Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961
1
Nr 200
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående en kampanj
för allmänt lönsparande; given Stockholms slott den
2 november 1961.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att en kampanj för allmänt lönsparande skall anordnas
under början av år 1962. Kampanjen skall ledas av en kommitté, vari
ingår representanter för arbetsmarknadens större organisationer, sparinstitutionerna
och statsmakterna. Kostnaderna för kampanjen kan beräknas till
600 000 kronor, vilket belopp föreslås skola anvisas på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1961/62. För att skapa ökat intresse för kampanjen och
den nya sparformen förordas slutligen en extra vinstutlottning bland de
allmänna lönspararna under 1962 eller vid annan lämplig tidpunkt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 200
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 2 november 1961.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om kampanj för allmänt
lönsparande samt anför därvid följande.
I propositionen nr 160 till årets riksdag angående fråga om vissa sparstimulerande
åtgärder m. m. uttalade jag, att det — mot bakgrunden av sparandets
betydelse för det ekonomiska framåtskridandet och den samhällsekonomiska
balansen — är befogat, att ytterligare åtgärder vidtas för att stimulera
det personliga sparandet. Som ett bidrag härtill förordade jag bl. a. införandet
av allmänt lönsparande i huvudsak i överensstämmelse med ett av utredningen
för sparstimulerande åtgärder (SOU 1961: 2) framlagt förslag. Detta
avser att för högre ålderskategorier, som inte kan delta i ungdomens lönsparande,
öppna en sparform efter i huvudsak samma riktlinjer som detta.
Erfarenheten av ungdomens lönsparande ger nämligen anledning tro, att
dess utformning i sina huvuddrag kan tillämpas också när det gäller äldre
ålderskategorier. Därigenom skulle för övrigt de som deltagit i ungdomens
lönsparande men som av åldersskäl inte kan fortsätta härmed kunna knyta
an till en liknande sparform. Den föreslagna sparformen avses i första hand
skola vända sig till löntagare, men även andra grupper skall kunna ansluta
sig. Lägsta åldersgräns för rätt att delta i allmänna lönsparandet föreslås
vara 26 år. Sparformen skall i allmänhet bygga på regelbundna avsättningar
av lönen, vilka verkställes av arbetsgivarna i form av löneavdrag. Avsättningen
skall emellertid inte såsom i ungdomens lönsparande fastställas
till viss procentuell del av lönen, utan den avses i stället utgöra ett i kronor
räknat bestämt lägsta belopp. Till skillnad från vad som gäller för ungdomens
lönsparande föreslås de insatta medlen vara formellt obundna. Vid
uttag skall spararen emellertid förlora rätten till premiering. Premien
avses liksom i ungdomens lönsparande utgöras av deltagande i en vinstutlottning.
Till frågan om erforderlig medelsanvisning för att verksamheten
skall kunna igångsättas under början av 1962 anmälde jag mig ha för avsikt
att återkomma under hösten.
I förenämnda proposition framhöll jag vidare, att förslaget om ett allmänt
lönsparande torde kunna bli av betydelse både för att stimulera ett
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961
långsiktigt sparande hos personer, som nu sparar mera kortsiktigt, och för
att skapa intresse för sparande hos nya grupper. I sammanhanget underströk
jag dock, att införandet av allmänna lönsparandet inte fick leda till
att utvecklingen av ungdomens lönsparande blev lidande härav.
I enlighet med mitt i det föregående omnämnda uttalande beträffande erforderlig
medelsanvisning för introduktionen av allmänna lönsparandet har
jag sedermera anmodat representanter för arbetsmarknadens ledande organisationer,
sparinstitutionerna och statsmakterna med uppgift att uppdra riktlin
jer för verksamheten med sikte på att denna skall komma igång under
början av 1962. Följande personer har medverkat i ifrågavarande kommitté:
Stadsfiskal Lennart Asplund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, sekreterare
Britt-Marie Bystedt, Tjänstemännens Centralorganisation, sekreterare
Sture Eskilsson, Svenska Arbetsgivareföreningen, avdelningschef Gösta
Gillberg, Kooperativa Förbundets Sparkassa, direktör Gustav Karlsson, Sveriges
Jordbrukskasseförbund, ledamoten av riksdagens II:a kammare sekreterare
Nils Kellgren, fil. dr Helge Kristensson, Sveriges Lantbruksförbund,
direktörsassistent Owe Lundewall, Hyresgästernas Sparkasse- o. Byggnadsföreningars
Riksförbund u. p. a., sekreterare Bertil Löfberg, Finansdepartementet,
ombudsman Klas Pettersson, Landsorganisationen, bankdirektör
Gustav Reuterskiöld, Svenska Bankföreningen, byrådirektör T. K. Rickander,
Riksgäldskontoret, konsulent Ingemar Wallin, Svenska Sparbanksföreningen
och byråsekreterare Harry Wicksell, Postsparbanken.
Jag har därjämte anmodat Kellgren att som ordförande leda arbetet och
Löfberg att fungera som sekreterare.
Med skrivelse den 23 oktober 1961 har kommittén överlämnat en promemoria
med anhållan om medel för utförande av en kampanj för allmänt
lönsparande. Innan jag övergår till att redogöra för kommitténs förslag, finner
jag det emellertid vara motiverat att något beröra formerna för och
utvecklingen av ungdomens lönsparande. Som jag tidigare framhållit har
nämligen dess konstruktion tjänat som mönster vid utformningen av allmänna
lönsparandet. Vidare vill jag erinra om mitt förenämnda uttalande, att införandet
av allmänna lönsparandet inte får leda till att ungdomens lönsparande
blir lidande härav.
Systemet med ungdomens lönsparande har tillämpats sedan 1949. Deltagande
i sparformen bygger på ett avtal mellan löntagaren, hans arbetsgivare
och eu bank. Enligt avtalet medger löntagaren rätt för arbetsgivaren att vid
varje avlöningstillfälle under en avtalad sparperiod dra ett visst belopp, lägst
10 procent av bruttolönen. Sparperioden skall omfatta tiden t. o. in. utgången
av det år, då spararen fyller 25 år, dock minst tre kalenderår.
Högsta ålder för inträde är 25 år. Sparperioden kan förlängas t. o. m. utgången
av det år, då spararen fyller 30 år. Förtidsuttag kan medges i vissa angivna
fall (giftermål, utbildning m. in.).
Bland dem som deltar i ungdomens lönsparande utlottas eu gång om året
vinster efter eu plan, som fastställes av riksgäldskontoret. Varje lönsparare,
som under minst sju månader under närmast föregående kalenderår gjort
It Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 200
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961
föreskrivna insättningar på lönsparkonto, äger rätt att delta i vinstutlottningen.
Vederbörande lönsparare behöver inte själv göra någon anmälan om
deltagande; ntlottningen sker på de av sparinstitutionerna till riksgäldskontoret
rapporterade lönsparkontona.
Enligt av riksdagen 1950 fastställda bestämmelser för vinstutlottningen
skall vinstsumman utgöra en procent av det totala nysparandet på lönsparkonto
under kalenderåret närmast före det, varunder vinstutlottning sker.
Med nysparande menas det under året insatta beloppet på lönsparkonto; således
medräknas ej påförd ränta.
För en mera detaljerad redogörelse för ungdomens lönsparande hänvisas
till propositionen nr 182 till 1950 års riksdag.
Statsmakterna har vid olika tillfällen genom att anslå medel till upplysning
om och propaganda för denna sparform sökt stimulera anslutningen
till densamma. Sålunda anvisade riksdagen 1950 490 000 kronor till Folkiörelsernas
sparkampanj att i huvudsak användas i propagandan för ungdomens
lönsparande. Vidare anslogs 1957 400 000 kronor till en kampanj
för ungdomens lönsparande. Samtidigt beslöt riksdagen att ur det under
fjortonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Vinstutlottning i samband
med ungdomens lönsparande anslå medel till en extra vinstutlottning under
1958. Kostnaden för denna utlottning uppgick till 249 000 kronor.
I sin promemoria har kommittén lämnat följande uppgifter rörande lönsparandets
utveckling och nuvarande omfattning.
År |
Antal deltag, |
Antal sparare st. |
Innest. be-lopp 1 31/12 mkr. |
Insatt mkr. |
Uttaget mkr. |
Ökning1 mkr. |
1950 |
_ |
27 670 |
4,8 |
5,1 |
0,4 2,3 |
4,8 10,5 12,0 |
1951 |
27 670 |
42 025 |
15,3 |
12,6 |
||
1952 |
33 603 |
46 032 |
27,3 |
16,4 |
5,0 |
|
1953 |
40116 |
52 025 |
37,4 |
18,3 |
9,1 |
|
1954 |
43 149 |
57 281 |
44,9 |
20,7 |
14,2 |
7,5 9,4 11,6 13,4 26,3 |
1955 |
47 139 |
66 336 |
54,3 |
25,2 |
16,7 |
|
1956 |
54 514 |
75 628 |
65,9 |
30,0 |
20,3 |
|
1957 |
61 304 |
92 357 |
79,3 |
35,6 |
24,9 |
|
1958 |
70 171 |
116 556 |
105,6 |
52,2 |
29,3 |
|
1959 |
97 996 |
126 141 |
128,9 |
60,5 |
4l’3 |
23.5 24.6 |
1960 1961 |
107 349 117 126 |
139 301 |
153,3 |
68,1 |
49,2 |
1 Inkl. krediterade räntor.
Sammanställningen utvisar, framhåller kommittén, att antalet lönsparare
under 1960 ökat med ca 13 000. Härvid skall emellertid beaktas att de som
av åldersskäl enligt reglerna detta år lämnade lönsparandet uppgick till
21 000. Nyanslutningen uppgick således till 34 000 sparare. Den sammanlagda
kapitalbehållningen å lönsparkonto uppgick nämnda år till drygt 153 miljoner
kronor, medan det på lönsparkonto insatta beloppet uppgick till i runt
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961
tal 68 miljoner kronor. Uttagen belöpte sig till 49 miljoner kronor. Beträffande
uttagsbeloppets storlek bör emellertid den förut nämnda stadgeenliga
avgången av lönsparare hållas i minnet. Uppgifterna visar vidare, att den
sammanlagda kapitalbehållningen och antalet lönsparare successivt ökat
sedan starten 1949. Särskilt markant är ökningen 1958, vilket i betydande
utsträckning får tillskrivas de tidigare omnämnda extra statliga insatser
för spridningen av ungdomens lönsparande som då gjordes.
Vidare har kommittén redovisat följande sammanställning över de vinstplaner
som tillämpats vid 1951—1961 års vinstutlottningar.
Vinster kr. |
1951 Antal |
1952 Antal |
1953 Antal |
1954 Antal |
1955 Antal |
1956 Antal |
10 000 .................... |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
5 000 .................... |
2 |
3 |
4 |
4 |
4 |
4 |
1 000 .................... |
5 |
8 |
10 |
10 |
15 |
20 |
500 .................... |
10 |
15 |
20 |
40 |
50 |
75 |
50.................... |
1060 |
1706 |
2 265 |
2 460 |
2 745 |
3 281 |
Summa (antal) |
1078 |
1733 |
2 300 |
2 515 |
2 815 |
3 381 |
Summa (kronor) |
83 000 |
125 800 |
163 250 |
183 000 |
207 250 |
251 550 |
Vinstchans |
||||||
per deltagare............ |
1/26 |
1/19 |
1/17 |
1/17 |
1/17 |
1/16 |
Medelvinst .............. |
77 kr. |
72 kr. |
71 kr. |
73 kr. |
74 kr. |
74 kr. |
Vinster kr. |
1957 Antal |
1958 Antal |
Extra 1958 Antal |
1959 Antal |
1960 Antal |
1961 Antal |
10 000 .................... |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
5 000 .................... |
5 |
6 |
4 |
10 |
12 |
15 |
1 000 .................... |
25 |
30 |
20 |
50 |
70 |
80 |
500''.................... |
100 |
120 |
75 |
160 |
190 |
220 |
50.................... |
3 804 |
4 528 |
3 233 |
6 633 |
7 392 |
8127 |
Summa (antal) |
3 935 |
4 685 |
3 333 |
6 854 |
7 665 |
8 443 |
Summa (kronor) |
300 200 |
356 400 |
249150 |
521 650 |
604 600 |
681 350 |
Vinstchans |
||||||
per deltagare .......... |
1/16 |
1/15 |
1/30 |
1/14 |
1/14 |
1/11 |
Medelvinst .............. |
76 kr. |
76 kr. |
75 kr. |
76 kr. |
79 kr. |
81 kr. |
Sammanställningen visar bl. a., framhåller kommittén, att staten sedan
lönsparandets start tillskjutit över 3,7 miljoner kronor i vinstutlottningsmedel.
Kommittén anför, att dess första uppgift varit att företa eu teknisk översyn
av det förslag till allmänt lönsparande som utredningen om sparstimulerande
åtgärder framlade. I enlighet med vad som framkommit vid denna
översyn anser sig kommittén böra förorda, att — vid eu utvidgning av lönsparandet
till alt omfatta även högre åldersgrupper — ungdomens lönspa
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961
rande bibehålies såsom en från det allmänna lönsparandet skild form med
oförändrade bestämmelser. Denna översyn har vidare resulterat i att kommittén
enats om följande detaljbestämmelser för det allmänna lönsparandet.
1. Deltagande och anmälan
Allmänt lönsparande kan anordnas efter överenskommelse mellan arbetsgivare
och anställda samt bank. Med bank avses i dessa bestämmelser
postsparbanken, sparbanker, affärsbanker, eentralkassor för jordbrukskredit,
Kooperativa Förbundets sparkassa samt Hyresgästernas Sparkasse- och
Byggnadsföreningars Riksförbund u. p. a. (HSB).
Allmänt lönsparande kan även anordnas efter direkt överenskommelse
mellan enskild person och bank.
Deltagande i allmänt lönsparande sker genom regelbundna insättningar på
ett för deltagare i banken upplagt lönsparkonto. Endast ett sådant konto må
uppläggas för en och samma lönsparare.
Anmälan om anslutning till allmänna lönsparandet kan ske tidigast under
det kalenderår varunder vederbörande uppnår 26 års ålder.
2. Sparbelopp
Insättningar på lönsparkonto sker antingen genom avdrag på lönsparares
lön, vilka ombesörjes av arbetsgivaren, eller genom direkt insättning på
kontot. Vid löneavdrag är lägsta sparbelopp:
för månadsavlönade ............................ 50 kr. per månad
för veckoavlönade .............................. 12 kr. per vecka
för 14-dagars-avlönade .......................... 25 kr. per 14 dagar
För sparare utan löneavdrag är lägsta sparbelopp 150 kr. per kvartal.
3. Sparkontobevis
Spararen erhåller genom bankens försorg ett bevis om att lönsparkonto
upplagts för hans räkning.
4. Ränta
Högsta i affärs- och sparbanker gällande inlåningsränta tillämpas.
5. Saldobesked
Besked om behållningen på lönsparkonto tillställes kontoinnehavare minst
en gång om året. Efter varje års utgång utfärdas därjämte ett kapital- och
räntebesked.
6. Vinstutlottning
Därest vinstutlottning anordnas i samband med allmänt lönsparande, skall
som kvalifikation för deltagande i sådan utlottning gälla:
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1061
a) beträffande lönsparare med löneavdrag, att han under minst sju
månader under närmast föregående kalenderår (kvalifikationsåret) gjort
överenskomna insättningar på sitt lönsparkonto,
b) beträffande lönsparare utan löneavdrag, att han under kvalifikationsåret
gjort minst tre kvartalsinsättningar på sitt lönsparkonto.
För båda grupperna gäller dessutom, att lönspararen under kvalifikationsåret
skall ha ökat sin behållning på lönsparkontot med minst 500 kronor
(exklusive ränta).
I fortsättningen föreslås en riksomfattande kampanj för att introducera
allmänna lönsparandet. Kommittén anser, att de allmänna förutsättningarna
för en sådan kampanj just nu är goda och anför som skäl härför i huvudsak
följande.
Ungdomens lönsparande har tillämpats under ett antal år och varit föremål
för brett upplagda upplysningskampanjer. De erfarenheter som därvid
vunnits är gynnsamma och bör kunna bli till stor nytta i kampanjen för
allmänna lönsparandet. Sparinrättningarna har, framhåller kommittén, nedlagt
ett kostnadskrävande arbete på att få med ungdomen i det nuvarande
lönsparandet. Införande av en sparform, som har möjlighet att höja intresset
för ett långsiktigt sparande även efter det deltagande i ungdomens lönsparande
upphört, kommer enligt kommitténs mening att underlätta för sparinstituten
att följa upp de redan gjorda initialinsatserna och bör därför komma
att omfattas med stort intresse från sparinstitutens sida. Kommittén anser
dessutom, att det förhållandet att många i detta sammanhang betydelsefulla
organisationer och sammanslutningar engagerat sig i kommittén och
därmed ställt sig bakom en eventuell kampanj högst avsevärt ökat förutsättningarna
för ett lyckat resultat. Slutligen framhalles, att ett stox t antal nuvarande
lönsparare uttryckt önskemål om någon form av fortsättning på
ungdomens lönsparande. Dessa kan således, menar kommittén, förväntas reagera
positivt inför den nya sparformen och bör lätt kunna vinnas för densamma.
Med ledning av erfarenheterna från ungdomens lönsparande under de
gångna åren drar kommittén upp följande allmänna riktlinjer för kampanjen.
Kampanjen bör ge eix allmän information om lönsparandet, dess konstruktion
och fördelar. Den bör vara upplagd sa, att den stöder eu ackvisitionsverksamhet
på arbetsplatserna och ger möjlighet för enskilda organisationer
och sparinrättningar att förstärka den med kompletterande propaganda.
Vid uppläggningen och genomförandet av kampanjen bör de erfarenheter
som vunnits i tidigare aktioner för ungdomens lönsparande tillvaratas
och utnyttjas. Informationen bör i första hand vända sig till de grupper,
som lämnat eller som på grund av åldersskäl inom kort kommer att
lämna ungdomens lönsparande, samt till löntagarna i allmänhet. Andra
grupper såsom jordbrukare och fria företagare bör emellertid också omfattas
av propagandaåtgärderna. Man bör eftersträva effektiv medverkan i kam
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961
panjen från arbetsgivare, fackliga organisationer, sparinstitut och företagsnämnder.
Kampanjen bör givetvis få största möjliga publicitet, varvid särskilt
möjligheten till framträdanden i radio och television bör prövas.
Av promemorian framgår, att kommittén uppdragit åt tre annons- och reklambyråer
att i inbördes tävlan utarbeta detaljerade förslag till kampanjens
utformning. Det inhämtade materialet visar, att de angivna riktlinjerna
för kampanjen bäst främjas genom utnyttjande av trycksaker, annonser och
Public relations-åtgärder samt genom framträdanden i radio och television.
Av särskild vikt anses det emellertid vara att användandet av dessa åtgärder
samordnas med organisationernas och sparinrättningarnas möjligheter till
egen aktivitet. Vid avvägningen mellan å ena sidan önskvärdheten av en inte
alltför kostsam kampanj och å andra sidan kampanjens effektivitet, vilken
delvis är beroende av dess omfattning, har kommittén stannat för att förorda
ett förslag, som drar en kostnad av 600 000 kronor. Beloppet fördelar sig på i
huvudsak nedanstående poster:
1. Annonser............................. 225 000
2. Annonsmaterial....................... 75 000
3. Folder ............................... 150 000
4. Affischer............................. 30 000
5. Public relations-verksamhet ............ 40 000
6. Programsatser och bildband............ 55 000
7. Konferenskostnader ................... 5 000
8. Reserv ............................... 20 000
Kronor 600 000
Kampanjen beräknas starta i februari månad 1962. Vid denna tidpunkt
bör därför kommittén ha medel tillgängliga för ändamålet.
I propositionen nr 160 förutsatte jag som tidigare nämnts, att staten skall
premiera ett allmänt lönsparande genom att anvisa medel till årlig utlottning
av
gärder har antagits, att denna medelsanvisning skall ske med belopp mots\
arande en procent av nysparandet på lönsparkontona under respektive år.
Utredningen har härvid utgått från att vinstutlottningarna skall anordnas
gemensamt för ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet, var\id
ungdomsspararna skall, med hänsyn till den hårdare bindningen av
sparade medel, erhålla två »lotter» per sparare mot en lott för den allmänna
lönspararen. Såsom jag i det föregående nämnt har kommittén förordat, att
de båda lönsparformerna hålles skilda åt med särskilda vinstutlottningar för
envar av dem. Under sådana förhållanden, framhåller kommittén, synes den
föieslagna procentsatsen av en procent för det allmänna lönsparandet böra
minskas, förslagsvis till 1/2 procent. På ungdomens lönsparande utgör som
nämnts nysparandet, d. v. s. bruttoinsättningarna på samtliga lönsparkonton
under respektive år, underlag för beräkningen. Då uttag från dessa lönspai
konton i princip icke medgives, är en sådan beräkningsmetod motive
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1061
råd. Vad gäller det allmänna lönsparandet kan emellertid enligt kommitténs
mening bruttoinsättningsbeloppet inte läggas till grund för vinstsummornas
beräkning, då uttagsrätten bär är fri. I stället kan vinstsumman beräknas på
nettoökningen på samtliga lönsparkonton (insättningarna minskade med uttagen),
varvid vinstsumman skall utgöra 1/2 procent av nettoökningen.
Kommittén föreslår, att uppgiften att handha vinstutlottningarna i samband
med allmänna lönsparandet skall anförtros riksgäldskontoret.
För att öka allmänna lönsparandets attraktionskraft i samband med introduktionen
av detsamma föreslår kommittén vidare, att en extra vinstutlottning
skall anordnas under 1962 eller vid annan lämplig tidpunkt. I denna
föreslås — förutsatt att den extra vinstutlottningen äger rum under 1962
få delta varje allmän lönsparare, som haft allmänt lönsparkonto med kapitalbehållning
och som därå gjort föreskriven insättning under minst tre
månader, respektive ett kvartal, under nämnda år samt vars behållning på
kontot för den period den extra vinstutlottningen avser uppgått till minst
150 kronor. Berättigade att delta i utlottningen blir sålunda — under nämnda
förutsättning — de som under tiden februari—juni 1962 anslutit sig till
allmänna lönsparandet. Kommittén förordar, att vinstsumman sättes till
1/2 procent av nettosparandet på samtliga allmänna lönsparkonton för den
period den extra vinstutlottningen avser. Vinstsumman blir således, i likhet
med vad som nu gäller för vinstutlottningen inom ungdomens lönsparande
och vad som föreslås komma att gälla för allmänna lönsparandel,
beroende av det sparande som sker under den angivna tiden. Med hänsyn
härtill kan, framhåller kommittén fortsättningsvis, varken vinstplanens utformning
i detalj eller kostnaderna för utlottningen anges. Kommittén utgår
emellertid ifrån att vinstplanens allmänna struktur skall bli i stort sett densamma
som vid de årliga vinstutlottningarna bland ungdomens lönsparare.
Kommittén förutsätter, att riksgäldskontoret skall omhänderha den extra
utlottningen och att kostnaderna härför skall bestridas från fjortonde huvudtitelns
anslag till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande.
Departementschefen. Alltsedan 1950 pågår ett med statsmedel understött
frivilligt lönsparande bland ungdomen. Sparandet sker genom regelbundna
löneavdrag, lägst tio procent på lönspararens bruttolön. Beloppet insättes av
arbetsgivaren på ett för lönspararen upplagt konto i någon sparinstitution.
Sparperiodens längd är minst tre kalenderår. Bland lönspararna anordnas
efter vissa regler vinstutlottning. Den totala vinstsumman utgör en procent
av det under närmast föregående kalenderår lönsparade beloppet. Vinstsiinrman
bestrides av statsmedel.
Såsom anmäldes i propositionen 160 till årets riksdag har utredningen för
sparstimulerande åtgärder föreslagit att ett allmänt lönsparande införes.
Den nya sparformen avser att för högre ålderskategorier, som inte kan delta
i ungdomens lönsparande, öppna eu sparform efter i huvudsak samma riktlinjer
som detta. Ungdomens lönsparande skall i princip kvarstå oförändrat.
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961
Allmänna lönsparandet skall i första hand vända sig till löntagarna, men
även andra grupper skall kunna delta. Premien för sparandet skall liksom
vid ungdomens lönsparande utgöras av deltagande i vinstutlottning.
I nyssnämnda proposition förordade jag förslaget om allmänt lönsparande.
Jag aviserade att jag i höst skulle återkomma till den medelsanvisning
som erfordras för att sådant lönsparande skall kunna sättas i gång under
början av 1962. En kommitté bestående av representanter från arbetsmarknadens
större organisationer, sparinstitutionerna och statsmakterna som arbetat
med att uppdra riktlinjer för introduktionen av allmänna lönsparandet
har nu avgivit förslag härom.
Kommittén har framlagt förslag till bestämmelser rörande det allmänna
lönsparandet samt därtill knutna vinstutlottningar. Enligt detta förslag bör
ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet hållas skilda åt med
särskilda vinstutlottningar för var och en av de båda sparformerna. Utredningen
om sparstimulerande åtgärder, vars förslag låg till grund för den i
propositionen 160 förordade sparformen, hade på denna punkt utgått från
att vinstutlottningarna skulle anordnas gemensamt för ungdomens lönsparande
och det allmänna lönsparandet. Den årliga vinstsumman för utlottningen
inom den nya sparformen bör enligt kommittén beräknas på grundval
av nettoökningen under närmast föregående år på samtliga allmänna
lönsparkonton (insättningarna minskade med uttagen), varvid vinstsumman
föreslås utgöra 1/2 procent av nettoökningen. Kommittén föreslår vidare,
att uppgiften att handha vinstutlottningarna anförtros åt riksgäldskon
t ore t.
Kommittén har vidare föreslagit en reklamkampanj under våren 1962 för
den nya sparformen. Kampanjen avses ge en allmän information om allmänna
lönsparandet, dess konstruktion och fördelar. Den förutsätter medverkan
från arbetsgivare, fackliga organisationer och sparinstitutioner och
är upplagd så, att den stöder ackvisitionsverksamhet på arbetsplatserna samt
ger möjlighet för enskilda organisationer och sparinrättningar att bidra med
kompletterande propaganda. Kostnaden för kampanjen har uppskattats till
600 000 kronor. I syfte att ge kampanjen ökat propagandavärde föreslår
kommittén också en extra vinstutlottning, som skall anordnas under 1962
eller vid annan lämplig tidpunkt.
Resultatet av ungdomens lönsparande har hittills varit gott. Härvid har
statsmakternas, sparinstitutens och organisationernas insatser varit av stor
betydelse. I nuvarande läge framstår det emellertid — vilket även betonades
i förenämnda proposition — såsom utomordentligt angeläget att ytterligare
öka det personliga sparandet. Varje uppslag som syftar härtill bör därför
noggrant prövas. Vid mina överväganden har jag funnit, att en kampanj
enligt de riktlinjer kommittén uppdragit, kombinerad med en extra vinstutlottning,
sannolikt skulle bidra till att öka intresset för det av mig förordade
allmänna lönsparandet och därigenom få en sparstimulerande effekt.
Kommitténs förslag — både ifråga om kampanjen och vinstutlottningarna
— bör därför enligt min mening genomföras.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961
Kommitténs förslag till bestämmelser för det allmänna lönsparandet samt
angående vinstutlottningarna i samband därmed kan jag i huvudsak ansluta
mig till. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa ifrågavarande
bestämmelser ävensom att besluta om de jämkningar av desamma som framdeles
kan visa sig påkallade. Såsom kommittén föreslagit bör handhavandet
av vinstutlottningarna uppdras åt riksgäldskontoret, som ombesörjer
motsvarande utlottningar på ungdomens lönsparande. Detta uppdrag bör
innefatta befogenhet för kontoret att fastställa vinstplanen, d. v. s. den enligt
ovannämnda regler bestämda vinstsummans fördelning på olika vinstvalörer.
Med hänsyn till den vidare syftningen med det allmänna lönsparandet
kan det ur propagandasynpunkt visa sig lämpligt, att de högsta vinsterna
utgår med belopp, som är högre än motsvarande vinster vid de hittills
företagna vinstutlottningarna på ungdomens lönsparande. Vid denna avvägning
av vinstvalörerna kan det också visa sig lämpligt att företaga en
uppjustering av vinstvalörerna beträffande det sistnämnda lönsparandet.
Kommitténs kostnadsberäkningar för kampanjen anser jag kunna godtas.
Medel för ändamålet torde böra anvisas å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1961/62. För ändamålet bör under sjunde huvudtiteln uppföras
ett reservationsanslag, benämnt Kampanj för allmänt lönsparande,
och upptagande ett belopp av 600 000 kronor. Frågan om täckande av kostnaderna
för vinstutlottningarna, vilka icke kan påbörjas förrän under nästa
budgetår, torde få anmälas i annat sammanhang.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kampanj för allmänt lönsparande å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1961/62 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Norén
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G1U78