Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
1
Nr 189
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad organisation
av postbanken; given Stockholms slott den
27 oktober 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att postbanken skall omorganiseras i huvudsak
enligt ett av postutredningen framlagt förslag.
Förslaget innebär i stort, att under postbankschefen inrättas tre huvudavdelningar,
nämligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning.
Dessa huvudavdelningar indelas i sin tur i sektioner. Postbankschefen
och cheferna för huvudavdelningarna skall arbeta som en direktion.
Till direktionen skall från generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige
delegeras befogenhet att i icke obetydlig omfattning besluta om
postbankens medelsplaceringar. Sex nya chefstjänster inom avdelningarna
och sektionerna avses komma att inrättas.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 189
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 27 oktober 1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
— efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
— fråga om ändrad organisation av postbanken samt anför därvid följande.
I skrivelse den 22 juni 1961 har postutredningen framlagt förslag till ändrad
organisation av postbanken. Utredningens förslag bygger på en av byråchefen
i bank- och fondinspektionen T. V. Hanström som expert åt utredningen
verkställd undersökning, över förslaget har utlåtanden avgivits av
generalpoststyrelsen, statskontoret, Posttjänstemännens förening, Postvervets
kontorspersonals centralförbund och Svenska postmannaförbundet.
Postbankens nuvarande organisation m. m.
Postbanken har såsom en enhet inom postverkets centralförvaltning hand
om postsparbanks- och postgirorörelserna. Till banken hör vidare statens intressekontor
och postverkets skatteavdelningar för Stockholms stad och län
samt för Gotlands län.
Postsparbanken erhöll sin nuvarande ställning inom postverket vid 1923
års ingång efter att dessförinnan ha varit ett fristående under finansdepartementet
lydande ämbetsverk, som anlitade postverket för rörelsens förmedling
vid postanstalterna. Grundläggande för postsparbankens verksamhet är
förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken. Enligt
nämnda förordning har banken till uppgift att befordra sparsamhet genom
att under statens garanti till förräntning mottaga penningar.
Postgirot tillkom den 1 januari 1925. Rörelsen regleras genom förordningen
den 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelse. Enligt förordningen
är verksamhetens syfte att underlätta betalningsrörelsen och befrämja sådana
betalningsmetoder, som är ägnade att minska användandet av kontanta
penningar.
För medelsplacering och därmed sammanhängande uppgifter gäller regle -
Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1961
3
mentet den 12 december 1958 (nr 600) angående förvaltningen av medel,
som innestå i postsparbanken och på postgiro.
Vissa bestämmelser rörande postbanken finns i instruktionen den 30 juni
1960 (nr 519) för generalpoststyrelsen med underlydande förvaltningsorgan.
Ledningen av postbankens verksamhet utövas under generalpoststyrelsen
av postbankschefen med biträde av en avdelningsdirektör.
Direkt under postbankschefen lyder kansli, låneavdelning, reklamavdelning
och kontrollavdelning. Närmast under avdelningsdirektören sorterar
organisationsavdelning, personalavdelning, inköpsavdelning samt korrespondens-
och utlandsavdelning. Nämnda enheter kan sägas utgöra bankens administration.
Den verkställda undersökningen har i första hand avsett denna.
Under avdelningsdirektören finns vidare ett flertal avdelningar — interna
driftenheter -—■ inom vilka det till banken inströmmande materialet
bearbetas genom bokföring, revision m. m. Antalet anställda inom nämnda
driftenheter utgör något mer än 3 800.
En tablå över postbankens nuvarande organisation torde såsom bilaga
(bil. 1.) få fogas till statsrådsprotokollet.
Högsta beslutsinstans inom postverket för postbanken är generalpoststyrelsen,
som utgöres av generaldirektören samt såsom ledamöter cheferna för
styrelsens byråer och motsvarande enheter. Vid behandlingen av ärenden
rörande postbankens medelsförvaltning, inlåningsräntor och dylikt består
styrelsen av generaldirektören, postbankschefen och tre postbanksfullmäktige.
Beslut i dessa ärenden fattas kollegialt. I övriga ärenden har generaldirektören
ensam beslutanderätt med undantag dock för disciplinära ärenden,
beträffande vilka gäller kollegial beslutsform.
Enligt generalpoststyrelsens instruktion må åt postbankschefen eller annan
tjänsteman uppdragas att i den omfattning, som prövas lämplig, avgöra
ärenden om medelsförvaltning och dylikt, s. k. fullmäktigeärenden. I avseende
härå har utbildats den praxis, att ärenden om kortfristig upplåning
och utlåning, vilka ärenden i allmänhet kräver snabba beslut, avgöres av
postbankschefen eller chefen för låneavdelningen. I övrigt har någon delegering
av beslutanderätt beträffande fullmäktigeärenden icke skett.
I fråga om personal- och driftärenden, ärenden rörande anskaffning av
maskiner, inventarier, materiel m. m. samt ärenden avseende reklam- och
propagandaverksamheten ger generalpoststyrelsens instruktion också möjlighet
till befogenhetsdelegering från generaldirektören till postbankschefen.
Enligt den av styrelsen fastställda arbetsordningen har postbankschefen här
samma befogenheter som byråchef i allmänhet. Men därutöver har han tillerkänts
beslutanderätt i vissa särskilt angivna ärendesgrupper. Han kan sålunda
bl a. besluta om utgifter för anskaffning av utrustning och för reklamverksamhet
intill ett belopp av 2 000 kronor för varje gång. Viss delegering
av postbankschefens beslutanderätt till avdelningsdirektören och lägre nivåer
inom postbanken har också ägt rum.
Omfattningen och utvecklingen av postsparbankens och postgirots verk -
4
Kungl. Maj.ts proposition nr t89 år 1961
samhet under den senaste 20-årsperioden belyses av följande uppgifter om
antal konton, kontoinnehavarnas tillgodohavande m. m.
Postsparbanken
Antal konton, tusental, 31/12..........
Kontoinnehavarnas tillgodohavande, mkr,
31/12 ............................
Antal omsättningar, tusental..........
Omsatt belopp, mkr..................
Postgirot
Antal konton, tusental, 31/12..........
Kontoinnehavarnas tillgodohavande, mkr,
31/12 ............................
Antal omsättningar, tusental..........
Omsatt belopp, mkr..................
År 1940 |
År 1950 |
År 1960 |
2 939 |
4 480 |
5 037 |
649 |
2 143 |
4 725 |
8 570 |
16 256 |
21 362 |
677 |
1 940 |
4 810 |
128 |
283 |
431 |
352 |
1 310 |
2 740 |
71 000 |
151 000 |
237 000 |
44 152 |
167 414 |
397 847 |
Av uppgifterna framgår, att postbanken vid utgången av år 1960 förvaltade
ett kapital av nära 7,5 miljarder kronor. Denna kapitalvolym är större
än någon annan svensk bankinrättnings.
Sammanlagt uppgick antalet anställda inom postbanken vid utgången av
år 1960 till i runt tal 4 100.
Postutredningens förslag
Allmän motivering
Postutredningen erinrar inledningsvis om att den kraftiga expansionen
av postbankens rörelse nödvändiggjort en successiv utbyggnad av förvaltningsapparaten.
Denna utbyggnad har i huvudsak skett inom ramen för den
från början bestämda organisationen och bestått i att det löpande arbetet
efter hand som rörelsevolymen ökat fördelats på ett allt större antal enheter.
Inom dessa har personalbeståndet oavbrutet vuxit. Detta har medfört
en allt större belastning för bankens administrativa ledning som icke utökats;
den består alltjämt av endast postbankschefen och den honom direkt underställde
avdelningsdirektören. På dessa bägge tjänstemän ankommer att
utöva den omedelbara och samordnande ledningen av bankens hela verksamhet.
Visserligen har befogenheter delegerats till lägre nivåer i den utsträckning
som varit möjlig med hänsyn till den nuvarande organisationen,
men trots detta måste postbankschefen och hans närmaste man taga ställning
till och fatta beslut i ett stort antal löpande ärenden samt ingripa i den
dagliga skötseln av verksamheten i en omfattning som gör det svårt för dem
att ägna tillräcklig tid åt viktiga centrala frågor.
De förutsättningar, på vilka den nuvarande organisationen bygger, har
enligt utredningen väsentligen förändrats. Banken saknar i dagens läge tillräckliga
resurser för betydelsefulla ändamål, bl. a. för åtgärder som syftar
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
5
till ökad rationalitet och effektivitet i den interna driften, för utredningar i
servicefrågor samt i ekonomiska och tekniska ärenden ävensom för insatser
beträffande personalens utbildning, rekrytering och vård. Den av utredningen
verkställda översynen har klart visat nödvändigheten av en organisationsförändring,
som främst hör syfta till breddning av bankens administrativa
ledning, till en mera enhetlig och funktionell ärendesfördelning samt till
ytterligare befogenhetsdelegering. Vidare är en personell upprustning inom
olika enheter av administrationen nödvändig för att banken skall kunna
upprätthålla en rationell kontorsdrift samt inom ramen för verksamhetens
nuvarande syfte och inriktning lämna en tidsenlig och fullgod service.
Utredningen framhåller, att övervägandena om de administrativa uppgifternas
fördelning på huvudenheter bör grundas på — förutom allmänna
organisatoriska principer — de speciella förhållanden, som karakteriserar
postbanken. Härvid bör särskilt beaktas, att banken utgör dels ledningsorgan
för postverkets bankrörelse i dess helhet med uppgifter rörande allmän
och ekonomisk policy, service och dylikt, dels bokföringscentral, vilket
bl. a. ålägger bankledningen det direkta ansvaret för den interna kontorsdriften,
dels ock förvaltare av de medel, som innestå i postsparbanken och
postgirot. Med utgångspunkt härifrån bör verksamheten differentieras på
avdelningar.
Arbetsuppgifterna inom huvudavdelningarna hör sammanföras så att uppgifter,
som har ett påtagligt funktionellt samband, hänföres till samma enheter.
Detta underlättar ärendesbehandlingen och möjliggör, att experter
och specialutbildade tjänstemän kan utnyttjas mera effektivt.
Utredningen anser vidare, att en genomgripande befogenhetsdelegering
från generalpoststyrelsen till bankledningen och från denna till olika nivåer
inom banken är i hög grad påkallad.
Förslaget
Postutredningens förslag rörande postbankens organisation bygger på
förutsättningen, att bankens verksamhet skall bibehållas vid nuvarande
syfte och inriktning. Verksamheten avses alltjämt skola vara en del av postverksamheten
och postbanken administrativt utgöra en enhet inom postverkets
centralförvaltning. Inom denna ram förutsättes dock postbanken erhålla
största möjliga rörelsefrihet.
En tablå över den föreslagna organisationen torde såsom bilaga (bil. 2)
få fogas till statsrådsprotokollet.
Enligt förslaget skall postbanken organiseras på tre avdelningar, nämligen
en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning. Avdelningarna
indelas i sin tur i sektioner.
Beträffande avdelningarnas och de däri ingående sektionernas arbetsuppgifter
lämnar utredningen följande redogörelse.
På den allmänna avdelningen skall handläggas frågor om bankverksam -
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
hetens allmänna och ekonomiska planering och utveckling, servicens utformning,
public relation samt ärenden av kanslimässig art. Uppgifterna
inom den allmänna avdelningen fördelas på tre sektioner, nämligen en allmän
sektion, en public-relationsektion och en juridisk sektion.
Allmänna sektionen skall handha dels uppgifter av ekonomisk natur t. ex.
prognoser, ekonomiska utredningar, avgiftsfrågor, statistik och ekonomisk
information, och dels allmän planering, utvecklingsfrågor samt ärenden
avseende utformningen av bankens policy och service. Sektionen skall vidare
fungera som postbankschefens kansli och behandla remisser samt
handlägga ärenden angående författningar och föreskrifter.
Public-relation (PR)-sektionen skall svara för bankens reklam-, informations-
och konsulentverksamhet. Sektionens uppgifter fördelas på tre grupper,
nämligen dels reklam och propaganda, kontakter med pressen och intern
information, dels sparkonsulentverksamhet, dels ock postgirokonsulentverksamhet.
Ett fortlöpande samarbete förutsättes äga rum mellan å ena sidan
de med rådgivning, information och ackvisition arbetande konsulenterna
och å andra sidan olika organ inom postgirot och postsparbanken; för sparkonsulenternas
del i första hand sparklubbs- och lönsparavdelningen.
Juridiska sektionen skall fungera som expertorgan i rättsfrågor för de
olika enheterna inom banken. Den har bl. a. att granska finansavdelningens
kreditärenden ur juridiska synpunkter.
Till driftavdelningen hänföres de enheter, som handhar den interna kontorsdriften
inom postbanken. Till följd av bankens struktur domineras dess
organisations- och personalfrågor så gott som helt av kontorsdriftens ärenden.
Dessa frågor kräver samordning såväl inbördes som med övriga driftmässiga
spörsmål. Samordningen bör ske inom driftavdelningen och ankomma
på denna avdelnings chef som ansvarig för hela kontorsdriften. I
driftavdelningen föreslås därför ingå en organisationssektion, en driftsektion,
en personalscktion och en intendentursektion.
Organisationssektionen skall fungera som ett utredande, rådgivande och
förslagsställande stabsorgan. Den skall vara chefens för driftavdelningen
och därmed bankledningens organ för organisation och rationalisering av
den interna driften. Sektionen skall handlägga ärenden rörande effektivitetsutveckling,
arbetskraftsbehov, arbetsvärdering, lönegradsplacering av befattningar
samt personalstaten. På sektionen bör vidare ankomma teknisk
och organisatorisk rationalisering, lokalplanering, blankettkonstruktion,
servicefrågor från arbetstekniska synpunkter samt försöksverksamhet med
tekniska hjälpmedel t. ex. försök med datamaskiner.
Driftsektionen skall ha hand om den löpande kontorsdriften. Chefen
för sektionen skall närmast under chefen för driftavdelningen ha till uppgift
att kontinuerligt leda, övervaka och samordna det dagliga arbetet. Han
skall se till att personalen utnyttjas rationellt och att de dagliga personaldispositionerna
anpassas efter arbetsvolyinens växlingar på olika enheter.
Chefen för driftavdelningen befrias härigenom från åtskilliga löpande uppgifter
och kan därför ägna mera tid åt frågor av större räckvidd och företagsledande
uppgifter. Till driftsektionen bör vidare anslutas postbankens
utlandsrörelse, som nu ingår i korrespondensavdelningens uppgifter utan
att ha något funktionssamband med avdelningens övriga åligganden.
Personalsektionen skall handha bankens personaladministration. Hit hör
den rekrytering och utbildning av personal, som banken själv har att ombe
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
sörja, personalvård, frågor om tillsättning av tjänster, ledigheter, förordnanden,
personalregistrering, sjukkontroll, lönefrågor m. m.
Intendentursektionen skall svara för vård, underhåll och tillsyn av postbankens
lokaler och utrustning samt anskaffning av förnödenheter och bokföring
av postbankens inventarier. Förvaltningen av de postverkets fastigheter,
som disponeras av postbanken, bör alltjämt handhas av generalpoststyrelsens
intendentsbyrå. Lokalplanering med hänsyn till arbetsprocessen
och bedömning av användningen av tekniska hjälpmedel i arbetet bör åvila
organisationssektionen. Till intendentursektionen kan lämpligen hänföras
kontorsmaskinverkstaden, som svarar för reparation och underhåll av bankens
kontorsmaskiner, samt den expedition inom den nuvarande registreringsavdelningen,
som effektuerar kundernas blankettbeställningar.
Till finansavdelningen bör hänföras de uppgifter, som nu åvilar låneavdelningen.
Avdelningen skall sålunda handlägga ärenden rörande medelsförvaltningen
och därmed sammanhängande kreditgivning samt upprätta bokslut
för postsparbanken och postgirot. Ehuru några förändringar i fråga om
inriktningen av bankens placeringspolitik icke planeras, måste penning- och
kreditmarknaderna även i fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet och
vara föremål för skickligt bedriven övervakning. Detta är en angelägen uppgift
på grund av kapitalplaceringens stora betydelse för postbankens räntabilitet
och konkurrenskraft. Arbetsuppgifterna inom avdelningen föreslås
fördelade på två sektioner, nämligen en sektion för likviditets- och dagslånefrågor,
obligationslån, kommunkrediter samt borgens- och garantilån och
en sektion för fastighets- och byggnadslån.
Den centrala förvaltningen av postbanken är av speciell natur i förhållande
till postverkets förvaltning i övrigt. Bankens särart markeras bl. a. genom
att postsparbanken och postgirot utgör från postverksamheten skilda ekonomiska
enheter med var sitt bokslut. Dessutom drives bankverksamheten
i direkt konkurrens med ett stort antal företag med liknande verksamhet.
Postbanken kan därför ej betraktas som en byråenhet i vanlig mening. Ansvaret
icke blott för den löpande driften utan även för verksamheten som
sådan, dess ekonomiska resultat och vidareutveckling måste åvila i första
hand bankens egen ledning.
Genom uppdelningen av postbankens verksamhet på tre huvudavsnitt erhålles
ett chefsskikt om tre personer närmast under postbankschefen. Bankens
omedelbara ledning skall utövas av postbankschefen och cheferna för
de tre huvudavdelningarna. Härigenom får bankledningen erforderlig förstärkning
och breddning. Därjämte ernås en för verksamheten förmånlig
begränsning av antalet direkt under postbankschefen lydande tjänstemän.
Beträffande befogenhetsdelegeringen innebär utredningens förslag följande.
Utredningen anser beträffande medelsplaceringsfrågorna, att bankledningen
skall tilldelas rätt att inom ramen för gällande medelsplaceringsreglemente
och i överensstämmelse med av generalpoststyrelsen angivna riktlinjer och
beloppsgränser besluta om placeringar, lån och krediter av olika slag samt
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
köp, byte och försäljning av skattkammarväxlar och obligationer. Förslag
till delegeringsbestämmelser har utarbetats av utredningen.
Enligt utredningens förslag kommer flertalet ärenden, som nu avgöres
av generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige —• under år 1960 sammanlagt
omkring 1 600 ärenden — att behandlas inom postbanken utan
fullmäktiges direkta medverkan. De mera kvalificerade ärendena skall
däremot förbehållas generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige. Hit
hör särskilt stora kapitalplaceringar, boksluten för postsparbanken och
postgirot, dispositionen av vinstmedel, nedskrivning av värdepapper, riktlinjer
och allmänna villkor för lånepolitiken samt ränteförändringar och
dylikt.
Beträffande övriga ärenden anser utredningen, att bankledningen bör erhålla
största möjliga beslutanderätt inom ramen för generalpoststyrelsens
befogenheter och med hänsyn tagen till behovet av samordning med postverksamheten
i övrigt. Sålunda bör till postbanken delegeras befogenhet
bl. a. att fastställa antalet befattningar inom banken i de olika karriärernas
rekryteringsgrader, att antaga och entlediga skrivbiträdes- och postiljonsaspiranter
samt att verkställa utnämningar t. o. m. lönegrad 17. I de fall
postbankschefens beslutanderätt nu är fastställd till visst belopp för varje
särskild utanordning, bör bankens befogenheter i fortsättningen regleras
genom ett budgetförfarande.
I fråga om beslutsformerna framhåller utredningen, att medelsplaceringsfrågorna
på grund av sin särart bör avgöras på högsta nivå inom banken av
ett kollegium bestående av postbankschefen och de tre avdelningscheferna.
Därigenom skulle postbanken erhålla samma form för beslut beträffande
kreditärenden som tillämpas inom bankväsendet i övrigt.
När det gäller övriga ärenden beträffande vilka utredningen föreslagit
befogenhetsdelegering — huvudsakligen personal-, organisations-, drift- och
anskaffningsfrågor -— bör den enrådiga beslutsformen alltjämt gälla. Delegeringen
i dessa ärenden bör därför ske till postbankschefen.
Beträffande de tjänsteförändringar, som föranledes av förslaget, anför
utredningen följande.
För att den föreslagna organisationen skall fungera på avsett sätt är det
angeläget, att i densamma ingår väl kvalificerade personer. Det är därför
nödvändigt, att tjänsterna ges en med tanke härpå avvägd lönemässig värdering.
För postbanken måste en sådan värdering därjämte ta hänsyn till de
löner marknaden erbjuder. Banken löper eljest risk att kunna varken behålla
eller anställa kvalificerade tjänstemän.
Ett företag som postbanken är i särskilt hög grad beroende av vissa enskilda
tjänstemäns insatser. Detta gäller exempelvis i fråga om servicens
utformning, kontorsdriftens rationalisering och kapitalförvaltningen. Det
är därför av synnerlig vikt att till ledande befattningar på dessa områden
kunna knyta kvalificerade krafter. Den stegrade aktiviteten i postbankens
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
verksamhet överhuvudtaget medför vidare ett behov av specialister av olika
slag. Som exempel kan nämnas företagsekonomer, expertis i fråga om modern
kontorsteknik och databehandling samt personal med erfarenhet i kreditfrågor.
De arbetsuppgifter som åvilar avdelningscheferna sammanfattas sålunda.
Chefen för allmänna avdelningen får till huvudsaklig uppgift att leda den
allmänna och ekonomiska planeringen samt att ansvara för handläggningen
av ärenden om servicens utformning och bankens public relations.
Chefen för driftavdelningen skall utöva ledningen av den interna kontorsdriften
samt ansvara för att personalen utnyttjas rationellt, att alla rationaliseringsmöjligheter
tillvaratas genom utnyttjande av modern kontorsteknik
och att arbetet på olika enheter löper utan störningar.
Chefen för finansavdelningen skall ansvara för förvaltningen av det kapital
som innestår i postbanken. Han skall fortlöpande följa laget på pennmgoch
kreditmarknad samt ha det närmaste ansvaret for bedömningen av
bankens finansiella engagemang.
Utredningen föreslår, att chefen för allmänna avdelningen placeras i B 1
samt cheferna för driftavdelningen och finansavdelningen i B 3.
De under avdelningscheferna lydande sektionscheferna bör var och en
inom sitt område få vidsträckt handlingsfrihet. Med dessa befattningar förenat
ansvar, arbetsuppgifternas art samt de krav på erfarenhet och utbildning,
som ställes på befattningarnas innehavare, motiverar enligt utredningen
att de med undantag av chefen för intendentursektionen, som föreslås
placerad i 23 lönegraden, hänföres till byrådirektörsgraderna 26 och 24. Placeringarna
enligt förslaget framgår av följande sammanställning.
Allmänna sektionen |
Allmänna avdelningen |
.............. A 26 .............. A 24 |
PR-sektionen |
» • • • |
|
Juridiska sektionen |
||
Driftsektionen |
Driftavdelningen Byrådirektör |
.............. A 26 |
Organisationssektionen |
» • • • |
.............. A 24 |
Personalsektionen |
» . . . |
|
Intendentursektionen |
Förste byråsekreterare ... |
.............A. 23 |
Finansavdelningen Sektionen för obligationslån, |
............... A 26 |
|
kommunkrediter m. m. |
Byrådirektör |
|
Sektionen för fastighets-och byggnadslån |
.............. A 26 |
|
Dessutom erfordras inom driftavdelningen en tjänst |
som förste byråsekre- |
|
terare i A 21 för föreståndaren för utlandsrörelsen. |
10
Kungi. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
Samtliga tjänster föreslås som extra ordinarie. Förslaget förutsätter att
nya tjänster inrättas bl. a. för avdelningschefer och sektionschefer. Om hänsyn
tages till de tjänster, vilka i den nuvarande organisationen kan anses
motsvara nämnda chefstjänster, uppgår personalökningen till sex tjänstemän.
Utredningen beräknar kostnadsökningen enligt förslaget till ca 250 000
kronor per år. Detta belopp avser nyssnämnda sex chefstjänstemän. En av
postutredningens sekretariat i samarbete med postbankens ledning verkställd
undersökning visar, att ett personaltillskott om ytterligare sex tjänstemän
erfordras inom sektionerna för uppgifter avseende ekonomi, service,
konsulentverksamhet, organisation samt rekrytering och utbildning. Detta
beräknas medföra en ytterligare ökning av den årliga lönekostnaden med
omkring 185 000 kronor. Den totala ökningen av lönekostnaderna skulle därmed
uppgå till ungefär 435 000 kronor per år.
Utredningen framhåller, att genomförandet av den föreslagna organisationen
kan ske utan att utredningens förslag i övrigt avvaktas. Förslaget är
nämligen så utformat, att det skall kunna tillämpas både inom poststyrelsens
nuvarande organisation och inom den framtida organisation, som postutredningen
överväger.
Yttranden
Såväl generalpoststyrelsen som Posttjänstemännens förening och Svenska
postmannaförbundet understryker starkt behovet av en omorganisation av
postbanken. De finner övertygande motiv föreligga för en separat lösning
av bankens problem, innan postutredningens förslag om postverkets centralförvaltning
i dess helhet framlagts.
Tillstyrkande uttalanden om huvuddragen i utredningens förslag har
gjorts av generalpoststyrelsen, Posttjänstemännens förening, Postverkets
kontorspersonals centralförbund och Svenska postmannaförbundet.
Rörande förslagets olika delar innehåller yttrandena i huvudsak följande
synpunkter.
Beträffande allmänna avdelningen har statskontoret framhållit,
att några av de funktioner, som i utredningsförslaget hänförts till
avdelningen — bl. a. prognoser, allmänt ekonomiska utredningar, postbankschefens
kansli och presstjänsten — lämpligen bör förläggas till ett stabsorgan
direkt underställt postbankschefen och förslagsvis benämnt ekonomiskt
sekretariat.
Den centrala ställning inom driftavdelningen, som driftsektionen
intar — inom sektionen arbetar 95 % av bankens personal — anser stats
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
kontoret motivera, att sektionen ensam får utgöra driftavdelning. Återstående
sektioner inom driftavdelningen anser ämbetsverket tillsammans ha så
väsentliga och svårlösta arbetsuppgifter, att det synes lämpligt att de bildar
en särskild avdelning, benämnd administrationsavdelningen.
Personalfunktionens ställning beröres i flera yttranden. Generalpoststyrelsen
framhåller, att med hänsyn till personalärendenas stora omfattning,
betydelse och svårighetsgrad starka skäl kan anföras för att dessa ärenden
anförtros en särskild avdelning under ledning av en personalchef, organisatoriskt
likställd med de tre övriga avdelningscheferna. Liknande synpunkter
framföres av Posttjänstemännens förening och Svenska postmannaforbundet.
Under förutsättning att befogenheterna för chefen för personalsektionen
utformas så att denne kan effektivt fungera som personalchef, tillstyrkes
emellertid utredningens förslag. För att bankledningen skall erhålla
önskvärd förstärkning och breddning, finner Postverkets kontorspersonals
centralförbund det nödvändigt, att personalchefen tillhör den direkta företagsledningen.
Centralförbundet föreslår därför, att personalfunktionen får
bilda egen avdelning.
Vidare ifrågasätter Posttjänstemännens förening och Svenska postmannaförbundet
om icke också organisationssektionen på grund av dess stora betydelse
bör bilda egen avdelning. De accepterar emellertid utredningsförslaget
under förutsättning att chefen för sektionen i likhet med personalchefen
tilldelas så vidsträckta befogenheter att en smidig och effektiv arbetsgång
kan åstadkommas.
Till intendentursektionen önskar Posttjänstemännens förening överföra
alla arbetsuppgifter, som sammanhänger med postbankens lokaldispositioner.
Anskaffning, planering och ombyggnad av erforderliga arbetslokaler bör
i sin helhet handläggas i bankens egen regi och förslagets intendentursektion
organiseras som en fastighets- och intendentursektion.
För att finansavdelningen skall bli en renodlad fond- och låneavdelning,
är det enligt statskontoret rationellt att från densamma till allmänna
avdelningen överföra huvudbokföringen och därmed sammanhängande
bokslutsfrågor.
Förslagen om delegering av befogenheter tillstyrkes i princip
av de remissinstanser, som yttrat sig därom.
Delegeringen till bankledningen beträffande medelsplaceringsfrågor finner
generalpoststyrelsen lämpligt avvägd och statskontoret anför, att de föreslagna
befogenheterna synes stå i god överensstämmelse med vad som
gäller för andra kreditinstituts verksamhet.
I fråga om beslutsrätten i andra ärenden än sådana som avser medelsförvaltningen
är gcncralpoststyrelscn icke nu beredd att gå fullt så långt som
postutredningen ifrågasätter. Delegering av utnämningsrätt bör t.v. icke ske
beträffande andra befattningar än sådana som tillhör kontorsbiträdeskarriären.
Posttjänstemännens förening avstyrker den föreslagna självständiga
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
utnämningsrätten i vad avser befordrade tjänster t. o. in. lönegrad 17 inom
postexpeditörs- och postassistentskarriärerna i avvaktan på postutredningens
förslag i detta hänseende rörande postverkets förvaltning i övrigt. Svenska
postmannaförbundet tillstyrker förslaget om delegering av ulnämningsrätt
till postbanken med avseende på tjänster inom kontorsbiträdes-, postiljons-
och reparatörskarriärerna. Som villkor för sin tillstyrkan ställer dock
förbundet, att några inskränkningar ej får vidtagas i nuvarande system för
ledigförklarande av tjänster inom postbanken och i rätten för funktionärer
med annan placering än inom postbanken att anmäla sig som sökande liksom
ej heller i fråga om det medinflytande, som personalen inom postiljonskarriären
utövar genom förordsfullmäktigeinstitutionen.
Till postutredningens allmänna uttalanden om lönesättningen ansluter
sig generalpoststyrelsen, Posttjänstemännens förening och Svenska
postmannaförbundet.
Generalpoststyrelsen framhåller, att postutredningens förslag till lönesättning
överensstämmer med den uppfattning som styrelsen länge hävdat,
nämligen att postverkets ledande befattningar på byrå-, avdelnings- och sektionschefsnivåerna
samt motsvarande nivåer inom verkets distrikts- och lokalförvaltningar
för närvarande har en lönegradsplacering som icke blott är
oskäligt låg i förhållande till befattningarnas ansvar och arbetsuppgifter utan
även utsätter verket för betydande svårigheter genom den konkurrens om
duglig personal som såväl andra statliga inrättningar som privata företag
utövar. Med hänsyn till den nuvarande lönenivån för postverkets ledande
befattningar kan styrelsen dock för närvarande icke förorda, att chefen för
driftavdelningen placeras i högre lönegrad än B 1. Chefen för personalsektionen
anser styrelsen böra få samma lönegradsställning som cheferna för
drift- och organisationssektionerna.
Posttjänstemännens förening anser, att chefen för den allmänna avdelningen
bör i likhet med de övriga avdelningscheferna inom bankledningen
placeras i B 3. Föreningen yrkar också bestämt på att tjänsten som chef för
driftsektionen på grund av den omfattande arbetsmängden och stora personalstyrkan
inom sektionen skall hänföras till B 1. Vidare bör enligt föreningen
cheferna för public-relation-, personal- och intendentursektionerna
till följd av marknadslöneläget, ansvar respektive göromålens kvalitet placeras
i A 26. Med tanke på den fortgående utvecklingen av bankens utlandsrörelse
och dennas ekonomiska betydelse m. m. hävdas slutligen, att tjänsten
som föreståndare för utlandsavdelningen bör placeras i A 24.
Departementschefen
Postutredningen bär vid sin översyn funnit, att postbankens uppgifter
icke kan tillfredsställande fullgöras med bankens nuvarande organisation.
Den kraftiga rörelseutvecklingen inom såväl postsparbanken som postgirot,
allmänhetens stegrade servicekrav och de senare årens förändringar inom
ankvasendet har enligt utredningens uppfattning radikalt förändrat de
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
förutsättningar, på vilka den nuvarande organisationen bygger. Den omorganisation,
som utredningen anser nödvändig, syftar till en breddning
av bankens administrativa ledning, en mera enhetlig och funktionell arendesfördelning
samt en ytterligare befogenhetsdelegering.
Utredningen föreslår, att postbanken organiseras på tre huvudavdelningar,
nämligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning.
Arbetet inom avdelningarna föreslås fördelat på sektioner. Bankens ledning
närmast under generaldirektören skall enligt förslaget utövas av postbankschefen
och cheferna för de tre huvudavdelningarna. Till bankledningen
skall befogenheter delegeras i jämförelsevis stor utsträckning, särskilt i frågor
som rör medelsförvaltningen. Beslut i medelsplaceringsfrågor skall fattas
kollegialt av postbankschefen och avdelningscheferna. I övriga frågor
skall den enrådiga beslutanderätten bibehållas.
Huvuddragen i organisationsförslaget tillstyrkes av flertalet remissinstanser.
De invändningar som framförts går främst ut på en ytterligare utbyggnad
av avdelningsindelningen. Sålunda anser statskontoret, att motiv finns
för att den föreslagna driftsektionen inom driftavdelningen ensam får utgöra
driftavdelning och att återstående sektioner inom avdelningen, d. v. s.
organisations-, personal- och intendentursektionerna, bildar en särskild avdelning,
benämnd administrationsavdelningen. Statskontoret ifrågasätter
vidare om icke vissa av de uppgifter som anförtrotts allmänna avdelningen
borde hänföras till ett postbankschefen direkt underställt stabsorgan. Förslag
har även framkommit om att göra personal- och organisationssektionerna
till särskilda avdelningar.
Enligt min mening är utredningens förslag väl avvägt. Det syftar icke
till någon ändring av målsättningen för postbankens verksamhet. Avsikten
med förslaget är att göra det möjligt för banken att på ett rationellt och
effektivt sätt fullgöra sina nuvarande uppgifter.
Liksom utredningen anser jag att antalet huvudavdelningar bör utgöra
tre. På samma gång som bankledningen därigenom breddas uppnås den fördelen
att antalet bankchefen direkt underställda tjänstemän i möjligaste
män hålles nere. Jag anser också, att de uppgifter som statskontoret ifrågasätter
förlagda till ett stabsorgan kan tillfredsställande tillgodoses inom allmänna
avdelningen.
Den av utredningen föreslagna befogenhetsdelegeringen, som i princip
lämnats utan erinran av remissinstanserna, anser jag lämplig. Att bankledningens
beslut i medelsplaceringsfrågor i likhet med vad som gäller inom
bankväsendet i övrigt fattas kollegialt föranleder ej heller någon erinran
från min sida.
Som av redogörelsen för utredningens förslag närmare framgår föreslår
utredningen, att cheferna för driftavdelningen och finansavdelningen placeras
i B 3 och chefen för allmänna avdelningen i B 1. Beträffande sektionscheferna
föreslås A 26 för sex tjänster, A 24 för två tjänster och A 23 föi en
tjänst. Dessutom föreslår utredningen att föreståndaren för utlandsrörelsen
placeras i A 21. Mot förslagen har vissa erinringar framförts. Sålunda anser
generalpost styrelsen, att chefen för driftavdelningen bör placeras i B 1 och
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
att chefen för personalsektionen, som utredningen föreslagit i A 24, bör hänföras
till A 26. Ytterligare förslag om bättre löneställning har framförts av
Posttjänstemännens förening.
För min del tillstyrker jag utredningens förslag beträffande cheferna för
huvudavdelningarna. Jag anser att tjänstetiteln för dessa chefer bör vara
avdelningschef. Beträffande övriga tjänster föreslår jag icke annan ändring
av vad utredningen föreslagit än att chefen för personalsektionen bör placeras
i A 26. Statstjänstemännens riksförbund har vid överläggningar förklarat
sig icke ha något att erinra mot de av mig ifrågasatta lönegradsplaceringarna.
Liksom utredningen föreslår jag, att samtliga nytillkommande tjänster
t. v. inrättas som extra ordinarie. Detta betyder att tjänsterna på löneplan
B och i A 26 skall inrättas av Kungl. Maj:t samt övriga tjänster av generalpoststyrelsen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar
som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet av omorganisationsförslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
medgiva att postbanken omorganiseras efter i huvudsak
de riktlinjer som jag i det föregående förordat.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Curt Ohrncr
Tablå över postbankens nuvarande organisation
Kansli
Organisations*
avdelning
Kontroll avdelning -
Inköps avdelning -
Låncavdel -
Reklam avdelning -
Postbankschef
Avdelningsdirektör
Postsparbanken
Postgiro kontoret -
Statens
intressekontor
Skatteavdel ningar -
Gemensamma
enheter
to
«*•»*
a
a
Öl
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
Stockholm 1961. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
611123
Tablå över postutredningens förslag till ny organisation för postbanken
to
''■—I
<§
&
to
05
Postgiro kontoret -
Statens
intressekontor
Gemensamma
enheter
Postsparbanken
Sekreterare
Intern
kontroll
Sektion för
fastighets- och
byggnadslån
Postbankschef
Allmän avdelning
chef
Allmän
sektion
Juridisk
sektion
Organisations sektion -
Personal sektion -
Intendentur sektion -
Sektion för
obligationslån,
kommunkrediter m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961