniska
befolkningsgruppen i vårt land.
I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen I: 518 av
herrar Per-Olof Hansson och Ringaby föreslås, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t snarast måtte tillsätta
en utredning med uppdrag att framlägga förslag på skolans och övriga kulturella
områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen i vårt
land i dess strävan att hålla det egna modersmålet levande och att i övrigt
bevara och vidareutveckla det estniska kulturarvet.
I motionen framhålles bl. a. att den estniska befolkningsgruppen intar
en särställning bland folkminoriteterna i vårt land. Esterna har inte frivilligt
emigrerat från sitt hemland utan tvingats fly av politiska skäl. Deras
antal i Sverige är i jämförelse med andra flyktinggruppers mycket stort,
varför det finns anledning att upptaga deras speciella problem till särskild
behandling.
Motionärerna påpekar vidare att esterna väl har smultit in i det svenska
samhället och att mer än 90 procent av dem numera är svenska medborgare.
Trots detta är det naturligt, att de söker bevara och odla den estniska kulturen
och framför allt slår vakt om sitt hemlands språk. Flertalet föräldrar
saknar kvalifikationer att undervisa sina barn i modersmålet. Det förekommer
på sina håll att barn inte utan tolk kan tala med sina far- eller
morföräldrar.
Om den unga generationen på grund av språksvårigheter skulle förlora
kontakten med den estniska kulturen, skulle denna småningom upphöra.
Försvinnandet av en nations kultur är en förlust för mänskligheten. Därför
anser motionärerna det viktigt att vårt land erbjuder den estniska kulturen
möjlighet till fortsatt existens. Ett starkt behov av skolutbildning i bl. a.
modersmålet föreligger. Skolor för ester är nu organiserade i Stockholm
och Göteborg, men underlag för folkskolor med undervisning på estniska
språket finnes på ytterligare ett antal platser.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från skolöverstyrelsen
och berett Esternas Representation i Sverige tillfälle att inkomma med
yttrande.
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 49
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962
Skolöverstyrelsen hänvisar till sitt yttrande i februari 1961 över motionerna
I: 536 och II: 630 om visst stöd åt den estniska folkgruppen i vårt
land. I yttrandet redovisade överstyrelsen fall, i vilka överstyrelsen tidigare
haft att taga ställning till de problem och förslag, som avsågs i nyssnämnda
motioner och vilka i allt väsentligt synes vara desamma som de i nu föreliggande
motioner framförda. Överstyrelsen fann eu sådan utredning, som
yrkats i 1961 års motioner i och för sig motiverad men ifrågasatte om icke
motionernas syfte skulle kunna bättre tillgodoses genom att exempelvis
1960 års folkbildningsutredning finge i uppdrag att undersöka ifrågavarande
problem med hänsyn till skilda flyktinggrupper inom vårt land.
Överstyrelsen anför nu vidare:
Den nyssnämnda 1960 års folkbildningutredning har den 31 augusti 1961
avgivit sitt betänkande och därmed fullgjort sitt uppdrag. I statsverkspropositionen
till 1962 års riksdag, bilagan åttonde huvudtiteln, har emellertid
föredragande departementschefen anfört, att han med hänsyn till de invändningar,
som gjorts mot utredningens förslag, icke ansåge möjligt att
lägga dessa till grund för proposition i ämnet förrän de blivit föremål för
ingående överväganden och överarbetningar. Därest departementschefens
uttalande är att fatta så, att nya sakkunniga kan väntas få i uppdrag att
företaga en överarbetning av utredningens förslag — en sådan tolkning
förefaller väl motiverad — synes det överstyrelsen lämpligt, att det genom
förevarande motion ånyo aktualiserade problemet i samband med en sådan
överarbetning göres till föremål för närmare överväganden och frågan om
den estniska befolkningsgruppens situation på det kulturella området alltså
hänskjutes till eventuellt tillkallade sakkunniga på folkbildningens område.
Esternas Representation i Sverige redogör för organisationen av de estniska
skolorna i Sverige. För närvarande finnes estniskspråkiga folkskolor
i Stockholm och Göteborg samt ett estniskt aftongymnasium i Stockholm,
vilka alla har statsbidrag. Viss undervisning i estniska och nationellt betonade
ämnen meddelas därutöver på ett tjugotal orter. Denna undervisning
sker på kvällar eller söndagar.
Det finns en evangelisk-luthersk och en grekisk-katolsk kyrka i Sverige
med församlingar på alla större estniska bosättningsorter.
Estniska förlag publicerar årligen flera tiotal böcker, av vilka huvudparten
i Sverige. Här utges vidare tre tidskrifter och fyra tidningar, av vilka
en daglig.
Det finns i vårt land en estnisk ungdomsrörelse. Den största ungdomsorganisationen
är scoutrörelsen med över 800 medlemmar. Årligen anordnar
Estniska folkhögskolan sommarkurser. Vid de svenska universiteten och
högskolorna finnes omkring 400 ester, sammanslutna i egna föreningar.
Sverige-esterna företrädes av ett folkvalt representantskap, Esternas representation
i Sverige.
Skolsituationen är bekymmersam. Kompletteringsskolor har inrättats för
estniska barn, men endast en mindre del av barnen har möjlighet att tillgodogöra
sig samtidig undervisning i den svenska folkskolan och i en estnisk
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr t9 år 1962 3
kompletteringsskola. Nyrekryteringen av lärare är dessutom bekymmersam,
enär lärarna i de estniska folkskolorna är dåligt avlönade. Personalfrågan
är bekymmersam även inom den estniska kyrkan liksom för den estniska
ungdomsrörelsen.
Över 90 procent av esterna i Sverige är svenska medborgare.
Representationen har föreslagit, att vid ett antal svenska folkskolor
skulle öppnas särskilda klasser för undervisning på estniska med av lokala
skolmyndigheter anställda estniska eller estlandssvenska lärare. Representationen
betonar, att dess strävanden inte går ut på att isolera den estniska
folkgruppen. Den finner det i stället angeläget att söka inpassa esterna i det
svenska samhället såsom goda svenska medborgare. Den syftar till att söka
eliminera känslan hos de härvarande esterna att de är en flyktinggrupp.
Det estniska arvet manar dock till att på det kulturella området odla och
utveckla det estniska språket och de estniska traditionerna.
Representationen förordar:
allsidig utredning angående esternas skolproblem,
utredning rörande den estniska kulturens materiella villkor,
inventering av den estniska kyrkans personella resurser,
utredning av nyrekryteringsfrågor och därmed sammanhängande ekonomiska
problem samt
beviljande av erforderligt anslag och inrättande av en instruktörsbefattning
för estniska ungdomsfrågor.
Representationen har vidare till utskottet överlämnat en av 3 506 ester
undertecknad adress, vari framföres önskemål i överensstämmelse med
motionärernas förslag.
Utskottet
Vid 1961 års riksdag hade utskottet till behandling motioner med samma
yrkande och motivering som den nu föreliggande. I sitt utlåtande (nr 21)
över motionerna gav utskottet uttryck bl. a. åt uppfattningen att flyktingar
i Sverige som ville bevara sitt hemlands språk och kultur borde ges rimliga
möjligheter härtill. Den inre sammanhållning esterna i Sverige visat och
den förmåga de ådagalagt till insatser i svenskt samhälls- och kulturliv
väckte respekt och borde självfallet mötas med förstående intresse. Skolöverstyrelsen
hade i yttrande över motionerna förklarat, att den ställt sig
positiv till framställningar om inrättande av estniska skolor i de fall, där
förutsättningar för en funktionsduglig skola ansetts föreligga. Styrelsen
hade vidare vid sina överväganden i dessa frågor icke förbisett att esternas
gamla politiska och kulturella förbindelser med vårt land kunde motivera
en särskilt generös inställning till esterna och deras önskemål. Samtidigt
var det emellertid angeläget att iakttaga jämnhet och likformighet i behandlingen
av de skilda flyktinggrupperna, varjämte statsfinansiella synpunkter
måste beaktas.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962
Utskottet sade sig finna de synpunkter skolöverstyrelsen förklarat vara
ledande vid dess prövning av skolfrågor rörande esterna riktiga och ändamålsenliga
för de avvägningar mellan olika intressen som vore ofrånkomliga
i dessa frågor. Esternas intressen torde härigenom hli på ett rättvist
sätt tillgodosedda. Utskottet fann icke sannolikt att en utredning i detta
hänseende skulle kunna medtöra ökade möjligheter att tillmötesgå önskemål
från esternas sida.
Vad beträffar den frivilliga bildningsverksamheten utanför skolorna anförde
skolöverstyrelsen att 1960 års folkbildningsutredning kunde få i
uppdrag att göra en undersökning. Utskottet konstaterade emellertid att
detta icke vore möjligt då utredningen just stod inför slutförandet av sitt
arbete. Utskottet framhöll vidare, att esterna ägde samma rättigheter som
andra svenska medborgare att komma i åtnjutande av stöd i bildningsarbetet
och att utredningens förslag kunde komma att medföra ökade möjligheter
härutinnan för alla grupper. Utredningens förslag borde avvaktas.
Utskottet anförde avslutningsvis att det kunde förutsättas att statsmakternas
behandling av esternas önskemål i skolfrågor skulle ske enligt ovan
angivna riktlinjer och att i fråga om bildningsarbetet i övrigt esterna såväl
som övriga grupper av flyktingar kunde räkna med stöd enligt de grunder
som gäller för alla medborgare i vårt land.
Utskottet hemställde, att motionerna måtte anses besvarade med vad utskottet
anfört, och denna hemställan bifölls av riksdagen.
Vid årets riksdag har under vårsessionen av det särskilda utskottet för
skolfrågor behandlats de likalydande motionerna I: 598 och II: 722 angående
inrättande av ett högstadium vid den estniska skolan i Stockholm. I sitt
utlåtande (nr 1) konstaterade särskilda utskottet bl. a. att det icke nu vore
visat att skolan ägde möjligheter att erbjuda en tillfredsställande högstadieorganisation.
Motionerna avstyrktes, men utskottet anförde vidare följande.
I den mån skolan framdeles — t. ex. genom samarbete med andra skolor
— kan redovisa en från de synpunkter som ligger till grund för skolreformen
tillfredsställande organisation, bör emellertid frågan om statsbidrag
kunna upptas till förnyad prövning.
Särskilda utskottets förslag godkändes av riksdagen.
Såvitt allmänna beredningsutskottet kunnat bedöma ligger särskilda utskottets
av riksdagen godkända uttalanden väl i linje med de principiella
synpunkter beträffande behandlingen av esternas skolfrågor, vartill allmänna
beredningsutskottet tidigare anslutit sig. Utskottet vill vidare understryka
den av särskilda utskottet pavisade möjligheten för esterna att nå
resultat genom samarbete med andra skolor.
Utskottet finner icke anledning frångå sin vid förra årets riksdag intagna
ståndpunkt beträffande skolfrågorna.
Vad gäller de av Esternas Representation i Sverige berörda frågor som
äger samband med esternas behov av lärare och präster vill utskottet erinra
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962 5
om att antalet ester som avlagt akademisk examen eller bedriver akademiska
studier är mycket stort i förhållande till hela antalet ester i Sverige.
De rekryteringssvårigheter av personell eller ekonomisk art som kan före^8oa
i fråga om lärare och präster bör enligt utskottets mening behandlas
i sammanhang med motsvarande spörsmål för landet i dess helhet. Utskottet
finner alltså icke skäl för en särskild utredning för esternas del i
nämnda hänseenden.
Vad beträffar bildningsarbetet i övrigt vill utskottet erinra om att folkbildningsutredningen
numera avgivit sitt betänkande (SOU 1961: 44). Chefen
för ecklesiastikdepartementet har i årets statsverksproposition (VIII
ht, s. 89) anmält bl. a. att utredningens förslag från många håll mött stark
kritik vid remissbehandlingen och att därvid ifrågasatts om inte en förnyad
utredning måste företagas. Departementschefen fann icke möjligt att
lägga förslagen till grund för en proposition i ämnet förrän de blivit föremål
for ingående överväganden och överarbetningar. Det må i detta sammanhang
vidare erinras om att i två likalydande motioner (I: 410 och II: 487)
vid innevarande riksdag framförts förslag om statligt bidrag till avlöning
av en för samtliga estniska ungdomsorganisationer gemensam instruktör.
I sitt utlåtande nr 8 (s. 13) avstyrkte statsutskottet motionerna under hänvisning
till bl. a. att förslag på detta område borde avgöras mot bakgrunden
av ett allsidigt utredningsmaterial och att det sålunda icke vore lämpligt
att föregripa det förväntade utredningsresultatet. Utskottets hemställan
bifölls av riksdagen.
Den av chefen för ecklesiastikdepartementet förebådade översynen och
överarbetningen av folkbildningsutredningens förslag pågår nu i vad gäller
studiecirkel sverksamheten in. in. genom en särskilt anlitad utredningsman.
\ idare behandlas frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten
av en särskilt tillkallad kommitté.
Av vad ovan anförts torde framgå att de skäl som låg till grund för riksdagens
ståndpunktstagande i förevarande frågor vid förra årets riksdag
fortfarande äger giltighet. Utskottet har icke heller kunnat finna att några
nya omständigheter tillkommit som talar för tillsättande av den begärda
utredningen. Utskottet får därför hemställa,
att motion I: 518 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 30 oktober 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i9 år 1962
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller*, Sörlin,
Axel Emanuel Andersson, Hedström, Hellebladh, Ringaby, Schött, Lars
Larsson och Gunar Pettersson*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv, fru
Thunvall, herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark*, Björkänge, Larsson i
Borrby och Edlund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Ringaby, Schött, Gunnar Pettersson, Hamrin i Jönköping, Carlsson
i Huskvarna och Edlund, vilka ansett att utskottets utlåtande bort ha
följande lydelse.
Vid--— (= utskottet i utlåtandets tre första stycken) ----av
vaktas.
Vid årets riksdag har frågan om undervisning i estniska språket och åtgärder
för att bevara den estniska kulturen åter aktualiserats i motion I: 518.
Utskottet anser i likhet med det remissvar som Esternas Representation
i Sverige avgivit att starka skäl talar för en utredning på hithörande område.
Att frågan om bättre förutsättningar till undervisning i estniska språket
och ökade möjligheter att bevara den kulturella särarten omfattas med
det största intresse av den estniska befolkningsgruppen framgår dessutom
av den skrivelse från esternas organisationer med över 3 000 namnunderskrifter
som utskottet tagit del av.
Även det förhållandet att 1960 års folkbildningsutredning numera avgivit
sitt betänkande (SOU 1961: 44) utan att närmare gå in på de frågor
som beröres i motion I: 518, talar för en utredning av dessa problem.
Skolöverstyrelsen är i sak ense med motionärerna och föreslår att de
problem som aktualiseras i motionen hänskjutes till den överarbetning av
folkbildningsutredningens förslag som överstyrelsen förmodar måste ske.
Utskottet har dock inhämtat att den utredningsman som numera tillsatts
inom ecklesiastikdepartementet med uppgift att i första hand göra en överarbetning
av folkbildningsutredningens förslag i vad det gäller studiecirkelsverksamheten
m. m. inte torde komma att beröra de problem som
motionärerna åsyftar.
Med hänsyn dels härtill och dels till att såsom motionärerna framhållit
den estniska befolkningsgruppen intar en särställning bland folkminori
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962 7
teterna i vårt land finner utskottet det vara både motiverat och angeläget
med en särskild utredning av de av motionärerna berörda problemen.
Utskottet anser, att detta bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom, och
förutsätter, att Kungl. Maj :t under samråd med esternas representanter
vidtar lämpliga åtgärder för frågans lösande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av motion I: 518 måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet ovan
anfört.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 82
205066