Kungl. Maj:ts proposition nr 176 dr 1961
1
Nr 176
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande
av vissa kostnader för bärgning m.m. av regalskeppet
Wasa; given Stockholms slott den 6 oktober
1961.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
/ Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen äskas för bärgning m. m. av regalskeppet Wasa för
tiden intill den 30 juni 1962 ett reservationsanslag av 2,7 miljoner kronor på
tilläggsstat I för innevarande budgetår.
1—2868 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961 1 saml. Nr 176
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 6 oktober 1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Edenman,
Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och handelsdepartementen
fråga om anvisande av medel å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1961/62 till bestridande av vissa kostnader för bärgning m. m.
av regalskeppet Wasa och anför därvid följande.
Hösten 1956 återfanns vraket efter regalskeppet Wasa, som den 10
augusti 1628 sjunkit på Stockholms ström. Efter undersökningar upptogs
arbetet med att söka bärga Wasa. Arbetet uppdrogs år 1959 åt en av Kungl.
Maj:t tillsatt särskild nämnd, Wasanämnden. Våren 1961 lyckades man
lyfta fartyget över vattenytan. Avsikten är nu att tills vidare utställa Wasa
på Djurgården i Stockholm. Konserverings- och andra arbeten på fartyget
pågår och beräknas fortgå under flera år.
Wasanämnden har i skrivelser den 27 juli och den 9 september 1961 hos
Kungl. Maj :t anhållit om anvisande av medel till arbetena med Wasa.
Innan jag redogör för skrivelserna vill jag emellertid lämna vissa uppgifter
om bärgningsarbetet.
Bärgningsarbetet
Åren 1957-—1958 undersöktes möjligheterna att bärga Wasa under ledning
av en kommitté, i vilken bland andra marinen och Bergnings- och
Dykeri AB Neptun var företrädda.
Genom beslut den 30 september 1959 föreskrev Kungl. Maj :t, att det fortsatta
arbetet med bärgningen av regalskeppet Wasa skulle has om hand av
en särskild nämnd, den förut omförmälda Wasanämnden, och att dispositionsrätten
till skeppet skulle tills vidare överföras från marinförvaltningen
till nämnden. Härjämte meddelades vissa bestämmelser angående Wasanämnden.
Enligt dessa ankommer det på Wasanämnden att leda det fortsatta
arbetet med bärgning av regalskeppet Wasa och därmed sammanhängande
frågor. Det åligger härvid nämnden särskilt att uppgöra en plan
för det fortsatta bärgningsarbetet samt beräkna kostnaderna för planens
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961
utförande, att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande slutligt omhändertagande
och utställande — i första hand genom statens sjöhistoriska
museum — av skeppet och därmed sammanhängande fynd samt beräkna
kostnaderna härför, att föranstalta om anskaffning av erforderliga medel
och förvalta erhållna medel, att anställa för bärgningsarbetet erforderlig
personal samt att handhava upplysningsverksamheten kring Wasa.
Våren 1957 påbörjades undersökningar rörande de tekniska och ekonomiska
möjligheterna att bärga Wasa. Undersökningarna och vidtagna förberedande
bärgningsåtgärder gav belägg för att en bärgning hade utsikter
att lyckas. Omfattande förberedelser för en bärgning av skeppet vidtogs
och under åren 1958 och 1959 pågick arbetena härmed. Arbetena — bland
annat mycket krävande dykeriarbeten — utfördes av marinens dykarskola
såsom ett led i utbildningen av marinens dykare samt av Neptunbolaget.
Under denna tid flyttades Wasa i 18 etapper till grundare vatten nära
Kastellholmen.
Efter ingående studier av olika alternativ bestämdes att den slutliga
bärgningen av Wasa skulle ske genom en utveckling av den konventionella
pontonmetoden med hydrauliska domkrafter.
Arbete med tätning och förstärkning av skrovet, inbyggnad av akterskeppet
och igensättning av kanonportar pågick från sommaren 1960 till
och med våren 1961. Våren 1961 drogs vajrar under skrovet och detsamma
trimmades, varefter lyftningen påbörjades. Först vid denna tid kunde man
bedöma om hållfastheten hos skrovet verkligen skulle medge en bärgning.
Den 24 april 1961 nådde vrakets översta delar vattenytan och den 4 maj
1961 kunde skrovet bogseras in i Gustav V :s docka på Beckholmen och
placeras på en speciellt byggd, 56 meter lång betongponton. Nämnda ponton
har sedermera försetts med en överbyggnad, som i färdigt skick skall
skydda skrovet mot väder, vind och uttorkning samt möjliggöra dess konservering.
Pontonen med skrovet avses skola hösten 1961 bogseras från Beckholmen
för att förtöjas vid det närbelägna Alkärret på Södra Djurgården.
Där har iordningställts ett område — det s. k. Wasavarvet — med
plats för visning av skeppet, utställningshall för konserverade fynd, lokal
för visning av film om bärgningen, konditoriserveringslokal, verkstadslokaler
för skeppsbyggare, arkeologer och konservatorer m. m. Avsikten är
att Wasa skall kvarbli vid Alkärret intill dess anordningar vidtagits för
fartygets slutliga utställande. Enligt nämndens bedömning torde fartyget
kvarbli vid Alkärret åtminstone 5—7 år.
Skeppets skrov har efter bärgningen befunnits vara efter omständigheterna
i stort sett väl bevarat. Dock är akterskeppets överbyggnad illa
åtgången, huvuddäcket och brädgången är också raserade. Kvarvarande
däcksbalkar och stöttor ger emellertid en god uppfattning om skeppets
ursprungliga utseende.
De arbetsuppgifter som i första hand är aktuella sedan skeppet lyfts
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961
hänför sig i huvudsak till tre områden, nämligen arkeologiska undersökningar,
konserveringsarbeten på skrov och lösa föremål samt restaurering.
Redan under de första åren av bärgningsarbetet gjordes ett mycket stort
antal fynd av kulturhistoriskt och konsthistoriskt värde. Ytterligare fynd
gjordes under år 1961 i samband med den numera avslutade utgrävningen
av skrovet. Redan på ett tidigt stadium deltog arkeologer i omhändertagandet
av dessa fynd och arkeologerna har sedan utfört ett omfattande
och givande arbete. Avsevärda mängder lösa föremål har emellertid
ännu icke blivit kulturhistoriskt undersökta.
Så snart skrovet lyfts ovan vattnet, erfordrades åtgärder för att hindra
att träet i skrovet genom uttorkning skulle deformeras och spricka i sådan
omfattning att hållfastheten äventyrades; provisoriskt har detta lösts genom
vattenbegjutning. På längre sikt erfordras konservering i någon form av
skrovet. Olika metoder härför har övervägts; numera har bestämts att
polyetylenglykol skall användas och denna vätska kommer successivt att
ersätta det vatten som finnes i det vattenlagrade virket. Glykolet verkar
även armerande på träets ytskikt så att detta inte flagnar av eller faller
bort. Slutligen måste åtgärder vidtagas för att skydda träet mot svampangrepp,
vartill användes exempelvis bolidensalt. För konserveringsarbetena
har på Beckholmen uppförts en särskild konserveringsanstalt.
Den sista etappen av de nu pågående arbetena med Wasa kommer att
avse skeppets restaurering. Såväl före bärgningen som under utgrävningarna
i fartyget har tillvaratagits ett stort antal lösa delar som man om möjligt
skall anbringa på ursprungliga platser. Ytterligare delar kvarligger
emellertid alltjämt på sjöbottnen.
Bärgningsarbetet på den ursprungliga fyndplatsen är inställt tills vidare,
enär skrovet och den stora mängden lagrade lösa fynd ger konservatorerna
sysselsättning för lång tid framåt.
Kostnader och intäkter vid bärgningsarbetet franFtill sommaren}1961
Rörande de ekonomiska förutsättningarna för arbetet med bärgning
m. m. av Wasa lämnade chefen för försvarsdepartementet i ett interpellationssvar
i riksdagens andra kammare den 16 maj 1961 en på uppgifter från
Wasanämnden grundad redogörelse för den ekonomiska situationen vid
bärgningsarbetet, sådan denna tedde sig vid en tidpunkt då fartyget just
skulle lyftas och innan man ännu hade möjlighet att göra några närmare
beräkningar av de framtida kostnaderna.
I denna redogörelse hette det bland annat följande.
Anläggningskostnaderna för Wasas omhändertagande under rekonstruktionstiden
har av nämnden beräknats till 3,2 miljoner kronor. Dessa fördelar
sig med 400 000 kronor för konserveringsverkstad på Beckholmen,
800 000 kronor för ponton, 1,2 miljon kronor för pontonens överbyggnad,
200 000 kronor för ekonomibyggnader samt 600 000 kronor för utställnings
-
Kungl. Mcij:ts proposition nr 176 år 1961
5
anordningar. Kostnaderna för administration, bärgning, arkeologisk undersökning,
konservering och skeppsrekonstruktion beräknas för tiden intill den
1 januari 1962 till cirka 1,2 miljon kronor. Av angivna kostnader, sammanlagt
cirka 4,4 miljoner kronor, beräknas cirka 2,7 miljoner kronor kunna
täckas enligt följande. Av lotterimedel har hittills anvisats 900 000 kronor.
Donationsmedel och biljettintäkter m. in. har intill den 1 mars i år inbringat
närmare 450 000 kronor. Intäkterna under innevarande år beräknas uppgå
till ytterligare 300 000 kronor genom inträdesavgifter och 100 000 kronor
genom affärsmässiga uppgörelser. Wasanämnden beräknas kunna anskaffa
cirka 1 miljon kronor genom donation och riksinsamling. Utöver nu angivna
intäkter, cirka 2,7 miljoner kronor, finns alltså ett medelsbehov av
ytterligare cirka 1,6 miljon kronor. Hur detta återstående medelsbehov
skall täckas kan inte nu anges, men möjligheter torde finnas att för en del
av nämnda medelsbehov ytterligare lotterimedel ställes till förfogande. Det
bör i sammanhanget påpekas, att kostnadsökningar kan uppstå på grund
av oförutsedda svårigheter med arbetet på Wasa. Det bör vidare framhållas
att vid nu angivna kostnadsberäkningar hänsyn icke tagits till de
tjänster, som kostnadsfritt gjorts av marinen, Neptunbolaget m. fl.
Kostnaderna för skeppets konservering och restaurerande för tiden efter
1961 fram till tiden för ett museibygge beräknas kunna i stort sett täckas
med intäkter från biljettförsäljning samt royalty från bokförlag och souvenirförsäljning.
På grundval av de återgivna kostnadskalkylerna lämnade Kungl. Maj :t
kort därefter -— den 9 juni 1961 — av lotterimedel ett ytterligare bidrag,
uppgående till 600 000 kronor, till Wasanämnden.
I detta sammanhang torde också böra nämnas, att en stiftelse, Stiftelsen
Wasa Rediviva, bildats till stöd för verksamheten kring Wasa.
Denna stiftelse, som konstituerades den 10 november 1960 under medverkan
från Wasanämndens sida, har enligt sina stadgar till ändamål att i
den omfattning och på de villkor stiftelsens styrelse bestämmer bidraga till
kostnaderna för bärgning, slutligt omhändertagande och utställande av
regalskeppet Wasa, upplysningsverksamhet kring Wasa samt övriga därmed
sammanhängande åtgärder. Stiftelsen skall enligt stadgarna för erhållande
av erforderliga medel för tillgodoseende av stiftelsens ändamål mot
ersättning lämna information i Sverige och utomlands rörande Wasa genom
press, radio, television, föredrag, utställningar, trycksaker och dylikt samt
anordna lotterier, insamlingar in. in. Stiftelsen skall även i övrigt ta tillvara
de möjligheter, som finnes för stiftelsen att erhålla medel för sitt ändamål.
För utbetalningar bör enligt stadgarna tas i anspråk ej blott avkastningen
av stiftelsens medel utan jämväl dess kapital. Ledamöterna av stiftelsens
styrelse utses av Wasanämnden.
Stiftelsens tillgångar härrör till största delen från de av Svenska handelsbanken
till stiftelsen överlämnade inkomsterna från försäljningen av den
s. k. Wasapenningen. Försäljningen var förenad med ett lotteri, till
vilket banken genom Kungl. Maj:ts resolution den 30 juni 1960
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961
erhållit tillstånd. Det länrnade lotteritillståndet förutsatte enligt resolutionen
att banken skulle anordna ett lotteri i samband med en insamlingsaktion
hos allmänheten, som banken avsåge att i samråd med Wasanämnden
anordna till förmån för nämndens verksamhet, ävensom att det
netto som uppstode skulle oavkortat tillföras Wasanämnden, därvid banken
skulle svara för indirekta kostnader avseende skyltmaterial, sälj folders
m. m.
Stiftelsens inkomster intill början av augusti 1961 utgjorde avrundat
1 092 000 kronor och dess utgifter under samma tid avrundat 197 000 kronor.
Stiftelsens behållning utgjorde följaktligen omkring 895 000 kronor,
varav 806 000 kronor uppges hänföra sig till Wasapenningen.
Wasanäinndens framställningar
I sina förenämnda skrivelser den 27 juli och den 9 september 1961 har
Wasanämnden lämnat redogörelser för hittillsvarande kostnader för bärgningsarbetet
samt framlagt kalkyler avseende kostnader och medelsbehov
dels under återstoden av år 1961, dels ock under tiden den 1 januari 1962—
den 30 juni 1963. I den senare av de två skrivelserna, vilken skrivelse utgår
från läget den 1 september 1961, framlägges följande beräkningar.
Tiden fram till den 1 januari 1962. Anläggnings- och inventariekostnaderna
beräknades tidigare skola uppgå till 3 200 000 kronor, varav för pontonen
2 000 000 kronor, för Wasavarvet 800 000 kronor och för konserveringsverkstaden
400 000 kronor. Kostnadsberäkningarna för nämnda objekt,
vilka nu i det närmaste är färdigställda, kan enligt nämnden alltjämt godtagas.
Emellertid har i fråga om anläggningar och inventarier behov visat
sig föreligga av vissa utvidgningar och kompletteringar. Kostnaderna härför
beräknas till 930 000 kronor. Härav hänför sig 500 000 kronor till utökningar
av Wasavarvet, 45 000 kronor till utökning av konserveringsverkstaden
och 385 000 kronor till ytterligare inventarier och maskinutrustning.
Anläggnings- och inventariekostnaderna fram till den 1 januari 1962 skulle
således komma att uppgå till (3 200 000 + 930 000 =) 4 130 000 kronor. I
dessa kostnader ingår icke de naturaprestationer, som gjorts av marinen
och av Neptunbolaget.
Driftskostnaderna från bärgningsarbetets början fram till den 1 januari
1962 beräknar nämnden till omkring 2 090 000 kronor, varav på tiden den
1 september—den 31 december 1961 belöper 774 000 kronor.
Sammanlagt skulle sålunda Wasanämndens kostnader för bärgningen och
därmed sammanhängande arbeten fram till den 1 januari 1962 komma att
uppgå till (4 130 000 + 2 090 000 =) 6 220 000 kronor.
Till nämnden influtna medel fram till den 1 september 1961 uppgår till
cirka 2 470 000 kronor. Härav utgör 1 500 000 kronor av Kungl. Maj:t beviljade
bidrag av lotterimedel, omkring 256 000 kronor bidrag från samman
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961
7
slutningar och enskilda, omkring 592 000 kronor inträdesavgifter och omkring
122 000 kronor andra intäkter. Härtill bör läggas ett belopp av
1 000 000 kronor, som utgör det avrundade värdet av de donationer av material
m. in., som nämnden erhållit.
För tiden den 1 september—den 31 december 1961 räknar nämnden med
inkomster om 450 000 kronor. Härav utgöres 400 000 kronor av ett av Stiftelsen
Wasa Rediviva i september 1961 beviljat bidrag samt 50 000 kronor
av de beräknade intäkterna från visningarna under hösten 1961.
Nämndens sammanlagda inkomster fram till den 1 januari 1962 skulle
1 enlighet härmed komma att uppgå till (2 470 000 + 1 000 000 + 450 000 =)
3 920 000 kronor.
Följaktligen redovisar Wasanämnden ett icke täckt medelsbehov för
tiden fram till den 1 januari 1962 av (6 220 000 — 3 920 000 =) 2 300 000
kronor.
Tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963. Ytterligare anläggningsoch
inventariekostnader utöver de i det föregående angivna beräknar nämnden
skola, innan frågan om uppförande av ett permanent Wasamuseum
aktualiseras, uppkomma endast i mindre omfattning. Såvitt nämnden nu
kan överblicka erfordras härvidlag endast dels att pontonen förses med en
mera tillfredsställande uppstöttning av skrovet till en kostnad av storleksordningen
100 000 kronor, dels ock att en särskild lagerlokal till en kostnad
av omkring 200 000 kronor anordnas för förvaring av fynd som konserverats
men ännu icke kunnat bearbetas ur arkeologisk synpunkt. Medlen till uppstöttningen
erfordras under första kvartalet 1962, medlen till lagerlokalen
under andra halvåret 1962.
Från januari 1962 beräknas driftskostnaderna bli ungefär lika stora
som man under senare delen av år 1961 haft anledning räkna med. En
minskning i kostnaderna för bärgnings- och förstärkningsarbetena förutses
härvid samtidigt som kostnaderna för konserveringsarbetena ökar och kostnader
för påbörjande av restaureringsarbetena på skrovet tillkommer.
Driftskostnaderna under tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 för
verksamheten angiver nämnden, som härvid utgår från 1961 års lönenivå,
till i genomsnitt 135 000 kronor för månad.
1 enlighet med det anförda skulle kostnaderna för tiden den 1 januari
1962—den 30 juni 1963 uppgå till (100 000 + 200 000 + 18 x 135 000 =)
2 730 000 kronor, varav 910 000 kronor för tiden den 1 januari—den 30 juni
1962 samt 1 820 000 kronor för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963.
Under nämnda tid beräknas inflyta intäkter om i genomsnitt 66 000
kronor i månaden eller sammanlagt (18 X 66 000 =) 1 188 000 kronor.
Nämnden anger på grundval av de återgivna beräkningarna sitt medelsbehov
för tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 till (2 730 000 —
1 188 000 —) 1 542 000 kronor, varav 514 000 kronor för tiden den 1 januari
—den 30 juni 1962 och 1 028 000 kronor för tiden den 1 juli 1962—den 30
juni 1963.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961
Wasanämnden påpekar att kostnadsuppgifterna — speciellt i fråga om
konservering och restaurering — är osäkra. Beräkningarna av visningsintäkterna
angives vara mycket approximativa.
Wasanämnden hemställer, under åberopande av det anförda, att Kungl.
Maj :t måtte ställa till nämndens förfogande för återstående del av år 1961
ett belopp av 2 300 000 kronor, för tiden den 1 januari—den 30 juni 1962
ett belopp av 514 000 kronor samt för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni
1963 ett belopp av 1 028 000 kronor. Sammanlagt äskar nämnden sålunda
3 842 000 kronor.
Departementschefen
Det år 1628 sjunkna regalskeppet Wasa, som man år 1961 efter flera
års arbete lyckats bärga, utgör det enda bevarade exemplet på sextonhundratalets
skeppsbyggnadskonst. Ur denna synpunkt är skeppet i dag en
nationell tillgång, som också har tilldragit sig uppmärksamhet utomlands.
Härtill kommer att fartyget även ur konsthistoriska och allmänt kulturhistoriska
synpunkter är en givande fyndkälla för forskningen.
Arbetet med bärgning och tillfälligt omhändertagande av Wasa har
anförtrotts åt den av Kungl. Maj :t tillsatta Wasanämnden. Nämndens uppdrag
omfattar även att lämna förslag till slutligt omhändertagande och utställande
av fartyget. Nämnden har haft betydande svårigheter vid planeringen
av arbetet. Sålunda saknas tidigare erfarenheter av bärgningsarbete
av ifrågavarande slag. Länge var det också oklart, om skeppet verkligen
skulle motstå påfrestningarna vid en bärgning och om bärgningen
skulle kunna fullföljas.
Av nu nämnda skäl har kostnaderna för bärgningsarbetet varit svåra att
beräkna. Först sommaren 1961 har man erhållit förutsättningar att bedöma
kostnaderna för att bevara skrovet och utställa detsamma. Wasanämnden
beräknade i september 1961 kostnaderna fram till den 1 januari 1962 till
6 220 000 kronor. Vid samma tidpunkt uppskattade nämnden kostnaderna
för första halvåret 1962 till 910 000 kronor och för nästa budgetår till
1 820 000 kronor. Nämnda belopp innefattar icke värdet av marinens och
Neptunbolagets m. fl. insatser, vilket enligt vad jag inhämtat kan uppskattas
till ett par miljoner kronor.
Arbetet med bärgningen och det fortsatta omhändertagandet av Wasa
kom redan från början att uppfattas såsom en angelägenhet, vilken kunde
påräkna intresse i vida kretsar. I enlighet härmed bedömdes vid
organiserandet av bärgningen och dess finansiering en betydande ekonomisk
insats från företag och enskilda kunna påräknas. Wasanämnden
fick därför vid sin tillkomst år 1959 fria händer att skaffa
medel till Wasas omhändertagande. De förväntningar man sålunda
hyst i fråga om allmänhetens intresse och offervilja har infriats. Så
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961
lunda bär Wasanämnden fram till den 1 september 1961 erbållit i bidrag
från icke statligt håll och i inträdesavgifter närmare 1 miljon kronor samt
1 donationer av material in. in. likaledes omkring 1 miljon kronor. Neptunbolagets
insatser vid bärgningen bör också nämnas i detta sammanhang.
Därjämte har den fristående Stiftelsen Wasa Rediviva huvudsakligen genom
en med lotteri förenad försäljning till allmänheten av den s. k. Wasapenningen
kunnat till hithörande ändamål bringa samman omkring 1 miljon
kronor.
Emellertid beräknar Wasanämnden att — trots att den, utöver ovannämnda
bidrag och donationer, erhållit bidrag av lotterimedel med sammanlagt
1,5 miljon kronor samt fått utfästelse om ett bidrag innevarande
höst om 400 000 kronor från Stiftelsen Wasa Rediviva —- nämndens utgifter
kommer att överstiga dess inkomster för den tid, man nu anser sig kunna
överblicka, nämligen fram till den 1 juli 1963. Bristen anger nämnden för
tiden fram till den 1 januari 1962 till 2 300 000 kronor, för tiden den 1
januari—den 30 juni 1962 till 514 000 kronor och för tiden den 1 juli 1962—
den 30 juni 1963 till 1 028 000 kronor. Wasanämnden hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte tillskjuta erforderliga medel.
Såsom jag hade anledning framhålla i en debatt den 16 maj 1961 i riksdagens
andra kammare har man ansett det lämpligt att, då möjlighet visat
sig föreligga att även under år 1961 på frivillig väg skaffa pengar för det
fortsatta arbetet, i första hand utnyttja denna väg. Jag framhöll vidare vid
detta tillfälle, att regeringen dock vore väl medveten om att det kunde bli
nödvändigt att hos riksdagen begära anslag för ändamålet. Då de av
Wasanämnden beräknade kostnaderna för arbetet icke obetydligt överstiger
de kostnader, som man räknade med våren 1961, synes nu nödvändigt att
över riksstaten anvisa medel för den fortsatta bärgningen m. m. av Wasa.
Med hänsyn till att behov av medel enligt Wasanämndens beräkningar uppkommer
redan denna höst torde det bli erforderligt, att visst belopp anvisas
å tilläggsstat I för innevarande budgetår. Medelsanvisningen bör härvid
beräknas så att den kan täcka medelsbehovet fram till den 1 juli 1962.
Jag förutsätter, att i första hand det av Stiftelsen Wasa Rediviva avsatta
beloppet tages i anspråk. Härutöver bar nämnden — under framhållande
av att kostnads- och intäktsberäkningarna med nödvändighet måste bli
osäkra -— angivit resterande medelsbehov till (2 300 000 + 514 000 =)
2 814 000 kronor. För egen del vill jag föreslå att ett belopp av 2 700 000
kronor anvisas för ändamålet. Medlen bör anvisas såsom ett under fjärde
huvudtiteln uppfört reservationsanslag, benämnt Bärgning in. in. av regalskeppet
Wasa. Den omständigheten, att anslaget uppföres under fjärde
huvudtiteln, bör självfallet icke medföra att anslaget får inkräkta på den
totala kostnadsramen för försvaret.
Nämndens medelsäskande för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963
torde få upptas till prövning i samband med övriga medelsäskanden för
nästa budgetår.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961
Det torde få förutsättas, att, därest under innevarande budgetår behov
av ytterligare medel till hithörande ändamål skulle uppkomma, detta behov
kan täckas i annan ordning än genom medelsanvisning över riksstaten. Jag
vill särskilt erinra om att Stiftelsen Wasa Rediviva ju enligt sina stadgar
har till uppgift att i den omfattning och på de villkor stiftelsens styrelse
bestämmer bidraga till, bland annat, kostnaderna för bärgning, slutligt omhändertagande
och utställande av regalskeppet Wasa. Jag förutsätter,
att stiftelsen vid behov kommer att ytterligare bidraga till kostnaderna
för bärgningsarbetet. Jag hänvisar härvid till att en stor del av stiftelsens
tillgångar härrör från den med ett lotteri förenade försäljningen av
den s. k. Wasapenningen, vars netto enligt det av Kungl. Maj :t lämnade
lotteritillståndet skulle tillföras Wasanämnden men som av lotterianordnaren
i stället överlämnats till stiftelsen. I sammanhanget må nämnas att
stiftelsens odisponerade tillgångar — sedan i september 1961 ett belopp av
400 000 kronor avsatts för Wasanämndens arbeten hösten 1961 -— uppgår
till omkring 500 000 kronor.
Även om medel till bärgningen m. m. av Wasa, som här föreslagits, anvisas
över budgeten, föreligger alltjämt behov av ekonomiskt stöd till Wasaverksamheten
från enskilt håll. Jag förutsätter därför, att planerade insamlingsaktioner
fullföljes liksom att på längre sikt ytterligare aktioner överväges.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1961/62 under fjärde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Kungl.
Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hugo Grimlund
Sthlni 1961. K. L. Beckmans Boktr.