Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

1

Nr 175

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr
253), m. m.; given Stockholms slott den 29 september
1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253);

2) lag om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr
319); samt

3) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1963—1966
m. m.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kommunala vallagens bestämmelser om poströstning
ändras i fråga om mindre kommunalval samt att kravet på röstlängdsutdrag
vid röstning inför särskilda röstmottagare slopas vid kommunala
val liksom tidigare skett för andrakammarvalens del.

Beträffande poströstningen innebär förslaget, att den nu på valdagen
förekommande poströstningen vid allmänna municipal- och kyrkofullmäktigval
samt vid andra än allmänna kommunalval som regel i stället skall
äga rum närmaste helgfria dag före valdagen. Rätt att poströsta nämnda
dag föreslås tillkomma dem som f. n. äger poströsta på valdagen.

Röstlängdsutdragen skall enligt förslaget ersättas med röstkort. Förslagets
bestämmelser om kortens upprättande och användningen av dem
överensstämmer i stort sett med motsvarande regler för andrakammarval.
Allmänt utsändande av röstkort blir obligatoriskt vid alla allmänna och
1 —Bilxang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 175

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

flertalet särskilda kommunalval. Korten avses få göras gemensamma för
flera kommunalval av skilda slag.

Vidare framläggs i propositionen förslag till ändring i kommunala vallagen
och landstingslagen för att hindra att plats i landsting kommer att
stå tom vid landstingsmans avgång. Ny sammanräkning för utseende av
suppleant föreslås skola äga rum så snart alla suppleanter för landstingsman
inkallats till ordinarie landstingsmän eller eljest avgått som suppleanter.
Härjämte föreslås att skyldigheten för länsstyrelsen att kungöra utgången
av kommunalval upphäves.

Slutligen föreslås att det provisoriska valsystem, som 1954 antogs för
kommunalvalen och som enligt nuvarande bestämmelser skall tillämpas
t. o. m. den valperiod som utgår 1962, skall gälla även med avseende å kommunalvalen
för perioden 1963—1966.

Bestämmelserna om ny sammanräkning för utseende av suppleant för
landstingsman avses träda i kraft den 1 januari 1963 och övriga ändringar
i kommunala vallagen den 1 januari 1962.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas dels att 35—39 §§, 44 § 3 mom., 49 § 3 mom. samt
51, 54, 56, 59 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 19301 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att i samma lag skall införas
i 5 kap. en ny paragraf, betecknad 19 §, och i 7 kap. närmast efter 53 § en ny
paragraf, betecknad 53 a §, av nedan angiven lydelse, dels ock att rubriken
till 5 kap. samma lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 KAP.

Om vals kungörande och förrättande Om vals förberedande, kungörande och

förrättande

19 §.

1 mom. Då kommunalval skall
förrättas, skall, i den mån icke Konungen
annorledes förordnar, för envar
i röstlängden som röstberättigad
vid valet upptagen person genom valnämndens
eller magistratens försorg
upprättas röstkort, utvisande
den röstberättigades namn, yrke eller
titel, det valdistrikt den röstberättigade
tillhör, dagen för valet
samt den myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkning för den
valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort må upprättas gemensamt
för flera kommunalval. Är väljaren
icke röstberättigad vid samtliga valen,
skall förhållandet tydligt angivas
å kortet.

1 Senaste lydelse av 35 § 1 mom., se SFS 1948:198, av 35 § 2 och 3 mom., 36 § 1 och 2 mom.
samt 37 och 38 §§, se SFS 1956:300, av 36 § 3’mom. och 59 §, se SFS 1942:177, av 39 §, se SFS
1957:160, av 51 §, se SFS 1959:60, samt av 60 §, se SFS 1960:60.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Röstkorten skola senast å tjugofemte
dagen före valdagen eller, om
korten avse flera val som förrättas
å olika dagar, å samma tid före den
första valdagen med posten översändas
till de röstberättigade.

Upprättande och utsändande av
röstkort enligt detta moment erfordras
ej för val, som icke är allmänt,
om tidigare utsända röstkort enligt
3 mom. må användas vid valet.

2 m o m. Har röstkort förkommit,
icke utsänts eller ej kommit den
röstberättigade till handa, äger den
röstberättigade efter därom gjord
framställning erhålla röstkort. Röstberättigad
som avses i 35 § 2 eller 3
mom. äger, innan röstkorten blivit
på sätt ovan i 1 mom. sägs översända
till de röstberättigade, efter framställning
erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden eller magistraten.
Vid framställningen skall
uppgivas den röstberättigades fullständiga
namn och födelsetid samt
hemvist i den ort, där han är uppförd
i röstlängd. Där så begäres, skall
röstkortet med posten tillställas den
röstberättigade. Möter för upprättande
av röstkort hinder, som icke
omedelbart kan delgivas sökanden,
skall meddelande med angivande av
hindrets art ofördröjligen översändas
till honom.

Röstkort må ej utlämnas före det
röstlängden blivit, på sått i lagen om
val till riksdagen sägs, underskriven
eller försedd med intyg, att anmärkning
mot densamma ej inom behörig
tid framställts, ej heller senare än
dagen före valdagen.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 m o m. Röstkort som utfärdats
för visst eller vissa val må användas

35

1 m o m. Är någon på grund av
vistelse å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid
valförrättning för det valdistrikt, där
han är i röstlängden uppförd, må
han å valdagen avlämna valsedel,
avseende valet i valkretsen dit nämnda
distrikt hör, å fast postanstalt.
Den som vårdas å sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken postanstalt
finnes inrättad, må å valdagen där
avlämna valsedel, som nyss sagts,
ändock att sjukvårdsanstalten är belägen
å den ort, där han är i röstlängden
uppförd.

2 m o in. Kan med skäl antagas,
att röstberättigad kominer att å valdagen
vistas utom riket eller att röst -

vid samma slags val, som hålles därefter,
såframt röstlängden alltjämt
länder till efterrättelse.

\ mom. Närmare föreskrifter i
avseende å röstkortens upprättande
meddelas av Konungen.

§•

1 in o m. Vid allmänt val av landstings
män, kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket
Konungen förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å
valdagen, må röstberättigad som på
grund av vistelse å annan ort inom
riket är förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättning för det
valdistrikt, där han är uppförd i
röstlängden, å valdagen avlämna valsedel
å postanstalt. Vid val som nu
sagts må den, som vårdas å sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken
postanstalt finnes inrättad, å valdagen
där avlämna valsedel, ändock
att sjukvårdsanstalten är belägen å
den ort, där väljaren är uppförd i
röstlängden.

Vid annat kommunalval än som
avses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före valdagen
avlämna valsedel å postanstalt,
om det med skäl kan antagas
att den röstberättigade på grund av
vistelse å annan ort inom riket eller
på grund av vård å sjukvårdsanstalt
inom riket är förhindrad att utöva
sin rösträtt å valdagen.

2 in o in. Kan med skäl antagas,
att röstberättigad kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

berättigad, vilken utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller
annan personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid
enskilt järnvägsföretag eller vid
post-, tull- eller lotsverket, till följd
av tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å fast postanstalt inom riket.

3 in o in. Vistas röstberättigad
utom riket och kan med skäl antagas,
att han till följd härav eller till
följd av tjänsteutövning som i 2
mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt
å valdagen inom riket, äger han
avlämna valsedel, avseende valet i
den valkrets där han är i röstlängd
upptagen, å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

36

1 mom. Väljare, som avlämnar
valsedel enligt 35 §, skall innehava
för sådant ändamål utfärdat utdrag
ur röstlängden i det valdistrikt han
tillhör, utvisande att han där är upptagen
såsom röstberättigad vid valet,
dagen för valet samt den myndighet,
som skall verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna.
Röstlängds utdrag tecknas å ytterkuvert,
varom förmäles i 38 §. Formulär
till utdrag fastställes av
Konungen.

röstberättigad, vilken utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller
annan personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid
enskilt järnvägsföretag eller vid
post-, tull- eller lotsverket, till följd
av tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel å postanstalt inom
riket.

3 mom. Vistas röstberättigad
utom riket och kan med skäl antagas,
att han till följd härav eller
till följd av tjänsteutövning som i 2
mom. sägs eller till följd av omständighet
som angives i 1 mom. andra
stycket icke kan utöva sin rösträtt
å valdagen inom riket, äger han avlämna
valsedel å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som Konungen
bestämmer.

4 mom. Valsedel som avlämnas
enligt 1—3 mom. skall avse valet i
den valkrets, där den röstberättigade
är upptagen i röstlängden.

§•

Väljare som avlämnar valsedel enligt
35 § skall innehava röstkort. Är
väljaren ej för röstmottagaren känd,
skall han styrka sin identitet.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 mom. Röstlångdsutdrag, som
avses i 1 mom., utfärdas på landet av
valnämndens ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar. I kommun
på landet må röstlångdsutdrag
jämväl utfärdas av den som därtill
förordnas; sådant förordnande meddelas
av Konungens befallningshavande,
där det finnes erforderligt.

Röstlångdsutdrag må ej utfärdas
före det röstlängden blivit, på sätt i
lagen om val till riksdagen sägs, underskriven
eller försedd med intyg,
att anmärkning mot densamma ej
inom behörig tid framställts, ej heller
senare än dagen före valdagen.

Den som vill erhålla röstlångdsutdrag
rörande sin rösträtt skall därom
antingen personligen göra framställning
hos den som äger utfärda utdraget
eller ock till denne låta inlämna
eller med posten insända
egenhändigt undertecknad, av minst
en person bevittnad ansökan. Ansökan
må ock insändas till kommunalnämndens
ordförande eller magistraten
i den ort, där sökanden är
uppförd i röstlängd, och skall i sådant
fall ordföranden eller magistraten
ofördröjligen överlämna ansökningen
till den som har att utfärda
utdraget. 1 ansökan bör uppgivas
den sökandes fullständiga namn, födelseår
och hemvist inom nämnda
ort.

Där så begäres, skall utdrag med
posten översändas till sökanden. Möter,
då ansökan inkommit med posten,
hinder för utfärdande av begärt
utdrag, skall meddelande härom
med angivande av hindrets art ofördröjligen
översändas till sökanden.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 mom. Över gjorda ansökningar
om röstlängdsutdrag samt utfärdade
utdrag skall utdragsutfärdaren, särskilt
för varje val, föra förteckning
enligt av Konungen fastställt formulär.
överlämnas utdrag till sökanden
personligen, skall denne i förteckningen
genom sin namnteckning erkänna,
att han mottagit detsamma.

I annat fall skall utfärdaren i förteckningen
anmärka till vem utdraget
överlämnats eller under vilken
adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall
av utdragsutfärdaren omedelbart
efter valet insändas till den myndighet,
som har att verkställa röstsammanräkningen
för valet.

37 §.

Röstmottagare är---ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
till och med valdagen eller,
vid annat kommunalval än som avses
i 35 § 1 mom. första stycket, närmaste
helgfria dag före valdagen.
Utom riket skall röstmottagning ej
i något fall äga rum längre än till
dess avgivna valsedlar, enligt vad i
40 § sägs, skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å------en timme.

De väljare-----— — sina valsedlar.

Ej må-------väljande tillåtas.

Å postanstalt ---—---— denna lag.

Där röstmottagning ----—--till kännedom.

38 §.

Vid röstningen skola användas sär- Vid röstningen skola användas särskilda
valkuvert och ytterkuvert. Om skilda valkuvert samt särskilda
beskaffenheten av kuvert och till- ytterkuvert, å vilka röstkortets upphandahållande
därav stadgas i 60 §. gifter skola kunna ifyllas. Om be -

Röstmottagning skall äga rum
från och med adertonde dagen före
valdagen till och med valdagen, utom
riket dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 §
sägs, skola insändas till överståthållar
ämbetet.

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda
ytterkuvertet, sedan han å detsamma
inför röstmottagaren tecknat
sitt namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna
uppgift rörande den omständighet,
som för honom enligt 35 § 2 eller
3 mom. kan medföra rätt till sådan
röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i
behörig ordning och föreligger ej anledning
antaga, att välj aren är annan
än den utdraget avser, samt synes,
där röstningen sker före valdagen,
den å kuvertet tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren
ett valkuvert, försett med
valbeteckning för det val utdraget
avser.

Väljaren skall------till röstmottagaren.

Är valkuvert------— för avlämnandet.

I sammanhang------fastställt formulär

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

(Föreslagen lydelse)
skaffenheten av kuvert och tillhandahållande
därav stadgas i 60 §.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort samt avlämna
ytterkuvertet vederbörligen
ifyllt, sedan han å detsamma inför
röstmottagaren tecknat sitt namn.
Sker röstningen före valdagen, skall
väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift
rörande den omständighet, som
för honom enligt 35 § 1 mom. andra
stycket, 2 eller 3 mom. kan medföra
rätt till sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej an -

ledning antaga, att väljaren är
annan än den röstkortet avser, samt
synes, där röstningen sker före valdagen,
den å kuvertet tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert, försett
med valbeteckning för det val röstningen
avser.

39 §.

Äkta make. vilken----28 och 29 §§ sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken jämlikt denna
paragraf, avlämnar till röstmottagaren
valsedelsförsändelsen jämte ytterkuvert
försett med sådant röstlängdsutdrag,
som i 36 § sägs, rörande
sistnämnda make, utvisande att
denna är röstberättigad vid det val
försändelsen avser.

Finnes att röstlängdsutdraget är i
behörig ordning samt att försändel -

Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken jämlikt denna
paragraf, skall förete röstkort för
denna make samt avlämna valsedelsförsändelsen
jämte ytterkuvert ifyllt
i enlighet med uppgifterna å röstkortet.
Härjämte skall han å ytterkuvertet
teckna försäkran, att han
är äkta make till den, som anordnat
försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behörig
ordning ifyllt samt att valsedels -

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)
sens ytterkuvert är sådant, som avses
i 29 §, och tillslutet, mottages försändelsen;
i annat fall skall den ej
mottagas. Röstmottagaren inlägger i
avlämnarens närvaro mottagen försändelse
i det med röstlängdsutdrag
försedda ytterkuvertet samt antecknar
därå orten och dagen för avlämnandet.

(Föreslagen lydelse)
försändelsen är i behörigt skick och
tillsluten, mottages försändelsen; i
annat fall skall den ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i
ytterkuvertet samt antecknar därå
orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang--- — omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

3 mom. Därefter granskas ytter -kuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag.
Förekommer skälig
anledning antaga, att ytterkuvert blivit
efter tillslutandet öppnat, eller
finnas flera ytterkuvert härröra från
samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert
orubbade, och däri inneslutna
valsedlar inverka ej på valet. Lag
samma vare, där väljaren icke är i
röstlängden för det i röstlängdsutdraget
angivna valdistriktet upptagen
såsom röstberättigad vid valet
eller där denne har utövat sin rösträtt
vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert---såsom

§•

3 in o in. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning
antaga, att ytterkuvert blivit efter
tillslutandet öppnat, eller finnas flera
ytterkuvert härröra från samma
väljare, lämnas dessa ytterkuvert
orubbade, och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma
vare, där väljaren icke är i röstlängden
för det å ytterkuvertet angivna
valdistriktet upptagen såsom
röstberättigad vid valet eller där denne
har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

49 §.

3 mom. Samtliga valsedlar vid
varje val inläggas, de godkända och
de underkända särskilt, i omslag,
vilka, innan förrättningen avslutas,
förses med minst två närvarandes
sigill. De sålunda inlagda valsedlarna
skola förvaras, vid val av landstingsman
till dess valet vunnit laga kraft
eller, i händelse av besvär, dessa blivit
avgjorda, samt vid annat val intill
utgången av den tid, för vilken
valet gäller.

3 mom. Samtliga valsedlar vid
varje val inläggas, de godkända och
de underkända särskilt, i omslag,
vilka, innan förrättningen avslutas,
förses med minst två närvarandes
sigill. De sålunda inlagda valsedlarna
skola förvaras intill utgången av
den tid, för vilken valet gäller.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 ar 1961
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Efter röstsammanräkning —---

Efter röstsammanräkning för val
av f u 11 m ä k t i g e åligger det länsstyrelsen
eller magistrat, som verkställt
sammanräkning, att utan avgift
skyndsamt låta tillställa var och
en fullmäktig ett utdrag av förrättmingsprotokollet
i vad det rör honom.

Länsstyrelsen låter i länskungörelserna
meddela underrättelse om
samtliga valens utgång.

54

Vid sammanräkning, som avses i
52 § 2 mom. eller 53 §, föres protokoll
i överensstämmelse med formulär,
som fastställts av Konungen,
ooh i formulären givna anvisningar.

blivit utsedda.

Efter röstsammanräkning för val
av fullmäktige åligger det länsstyrelsen
eller magistrat, som verkställt
sammanräkning, att översända
avskrift av protokollet över förrättningen
till kommunen eller församlingen
samt att utan avgift skyndsamt
låta tillställa var och en fullmäktig
ett utdrag av förrättningsprotokollet
i vad det rör honom.

53 a §.

Hava samtliga suppleanter för
landstingsman inkallats till ordinarie
landstingsmän eller eljest avgått
som suppleanter, skall på anmälan
av landstingets förvaltningsutskott
ny sammanräkning företagas för utseende
av ytterligare en suppleant.
För sammanräkningen, som skall
verkställas vid offentlig förrättning
och påbörjas så snart omständigheterna
medgiva det, skola bestämmelserna
i 47 § äga motsvarande tilllämpning.
Finnes icke någon, som
kan utses till suppleant, skall därvid
bero.

Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling, varjämte de i 51 §
föreskrivna åtgärderna skola vidtagas.

§•

Vid sammanräkning, som avses i
52 § 2 mom., 53 § eller 53 a §, föres
protokoll i överensstämmelse med
formulär, som fastställts av Konungen,
och i formulären givna an -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)
Protokollet skall upptaga de föreliggande
omständigheterna samt vem
på grund därav skall inträda i den
avgångnes ställe. Valets utgång kungöres
omedelbart genom uppläsning
av nämnda protokoll. Med protokollets
uppläsning är förrättningen
avslutad.

(Föreslagen lydelse)
visningar. Protokollet skall upptaga
de föreliggande omständigheterna
samt vem på grund därav skall inträda
i den avgångnes ställe. Valets
utgång kungöres omedelbart genom
uppläsning av nämnda protokoll.
Med protokollets uppläsning är förrättningen
avslutad.

56 §.

Är någon-------och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget,
skall länsstyrelsen ofördröjligen un -

derrättas därom. Länsstyrelsen, som
där fråga är om val av landstingsmän
låtei sådan underrättelse införas
i länskungörelserna, vidtager, om
icke i följd av besvären över valet
annan person förklarats vara vald,
för inkallande till ordinarie landstingsman
av närmast i ordningen varande
suppleant eller för förnyad
sammanräkning den åtgärd, som av
beslutet över besvären må föranledas.
Har hela valet upphävts, förordnar
länsstyrelsen om ofördröjligt företagande
av nytt val för den tid, som
avsetts med det upphävda valet, eller
för den återstående delen därav
samt om tid och ställe för valet.

Vid nytt val gäller i övrigt vad om
allmänt val är föreskrivet.

Vad i--

Skiljes den valde från uppdraget,
skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas
därom. Länsstyrelsen vidtager,
om icke i följd av besvären
över valet annan person förklarats
vara vald, för inkallande till ordinarie
landstingsman av närmast i ordningen
varande suppleant eller för
förnyad sammanräkning den åtgärd,
som av beslutet över besvären må
föranledas. Har hela valet upphävts,
förordnar länsstyrelsen om ofördröjligt
företagande av nytt val för den
tid, som avsetts med det upphävda
valet, eller för den återstående delen
därav samt om tid och ställe för
valet.

ny röstsammanräkning.

Valnämnden eller —--

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande eller
magistrat, ävensom utgifter för kuvert,
som avses i 26 och 29 §§, samt
de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. omförmälda
omslagen skola gäldas vid
val av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommu -

59 §.

--ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande eller
magistrat, ävensom utgifter för
blanketter till röstkort och för kuvert,
som avses i 26 och 29 §§, samt
de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom.
omförmälda omslagen skola gäldas
vid val av kyrkofullmäktige av för -

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Föreslagen lydelse)
samlingen och i övriga fall av kommunen,
vilken jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och
bestrida kostnaden för de anordningar,
som avses i 26 §.

60 §.

Kuvert, varom-------statsverkets försorg.

I 26 och 29 §§—-------mot ersättning.

(Nuvarande lydelse)
nen, vilken jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och bestrida
kostnaden för de anordningar,
som avses i 26 §.

Kuvert, som avses i 29 §, och valkuvert,
varom förmäles i 38 §, tillställas
röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Kuvert, som i förstnämnda
paragraf sägs, skola på statsverkets
bekostnad tillhandahållas jämväl
i riksdagen representerat politiskt
parti.

Ytterkuvert, som i 38 § sägs, tillhandahållas
på statsverkets bekostnad
de personer, vilka hava att utfärda
röstlängdsutdrag enligt 36 §
2 mom.

I 29 § omnämnda kuvert av de
slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, skola

i god tid före varje val finnas tillgängliga
på landet hos ordförande
och ledamöter i valnämnd och i
kommunalnämnd samt i stad hos
magistraten ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden
eller magistraten. I 29 § omförmälda
kuvert samt ytterkuvert, som avses i
38 §, skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen
representerat politiskt parti.

Det åligger

I 29 § omnämnda kuvert av de
slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt
ytterkuvert, som avses i 38 §, skola
i god tid före varje val finnas tillgängliga
på landet hos ordförande
och ledamöter i valnämnd och i
kommunalnämnd samt i stad hos
magistraten ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna. Sistnämnda
ytterkuvert skola inom samma
tid finnas tillgängliga även å
postanstalt samt å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, där röstmottagning
äger rum.

27 och 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser
53 a § och 54 §, den 1 januari
1963 samt i övrigt den 1 januari 1962.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

22 §.

Avgår landstingsman under den
för honom bestämda tjänstgöringstiden,
skall länsstyrelsen införa tillkännagivande
därom i länskungörelserna
och till ordinarie landstingsman
inkalla den närmast i ordningen
varande suppleanten.

Inträffar för-----— dess

Uppkommer för------i

(Föreslagen lydelse)

22 §.

Avgår landstingsman under den
för honom bestämda tjänstgöringstiden,
skall länsstyrelsen till ordinarie
landstingsman inkalla den närmast
i ordningen varande suppleanten.
Hava samtliga suppleanter för
landstingsman inkallats till ordinarie
landstingsmän eller eljest avgått som
suppleanter, gäller vad i 53 a § kommunala
vallagen stadgas.
eskaffenhet.
sagt.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1963.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

15

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1963—1966 m.m.

Med avseende å val och särskilda röstsammanräkningar för att utse
landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige för perioden 1963—1966 samt, såvitt angår
stadsfullmäktige i Stockholm, för perioden den 15 oktober 1962—den 14
oktober 1966 eller för del av sådan period förordnas härigenom,

att 45 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 icke skall gälla,

att i stället för 23 § första stycket kommunala vallagen nedan under motsvarande
lagrumsbeteckning upptagna bestämmelser skola gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i kommunala vallagen, nämligen
25 § första stycket, 46 §, 47 §, 52 § 2 mom. och 53 §, skola gälla de
bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna
i lagen den 12 mars 1954 med vissa bestämmelser om kommunalval
för perioden 1955—1958 m. m.,

att vad i 21 § sista stycket och 37 § sjätte stycket kommunala vallagen
sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1954 års lag och nu
ifrågavarande lag

samt att det i 24 § kommunala vallagen angivna formuläret skall ersättas
av formulär av den lydelse bilaga vid denna lag utvisar.

23 §.

Första stycket.

Val är omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken. Ovanför namnen skall å valsedel
utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord
för viss grupp av väljare eller för viss meningsriktning); vad i 34 § kommunala
vallagen den 6 juni 1930 sägs om väljarbeteckning skall avse sådan
partibeteckning. Nedanför namnen må vara anbragt, såsom valbeteckning,
en av beteckningarna »landstingsmannaval», »kommunalfullmäktigval»,
»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval», »kyrkofullmäktigval för
församlingen» eller »kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan

1 Senaste lydelse av 23 och 25 §§, se SFS 1952:265, samt av 37 §, se SFS 1956: 300.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

beteckning i ord för ifrågavarande slag av val ävensom, såsom valkretsbeteckning,
beteckning för den valkrets sedeln avser.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,
vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

Bilaga

Formulär till s.k. spaltad valsedel, som avses i lagen med vissa
bestämmelser om kommunalval för perioden
1963—1966 m.m.

Plats för partibeteckning

Plats för valbeteckning och valkretsbeteckning eller endera

Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och
suppleant- eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleant-
eller efterträdarnamn.

Såsom valbeteckning må nedanför namnen vara anbragt en av beteckningarna
»Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval»,
»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen»
eller »Kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan beteckning i
ord för ifrågavarande slag av val.

Såsom valkretsbeteckning må jämväl nedanför namnen vara anbragt beteckning
för den valkrets sedeln avser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

17

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
september 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Eden man,

Netzén, Johansson, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, fråga angående vissa
ändringar i lagstiftningen om kommunala val samt anför därvid följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillkallade
dåvarande chefen för justitiedepartementet samma dag kanslidirektören S.
Waller att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna
val. Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter av utredningen,
som antagit benämningen 1955 års valutredning, ledamoten av
riksdagens andra kammare J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin,
ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren C. E. R. Moberg.
I utredningsuppdraget har bl. a. ingått att upptaga frågan om röstlängdsutdragens
avskaffande vid de allmänna valen. I en den 8 februari
1960 avgiven promemoria (stencilerad) föreslog utredningen att röstlängdsutdragen
skulle avskaffas och ersättas med röstkort vid val till riksdagens
andra kammare. Den föreslagna ändringen har genomförts genom lag den
8 april 1960. Utredningen har härefter undersökt möjligheterna till en motsvarande
reform för kommunalvalens vidkommande och i samband därmed
ansett det nödvändigt att taga upp vissa spörsmål rörande poströstningen
vid mindre kommunalval till prövning. I ett den 15 december 1960 avlämnat
betänkande (stencilerat) har utredningen lagt fram förslag i dessa
frågor.

I skrivelse 1959: 240 har riksdagen — under åberopande av vad som anförts
i konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 16 —
anhållit om utredning och förslag till sådan ändring i kommunala vallagen
att plats i landsting ej kommer att stå obesatt till följd av att någon på
förhand utsedd suppleant ej finnes som kan tillträda platsen efter avgången
landstingsman. Skrivelsen har överlämnats till valutredningen för att
tagas under övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag. I nyssnämnda
betänkande behandlar utredningen även detta spörsmål.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 175

18

Kungl. Maj.ts proposition nr il5 år 1961

Vid betänkandet fogade förslag till ändringar i kommunala vallagen och
landstingslagen i nu berörda hänseenden torde få fogas såsom bilaga till
detta protokoll.

I betänkandet har valutredningen vidare lagt fram förslag med anledning
av riksdagens till utredningen överlämnade skrivelse 1959:80, vari
riksdagen i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan i utskottets utlåtande
nr 1 för nämnda år anhållit om översyn av bestämmelserna om valkretsindelning
vid primärkommunala val. Utredningen föreslår ändringar
i kommunallagen samt i lagarna den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse
och om församlingsstyrelse i Stockholm. Sistnämnda båda lagar ersättes
från och med den 1 januari 1963 av lagen den 2 juni 1961 om församlingsstyrelse.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av generalpoststyrelsen,
statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet med
bifogande av yttranden från valnämnden i Stockholm och kyrkorådet i
Bromma församling, samtliga länsstyrelser, som bifogat yttranden från 31
magistrater, sex kommunalborgmästare, kommunalfullmäktige eller kommunalnämnden
i 64 kommuner samt från 81 valnämnder i städer utan
magistrat och på landet, ävensom samtliga domkapitel, vilka bifogat yttranden
från 52 stads- och landsförsamlingar samt från sju kyrkliga samfälligheter.
Yttranden har vidare avgivits av svenska landstingsförbundet, svenska
stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.

I skrivelse den 21 april 1961 har länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslagit
att skyldigheten för länsstyrelsen att i länskungörelserna meddela underrättelse
om utgången av samtliga kommunalval skall upphävas, över skrivelsen
har efter remiss yttranden avgivits av överståthållarämbetet, samtliga
länsstyrelser utom länsstyrelsen i Älvsborgs län, svenska stadsförbundet,
svenska landstingsförbundet och svenska landskommunernas förbund.
Vid yttrandet från länsstyrelsen i Malmöhus län har fogats utlåtanden av
Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott och magistraten i Malmö.

Sedan valutredningen avgav sitt förut omnämnda betänkande har indelningssakkunniga
lagt fram betänkande med principer för en ny kommunindelning
(SOU 1961: 9). I anslutning härtill har Kungl. Maj :t den 12
maj 1961 uppdragit åt valutredningen att överse sitt förslag angående valkretsindelning
vid primärkommunala val utifrån de ändrade förutsättningar
som en ny kommunindelningsreform kan innebära. Frågan om valkretsindelning
vid primärkommunala val torde därför böra övervägas först när
valutredningen på nytt tagit ställning i saken.

Jag anhåller att nu få upptaga övriga berörda frågor till närmare behandling.
Därvid avser jag att först uppehålla mig vid problemen om poströstningen
vid mindre kommunalval och röstlängdsutdragens ersättande
med röstkort för att därefter behandla frågorna om utseende av suppleant
för landstingsman och om skyldigheten att kungöra utgången av kommunalval.

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Jag anhåller vidare att i förevarande sammanhang få behandla frågan om
fortsatt tillämpning av det provisoriska valsystem, som 1954 antogs för
kommunalvalen för perioden 1955—1958 och som sedermera antagits även
för perioden 1959—1962.

I. Frågor rörande röstlängdsutdragens avskaffande vid kommunalval

Inledning

Genom lag den 8 april 1960 (nr 59) angående ändring i lagen den 26
november 1920 om val till riksdagen avskaffades som redan nämnts röstlängdsutdragen
vid andrakaminarvalen och ersattes med röstkort. Då val
skall förrättas i hela riket, skall för envar person som i röstlängden är upptagen
som röstberättigad genom valnämndens eller magistratens försorg upprättas
röstkort. Röstkort skall utvisa den röstberättigades namn, yrke eller
titel, det valdistrikt han tillhör, dagen för valet samt sammanräkningsmyndigheten.
Senast tjugufemte dagen före valdagen skall korten sändas till de
röstberättigade med posten. Den som äger rösta på postanstalt före valdagen
och den som får rösta på svensk beskickning eller svenskt konsulat kan på
särskild framställning få röstkort tidigare än tjugufemte dagen före valdagen.
Eljest äger röstberättigad rekvirera röstkort hos valnämnd eller
magistrat då andrakammarval skall förrättas i endast en del av riket eller
om röstkort förkommit, ej utsänts eller ej kommit den röstberättigade tillhanda.
Röstkort som sändes ut till visst val får användas också vid därefter
hållna val, t. ex. omval, förutsatt att samma röstlängd fortfarande länder
till efterrättelse. Vid röstning utom det egna valdistriktet —- på postanstalt
eller på svensk beskickning eller svenskt konsulat — skall väljaren personligen
inställa sig inför röstmottagaren samt förete röstkortet och överlämna
ett ytterkuvert, på vilket väljaren skall ha fyllt i vissa uppgifter
från röstkortet. Inför röstmottagaren skall väljaren teckna sitt namn på
ytterkuvertet samt, då röstning sker före valdagen, den omständighet som
medför rätt för honom till sådan röstning. Därefter får han ett vanligt valkuvert.
I detta skall han på avskild plats i röstningslokalen lägga in sin
valsedel, tillsluta kuvertet och sedan lämna det till röstmottagaren, som
lägger in valkuvertet i ytterkuvertet. Är väljaren inte känd för röstmottagaren
skall han styrka sin identitet.

Beträffande röstning på postanstalt gäller enligt lagen om val till riksdagen
att röstmottagning på valdagen skall äga rum minst en timme före
klockan 11 och en timme efter klockan 13. Det ankommer på generalpoststyrelsen
att med iakttagande härav bestämma om postanstalternas öppethållande
på valdagen. I allmänhet brukar postanstalterna hålla öppet klockan
10—11 och 15—16. Härutöver brukar ett antal postanstalter i de större
städerna på valdagen hållas öppna även på andra tider. Skulle särskilda för -

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

hållanden kräva en ytterligare utökning av tiden för öppethållandet äger
postmästaren föranstalta därom. Bestämmelserna om postanstalternas öppethållande
gäller alla andrakammarval, således även omval i en valkrets.

Som närmare skall utvecklas i det följande gäller även för de kommunala
valen vissa minimitider för postanstalternas öppethållande på valdagen.

Såväl val till riksdagen som kommunala val skall äga rum på sön- eller
helgdag. Efter den 15 juni 1951 hålls emellertid postanstalterna i regel inte
öppna på sön- och helgdagar för att betjäna allmänheten med postala
tjänster. Bestämmelserna i vallagarna föranleder därför extra öppethållande
av postanstalterna dessa dagar, vilket självfallet medför ökade kostnader
för poströstningen. I syfte att nedbringa dessa kostnader vid enstaka val
av kommunal- eller kyrkofullmäktige, vid vilka antalet poströstande brukar
vara ringa — t. ex. omval i en eller ett fåtal valkretsar — har generalpoststyrelsen
efter 1951 hittills förfarit så, att styrelsen vid dessa val efter
samråd i varje särskilt fall med inrikesdepartementet hållit endast vissa
postanstalter öppna på valdagen. Sedan styrelsen fått underrättelse om att
dylikt val blivit utsatt har styrelsen nämligen från utfärdarna av röstlängdsutdrag
inhämtat uppgift om till vilka väljare röstlängdsutdrag utfärdats.
Därefter har styrelsen tagit kontakt med dessa väljare och av dem fått upplysning
om på vilka postanstalter de avsett att avlämna valsedel. På valdagen
har endast de postanstalter hållits öppna där någon väljare sagt sig
vilja poströsta.

Införes systemet med röstkort även vid kommunala val finns inte längre
möjlighet att i förväg få kännedom om vilka som ämnar rösta på postanstalt,
såvida inte särskilda åtgärder vidtages för systemets tillämpning i
detta hänseende. Den ordning generalpoststyrelsen hittills tillämpat vid
enstaka kommunalval låter sig följaktligen inte utan vidare förena med
användande av röstkort vid poströstning. Det synes därför nödvändigt att
frågan om poströstningen vid enstaka kommunalval närmare överväges
innan ställning tages till frågan om införande av röstkort vid kommunala
val.

Gällande bestämmelser

Allmänna val av kommunal-, munioipal-, stads- och kyrkofullmäktige
samt av landstingsmän, allmänna kommunalval, skall enligt 8 § kommunallagen
den 18 december 1953 (nr 753), 8 § kommunallagen för Stockholm
den 1 mars 1957 (nr 50) och 9 § landsting slag en den 14 maj 1954 (nr 319)
äga rum vart fjärde år. Nästa allmänna kommunalval skall förrättas 1962.

Såväl i kommunallagarna som i kommunala vallagen finns bestämmelser
om särskilda kommunalval. Sålunda föreskrives i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, att Kungl. Maj :t
för kommun eller församling, vars område genom indelningsändring ökas

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

21

eller minskas, äger förordna att nytt val till fullmäktige skall verkställas
för tiden till utgången av det år, då allmänna val av fullmäktige nästa gång
skall äga rum. I nybildad kommun samt i nybildad församling, där beslutanderätten
skall överlåtas åt kyrkofullmäktige, skall val av fullmäktige
förrättas så fort ske kan under året innan indelningsändringen träder i
kraft. Om valet inte skall äga rum under år, då allmänna val av fullmäktige
förrättas, skall det ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana
allmänna val nästa gång skall äga rum.

Föreskrifter om att Kungl. Maj:t må förordna om val av landstingsmän
jämte suppleanter i anledning av jämkning i valkretsindelningen, föranledd
av territoriella förändringar av landstingsområde, gives i 15 och 16 §§ landstingslagen.
Dylikt val skall enligt 17 § samma lag avse tiden från och med
den 1 januari året näst efter det, då valet skett, till utgången av det år, då
allmänna val av landstingsmän nästa gång skall äga rum.

Har vid val landstingsmän eller fullmäktige icke blivit utsedda till föreskrivet
antal, skall jämlikt 48 § 2 mom. kommunala vallagen den 6 juni
1930 (nr 253) nytt val ofördröjligen anställas för utseende av det felande
antalet och, vid val av landstingsmän, jämväl av suppleanter. Om landstingsmän
men ej suppleanter valts till erforderligt antal, skall vid valet bero.
Enligt 56 § samma lag skall, om efter besvär helt val upphävts, länsstyrelsen
förordna om ofördröjligt företagande av nytt val för den tid, som avsetts
med det upphävda valet, eller för den återstående delen därav samt
om tid och ställe för valet. I övrigt gäller vid nytt val vad som är föreskrivet
om allmänt val.

Bestämmelser om valdag vid kommunala val återfinns dels i kommunala
vallagen och dels i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i
Stockholm, fr. o. m. den 1 januari 1963 lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om
församlingsstgrelse. I 11 § kommunala vallagen stadgas att allmänna kommunalval
skall förrättas, val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige tredje söndagen i september, val av municipalfullmäktige
första söndagen i oktober samt val av kyrkofullmäktige tredje söndagen i
oktober. Särskilt kommunalval skall äga rum å den sön- eller helgdag, som
sist tjugonde dagen förut bestämmes av länsstyrelsen. Särskilt val av municipalfullmäktige
får inte förrättas samma dag som landstingsmannaval för
samhället, och särskilt kyrkofullmäktigval ej å dag, då val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige
inom valdistriktet äger rum. Beträffande församling i Stockholm gäller enligt
11 § lagen om församlingsstyrelse där (13 § andra stycket nya lagen om
församlingsstyrelse) att särskilt val skall äga rum å den sön- eller helgdag,
som bestämmes av överståthållarämbetet. Den myndighet, som bestämmer
dag för särskilt kommunalval, skall underrätta generalpoststyrelsen om
valdagen.

Poströstning kan enligt kommunala vallagen ske såväl på valdagen som

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

dessförinnan. Den som på grund av vistelse på annan ort inom riket är förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt där han
är uppförd i röstlängden får enligt 35 § 1 mom. på valdagen avlämna sin
valsedel på fast postanstalt. Vidare får enligt samma lagrum den som vårdas
på sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finns inrättad, på valdagen
avlämna valsedel där, även om sjukvårdsanstalten är belägen på den
ort där väljaren är uppförd i röstlängden. Kan det med skäl antagas att
röstberättigad på valdagen kommer att vistas utom riket eller att röstberättigad,
som utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal
på fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av tjänstens utövning
inte kan utöva sin rösträtt på valdagen, lar sådan röstberättigad enligt
35 § 2 mom. före valdagen avlämna valsedel på fast postanstalt inom riket.

.Jämlikt 35 § 3 mom. må röstberättigad, som vistas utom riket och som
med skäl kan antagas till följd härav eller till följd av viss tjänsteutövning
vara hindrad att valdagen utöva sin rösträtt inom riket, avlämna sin valsedel
på svensk beskickning eller svenskt konsulat som Kungl. Maj:t bestämmer.

Röstmottagning skall enligt 37 § andra stycket äga rum från och med
adertonde dagen före valdagen till och med valdagen, utom riket dock ej
längre än att avgivna valsedlar kan sändas till överståthållarämbetet i så
god tid att de är ämbetet till handa sist fjärde dagen efter valdagen.

Vid kommunalval skall jämlikt 37 § tredje stycket röstmottagning på
postanstalt äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten,
på valdagen dock minst en timme.

Enligt 36 § 1 mom. kommunala vallagen skall väljare, som avlämnar valsedel
å postanstalt, beskickning eller konsulat, inneha för sådant ändamål
utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande att
han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt
den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna
rösterna.

Jämlikt 36 § 2 mom. skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet av valnämndens
ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistraten
förordnar därtill. I kommun på landet må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas
av den som förordnas därtill av länsstyrelsen. Röstlängdsutdrag må ej utfärdas
innan röstlängden blivit underskriven eller försedd med intyg, att
anmärkning mot den ej framställts inom behörig tid, ej heller senare än
dagen före valdagen. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin
rösträtt skall antingen personligen göra framställning därom hos den som
äger utfärda utdraget eller också till denne låta inlämna eller med posten
insända egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan
om sådant utdrag. Ansökan må även insändas till kommunalnämndens
ordförande eller magistraten i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd.

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

I sådant fall skall ordföranden eller magistraten ofördröj ligen överlämna
ansökningen till den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas
den sökandes fullständiga namn, födelseår och hemvist inom nämnda ort.
Om så begäres, skall utdraget med posten översändas till sökanden. Möter,
då ansökan inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag,
skall meddelande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas
till sökanden.

Vad nu sagts om magistrat skall jämlikt 63 § i stad utan magistrat i tilllämpliga
delar gälla om den valnämnd, som skall finnas för sådan stad.
Även den särskilda valnämnden i Stockholm är i dessa avseenden jämställd
med magistrat.

Reformkrav

Sedan söndagsstängning av postanstalterna infördes 1951 har förslag vid
flera tillfällen förts fram om ändring av bestämmelserna rörande poströstning
på valdagen. Vid 1953 års riksdag väcktes två motioner
i frågan (I: 199 och II: 255). Enligt motionärerna syntes det enklast att de
röstberättigade, som valdagen var på främmande ort, fick avlämna valsedel
hos valnämnden i det distrikt, där de då befann sig, ett förfarande som
skulle innebära en besparing för statskassan. Konstitutionsutskottet fann i
utlåtande (nr 6) över motionerna att postverkets kostnader för poströstningen
inte var så höga att de rimligen borde föranleda att systemet med
poströstning slopades eller i något mera betydande avseende ändrades i
fråga om septembervalen eller andra val av större vikt. På konstitutionsutskottets
hemställan avslogs motionerna av riksdagen.

I en vid 1955 års riksdag väckt motion (II: 154) hemställdes om utredning
i syfte att möjliggöra för väljare, som uttagit röstlängdsutdrag, att
lämplig söckendag, helst lördag, avlämna sin valsedel på postanstalt under
tiden för anstaltens öppethållande. I motiveringen framhölls särskilt, att
poströstningen vid mindre val visat sig medföra stora kostnader för staten.
Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (nr 8) över motionen, att
ändring eller inskränkning i tiden för postanstalternas öppethållande på valdagen
inte borde komma ifråga vid större val. Om det däremot var fråga om
ett enstaka val av kommunal-, municipal- eller kyrkofullmäktige, ansåg utskottet
att det extra öppethållandet av samtliga postanstalter på valdagar
kunde te sig som en opraktisk och alltför kostsam anordning. Efter erinran
om de särskilda åtgärder som generalpoststyrelsen efter samråd med inrikesdepartementet
vidtagit för att nedbringa kostnaderna för poströstningen
förutsatte utskottet, att det inom departementet komine att företagas
en utredning och översyn rörande ordningen för poströstning vid särskilda
kommunalval, varigenom de olägenheter som var förknippade med gällande
regler kunde avhjälpas. Utskottet hemställde därför, att motionen ej måtte

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Förslag att förlägga poströstning vid andrakammarval och kommunala
val till helgfri dag fördes på nytt fram i två motioner vid 1959 års riksdag
(1:2 och II: 14). I motionerna föreslogs att poströstningen skulle äga rum
antingen den första helgfria dagen efter valdagen eller den sista helgfria
dagen före valdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 13) över
motionerna fann konstitutionsutskottet — under hänvisning till sina tidigare
utlåtanden i ämnet — den föreslagna ordningen ej böra komma ifråga
vid allmänna val eller vid omval i någon valkrets till andra kammaren, till
landsting eller till stadsfullmäktige i de städer, som inte deltar i landsting.
Vad däremot angick andra enstaka borgerligt eller kyrkligt kommunala val,
där antalet poströstande brukade vara ringa, fann utskottet kostnaderna för
öppethållande av samtliga fasta postanstalter motivera en ändring av gällande
bestämmelser. Med hänvisning till att den väckta frågan redan var
föremål för valutredningens behandling fann utskottet emellertid motionerna
ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Även frågan om röstlängdsutdragens behövlighet har
varit föremål för ingående överväganden. Beträffande vad som förekommit
i detta hänseende torde få hänvisas till en redogörelse därför som lämnas
i den proposition som låg till grund för 1960 års lagstiftning om röstlängdsutdragens
ersättande med röstkort vid andrakammarval (prop. 1960:103,
sid. 21—28). Jämväl i fråga om de ställningstaganden i saken som gjordes
inför 1960 års lagstiftning i ämnet torde hänvisning få ske till nämnda proposition
samt till konstitutionsutskottets utlåtande 1960: 12.

V alutredningen

Poströstningen vid mindre kommunalval

Inledningsvis framhåller valutredningen i sitt betänkande att bestämmelserna
om poströstning inte medförde några olägenheter eller komplikationer
så länge postanstalterna regelmässigt hölls öppna på sön- och helgdagar.
Poströstningen ägde då i regel rum endast den tid postanstalterna vanligen
hölls öppna. Det var först sedan generalpoststyrelsen den 23 februari 1951
beslöt att postanstalterna från och med den 15 juni samma år i allmänhet
ej längre skulle vara öppna sön- och helgdagar som läget förändrades i fråga
om poströstningen. Med hänsyn till vallagarnas bestämmelser var postanstalterna
alltjämt skyldiga att hålla öppet för röstmottagning de sönoch
helgdagar, då val ägde rum, viliket kom att föranleda särskilda kostnader.
Valutredningen upplyser att det ändrade läget berördes av generalpoststyr
el sen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 mars 1951. I skrivelsen fann styrelsen
det visserligen befogat, att postanstaltema även i fortsättningen hölls
öppna för allmänheten för enbart röstmottagning, då val till andra kamma -

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

ren och allmänna kommunalval ägde rum. När fråga var om särskilda kommunalval
och sådana särskilda val, »om avsågs i 89 § lagen om val till riksdagen,
ansåg styrelsen dock en ändring av bestämmelserna om röstning på
postanstalt vara erforderlig, detta med hänsyn till de kostnader och de
svårigheter för postverket, som var förenade med ett extra öppethållande av
postanstalterna å valdagar. Styrelsen föreslog därför, att poströstningen vid
dessa val antingen helt slopades eller förlädes till annan dag än sön- eller
helgdag.

För sin del finner valutredningen uppenbart att en strikt tillämpning av
reglerna om postanstalternas öppethållande på valdagar vid varje särskilt
kommunalval medför orimliga konsekvenser. Att hålla samtliga landets
postanstalter öppna endast för att bereda ett relativt litet antal poströstande
väljare möjlighet att avlämna sina valsedlar är alltför betungande och kostsamt.
Vid de enstaka kommunalvalen brukar, framhåller utredningen, de
poströstande regelmässigt inte uppgå till något större antal. Under 1952 hölls
sålunda nio särskilda kommunalval, vid vilka det inte avgavs mer än sammanlagt
20 poströster. Vid tre dylika val, som ägde rum under 1953, var det
sammanlagt endast fyra poströstande väljare. Vid några av de berörda valen
förekom över huvud taget inte några poströster.

Efter redogörelse för det system generalpoststyrelsen i samråd med inrikesdepartementet
tillämpat vid enstaka kommunal- eller kyrkofullmäktigval
av mindre vikt fortsätter utredningen.

Förvisso är det icke att förvåna att generalpoststyrelsen i samråd med
vederbörande departement vidtagit åtgärder i syfte att undvika ett extra
öppethållande av samtliga postanstalter vid val av angivet slag. Emellertid
kan den sålunda efter beslutet om sön- och helgdagsstängningen praktiserade
ordningen för poströstning vid vissa enstaka kommunalval icke anses
tillfredsställande. Det kan nämligen starkt ifrågasättas om de nu gällande
vallagsbestämmelserna lämnar utrymme för en sådan begränsning av poströstningen,
att densamma å valdagen endast äger rum vid vissa enstaka
postanstalter. Visserligen har ännu icke några olägenheter med den tillämpade
ordningen gjort sig förmärkta men fall kan givetvis inträffa då väljare,
som sagt sig vilja rösta vid viss postanstalt, av en eller annan anledning blir
förhindrad att utöva sin rösträtt vid denna postanstalt. Någon möjlighet står
då oftast icke till buds för honom att rösta å annan postanstalt. Härtill kommer
att det praktiserade systemet ur administrativ synpunkt måste betecknas
såsom svårbemästrat.

Valutredningen framhåller att den ordning som sålunda tillämpats vid
vissa särskilda kommunalval inte kan tillämpas, om röstlängdsutdragen
ersätts med röstkort även vid kommunalval, såvida man inte exempelvis
inför ett anmälningsförfarande för dem som vill poströsta. Vill man införa
röstkort för kommunalvalens vidkommande blir det därför enligt utredningen
nödvändigt att genom ändring i kommunala vallagen åstadkomma en
mera definitiv lösning av frågan om poströstningen vid enstaka kommunalval.
En sådan lösning finner utredningen kunna sökas efter olika linjer.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Generalpoststyrelsens förslag att slopa poströstningen vid de enstaka val,
där antalet poströstande brukar vara ringa, skulle innebära att man begränsade
möjligheten till deltagande i dessa val. Hittills har samtliga åtgärder
på förevarande område, även införandet av röstkort, syftat till att
underlätta valdeltagandet. Vid 1960 års andrakammarval, då systemet med
röstkort tillämpades första gången, blev antalet poströstande i det närmaste
fördubblat. Att nu helt taga bort väljarnas möjlighet till poströstning vid
vissa val skulle innebära ett väsentligt avsteg från denna utveckling. En sådan
begränsning av poströstningen skulle även medföra att olika röstningsmetoder
kom att tillämpas vid val av samma slag i en och samma valkrets.
Med hänsyn till det anförda finner valutredningen sig böra avvisa generalpoststyrelsens
förslag.

Ett alternativ till lösning av problemet är enligt valutredningen att helt
förlägga de smärre valen till annan dag än sön- eller helgdag. Poströstning
på valdagen kunde då äga rum under tiden för postanstalternas ordinarie
öppethållande. Emellertid avvisar utredningen även en sådan lösning, enär
det inte bör komma ifråga att förlägga val till en dag, som för en stor del
av väljarkåren normalt är en arbetsdag. Många väljare, som eljest skulle ha
röstat, skulle därigenom på grund av tjänsteutövning bli förhindrade att utöva
sin rösträtt vid valen.

De återstående alternativen finner utredningen vara att antingen bibehålla
sön- eller helgdag såsom valdag vid de smärre valen men låta den nu
på valdagen förekommande poströstningen vid dessa val äga rum närmast
helgfria dag före valdagen eller att inskränka postanstalternas öppethållande
på valdagen till vissa orter.

Att inskränka postanstalternas öppethållande på valdagen till vissa orter
skulle, påpekar utredningen, inte helt eliminera postverkets kostnader i anledning
av valet, men genom en sådan begränsning av öppethållandet skulle
det kunna bli möjligt att hålla kostnaderna inom rimliga gränser. Svårigheterna
ligger i att bestämma vilka postanstalter som i så fall skulle hållas
öppna vid de olika valen. Vid vissa smärre kommunalval skulle det sålunda
vara alltför omfattande även om postanstalterna hölls öppna endast på vissa
större orter och eventuellt även på mindre orter inom eller i närheten av
den landsdel där det lokala valet äger rum. Som förut sagts har några poströstande
över huvud inte förekommit vid vissa särskilda kommunalval. Vid
andra val åter har antalet poströstande varit relativt stort. Det torde därför
enligt utredningens uppfattning inte vara möjligt att fastställa generella
normer för öppethållandet, vilka skulle kunna tillämpas vid samtliga smärre
val. Om Kungl. Maj :t fick bemyndigande att från fall till fall bestämma
vilka postanstalter, som skulle hållas öppna för röstmottagning vid de
smärre valen, skulle krävas att man redan före valdagen ägde kännedom om
icke blott de poströstandes antal utan även deras vistelseort på valdagen.

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

Ett beslut om begränsning av öppethållandet skulle eljest lätt kunna bli
godtyckligt och försvåra för vissa väljare att utöva sin rösträtt.

Inte heller vill valutredningen förorda lagfästande av det system generalpoststyrelsen
nu tillämpar kompletterat med anmälningsskyldighet för den
som ämnar rösta på posten. Förutom att förfarandet måste anses tungrott
och svårbemästrat finner utredningen det olämpLigt därför att många väljare
bär svårt att i förväg ange den postanstalt där de skall rösta och att den
som blir förhindrad att på valdagen rösta vid den postanstalt han uppgivit
ofta blir betagen möjligheten att rösta vid annan postanstalt, eftersom de
flesta andra postanstalterna skulle vara stängda. Genom anmälningsskyldigheten
skulle också fördelarna med röstlängdsutdragens avskaffande gå
förlorade vid smärre kommunalval och väljarna försättas i sämre ställning
än vid allmänna val.

Valutredningen har följaktligen kommit till uppfattningen att det inte är
möjligt att åstadkomma en helt godtagbar och ändamålsenlig lösning efter
nu diskuterade linjer.

Väljes lösningen att den f.n. på valdagen förekommande poströstningen
vid de smärre kommunalvalen skall äga rum på helgfri dag kommer, påpekar
utredningen, landets samtliga postanstalter att stå till förfogande
för poströstningen, som kan äga rum under hela den tid postanstalterna
hålles öppna för det ordinarie postala arbetet. Dagen för poströstningen anser
utredningen i så fall böra förläggas till närmast helgfria dag före valdagen.
Poströstningen bör nämligen under alla omständigheter äga rum i
så nära anslutning till valdagen som möjligt och det är olämpligt att förlägga
tidpunkten till efter valdagen särskilt med hänsyn till att resultatet
av den preliminära sammanräkningen av de på valdagen avgivna rösterna
regelmässigt brukar bekantgöras omedelbart efter valförrättningens avslutande
på valdagen. Enligt valutredningens uppfattning skulle denna lösning
av frågan knappast medföra, att valdagen blev berövad sin speciella karaktär
eller att intresset för valet blev mindre än med nu gällande bestämmelser.
Ej heller anser utredningen en sådan poströstningsordning för de särskilda
valen så väsentligt avvika från vad som skulle gälla för de övriga
valen att hinder kan anses föreligga för ordningens införande med hänsyn
till principen, att samma röstningssystem bör tillämpas vid val av samma
slag i en och samma valkrets, vare sig valet ägor rum allenast i denna valkrets
eller samtidigt med att val förrättas i hela riket.

Valutredningen finner därför alternativet, att poströstningen vid de
smärre kommunalvalen förläggs till helgfri dag, inte vara ägnat att väcka
några betänkligheter. Vissa praktiska spörsmål måste enligt utredningen
emellertid lösas om tidpunkten för poströstningen ändras på sätt nyss
angivits.

Utredningen erinrar om att -—- om man bortser från särbestämmelsen för
den som vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finns

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

inrättad rätt att valdagen rösta på postanstalt f. n. tillkommer endast den
som på grund av vistelse på annan ort inom riket är förhindrad att utöva
sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden.
I den proposition, som låg till grund för införandet av denna bestämmelse
för kommunalvalens vidkommande (prop. 1942:98), uttalade
departementschefen att sådant hinder ej kunde anses föreligga, om väljaren
vistades på samma ort, där vallokalen var belägen, ej ens för det fall att
denna ort var en större stad med vidsträckt bebyggelse. Med ort avsågs
enligt samma uttalande stad, köping, municipalsamhälle eller annat från
bebyggelsesynpunkt liknande samhälle. Enligt valutredningen tillämpas bestämmelsen
även i praktiken så, att väljare valdagen ej tillåtes rösta på
postanstalt, som är belägen inom väljarens valdistrikt eller inom det tätortsområde,
som väljaren tillhör enligt röstlängden. Flyttas tidpunkten för poströstningen
vid smärre val till närmast helgfria dag före valdagen bedömer
utredningen det ej vara möjligt att upprätthålla denna ordning utan att
väljarnas möjlighet att poströsta försämras. Man har nämligen att räkna
med att en väljare på valdagen kan komma att vistas på »annan ort», även
om han befinner sig på röstlängdsorten den närmast helgfria dagen före
valdagen. Skulle den nuvarande ordningen tillämpas i ett sådant fall skulle
väljaren kunna bli förhindrad att utöva sin rösträtt. Avgörande för frågan
huruvida den, som valdagen vistas på »annan ort», skall äga rätt att avlämna
valsedel å postanstalt bör ej vara, att han jämväl vardagen före valdagen
vistas å »annan ort». Valutredningen har därför kommit till den slutsatsen
att om tidpunkten för poströstningen ändras — den som valdagen
kommer att vistas på »annan ort» bör äga rätt att den närmast helgfria
dagen före valdagen avlämna valsedel jämväl på postanstalt å röstlängdsorten.

Även frågan om vilka väljare som får poströsta kommer i ett nytt läge
om poströstningen flyttas till vardagen närmast före valdagen, framhåller
utredningen. När poströstning sker på valdagen styrker det faktiska förhållandet
att väljaren då befinner sig på »annan ort» att han är hindrad att
rösta på röstlängdsorten. Men om poströstningen förläggs till vardagen före
valdagen är det svårt att få sådant hinder bestyrkt. Genomföres denna ändring
i fråga om dagen för poströstningen, varvid röstning skall få ske även
på postanstalt i röstlängdsorten, föreligger därför viss risk för missbruk av
rätten att poströsta. Väljare, som inte är hindrade att rösta i vanlig ordning
på valdagen men som finner det förenat med olägenheter av olika slag att då
inställa sig vid valförrättning, kan obehörigen utnyttja möjligheten att poströsta
före valdagen. Sker obehörig poströstning i större omfattning medför
poströstningsförfarandet i högre grad än nu arbetsbelastning för postanstaltema,
främst de som är belägna på den ort där valet äger rum. För att undvika
detta vore det enligt utredningen måhända önskvärt att skärpa förutsättningarna
för den poströstning det här gäller. Väljaren kunde t. ex.

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

genom intyg styrka hinder för honom att rösta vid valförrättning på valdagen.
Utredningen avvisar dock. en sådan skärpning, eftersom den skulle
försvåra för väljare, som har giltigt skäl att poströsta, att utnyttja möjligheten
därtill. För sin del finner valutredningen därför att andra krav inte
rimligen bör uppställas för poströstning i här avsedda fall än att det med
skäl kan antagas, att väljaren valdagen kommer att vistas på annan ort
inom riket och till följd härav är förhindrad att utöva sin rösträtt nämnda
dag. Någon närmare utredning om hindrets beskaffenhet anser utredningen
inte böra fordras, utan det torde i allmänhet vara tillfyllest, att väljaren
undertecknar en förklaring att sådant hinder föreligger. Detta överensstämmer
med vad som nu sker då väljare, som tillhör någon av de i 35 § 2 och
3 mom. kommunala vallagen angivna kategorierna, utnyttjar sin rätt att
rösta före valdagen.

Valutredningen finner således poströstning vardagen före valdagen vid
smärre val inte vara förenad med annan olägenhet än att den möjligen kan
tänkas medföra ett ökat utnyttjande av poströstningsförfarandet. Risken för
missbruk anser utredningen dock inte vara större än i övriga fall, då rätten
att rösta i särskild ordning gjorts beroende av någon omständighet, vars
förhandenvaro inte kan — eller inte behöver — styrkas på annat sätt än
genom väljarens egen försäkran. Enligt valutredningens mening utgör därför
risken för missbruk inte något avgörande hinder mot att genomföra nu
ifrågavarande ändring i ordningen för poströstningen vid smärre kommunalval.

Valutredningen kommer sålunda till den slutsatsen att den mest ändamålsenliga
lösningen av frågan om poströstningen vid mindre kommunalval
är att tidpunkten för poströstningen vid dessa val flyttas från valdagen
till den närmast helgfria dagen före valdagen. Utredningen föreslår att bestämmelser
härom, utformade enligt de ställningstaganden utredningen
redovisat, upptages i en ny paragraf, 35 a §, i kommunala vallagen. Sålunda
skall röstberättigad, som med skäl kan antagas på grund av vistelse å annan
ort inom riket vara förhindrad att utöva sin rösträtt å valdagen vid valförrättning
för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängd, äga att närmast
helgfria dag före valdagen rösta på fast postanstalt inom riket. För denna
poströstning skall väljaren kunna utnyttja även sådan postanstalt, som är
belägen på den ort, där han är uppförd i röstlängd. Vidare skall röstberättigad,
som vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket där postanstalt finnes inrättad
och som med skäl kan antagas till följd av sjukhusvistelsen vara förhindrad
att valdagen utöva sin rösträtt, äga att den närmast helgfria dagen
före valdagen avlämna sin valsedel vid nämnda postanstalt.

Valutredningen understryker att dess förslag inte är avsett att i något
hänseende inverka på den rätt att poströsta före valdagen som enligt gällande
bestämmelser tillkommer vissa yrkes- och tjänstemän samt dem som valdagen
kommer att vistas utom riket. Men eftersom utredningen anser att

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

35 a § kommunala vallagen för överskådlighetens skull uttömmande bör
ange i vilka fall röstning skall kunna ske inför särskilda röstmottagare vid
smärre kommunalval, föreslås att även rätten för nyss angivna kategorier
väljare att rösta före valdagen slås fast i paragrafen.

Skall vid smärre val röstning inför röstmottagare inte längre förekomma
inom riket på valdagen, synes det utredningen från likformighetssynpunkt
omotiverat att för dessa val bibehålla nuvarande möjlighet att även på valdagen
rösta utomlands på svensk beskickning eller svenskt konsulat. Vidare
anser utredningen att röstberättigad, som vistas utomlands och som med
skäl kan antagas komma att valdagen visserligen befinna sig i Sverige men
på annan ort än röstlängdsorten bör berättigas att före valdagen rösta på
beskickning eller konsulat i de fall då poströstningen inom landet skall äga
rum dagen före valdagen i stället för valdagen. Utredningen föreslår att bestämmelser
i enlighet med det sagda införes i 35 a § kommunala vallagen.
Från praktisk synpunkt torde bestämmelserna vara av mindre betydelse,
tillägger utredningen, enär röstmottagning utomlands enligt vad utredningen
erfarit hittills sällan anordnats vid smärre kommunalval.

Valutredningen framhåller, att den ordning utredningen föreslagit för
poströstning är avsedd att göras tillämplig endast vid sådana val, då det från
såväl ekonomiska som praktiska synpunkter ej kan anses befogat att hålla
postanstalterna inom riket öppna för poströstning på valdagen. Tillämpningsområdet
för denna särskilda poströstning bär bestämmas med utgångspunkt
i detta förhållande.

När det gäller de särskilda andrakammarvalen anser utredningen valens
vikt och de röstberättigades antal regelmässigt påkalla att det ordinära förfarandet
med poströstningen förlagd till valdagen användes. Valutredningen
vill med hänsyn härtill inte föreslå att den särskilda poströstningsordningen
göres tillämplig på dessa val. Ej heller finner valutredningen tillämpning
av denna ordning vara helt ändamålsenlig för samtliga särskilda kommunalval.
I vissa fall kan sådana val förekomma samtidigt i flera landsdelar. De
röstberättigades sammanlagda antal vid dessa val kan då motivera att poströstning
äger rum på valdagen. Motsvarande kan vara förhållandet när särskilt
kommunalval vid tillfället endast hålles i en kommun, exempelvis en
större stad. Enligt valutredningens förmenande torde det icke vara möjligt
att generellt ange de särskilda kommunalval, vid vilka den föreslagna ordningen
för poströstning bör förekomma. Frågan därom bör avgöras efter
lämplighetsprövning, där hänsyn tages till de röstberättigades antal vid valet
och övriga omständigheter. Valutredningen föreslår att denna lämplighetsprövning
skall ankomma på Kungl. Maj :t. Det bör åligga den länsstyrelse,
som har att bestämma dag för särskilt kommunalval, att i god tid dessförinnan
underställa Kungl. Maj :t frågan om tillämpning av den särskilda
poströstningsordningen vid valet. Bestämmelser i enlighet härmed föreslås
bli intagna i den nya 35 a § kommunala vallagen. Har beslut om tillämpning

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

av den särskilda ordningen för poströstning meddelats, måste detta anges i
den kungörelse, som skall utfärdas enligt 20 § samma lag. Att så skall ske
anser utredningen följa redan av gällande föreskrifter i nämnda lagrum,
varför någon ändring av lagrummet inte synes erforderlig.

Den ordning för poströstning, som här angivits, anser utredningen med
fördel kunna användas även vid de allmänna municipalfullmäktigvalen.
Utredningen pekar på att den stora kommunindelningsreformen i början av
1950-talet medfört att ett förhållandevis stort antal municipalsamhällen
numera upplösts. I 1953 års kommunallag har uppställts kravet att särskilda
skäl skall föreligga för att ett nytt municipalsamhälle skall få bildas. Utvecklingen
mot en reducering av nya municipalsamhällsbildningar och en upplösning
av flera äldre sådana samhällen har återspeglats vid de senaste
municipalfullmäktigvalen. Vid 1954 års municipalfullmäktigval fanns 148
municipalsamhällen med sammanlagt 112 486 röstberättigade. Antalet
röstande på post, beskickningar och konsulat uppgick vid detta val till sammanlagt
699. Vid motsvarande val 1958 fanns endast 90 municipalsamhällen
med tillhopa 70 072 röstberättigade. Vid valet avgavs endast 365 röster
inför sådana röstmottagare. Efter dessa val har municipalsamhällena för förvaltning
av ordnings- och hälsovårdsangelägenheter avvecklats. Vid 1960 års
ingång fanns endast 54 municipalsamhällen i riket. Även om införandet av
röstkortssystemet vid kommunalval medför att en större del av väljarkåren
än tidigare kommer att utnyttja poströstningsförfarandet synes det därför
enligt valutredningens förmenande finnas anledning antaga, att de poströstande
vid de allmänna municipalfullmäktigvalen i fortsättningen inte
kommer att vara så inånga, att det kan vara befogat att hålla samtliga landets
postanstalter öppna på valdagen för poströstning vid dessa val. Valutredningen
föreslår med hänsyn härtill att Kungl. Maj:t efter lämplighetsprövning
skall vid allmänt municipalfullmäktigval — på motsvarande sätt som
föreslagits med avseende å de särskilda kommunalvalen — äga förordna att
poströstning närmast helgfria dag före valdagen skall tillämpas vid valet.

Valutredningen framhåller slutligen att ett genomförande av utredningens
förslag kräver — förutom ändringar i kommunala vallagen — fastställande
av formulär till ytterkuvert, avsett att användas vid röstning enligt den
föreslagna 35 a §. Utredningen förordar att de ytterkuvert, som skall användas
vid sådan röstning, får annan färg än de ytterkuvert som eljest används
vid röstning på postanstalt, beskickning och konsulat så att de olika
kuverttyperna inte förväxlas med varandra.

Införande av röstkort

Efter redogörelse för de bestämmelser om användning av röstkort i stället
för röstlängdsutdrag vid andrakammarval som infördes genom 1960 års
ändringar i lagen om val till riksdagen uttalar valutredningen, att det då
inte ansågs möjligt att för kommunalvalens vidkommande införa systemet

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

med röstkort utan att spörsmålen rörande poströstningen vid de särskilda
kommunalvalen bringats till sin lösning. Sedan utredningen nu behandlat
denna fråga och därvid föreslagit, att poströstningen vid dessa val flyttas
från valdagen till närmast helgfria dag före valdagen, anser utredningen att
det från nyssnämnda synpunkt inte finns något hinder att införa systemet
med röstkort även för kommunalvalen.

De erfarenheter, som vunnits vid 1960 års andrakammarval, då röstkort
för första gången användes i stället för röstlängdsutdrag, anser utredningen
tala för en sådan åtgärd. Vid detta val utnyttjades möjligheterna att rösta
utom det egna valdistriktet i större utsträckning än någonsin, vilket enligt
utredningens uppfattning knappast kan ha haft annan orsak än att väljarna
inte längre behövde beställa särskilda röstlängdsutdrag för sådan röstning.
Någon minskning i röstningsfrekvensen inom det egna valdistriktet inträdde
icke.

Utredningen redovisar härefter vissa statistiska uppgifter avseende 1960
års andrakammarval. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån utgjorde
sålunda vid 1960 års val antalet väljare som efter röstning inför särskilda
röstmottagare antecknats i röstlängden som deltagare i valet, d. v. s. antalet
giltiga ytterkuvert, 190 816 och antalet giltiga valsedlar enligt preliminära
uPP§ifter 187 304. Vid andrakammarvalen 1956 och 1958 var motsvarande
siffror 110 876 och 108 821 respektive 134 551 och 130 940. Antalet ogillade
valsedlar var således vid 1960 års val 3 512 mot 2 055 år 1956 och 3 611 år
1958. Detta innebär att kassationsprocenten år 1960 var ungefär densamma
som 1956 men väsentligt lägre än 1958. Antalet ogillade ytterkuvert, d. v. s.
sådana som icke föranlett anteckning i röstlängden, uppgick vid 1956 års val
till 1 200, vid 1958 års val till 1 534 och vid 1960 års val till 2 157. ökningen
av antalet ogillade ytterkuvert vid det senaste valet är således inte större än
vad som motsvarar det ökade utnyttjandet av möjligheten att rösta inför
särskilda röstmottagare.

Utredningen anför vidare att man i valstatistiken skiljer på sådana ytterkuvert
som obrutna förklarats ogilla och sådana som kasserats på grund
av innehållet. Det är främst den första av dessa båda grupper som är av intresse,
när det gäller att bedöma, huruvida röstlängdsutdragens avskaffande
medför ökade risker för kassationer. Utredningen fortsätter.

Denna grupp — till vilken hänförs bl. a. de fall, då väljaren röstat i det
egna valdistriktet enligt inprickning i röstlängden, samt de fall, då väljaren
ej är upptagen i röstlängden för uppgivet valdistrikt — uppgick vid 1960
års val till 416 mot 475 år 1956 och 500 år 1958. Kassationerna på grund av
tidigare avprickning minskade därvid till 110 mot 123 respektive 125 vid
1956 och 1958 års val. Antalet fall, då väljaren icke kunnat återfinnas i
röstlängden, ökade visserligen till 46 (1 år 1956 och 2 år 1958), men i gengäld
bortföll helt den ogiltighetsanledning, som bestått i att röstlängdsutdraget
icke varit undertecknat av utfärdaren (15 fall år 1956 och 47 fall år
1958). ökningen i det sammanlagda antalet ogillade ytterkuvert hänför sig

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

således helt till den andra gruppen — de fall, då kuvert innan avprickning
skett kasserats på grund av innehållet. Denna grupp ökade vid 1960 års val
till 1 741 mot 725 år 1956 och 1 034 år 1958.

Den största förändringen inom gruppen visar kassation på grund av att
det inneliggande valkuvertet ej varit av föreskriven beskaffenhet: 1 195 år
1960 mot 478 respektive 415 åren 1956 och 1958. Som regel torde därvid
innerkuvert för äktamakeförsändelse felaktigt ha använts av väljare, vilken
personligen inställt sig och därför skolat använda det valkuvert, som
erhållits av röstmottagaren. Den ökade kassationen i detta fall kan därför
icke bero på användningen av röstkort i stället för röstlängdsutdrag.

Utredningen konstaterar alltså att kassationerna av den anledningen, att
väljaren inte kunnat återfinnas i röstlängden på grund av ofullständiga eller
felaktiga uppgifter på kuvertet, är mycket fåtaliga. Bristfälligheter i fråga
om ifyllandet av uppgifterna på ytterkuvertet torde enligt utredningen dock
ha förekommit i icke ringa utsträckning vid det senaste valet och vållat
sammanräkningsmyndigheterna avsevärt merarbete i form av slagning i
olika register. Det torde dock vara att förvänta, att förhållandena härvidlag
kommer att förbättras, när väljarna och postfunktionärerna blivit mer
vana vid det nya systemet.

Enligt vad utredningen erfarit uppkom i vissa fall tvekan om i vilken utsträckning
valnämnderna skulle tillmötesgå gjorda beställningar om utfärdande
av röstkort. Detta var främst fallet, då organisationer eller enskilda
beställde ett flertal röstkort för olika väljare — i allmänhet sjömän eller
andra personer som vistades utom riket — utan att kunna åberopa fullmakt
från dem. Inom Stockholm tillämpade valnämnden i detta fall den principen,
att beställningen mottogs för expediering direkt till väljarna under
deras uppgivna adresser. Det sålunda tillämpade förfarandet synes enligt
utredningens mening utgöra en lämplig avvägning mellan å ena sidan intresset
av att röstkort tillställes väljare i god tid och under aktuell adress
samt å andra sidan angelägenheten av att röstkort ej genom beställaren distribueras
till de olika väljarna som ett led i valpropagandan.

Valutredningen anser sig med hänsyn till det anförda böra föreslå, att
det för andrakammarvalen införda systemet med röstkort nu göres tillämpligt
även vid kommunalvalen. Motsvarande ändringar, som i detta hänseende
genomförts i lagen om val till riksdagen, bör därför vidtagas i kommunala
vallagen. Emellertid finner utredningen det nödvändigt att röstkortsbestämmelserna
får en något annorlunda utformning i kommunala vallagen än
i lagen om val till riksdagen.

Vid utformningen av röstkortsbestämmelserna för kommunalvalen måste
sålunda beaktas, uttalar utredningen, att dessa val är av skilda slag. Med
kommunalval avses nämligen såväl val av landstingsmän som val av kommunal-,
municipal-, stads- och kyrkofullmäktige. För kommunalvalens del
måste därför röstkort kunna upprättas för olika val. Med hänsyn till att
rösträttsvillkoren kan vara olika för skilda slags kommunalval anser utred3
— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

ningen att röstkort, som upprättats uteslutande för visst slags val, inte kan
utnyttjas även vid efterföljande val av annat slag. Och även om samma rösträttsvillkor
skulle gälla för skilda slags val, torde det inte vara lämpligt att
ett röstkort användes vid val av annat slag än röstkortet enligt sin lydelse
avser. Skall flera olika kommunalval förrättas, föranleder detta förhållande
— om inte särskilda bestämmelser gives i detta hänseende — att dubbla
upplagor röstkort måste utsändas även då valen sker samtidigt, en ordning
som synes alltför arbetskrävande och kostsam. För att undvika denna
olägenhet föreslår valutredningen att röstkort skall få upprättas gemensamt
för flera slags kommunalval. De röstkort, som hittills brukat utsändas till
de röstberättigade i åtskilliga orter, har ofta varit avsedda för flera val och
sålunda använts vid såväl val av landstingsmän som val av kommunal- eller
stadsfullmäktige. I många fall har samma röstkort även utnyttjats vid efterföljande
kyrkofullmäktigval. Enligt valutredningen är det naturligt, att
denna ordning består även efter det att röstkorten kommit att ersätta röstlängdsutdragen.
Röstkorten torde med lätthet kunna göras gemensamma
för såväl val av landstingsmän som val av kommunal- eller stadsfullmäktige.
Dessa val förrättas nämligen samtidigt och för dem gäller samma rösträttsvillkor.
Ej heller är det förenat med några större svårigheter att göra
samma röstkort användbara även vid efterföljande val av municipal- och
kyrkofullmäktige. För sådant ändamål behöver röstkorten förses med sådana
uppgifter, att det framgår om väljare är röstberättigad jämväl vid dessa
val. Med hänsyn till att valen förrättas annan dag än val av landstingsmän
och val av kommunal- eller stadsfullmäktige, måste vidare klart framgå
av röstkorten, när ettvart av de med röstkorten avsedda valen skall äga rum.
Skall olika myndigheter verkställa röstsammanräkning vid valen, måste
även detta utmärkas på röstkorten. I fråga om upprättande och översändande
av gemensamma röstkort bör i övrigt samma bestämmelser gälla som för
röstkort i allmänhet vid kommunalval. Avser de gemensamma röstkorten
val, som förrättas olika dagar, bör den dag, då korten senast skall sändas
ut, beräknas med utgångspunkt från den första valdagen.

Valutredningen håller före att ett allmänt utsändande av röstkort vid
kommunalval liksom vid andrakammarval bör förekomma, då kommunalval
skall äga rum i hela riket, m. a. o. då allmänt kommunalval skall förrättas.
För de särskilda andrakammarvalen — exempelvis omvalen — har
föreskrift inte givits om allmänt utsändande av röstkort, eftersom dylika
val vanligtvis förrättas medan samma röstlängd alltjämt länder till efterrättelse;
de vid det ordinarie andrakammarvalet utsända röstkorten kan då
begagnas också vid det efterföljande särskilda valet. När det gäller de särskilda
kommunalvalen kan förhållandena ofta vara desamma. Emellertid
förekommer vissa särskilda kommunalval, som saknar motsvarighet bland
andrakammarvalen, nämligen särskilda val, som förrättas med anledning av
territoriella förändringar av landstingsområde eller med anledning av änd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

35

ring i kommunal eller ecklesiastik indelning. Vid dessa val torde möjlighet oftast
inte finnas för de röstberättigade att använda röstkort, som utsänts för
annat tidigare förrättat kommunalval. Det kan därför enligt valutredningens
uppfattning vara angeläget att röstkort i dessa fall utsändes på motsvarande
sätt som vid allmänna kommunalval. Utredningen föreslår att den
länsstyrelse, som har att bestämma dagen för särskilt kommunalval, skall
äga förordna att röstkort skall upprättas för valet och översändas i samma
ordning som för allmänt kommunalval. Valutredningen förutsätter, att sådant
förordnande kommer att meddelas endast för de särskilda kommunalval,
vid vilka de röstberättigade inte har möjlighet att använda sig av röstkort
som sänts ut i annat sammanhang. Skall dylikt förordnande meddelas
måste givetvis tillses, att dagen för valet bestämmes så att röstkorten
hinner upprättas och översändas inom föreskriven tid före valet. Om förordnande
som nu sagts inte meddelas bör röstberättigad på motsvarande
sätt som vid de särskilda andrakammarvalen kunna erhålla röstkort efter
rekvisition. Så bör vara fallet även då röstkort icke kommit väljare till handa
eller efteråt förkommit.

Valutredningen erinrar om att de tider, då röstning vid andrakammarval
skall äga rum vid valförrättningen på valdagen, i viss mån utsträcktes i samband
med att röstkort infördes för dessa val. Syftet härmed var att motverka
ökning av antalet poströstande. Om systemet med röstkort göres tillämpligt
även för kommunalvalen anser utredningen att det kan ifrågasättas om inte
i samma syfte ändring bör vidtagas av bestämmelserna om tiden för kommunalvals
förrättande. För kommunalvalen är emellertid inte som för andrakammarvalen
bestämt angivet, under vilka tider val skall förrättas i de
röstandes egna valdistrikt. Enligt kommunala vallagen ankommer det nämligen
på magistraten eller valnämnden att vid kommunalval bestämma valtiderna
för varje valdistrikt. Därvid måste dock vissa i lagen föreskrivna
minimitider iakttagas. Kommunalval skall sålunda fortgå minst två timmar
före klockan tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan
fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.
Hålles på valdagen högmässogudstjänst i den församling, till
vilken valdistrikt hör, skall uppehåll göras för den tid gudstjänsten pågår.
Att bestämmelserna för kommunalvalens del erhållit denna utformning har
enligt valutredningen säkerligen främst berott på att bestämmelserna ansetts
böra i möjligaste mån tillgodose den kommunala självbestämmanderätten.
Härigenom har det även blivit möjligt, att anpassa tiderna för en valförrättnings
fortgång efter de lokala förhållandena. En annan omständighet
av betydelse för bestämmelsernas innehåll torde ha varit, att bestämmelserna
varit avsedda att tillämpas vid skilda slags val, där valdeltagandet
kunnat vara väsentligt olika. Med den utformning som bestämmelserna
sålunda fått har det varit möjligt att bestämma tiderna i varje valdistrikt
med hänsyn jämväl till den för valet normala röstningsfrekvensen. En

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

ändring av dessa bestämmelser bör enligt valutredningen inte ske utan att
nu angivna förhållanden beaktas. Hittills har några olägenheter inte förmärkts
med den för kommunalvalen gällande ordningen för valtidernas bestämmande.
Givetvis är det önskvärt att röstningen vid de kommunalval,
som har större politisk betydelse, äger rum under motsvarande tider som
andrakammarvalen. Härigenom främjas valdeltagandet och motverkas den
ökning av antalet poströstande som röstkortsystemet — om det genomföres
— kan komma att medföra. Vanligtvis har också på de flesta orter tiderna
för röstningen vid viktiga kommunalval hittills bestämts så, att de överensstämt
med de för andrakammarvalen föreskrivna. Valutredningen har ansett
sig kunna förutsätta att så kommer att ske även i fortsättningen. Utredningen
finner därför inte erforderligt att föreslå någon ändring av de berörda
bestämmelserna för kommunalvalens del.

I fråga om de med röstkortsystemet förenade kostnaderna föreslår valutredningen
att kostnaderna för blanketter till röstkort, blankettryck och
kortens iordningställande liksom vid andrakammarval bestrides av kommunerna,
medan kostnaderna för länsbyråernas arbete att förse blanketterna
med adresstryck får åvila statsverket. Såsom gäller för andrakammarval
bör även vid kommunalval sådana ytterkuvert, som är avsedda att användas
vid röstning inför röstmottagare, i god tid före valet finnas tillgängliga
hos valnämnder och magistrater. Valutredningen föreslår att valnämnder
och magistrater för sådant ändamål på statsverkets bekostnad tillställes kuverten.
Ytterkuverten torde böra tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat
parti på statsverkets bekostnad.

Remissyttrandena

Valutredningens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av remissinstanserna. I en del remissyttranden göres i olika frågor bedömningar
vilka i viss mån avviker från dem som ligger till grund för förslagen,
men ingen remissmyndighet ställer sig helt avvisande till att föreliggande
frågor löses efter de linjer valutredningen dragit upp.

Poströstningen vid mindre kommunalval

Behovet av ändrad ordning för poströstning vid mindre kommunalval
understrykes i åtskilliga remissvar. Det hittills vid mindre kommunalval
tillämpade systemet kan enligt generalpoststyrelsen inte anses tillfredsställande
i längden utan har setts som ett provisorium i avvaktan på
en definitiv lösning. Systemet kan ej heller tillämpas om röstlängdsutdragen
ersätts med röstkort. Det är därför med stor tillfredsställelse som styrelsen
konstaterar att frågan tagits upp av valutredningen och nu ser ut att
få sin lösning. Länsstyrelserna i Västmanlands och Västernorrlands län be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

37

tonar utredningens uttalande att det är tvivelaktigt om det hittills tillämpade
systemet är förenligt med bestämmelserna i kommunala vallagen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att det knappast är rimligt att i
anledning av ett enstaka val i en mindre kommun hålla rikets samtliga postanstalter
öppna på tid och dag, då de eljest regelmässigt skulle vara stängda.
Samma synpunkter kommer till uttryck i åtskilliga andra yttranden.

Samtliga remissmyndigheter biträder utredningens förslag att p o s tröstningen
förlägges till helgfri dag före valdagen
vid vissa val. En sådan lösning anser överståthållarämbetet vara väl avvägd
och den synes enligt svenska landskommunernas förbund tillgodose såväl
väljarens berättigade intresse av att kunna utöva sin rösträtt vid vistelse i
annan kommun som det allmännas intresse av att hålla postverkets kostnader
för ändamålet nere. Uttalanden av samma innebörd göres i ett stort antal
remissvar. Genom den föreslagna reformen finner länsstyrelsen i Stockholms
län att det svåraste hindret för att även för kommunalvalen införa
systemet med röstkort blir undanröjt.

Några remissinstanser anser att även andra lösningar kunde komma i
fråga än den som valutredningen föreslagit. Generalpoststyrelsen hänvisar
till sin av utredningen omnämnda skrivelse den 16 mars 1951, i vilken styrelsen
såsom ett alternativ föreslog avskaffande av poströstningen vid andra
val än allmänna kommunalval och val till riksdagens andra kammare. Styrelsen
håller fortfarande före att detta förslag inte helt bör avföras från
diskussionen. Mot utredningens uttalande, att förslaget skulle medföra tilllämpning
av olika röstningsmetoder, då valet ägde rum endast i en valkrets
och då val förrättades i hela riket samtidigt, invänder styrelsen.

Gentemot sistnämnda synpunkt kan sägas, att varje ändring av systemet
vid småvalen kommer att medföra sådan konsekvens. Redan nu förekommer
för övrigt olikheter i poströstningsavseende vid stora och små val. Sålunda
anordnas inte tillfälliga postanstalter på sjukhusen vid de mindre
valen. Enligt styrelsens mening måste man sålunda under alla förhållanden
göra ett visst avkall på de strikt principiella synpunkterna när det gäller
de mindre valen och låta de praktiska och ekonomiska synpunkterna få
förhållandevis större betydelse men givetvis utan att valsäkerheten blir lidande
på minsta sätt.

Styrelsen säger sig emellertid kunna förstå de principiella betänkligheterna
mot styrelsens förslag och har inget yrkande på denna punkt.

Också länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrker utredningsförslaget endast
för den händelse det skulle anses olämpligt alt trots den ringa frekvensen
av poströster vid enstaka kommunala val slopa poströstningen vid dessa val.

Magistraten i Linköping har ej någon erinran mot utredningens förslag
men finner åtskilliga skäl tala för att de stora politiska valen helt flyttas
från söndagar till lördagar. Man kan enligt magistraten förutse alt lördagarna
i september i allt större omfattning blir arbetsfria, och det kan beräknas
bli mindre fritidsstörande om valen förläggs till lördagar än om de

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

äger rum på söndagar. Dessutom skulle avbrott för gudstjänsttid undvikas
och frågan om postanstalternas öppethållande vore lättare att lösa. De aktuella
valdagarna borde bli allmänna fridagar, något som troligen skulle
öka intresset för valdeltagande och ge valdagarna en särskild karaktär.
Samma tankegångar återspeglas i yttrandena från länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län och valnämnden i Lysekil, men dessa remissorgan diskuterar
endast möjligheten att förlägga de särskilda kommunalvalen till lördag.
Ehuru båda remissorganen anser sig kunna godtaga utredningsförslaget,
hyser de dock vissa betänkligheter mot att tillåta poströstning även inom
det valdistrikt väljaren tillhör. Enligt deras mening skulle hela problemet
med poströstning vid ifrågavarande val försvinna om valen flyttades till lördagarna.
Mot den nu antydda lösningen finner nämnda länsstyrelse emellertid
kunna anföras att svårighet kunde uppkomma i många valdistrikt att
anskaffa lämpliga vallokaler. Valnämnderna i Norums och Hova valdistrikt
står inte heller främmande för att flytta de särskilda kommunalvalen till
lördagar.

I enstaka yttranden förmärks en allmän tveksamhet i fråga om lämpligheten
av den lösning utredningen kommit fram till. Så anför t. ex. kyrkofullmäktige
i Örby församling att valen graderas på ett kanske inte lyckligt
sätt genom att poströstning på valdagen får förekomma endast vid de viktiga
valen. Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län kan den föreslagna anordningen
inte anses helt tillfredsställande, då den lätt kan nyttjas även av
den som under valdagen har möjlighet att rösta inför valnämnden men som
föredrar att dagen förut rösta på posten. Länsstyrelsen lämnar dock förslaget
utan erinran, eftersom länsstyrelsen inte kan anvisa någon lämpligare
ordning. En motsvarande inställning har valnämnden i Skövde.

Risken för missbruk av poströstningen och ökad påfrestning på postverket
genom det föreslagna systemet omnämns också i ett antal andra yttranden,
men dessa olägenheter anses allmänt inte vara av större betydelse än
att systemet bör godtagas. En sådan bedömning gör bl. a. länsstyrelserna i
Stockholms, Örebro och Jämtlands län, magistraten i Östersund, valnämnden
i Bollnäs stad och kyrkofullmäktige i Lidköpings församling. Länsstyrelsen
i Norrbottens län framhåller, att tyngdpunkten i röstningen vid de
särskilda valen genom det föreslagna systemet kan komma att flyttas över
till postanstalterna. Dessa bör därför utrustas med valskärmar och personal
i tillräcklig omfattning för att möta en sådan utveckling. Länsstyrelsen
erinrar härvid om att poströstningen kommer att pågå under tider då postanstalterna
har att ombesörja sina ordinarie uppgifter.

Det övervägande antalet remissinstanser ansluter sig till utredningens
ställningstagande vad gäller frågan om vid vilka särskilda val
den föreslagna poströstningen före valdagen bör få förekomma. Inte i något
remissvar förordas inskränkning av poströstningen i förhållande till
vad utredningen föreslagit. Några remissinstanser håller emellertid före

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

att systemet bör kunna användas i större omfattning än som utredningen
ansett vara lämpligt.

Generalpoststyrelsen har i princip ingen erinran mot utredningens förslag
att Kungl. Maj :t från fall till fall skall avgöra om poströstning vid
särskilda kommunalval skall ske valsöndagen eller vardagen närmast före
denna dag. Styrelsen anser emellertid att man utan olägenhet skulle kunna
använda det speciella systemet vid alla särskilda kommunalval. Enligt
styrelsens mening torde man inte kunna göra gällande att det ena särskilda
kommunalvalet är viktigare än det andra, utan frågan synes böra avgöras
utifrån ekonomiska och praktiska synpunkter och det torde så gott som
alltid bli så att det från dessa synpunkter blir fördelaktigare att ha poströstning
på lördagen, när postanstalterna ändå är öppna. Även länsstyrelsen
i Södermanlands län anser att det skulle innebära en önskvärd förenkling
och besparing men knappast medföra några olägenheter om poströstning
på helgfri dag regelmässigt tillämpas vid sådant särskilt kommunalval
som ej förrättas i samband med ordinarie val. Möter hinder mot en
sådan regel finner länsstyrelsen påkallat att garanti skapas för en koncentration
till en och samma valdag av särskilda kommunalval som under
året skall äga rum i olika delar av landet. Vid ändring i kommunal eller
ecklesiastik indelning har länsstyrelsen att bestämma vilken dag valet skall
äga rum. För att de röstberättigades sammanlagda antal vid flera särskilda
kommunalval skall kunna tillmätas betydelse vid den föreslagna lämplighetsprövningen
av röstningsförfarandet är det angeläget att valen äger rum
samma dag. Enligt länsstyrelsens mening bör det därför övervägas att
frågan om valdag i dessa fall överföres från länsstyrelserna till Kungl.
Maj :t, som torde kunna bestämma valdagen i samband med beslutet om
indelningsändringen. Möjligen kunde i lagen föreskrivas viss dag för sådana
val »där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorledes förordnar».

Sistnämnda tankegång återfinns även i yttrandet från länsstyrelsen i
Västmanlands län. Då förordnanden om lördagspoströstning kan antagas
bli regel bör det enligt denna länsstyrelse övervägas att utforma bestämmelserna
så, att systemet kommer att fungera automatiskt, dock med möjlighet
för Kungl. Maj:t att för särskilda fall förordna att de för allmänna val
gällande poströstningsbestämmelserna skall tillämpas. Samma förslag ställer
kyrkorådet i Ragunda församling.

Förslaget att poströstning före valdagen skall få förekomma även beträffande
allmänna municipalfullmäktigval biträdes i allmänhet
av remissmyndigheterna. Gcneralpoststyrclsen hälsar förslaget
härom med tillfredsställelse. Strängt taget borde det, menar styrelsen, inte
behöva bli aktuellt med lämplighetsprövning varje gång, när det gäller
dessa val, eftersom antalet municipalsamhällen är så litet och samhällena
uppenbarligen är under avveckling. Den enda variabla faktor som skulle
kunna påverka bedömningen är själva val intresset och den tänkbara post -

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

röstningsfrekvensen, men även om ett osedvanligt stort antal väljare skulle
rösta på posten skulle antalet näppeligen bli så stort att det skulle kunna
anses motiverat att öppna samtliga postanstalter på valsöndagen.

Flera valnämnder ställer sig avvisande till förslaget i denna del och
hävdar, att poströstning över huvud ej bör förekomma då allmänna val
hålles. Den som ej är i tillfälle att rösta inom sitt valdistrikt vid sådana
val bör i stället äga rösta i vilken som helst annan vallokal i riket under
former motsvarande dem som nu förekommer vid poströstning. Sådana
synpunkter har förts fram bl. a. av valnämnderna i Alvesta, Madesjö södra,
Skövde och Ljusne norra valdistrikt samt av valnämndens ordförande i
Brunnby första valdistrikt och av kommunalnämnden i Staffanstorps
kommun.

Med hänsyn till det ringa valdeltagandet vid de allmänna kyrkofullmäktigvalen
anser generalpoststyrelsen att det av utredningen
föreslagna systemet bör användas även vid dessa val. Sedan poströstningen
infördes 1942 har det aldrig förekommit flera poströster än omkring 3 800
vid allmänna kyrkofullmäktigval, framhåller styrelsen. Vid 1958 års val
röstade 3 393 väljare på posten, d. v. s. i genomsnitt mindre än en väljare
per postanstalt. Styrelsen finner det knappast ekonomiskt försvarbart
att hålla samtliga postanstalter öppna på valsöndagen för så få väljare när
det finns ett fullt acceptabelt alternativ att tillgå. Några principiella betänkligheter
mot en sådan ordning borde inte behöva finnas lika litet
som vid andra val med ett relativt litet antal väljare. Styrelsens förslag
bortfaller dock om det förslag förverkligas som församlingsstyrelsekommittén
framlade 1958, att de allmänna kyrkofullmäktigvalen skulle förläggas
till samma dag som de borgerliga kommunalvalen.

Även länsstyrelsen i Västmanlands län, magistraten i Västerås och valnämnden
i Östra Torsås valdistrikt förordar att den av utredningen föreslagna
ordningen får gälla vid allmänna kyrkofullmäktigval.

Ett fåtal remissorgan vill utsträcka tillämpningsområdet för reformen
även till riksdags mannavalen. Sålunda förklarar sig generalpoststyrelsen
inte dela valutredningens åsikt att de särskilda andrakammarvalens
vikt och de röstberättigades antal vid dessa val regelmässigt motiverar
ordinarie poströstningsförfarande. Omfattningen av ett omval till
andra kammaren t. ex. i Gotlands län blir inte större än ett kommunalval.
Antalet poströster i Gotlands län var vid 1960 års andrakammarval 1 139.
Styrelsen föreslår därför att möjlighet till särskilt poströstningsförfarande
införes även vid sådana val som avses i 89 § lagen om val till riksdagen.
Valnämnden i Eksjö stad hyser samma uppfattning.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ifrågasätter om det inte finns skäl
överväga att taga steget fullt ut och införa systemet med lördagsröstning på
posten vid samtliga val. Även om man tar ett visst missbruk av rätten att
rösta dagen före den egentliga valdagen i beräkning, torde enligt läns -

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

styrelsen antalet poströstande fördelat på rikets samtliga postkontor inte
bli så stort, att svårigheter skulle behöva uppstå för de postala myndigheterna
att bemästra läget. I varje fall anser länsstyrelsen, att kostnaderna
för den extra arbetsinsats som kunde erfordras torde bli betydligt mindre
än vid ett allmänt öppethållande under valsöndagen.

Genomföres utredningens förslag anser generalpoststyrelsen det angeläget
att postverket får tillfälle att framföra sina synpunkter, innan beslut
om tillämpning av den särskilda poströstnin gsordninge
n fattas. Styrelsen anför i detta sammanhang.

De praktiska och ekonomiska konsekvenserna av den poströstningsordning
som väljes kan måhända bäst överblickas inom postverket. Generalpoststyrelsen
torde också ha bättre möjligheter att svara för kontinuiteten
i bedömningen av dylika frågor från ekonomisk synpunkt sett än de många
länsstyrelserna, som ju var och en mera sällan komme att behandla dylika
spörsmål. Styrelsen förutsätter nämligen, att länsstyrelsens anmälan även
kommer att innefatta förslag till poströstningsordning. Frågan kunde eventuellt
lösas så, att länsstyrelserna anmodades att varje gång i god tid innan
valdag för särskilt kommunalval fastställes, ta kontakt med generalpoststyrelsen
för samråd om tidpunkten för valet och om den poströstningsordning
som bör föreslås till Kungl. Maj :t. Frågan kan givetvis också lösas
så att alla anmälningar till Kungl. Maj :t om särskilda kommunalval remitteras
till generalpoststyrelsen för yttrande.

I fråga om vilka dagar poströstning före valdagen bör
förekomma redovisas uppfattningar, som avviker från valutredningens ställningstagande,
endast i ett par remissyttranden. Länsstyrelsen i Älvsborgs
län och magistraten i Hälsingborg ifrågasätter sålunda, om inte den välj arkategori
som det är fråga om bör jämställas med väljare, som kan antagas
komma att valdagen vistas utom riket eller som då utövar militärtjänst
och dylika. Länsstyrelsen anför bl. a.

Lördagarna utgör numera under stora delar av året arbetsfria dagar för
sn stor grupp väljare och i den mån arbetstidsförkortningen fortskrider
kommer allt flera lördagar att bli arbetsfria. Under stor del av året kommer
därför väljare, som tillhör denna kategori av arbetstagare, att även under
de fria lördagarna lämna hemorten för rekreation å sina sommarställen
eller för bilfärder och dylikt. Hinder att utöva rösträtten i hemortskommunen
kommer därför att under denna tid föreligga för dessa väljare icke
bara å valdagen utan också å helgfria vardagen före valdagen. EU genomförande
av förslaget i denna del kommer därför säkerligen att i verkligheten
från utövande av rösträtt utesluta väljare, som man velat tillgodose
genom lagändringen.

Det torde för övrigt enligt länsstyrelsens mening böra övervägas, huruvida
det numera föreligger någon anledning att göra åtskillnad mellan
de väljarkategorier, som skall anses berättigade utöva sin rösträtt på postanstalt.
Då det i allmänhet är ogörligt för röstmottagaren att kontrollera,
huruvida en väljare, som utövar sin rösträtt på postanstalt töre valdagen,
t;,lhör den välj arkategori, som författningsenligt är berättigad härtill,

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

måste tilltro sättas till väljarens härutinnan lämnade uppgifter, hur sanningslösa
dessa i själva verket än är. Detta finner länsstyrelsen icke tillfredsställande.
En övergång till en ordning som jämställer alla de valdeltagare,
vilka skall äga rätt att utöva sin rösträtt inför särskild röstmottagare,
synes därför böra övervägas. Om denna rösträtt finge, i likhet med
vad som redan nu gäller för vissa röstberättigade, utövas före valdagen av
samtliga valdeltagare, skulle det enligt länsstyrelsens åsikt inte vara erforderligt
att hålla postanstalterna öppna på valdagen.

Också svenska stadsförbundet anser att det, med hänsyn till att de fria
lördagarna kan vara ett faktum inom en icke alltför avlägsen framtid, inte
kan vara riktigt att begränsa poströstningsmöjligheten till endast en dag
fore valdagen. Om så sker torde man riskera att reformen inte leder till
åsyftat resultat. Vill man undvika denna risk kan det enligt förbundets
uppfattning i och för sig ligga nära till hands att jämställa de väljarkategorier
man önskar tillgodose genom reformen med personer som ämnar
resa utrikes eller som tillhör vissa yrkeskategorier. Enligt förbundets mening
synes nu ifrågavarande poströstning emellertid böra begränsas till de
närmaste två vardagarna före valdagen. En liknande uppfattning redovisar
kyrkofullmäktige i örby församling utan att fullmäktige dock motsätter
sig utredningens förslag. Kommunalborgmästaren i Nora anser att poströstning
vid allmänna val bör äga rum både valdagen och dagen före valdagen.

Förslaget, att den som vill poströsta före valdagen endast behöver avge
en förklaring om hindret, lämnas utan erinran av så gott som alla
remissinstanser. Generalpoststyrelsen finner det inte lämpligt att hindret
skall behöva styrkas med intyg, något som skulle komplicera poströstningen.
Valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt anser att sådan förklaring
säkerligen i stort sett förhindrar ett obehörigt utnyttjande av poströstningen
och att det inte minst från psykologisk synpunkt är viktigt att
hinderförklaring skall avgivas. Magistraten i Linköping håller före att förklaringen
bör vara av den beskaffenhet som anges i 13 kap. 10 § strafflagen.

En motsatt uppfattning har kyrkorådet i övertorneå pastorat, som finner
det meningslöst med hinderförklaring eftersom någon prövning av föreliggande
hinder inte anses böra ske.

Frågan om legitimation vid poströstning tages upp av generalpoststyrelsen,
som förordar en uppmjukning av nu gällande bestämmelser.
Röstkorten bör enligt styrelsens mening vara tillfyllest för att styrka behörigheten
och det bör kunna överlåtas åt postfunktionär att i tveksamma
fall kräva särskild legitimation. Risken för missbruk torde vara mycket
liten. Styrelsen anför.

I detta sammanhang vill generalpoststyrelsen inte underlåta att framhålla
att de legitimationsbestämmelser som gäller för poströstning enligt

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

lagen om val till riksdagen och som nu föreslås bli gällande vid alla kommunala
val enligt styrelsens mening innebär större våld än nöden kräver.
Visserligen följde väljarna i mycket stor utsträckning maningarna att medta
legitimation vid septembervalet 1960 men detta torde enligt generalpoststyrelsens
uppfattning framför allt få tillskrivas den mycket omfattande
publicitet i press, TV och radio som denna fråga fick före valet. Man torde
inte våga räkna med att propagandan i en sådan detaljfråga kan bil lika
omfattande i fortsättningen i varje fall inte vid de val, som inte ar allmänna.

En motsatt inställning har kyrkorådet i Övertorneå pastorat och tre ledamöter
av domkapitlet i Luleå stift. Med hänsyn till det ständigt ökande antalet
poströstande anser dessa remissorgan det nödvändigt att göra någon
form av tillförlitlig identifiering obligatorisk för att undvika missbruk av
annans rösträtt.

Införande av röstkort

Förslaget att införa röstkort även vid kommunala val hälsas allmänt
med tillfredsställelse. Länsstyrelsen i Älvsborgs län finner det följdriktigt
att så sker sedan systemet införts för andrakammarval. Samma uttalande
gör länsstyrelsen i Kristianstads län, uppbördssektionen vid länsstyrelsen
i Östergötlands län, kommunalnämnden i Lits kommun och
Svenska landstingsförbundet. Att erfarenheterna av systemet med röstkort
vid 1960 års andrakammarval är övervägande goda betonar bl. a. generalpoststyrelsen,
länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro och Jämtlands län samt
ett stort antal valnämnder. Generalpoststyrelsen förutsätter att systemet
med röstkort inte införes för kommunalvalens del utan att frågan om
poströstningen vid dessa val löses. Valnämnden i Eksjö och magistraten i
Malmö framhåller att systemet är arbets- och kostnadsbesparande samt
innebär lättnad för väljarna.

Enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län förelåg onekligen i viss utsträckning
brister vid senaste andrakammarval när det gällde de av valjarna
ifyllda ytterkuverten, vilket medförde merarbete för sammanräkningsmyndigheterna,
men i stort sett torde reformen i praktiken ha genomforts utan
större svårighet. Liknande erfarenheter har länsstyrelserna i Kronobergs,
Göteborgs och Bohus, Västerbottens och Norrbottens län samt magistraten
i Umeå. Länsstyrelsen i Västerbottens län framhåller att anmärkningarna
mot röstkortssystemet inte har avseende på systemet som sådant utan på
brister i olika tjänstemäns handlande i sammanhanget. Länsstyrelsen fortsätter.

Det förekom sålunda vid förra höstens val, att de till en kommun från
länsstyrelsens tryckande register översända röstkorten distribuerades till
»adressaterna» utan att först ha kollationerats mot röstlängden genom
respektive valnämnds försorg, vilket givetvis hade till följd, att en hel del
icke röstberättigade erhöll röstkort. Sådana misstag torde länsstyrelsen få

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

söka förebygga genom påpekande i lämpligt sammanhang till vederbörande
kommunala befattningshavare om hur med röstkorten skall förfaras. I
många fall var ytterkuverten med poströster högst bristfälligt ifyllda med de
uppgifter som skall hämtas från röstkortet, vilket förorsakade länsstyrelsen
såsom sammanräkningsmyndighet ett betydande arbete för att överhuvud
återfinna den röstande i någon röstlängd eller för att eljest säkert identifiera
honom. Med postfunktionärernas ökande erfarenhet av röstmottagning, sedan
röstkorten införts, och om röstmottagarna ålägges att iakttaga större
noggrannhet vid granskningen av ytterkuverten, innan valsedelsförsändelsen
definitivt mottages och väljaren hunnit avlägsna sig, torde dock en
väsentlig förbättring av nu anmärkt förhållande kunna väntas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser det nödvändigt att maximiersättningarna
åt röstsammanräkningspersonal höjes, enär länsstyrelsen eljest
inte kommer att kunna skaffa erforderlig kvalificerad personal för att möta
den ökade arbetsbelastning som ett genomförande av förslaget medför.

Förslaget att använda gemensamma röstkort för flera kommunala
val föranleder i allmänhet ingen erinran från remissorganens sida.
Positiva erfarenheter härav redovisas i valnämndens i Skövde yttrande,
enligt vilket samma röstkort vid tidigare tillfälle använts i Skövde såväl
vid de borgerliga kommunalvalen som vid efterföljande kyrkofullmäktigval
med gott resultat. Även valnämnden i Stockholm, i vars yttrande överståthållarämbetet
instämmer, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, valnämnden
i Rättviks första distrikt och valnämnden i Ekeberga kommun
samt statistiska centralbyrån understryker att korten bör vara gemensamma
för flera val. Valnämnden i Lysekil finner att några svårigheter inte
behöver uppstå på grund av att landstingsmannaval samt stads- och kommunalfullmäktigval
sker samtidigt. Den omständigheten att olika sammanräkningsmyndigheter
fungerar vid valen anses föranleda att uppgift
om myndigheterna finns på röstkorten, men man kunde enligt valnämnden
också tänka sig att postverket sänder in alla poströster till länsstyrelsen,
som sorterar rösterna och sänder över de till städerna hörande rösterna
till vederbörande valnämnd.

En mera tveksam inställning har kyrkorådet i Ragunda församling. Vid
val som förrättas med längre mellanrum än några månader och som
inte är kända av väljarna ifrågasätter kyrkorådet om inte särskilda kort
bör sändas ut, eftersom man inte kan räkna med att korten förvaras på sådant
sätt att de lätt återfinns vid senare val. Följden blir enligt kyrkorådet
att röstkort rekvireras i särskilt stor omfattning eller att väljarna uteblir
från valet. Valnämnden i Tomelilla köpings första distrikt anser av samma
skäl att röstkort bör sändas ut vid alla val, allmänna som särskilda, även
om relativt kort tid förflyter mellan valen. Kostnaden härför torde vara
ringa i förhållande till kostnaderna i övrigt för valen. Denna uppfattning
har också kyrkorådet i Tuns pastorat.

Tvivel om att väljarna skall spara röstkorten efter det korten använts

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

vid ett val antyds i ett stort antal yttranden och man föreslår allmänt, att
röstkorten skall förses med tydlig anmaning till väljarna att spara korten.

Åtskilliga remissinstanser anlägger synpunkter på vilka uppgifter
röstkorten bör innehålla.

Endast en remissinstans, länsstyrelsen i Kopparbergs län, anser att uppgifter
om valtider och vallokaler över huvud inte bör anges på röstkorten.
Då viss risk för felaktigheter och förväxlingar i dessa hänseenden torde
förefinnas vill länsstyrelsen förorda att i texten hänvisas till kungörelser i
tidningarna om de särskilda valen.

Liknande inställning, dock endast vad gäller uppgifter om kyrkofullmäktigval,
har svenska stadsförbundet, som anser det tillräckligt att gemensamma
röstkort förses med uppgift om väljarens rösträtt vid kyrkofullmäktigvalet
och dagen för valet jämte hänvisning till kungörelse i dagspressen.
Förbundet anför.

Den omständigheten att även för kyrkofullmäktigevalen skall angivas valdistrikt
och — vilket är att förmoda — även vallokal torde---- komma

att vålla vissa problem. Vad valdistrikten beträffar sammanfaller dessa
icke alltid med valdistrikten för stads- eller kommunalfullmäktigevalen
och vidare kan det på sina håll vara förenat med vissa olägenheter att behöva
precisera vallokal så lång tid i förväg som erfordras när gemensamt
röstkort skall upprättas.

Vad som här framhållits bör också ses i belysning av det förhållandet
att kyrkofullmäktigevalet äger rum lång tid efter stads- eller kommunalfullmäktigevalet,
varför man måste räkna med att röstkorten i stor utsträckning
förkommit, vilket i sin tur leder till rekvisition av nya kort från de
väljare som ämnar rösta på posten. På grund av sistnämnda förhållande och
det faktum att valdeltagandet vid kyrkofullmäktigevalen regelmässigt är
ringa kunde möjligen ifrågasättas om det överhuvudtaget borde vara en
obligatorisk uppgift att i förväg tillställa väljarna röstkort avseende dessa
val. Styrelsen vill emellertid icke sträcka sig dithän, men finner det å andra
sidan önskvärt om uppgiftsskyldigheten rörande kyrkofullmäktigevalen
kunde inskränkas i vart fall då gemensamma röstkort användes.

Valnämnden i Stockholm uttalar, att ett införande av röstkort i huvudsaklig
överensstämmelse med utredningens förslag genomföres på lämpligaste
sätt för Stockholms del om det endast föreskrives att röstkorten
för stadsfullmäktigvalet skall förses med uppgift om väljarens rösträtt vid
kyrkofullmäktigvalet och dagen därför jämte hänvisning till kungörelse
i dagspressen. Valdistrikt för kyrkofullmäktigval bildas i Stockholm som
regel genom sammanslagning av två eller tre av de för stadsfullmäktigval
gällande valdistrikten, upplyser nämnden. Valnämnden förutsätter vidare
att bestämmelse om angivande på röstkort av vallokaler skall utfärdas i
administrativ ordning. Eftersom inte heller vallokalerna vid de ifrågavarande
valen i Stockholm är identiska skulle uppgift därom medföra kostnader
och extra arbete. Vallokalerna för kyrkofullmäktigval fastställes slutligt
så sent som möjligt. Att fastställa dem före röstkortens tryckning kan
enligt nämndens uppfattning innebära en försämring på denna punkt.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

överståtliållarämbetet ansluter sig till vad valnämnden i Stockholm sålunda
anfört.

Att gemensamma röstkort bör innehålla tydlig upplysning om väljarens
rösträtt vid kyrkofullmäktigval framhålls särskilt även av valnämnderna
i Eksjö, Lysekil och Norums valdistrikt samt av kyrkofullmäktige i Skarpnäcks
och Lidköpings församlingar och av ordföranden i kyrkofullmäktige
i Ärtemarks församling.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att inte blott det uppslag utan jämväl
den rad, där väljarna återfinnes i röstlängden, skall anges på röstkortet.
Det merarbete som orsakas härav finner länsstyrelsen så obetydligt
att röstkortsutfärdarna säkerligen är beredda att påtaga sig det. Länsstyrelsen
hänvisar härvid till att ett stort antal röstkortsutfärdare frivilligt
påtog sig sådant merarbete vid senaste andrakammarvalet. Erfarenheterna
från detta val talar enligt länsstyrelsen för förslaget. Genom felaktiga eller
ofullständiga uppgifter på röstkorten bereddes länsstyrelsen mycket arbete
vid försök att återfinna väljare i röstlängden och i flera fall kunde väljare
inte återfinnas där. Som utredningen påpekat ökade också antalet kassationer
i hela riket av denna anledning, erinrar länsstyrelsen.

Länsstyrelsens ståndpunkt delas av länsstyrelsen i Västernorrlands län,
valnämnden i Fristads valdistrikt och kommunalnämnden i Själevads
kommun.

Rekvisition av röstkort bör kunna ske helt formlöst, understryker
magistraten i Linköping, som tillägger att den nuvarande regeln,
att ansökan om röstlängdsutdrag skall vara bevittnad, i stor utsträckning
lett till att utdrag inte kunnat utfärdas i rätt tid. Magistraten i Falun anser
att bestämmelse möjligen bör införas, att röstkort som beställes av annan
än väljaren själv skall expedieras direkt till väljaren och inte till beställaren.

En motsatt uppfattning i nyss berörda fråga hyser valnämndens ordförande
i Höörs första valdistrikt och valnämndens ordförande i Svegs valdistrikt.
Dessa remissinstanser håller före att röstkort bör utfärdas endast på begäran
av den röstberättigade själv, enär eljest missbruk kan förekomma
av röstkortet och av rätten att begära nytt röstkort.

I några få remissvar föreslås att bestyret med röstkort överflyttas
till de lokala skattemyndigheterna. Magistraten i Västerås anför, att
det med hänsyn till magistratens organisation är omöjligt för magistraten
att själv handha detta arbete. Magistraten fortsätter.

I städerna torde utfärdandet av röstkorten i allmänhet ha omhänderhafts
av lokala skattemyndigheten, som ju enligt gällande författningar har
att upprätta röstlängd. Denna myndighet syns också lämplig för ändamålet,
även om arbetet med hänsyn till att det måste koncentreras till en
kort tidsperiod också för denna myndighet givetvis är betungande. Då kronokamrerarna
icke enligt för dem gällande instruktion anse sig skyldiga
att utföra detta bestyr å tjänstens vägnar, har saken stundom ordnats på

47

Kungi. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

det sätt att kronokamrerarna åtagit sig att mot särskild ersättning vara

röstkortsutfärdare.---Då röstkorten nu avses att bli obligatoriska,

synes det nödvändigt att en ändring kommer till stånd beträffande frågan
om vem som skall svara för röstkorten.

Enligt magistratens åsikt bör skyldigheten att utfärda röstkort åvila
den lokala skattemyndigheten, såvida arbetet inte anses böra överlämnas
till »de tryckande registren», vilket bör övervägas med hänsyn till möjligheten
att använda hålkortssystem eller liknande för utsortering av ej röstberättigade.
Magistraten framhåller vidare att magistraterna och rådhusrätterna
numera så gott som uteslutande handhar domstolsgöromål och
att ombestyrandet av valen särskilt i större städer är en belastning och
förrycker domstolsarbetet. I synnerhet gäller detta kommunalvalen, beträffande
vilka sammanräkningen åvilar magistraten. Magistraten anser
därför att frågan om magistraternas avskaffande som valförrättare bör
upptas till behandling utan avvaktan på domstolarnas förstatligande. Även
magistraten i Uppsala anser att magistraten bör befrias från allt ansvar
för valen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län delar nyssnämnda magistraters uppfattning
i fråga om utfärdandet av röstkort och anser för sin del att det
bör övervägas att helt överflytta dessa göromål till de lokala skattemyndigheterna.
Länsstyrelsen finner att valnämnderna merendels ej är särskilt
lämpade för detta bestyr, vilket såvitt länsstyrelsen har sig bekant i stor
utsträckning överflyttades på kommunernas centrala organ vid 1960 års
riksdagsval. Samma inställning har kommunalnämnden i Åtvidabergs köping.
Är det inte möjligt att ålägga häradsskrivare och motsvarande myndigheter
att utfärda röstkort anser kommunalnämnden att länsstyrelsen
skall vara skyldig tillhandahålla kommunerna plåtavtryck för röstkortens
upprättande.

Valutredningens förslag rörande kostnaderna för röstkort och
ytterkuvert föranleder i allmänhet ej erinran från remissorganens sida. Sålunda
tillstyrker statskontoret att såväl valnämnder och magistrater som
de politiska partierna vid kommunalvalen får ytterkuvert på statens bekostnad.

Valnämnden i Skövde finner skäligt och lämpligt att blanketter till röstkort
med erforderlig allmängiltig text iordningställes centralt och att de
efter rekvisition utan kostnad tillhandahålls kommunerna, som sedan svarar
för kostnaderna för komplettering av korten. Valnämnden i Madesjö
södra valdistrikt menar att samtliga kostnader för valmateriel bör bestridas
av statsmedel vid alla val.

Valutredningen synes inte ha behandlat frågan om fördelningen mellan
församlingen och kommunen av kostnaden för gemensamma röstkort, påpekar
valnämnden i Hässleholm, som finner frågan ej sakna praktisk betydelse.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

Då länsstyrelsen bestämmer angående röstkort till särskilt kommunalval
är det enligt statistiska centralbyrån angeläget att länsstyrelsen även
äger avgöra huruvida det är lämpligt och praktiskt möjligt att länsbyrån
för folkbokföringen medverkar med adresstryck på röstkorten.

Vad gäller valtiderna instämmer de flesta remissinstanserna i utredningsförslaget
att ändring av nu gällande regler ej bör ske.

Länsstyrelserna i Kronobergs, Örebro, Kopparbergs och Västernorrlands
län finner det emellertid önskvärt att samma tider tillämpas vid kommunalval
och riksdagsval samt föreslår att bestämmelserna härom i kommunala
vallagen ändras så att de överensstämmer med bestämmelserna i lagen om
val till riksdagen. Förstnämnda länsstyrelse anför.

Vid kommunala val äger magistrat eller valnämnd att själv bestämma
valtiderna med iakttagande av de minimitider, som angivits i 22 § kommunala
vallagen. Valutredningen har uttalat att den ansett sig kunna
förutsätta att på de flesta orter tiderna för röstningen vid kommunalval
skall bestämmas så att de överensstämma med de för andrakammarvalen
föreskrivna. Länsstyrelsen är icke övertygad om att så kommer att bli fallet.
Hittills har de kommunala valen i länet, till följd av de olika beslut
som fattats av valnämnderna, ägt rum på de mest skiftande tider i de olika
valdistrikten. Några sakliga skäl för att det skall gälla olika bestämmelser
om valtider vid andrakammarval och kommunala val föreligger knappast.

Motsvarande synpunkter anlägger de övriga av de nämnda länsstyrelserna.
Även kommunalnämnden i Njutångers kommun har denna inställning,
och valnämnden i Bredaryds valdistrikt förordar enhetliga valtider
vid alla val.

I detta sammanhang framhåller länsstyrelsen i Stockholms län och kommunalnämnden
i Asarums kommun att postanstalterna stängs tidigare
sista söckendagen i veckan, särskilt sommartid, vilket kan medföra svårigheter
för väljare som skall poströsta. Valnämnden i Solna anser att postanstalterna
på valdag bör hållas öppna längre tider än vad hittills varit
fallet.

I vissa remissyttranden behandlas utformningen av bestämmelserna
om poströstning och om röstkort.

Generalpoststyrelsen påpekar att dagen för särskilt kommunalval skall
fastställas sist tjugonde dagen före valdagen medan röstkort rörande sådant
val enligt valutredningens förslag skall utsändas senast tjugufemte dagen
före valet. Styrelsen föreslår att tidpunkten för fastställande av valdag
sättes till trettionde dagen före valet. I samband härmed bör även sista dag
för kungörande av val ändras.

Generalpoststyrelsen och länsstyrelse •*'' Stockholms län framhåller vikten
av att det tydligt klargöres i den föicoiagna 35 a § kommunala vallagen
att länsstyrelsen är skyldig att varje gång särskilt kommunalval blir aktuellt
underställa Kungl. Maj :t frågan om poströstning före valdagen.

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

Generalpoststyrelsen upplyser, att begreppet »rörlig postanstalt» slopats
inom postverket, och förordar därför att begreppet »fast postanstalt» i kommunala
vallagen ersättes med »postanstalt». Styrelsen håller vidare före
att poströstningsförfarandet bör förenklas men är inte beredd att nu lägga
fram förslag i detta hänseende.

Departementschefen

Sedan länge har vi i vårt land allmän och lika rösträtt vid allmänna
val. Fulla värdet härav framträder emellertid först om de röstberättigade
verkligen utnyttjar sin rösträtt. Det är därför naturligt att åtgärder av skilda
slag vidtagits vid olika tillfällen för att underlätta deltagandet i de allmänna
valen och att statsmakterna intresserar sig för vad som ytterligare
kan göras för att röstningen skall bli så bekväm som möjligt för väljarna.
Sedan 1955 sker inom 1955 års valutredning en allmän översyn av vad
som kan göras för att öka möjligheterna för de röstberättigade att utöva
sin rösträtt. Utredningen har bl. a. undersökt om det går att avskaffa det
krav på röstlängdsutdrag som uppställts för röstning inför särskild röstmottagare
och som medfört ganska kännbara besvär både för väljarna
och för valmyndigheterna. På förslag av utredningen avskaffades 1960
röstlängdsutdragen vid val till riksdagens andra kammare och ersattes
med röstkort. Vid 1960 års andrakammarval, då systemet tillämpades
första gången, blev valdeltagandet väsentligt större än vid tidigare andrakammarval.
Erfarenheterna av systemets tillämpning var i stort sett goda.
Valutredningen föreslår nu att motsvarande reform genomföres för kommunalvalens
vidkommande. En förutsättning för en sådan reform är emellertid
att gällande bestämmelser om poströstning ändras i fråga om vissa
kommunalval. Utredningen lägger fram förslag också i detta hänseende.

Enligt nuvarande bestämmelser i kommunala vallagen skall möjlighet att
poströsta på valdagen finnas vid samtliga kommunalval. Eftersom valen
alltid skall förekomma på sön- eller helgdagar, då postanstalterna numera
normalt hålles stängda, innebär nämnda föreskrifter att samtliga postanstalter
i riket måste öppnas enbart för röstmottagning de dagar då kommunalval
äger rum. Så sker också vid de allmänna kommunalvalen som hålles
samtidigt i hela riket vart fjärde år. Förutom dessa val förekommer tämligen
ofta särskilda kommunalval som omfattar endast en eller ett fåtal kommuner.
Sålunda skall val äga rum vid ändring i kommunal eller ecklesiastik
indelning, vid jämkning av valkretsindelning föranledd av territoriella förändringar
av landstingsområde samt i nybildad kommun och i nybildad församling,
där beslutanderätten skall överlåtas på kyrkofullmäktige. Omval
skall äga rum i en valkrets om valet där upphävts efter besvär. Kompletteringsval
skall i allmänhet hållas om vid val landstingsmän eller fullmäktige
inte utsetts till föreskrivet antal. Vid många sådana särskilda kommunalval
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

förekommer blott ett fåtal poströster och ibland inga poströster alls. Så avgavs
t. ex. vid tre särskilda kommunalval 1953 sammanlagt endast fyra poströster.
Med hänsyn härtill måste det anses orimligt både från administrativ
och ekonomisk synpunkt att öppna samtliga landets postanstalter vid alla
dylika val. Som jag inledningsvis nämnt har generalpoststyrelsen hittills
i samråd från fall till fall med inrikesdepartementet provisoriskt löst frågan
så att styrelsen från dem som erhållit röstlängdsutdrag begärt besked
om var de ämnat poströsta och sedan hållit endast angivna postanstalter
öppna på valdagen. Förfarandet är att betrakta som en nödlösning och det
kan inte utan vidare tillämpas om röstkortsystemet införes för kommunala
val. En väsentlig fördel med detta system är nämligen att röstkort före valet
utsändes till alla röstberättigade och att dessa alltså inte i förväg behöver
taga ställning till om de skall rösta på posten. Problemet med poströstning
vid smärre kommunalval bör därför nu om möjligt få en mera definitiv lösning.
Detta är också den allmänna meningen bland remissorganen.

Även vid vissa allmänna kommunalval synes poströstning på valdagen
vara onödigt betungande och kostsam. Vid 1958 års allmänna municipalfullmäktigval
avgavs endast sammanlagt 365 röster på postanstalter, beskickningar
och konsulat. Sedan dess har antalet municipalsamhällen gått
ned från 90 till 47 den 1 januari 1961. Vid årsskiftet 1961/1962 upplöses
ytterligare två sådana samhällen och en fortgående minskning är att förvänta.
Jag delar valutredningens och så gott som alla remissmyndigheters
mening att en ändrad ordning för poströstning bör övervägas även beträffande
dessa val. I ett antal remissyttranden förordas att så bör ske också i fråga
om allmänna val av kyrkofullmäktige. Generalpoststyrelsen upplyser i sitt
remissvar att sedan 1942 aldrig förekommit mer än sammanlagt 3 800 poströster
vid ett sådant val, d. v. s. mindre än en röst per postanstalt. Även om
införandet av röstkort medför en ökning av antalet poströstande, synes det
obefogat att vid dessa val öppna samtliga postanstalter på valdagen. Det
sagda gäller under förutsättning att valen äger rum enligt nuvarande regler.
Vid åtskilliga tillfällen har fråga väckts om att föra samman dessa val med
andra allmänna val, i vilket fall problemet med poströstningen givetvis
skulle komma i annat läge. Man torde emellertid tills vidare få utgå från att
valdagen för kyrkofullmäktigval blir oförändrad. Under sådana förhållanden
-vill jag i likhet med generalpoststyrelsen och flera andra remissmyndigheter
förorda att frågan om poströstningen även vid dessa val löses efter
andra linjer än de nuvarande.

Däremot kan jag inte biträda det förslag, som ställts i ett par remissyttranden,
att söka få till stånd ett ändrat system för poströstningen vid
samtliga kommunala val. Vid de mera omfattande valen har inga olägenheter
av betydelse yppats med nuvarande ordning. Tvärtom visar erfarenheterna
att denna ordning från väljarnas synpunkt är tillfredsställande,

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

och det betydande antalet poströstande vid dessa val —- 103 000 vid 1958
års landstingsmannaval -— gör det fullt motiverat att hålla postanstalterna
öppna enbart för röstmottagning. En reform på området bör sålunda begränsas
till de mindre kommunalval jag tidigare nämnt.

Valutredningen har noga övervägt de möjligheter som står till buds att
lösa problemet med poströstning vid smärre kommunalval. Utredningen
har för sin del kommit till slutsatsen att den nu på valdagen förekommande
poströstningen bör kunna flyttas till närmaste helgfria dag före valdagen.
Poströstningen skall därvid ske under den tid postanstalterna normalt är
öppna för att betjäna allmänheten. Utredningsförslaget gillas av det övervägande
antalet remissmyndigheter. Även jag anser förslaget vara väl avvägt
med hänsyn till å ena sidan väljarnas berättigade intresse att beredas alla
rimliga möjligheter att utöva sin rösträtt och å andra sidan det allmännas
intresse att hålla postverkets kostnader för poströstningen nere. Särskilt för
väljarnas möjligheter att utöva sin rösträtt framstår den föreslagna lösningen
som överlägsen andra tänkbara lösningar. Sålunda skulle förslaget att helt
slopa poströstningen vid mindre val, vilket generalpoststyrelsen tidigare
fört fram och även nu förordar i första hand, stå i strid med den utveckling
mot ökade möjligheter till valdeltagande som skett hittills. Samma invändning
kan göras mot att valdagen flyttas till en vardag, då många väljare
skulle vara hindrade av sitt arbete att utöva rösträtten. Om endast vissa
postanstalter hölls öppna vid smärre val, skulle likaledes en försämring inträda
i väljarnas möjligheter att rösta i förhållande till nuvarande regler.

Enligt förslaget skall rätt att poströsta närmaste helgfria dag före valdagen
tillkomma dem som på valdagen kan antagas komma att vistas på annan
ort eller vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket, d. v. s. röstberättigade som
f. n. får poströsta på valdagen. Denna avgränsning av rätten att poströsta
finner jag liksom alla remissorganen vara lämplig. Hittills har emellertid
villkoren för rätten att poströsta styrkts av de faktiska förhållandena. Så
blir inte fallet om villkoren hänför sig till annan dag än den då röstningen
sker. Svårigheterna att konstatera att villkoren är uppfyllda kan därför leda
till missbruk av poströstningen med följande påfrestningar på postanstalterna.
För att hindra sådant missbruk föreslår valutredningen att väljaren
skall underteckna skriftlig förklaring om att förutsättningarna för rätt att
poströsta är för handen. En dylik förklaring, som motsvarar den förklaring
som skall avges av den som redan nu äger poströsta före valdagen, har visserligen
ingen betydelse för valsedelns giltighet. Har valsedeln mottagits kan
den inte kasseras på grund av att väljaren saknat rätt att poströsta. Jag delar
emellertid valutredningens och remissinstansernas uppfattning att det
skulle medföra alltför stor omgång för väljarna om man skulle kräva att
de styrkte föreliggande hinder för dem att rösta på valdagen samt att förklaring
om hindret utgör en tillräcklig påtryckning på väljarna att inte i onödan

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

rösta på posten. Riskerna för missbruk torde i vart fall inte vara så stora
att de bör hindra en reform, som från andra synpunkter innebär en påtaglig
förbättring av nuvarande förhållanden.

Med den föreslagna poströstningen före valdagen anser valutredningen
det naturligt att röstning skall få äga rum även på postanstalt som ligger
på den ort där väljaren är uppförd i röstlängden. Förslaget härom har i
allmänhet lämnats utan erinran vid remissbehandlingen och även jag ansluter
mig till det.

Nästan alla remissinstanserna delar utredningens mening, att ifrågavarande
poströstning skall äga rum endast en dag före valdagen. I ett remissyttrande
föreslås emellertid att poströstning skall få ske under samma tid
som bl. a. vissa yrkes- och tjänstemän f. n. äger poströsta, d. v. s. under 18
dagar före valdagen, och en remissinstans förordar att poströstningen skall
äga rum två helgfria dagar närmast före valdagen. Det förstnämnda förslaget
skulle sannolikt leda till ett omfattande missbruk av rätten att poströsta.
Redan med hänsyn till postens arbetsförhållanden måste därför förslaget
avvisas. Omsorgen om väljarnas bekvämlighet vid röstningen kräver
enligt min mening ej heller en så vidsträckt möjlighet att poströsta.
För poströstning två vardagar före valet — i regel fredag och lördag — talar
det förhållandet att postanstalterna ofta stängs klockan 15, och ibland ännu
tidigare, dag före sön- och helgdag. Å andra sidan stängs postanstalterna
andra vardagar klockan 18, d. v. s. strax efter den normala arbetstidens slut.
Poströstning på sådan dag skulle därför vara av begränsat värde för väljarna
i förhållande till de besvär den skulle åsamka postanstalterna. Om den hittillsvarande
utvecklingen mot fria lördagar året runt fortsätter minskar också
behovet av poströstning mer än en dag före valdagen, under förutsättning
att postanstalterna alltjämt hålls öppna på lördagarna. Enligt vad jag inhämtat
är det inte f. n. aktuellt med lördagsstängning på posten. Jag vill
därför för min del tillstyrka utredningens förslag, att poströstningen skall
ske närmaste helgfria dag före valdagen.

Enligt utredningsförslaget skall poströstningen förläggas till dagen före
valdagen endast efter förordnande av Kungl. Maj :t från fall till fall. För att
man inte skall skapa förvirring hos väljarna anser jag det nödvändigt, att
den här avhandlade poströstningsordningen utan särskilt förordnande regelmässigt
tillämpas vid alla kommunalval, som förrättas vid annan tidpunkt
än allmänna borgerliga kommunalval. För särskilda undantagsfall bör Kungl.
Maj :t dock kunna förordna att poströstning skall äga rum på valdagen.

Jag föreslår alltså att poströstning närmaste helgfria dag före valdagen
skall äga rum vid allmänna val av municipal- och kyrkofullmäktige samt
alla särskilda kommunalval såvida inte Kungl. Maj :t förordnat om poströstning
på valdagen. Med hänsyn till att denna form av röstning sålunda
blir regel vid vissa val bör bestämmelserna därom lämpligen infogas i 35 §
kommunala vallagen, vilken reglerar nu förekommande poströstning. Där

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

bör vidare utsägas, att rätt att rösta enligt den nya ordningen tillkommer
den som med skäl kan antagas på valdagen vistas på annan ort inom riket
eller vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket. Den som redan nu får rösta
före valdagen bibehålies vid denna rätt. Därjämte bör, i enlighet med vad
utredningen föreslagit, i 35 § 3 mom. föreskrivas att den som vistas utom
riket och som på valdagen visserligen beräknas ha återkommit till Sverige
men med skäl kan antagas då befinna sig på annan ort än röstlängdsorten
eller vårdas på sjukvårdsanstalt skall ha rätt att rösta utomlands på svensk
beskickning eller svenskt konsulat, därest poströstning inte förekommer på
valdagen. Förslaget föranleder dessutom vissa ändringar i 37 och 38 §§
kommunala vallagen. För enhetlighetens skull bör bestämmelserna i 37 §
om vilka dagar röstning utom det egna valdistriktet får äga rum utformas
så, att dylik röstning över huvud inte skall förekomma på valdagen vid sådana
val då poströstning ej äger rum denna dag. Detta medför den föga
betydelsefulla konsekvensen att vid angivna val röstmottagning på valdagen
ej heller skall ske å svensk beskickning och svenskt konsulat. 38 § bör
kompletteras med föreskrift om skyldigheten att vid röstning närmaste helgfria
dag före valdagen avge skriftlig förklaring om föreliggande hinder att
rösta på valdagen.

Utöver nämnda lagändringar erfordras administrativa föreskrifter om
formulär till ytterkuvert. Härvid torde det som valutredningen påpekat bli
ofrånkomligt att införa ett särskilt formulär till ytterkuvert avsett att tilllämpas
vid sådana val då poströstning inte förekommer på valdagen. Såsom
framhållits av utredningen och vid remissbehandlingen synes riskerna för
att felaktigt kuvert kommer till användning minska om detta ytterkuvert
får annan färg än de ytterkuvert som eljest användes vid röstning före valdagen.

Valutredningens förslag att röstkortsystemet — sedan de förut behandlade
problemen med poströstningen lösts — införes också för kommunalvalen
enligt i stort sett samma regler som gäller för andrakammarvalen har
vid remissbehandlingen livligt tillstyrkts. Allmänt anses en sådan reform
vara en naturlig konsekvens av systemets införande för andrakammarvalen.
Också jag förordar i princip en reform enligt utredningsförslaget. Beträffande
den närmare motiveringen för systemets utformning ansluter jag
mig till vad föredragande departementschefen anförde vid framläggandet
av förslaget till motsvarande reform för andrakammarvalens vidkommande
i proposition 1960: 103, till vilken torde få hänvisas.

Vid tillämpning av röstkortsystemet för kommunala val uppkommer emellertid
vissa problem som inte har motsvarighet vid andrakammarval. Främst
avser jag det förhållandet att röstkort för kommunalval skall användas vid
val av olika slag. Självfallet vore det enklast om röstkort som upprättats
för ett slags val kunde användas även vid val av annat slag. Som valutredningen
framhållit kan emellertid rösträttsvillkoren vara olika för skilda

54

Kungl. Maj.ts proposition, nr 175 år 1961

val, främst vid borgerliga och kyrkliga val. Vidare fungerar inte samma
sammanräkningsmyndighet vid alla kommunala val. De uppgifter som i
dessa hänseenden måste finnas på korten blir alltså inte desamma för de
skilda valen. Valutredningen föreslår att röstkort skall få upprättas gemensamt
för flera val och att korten skall innehålla de nödvändiga uppgifterna
för varje val för sig. Med en sådan ordning undvikes det betungande
och dessutom kostsamma förfarandet att t. ex. inför de allmänna kommunalvalen
sända ut röstkort i flera upplagor, något som eljest vore nödvändigt.
Vid remissbehandlingen har förslaget tillstyrkts av de hörda myndigheterna.
I flera remissvar redovisas mycket goda erfarenheter av motsvarande
ordning, som redan tidigare tillämpats på sina håll. Med hänsyn härtill
förordar jag att röstkorten får göras gemensamma för flera val. Sådana
gemensamma röstkort bör utformas så att det tydligt framgår av korten
om den, som är röstberättigad vid borgerliga val, saknar rösträtt vid kyrkligt
val på grund av att han ej är medlem i svenska kyrkan.

Enligt lagen om val till riksdagen skall röstkort sändas ut till alla röstberättigade
då allmänna andrakammarval skall hållas. Vid andra dylika
val —- omval — förekommer inte allmänt utsändande av röstkort. Tidigare
utsända kort får användas om samma röstlängd fortfarande gäller. Om så
inte är fallet, måste den som vill ha röstkort, t. ex. för röstning på posten,
själv rekvirera sådant. Enligt valutredningens mening bör motsvarande bestämmelser
införas i kommunala vallagen, dock med möjlighet för länsstyrelsen
att förordna om allmänt utsändande av röstkort också vid särskilda
val. I allmänhet har vid remissbehandlingen erinran inte riktats mot detta
förslag. För egen del anser jag också att röstkort obligatoriskt bör sändas ut
till alla röstberättigade vid de allmänna valen och att samma röstkort bör
få användas vid följande särskilda val av samma slag så länge samma röstlängd
gäller. Förses röstkorten med en tydlig anmaning till väljarna att
spara korten bör man kunna räkna med att majoriteten av väljarna har röstkorten
kvar vid bl. a. de flesta omval som äger rum efter de allmänna valen.

Vid de särskilda kommunalval, som äger rum efter det ny röstlängd
fastställts, kommer emellertid enligt förslaget de väljare, som behöver röstkort
t. ex. för poströstning, att nödgas rekvirera sådana såvida inte länsstyrelsen
meddelar förordnande om allmänt utsändande av röstkort. Det
kan här bli fråga om ett betydande antal val. För valmyndigheten skulle det
ofta knappast innebära mycket större påfrestningar, om röstkort måste sändas
ut vid alla val då de röstberättigade inte redan fått kort som fortfarande
är aktuella, än om myndigheten vid dessa val skall efter särskilda rekvisitioner
upprätta och expediera röstkort till de väljare som överväger att
rösta inför röstmottagare. I varje fall torde de olägenheter för valmyndigheterna
och de kostnader, som är förenade med ett allmänt upprättande av
röstkort, väl uppvägas av fördelarna för väljarna att ha ett aktuellt röstkort
till varje val. Jag föreslår därför att röstkort allmänt skall sändas ut även

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

vid alla särskilda kommunalval då de röstberättigade inte redan fått röstkort,
upprättade enligt den för valet gällande röstlängden.

Till 1960 års andrakammarval inträffade i åtskilliga fall att organisationer
eller enskilda beställde röstkort för ett flertal röstberättigade. Vanligen
sändes då röstkorten, oberoende av vem som beställt dem, direkt till de röstberättigade
personer korten avsåg. I likhet med valutredningen anser jag
en sådan ordning lämplig för att i angivna fall hindra att korten kommer
i händerna på obehöriga personer.

Liksom vid andrakammarval skall enligt utredningsförslaget allmänt utsändande
av röstkort vid kommunalval ske senast tjugofemte dagen före
valdagen. Gemensamma röstkort skall utsändas inom samma tid före den
första valdagen. I och för sig har jag ingen invändning mot detta. Valdag för
särskilda kommunalval skall emellertid enligt gällande regler bestämmas
sist tjugonde dagen före valdagen. Eftersom dagen för valet skall anges på
röstkorten leder förslaget till att dagen alltid måste bestämmas betydligt
tidigare än tjugonde dagen före valdagen i de fall då röstkort allmänt skall
sändas ut. I ett den 25 april 1961 avgivet betänkande (SOU 1961: 20) föreslår
valutredningen också den ändringen att dagen för särskilda val skall
bestämmas sist trettiofemte dagen före valdagen. Denna fråga har intimt
samband med andra i betänkandet avhandlade frågor, vilka f. n. överväges
inom justitiedepartementet och enligt vad jag inhämtat torde komma att
föreläggas nästa års riksdag. Ställningstagandet till spörsmålet om ändring
beträffande tiden för bestämmandet av valdagen kan utan olägenhet anstå
till dess.

I nyssnämnda betänkande behandlar valutredningen bl. a. frågan om valnämndsorganisationen
på landet, och i sitt betänkande »Underrätterna»
(SOU 1961:6) har stadsdomstolsutredningen undersökt de olika problem
— bl. a. rörande magistraternas befattning med valen —- som uppkommer
om rådhusrätterna förstatligas. Det synes inte vara lämpligt att före ställningstagandet
till framlagda förslag i nyssnämnda avseenden behandla de
av ett par remissinstanser berörda frågorna om att överflytta bestyren med
röstkorten till annan myndighet än valnämnd och magistrat samt om att
befria magistraterna från all befattning med allmänna val.

När röstkortsystemet infördes för andrakammarvalens vidkommande utsträckte
man tiden för röstning i vallokalerna för att därigenom söka förhindra
en alltför omfattande poströstning. Röstning i vallokalen skall vid
dessa val numera äga rum klockan 8—15 och 17—21 med avbrott för tid
då gudstjänst hålles. För kommunala val är valtiderna inte fixerade på samma
sätt. Valnämnd och magistrat bestämmer valtiderna men får inte begränsa
tiderna mera än att valet pågår minst två timmar före klockan 15
samt två timmar efter klockan 17 på landet och klockan 19 i stad. Valtiderna
kan inom denna ram bestämmas efter vad som finnes lämpligt med hänsyn
till bl. a. lokala förhållanden och den skilda röstningsfrekvensen vid olika

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

slag av kommunala val. Under hänvisning härtill föreslår valutredningen
att reglerna lämnas orubbade. Utredningsförslaget gillas i allmänhet av
remissorganen. På flera håll är man dock kritisk och ser helst att även tiderna
för kommunala val fixeras i lag. Från länsstyrelsehåll framhålles att
valtiderna f. n. varierar starkt inom skilda kommuner och vid olika val,
vilket anses vara till betydande olägenhet för väljarna. För egen del vill
jag ansluta mig till valutredningens ståndpunkt. Å andra sidan vill jag
kraftigt stryka under olägenheterna för väljarna av olika valtider. Länsstyrelserna
bör verka för så stor enhetlighet som möjligt inom länen i detta
hänseende. I allmänhet bör valtiderna vid riksdagsmannaval kunna tilllämpas.

Såsom utredningen föreslagit bör liksom vid andrakammarval kostnaderna
för blanketter till röstkort, blankettryck och kortens iordningställande
bestridas av kommunerna respektive församlingarna, medan kostnaderna
för länsbyråernas arbete att förse blanketterna med adresstryck bör åvila
statsverket. Då gemensamma röstkort upprättas för val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och kyrkofullmäktige torde förstnämnda kostnader
lämpligen fördelas med två tredjedelar på kommunen och en tredjedel på
församlingen.

För genomförandet av den förordade reformen krävs flera ändringar i
kommunala vallagen. Användningen av röstkort torde få regleras genom en
ny paragraf som lämpligen får sin plats närmast före 20 § i stället för den
tidigare upphävda 19 §. Ändringar måste vidare göras i 36, 38, 39, 44, 59
och 60 §§. Dessutom bör 56 § tredje stycket utgå. Den där intagna hänvisningen
till vad som är föreskrivet för allmänt val blir felaktig, om den nu
föreslagna poströstningsordningen vid bl. a. omval införes och förslaget att i
vissa fall underlåta att upprätta röstkort för alla röstberättigade godtages.
Även utan hänvisningen blir bestämmelserna för allmänt val gällande i tilllämpliga
delar.

Enligt vad generalpoststyrelsen framhållit används begreppet rörlig postanstalt
inte längre. Med anledning härav bör orden »fast postanstalt» i
kommunala vallagen utbytas mot »postanstalt».

I anslutning till lagreglerna om röstkort fordras vissa administrativa bestämmelser
bl. a. om formulär till röstkort. Därvid torde få beaktas vad som
anförts vid remissbehandlingen angående vilka uppgifter röstkorten bör
innehålla utöver dem som anges i lagen.

Några nämnvärda kostnadsökningar för statsverket torde de föreslagna
reformerna knappast medföra.

Lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1962.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

57

II. Utseende av suppleant för landstingsman m.m.

Gällande bestämmelser

Enligt kommunala vallagen gäller — med den lydelse denna lag skall ha
enligt lagen den 28 mars 1958 (nr 139) med vissa bestämmelser om kommunalval
för perioden 1959—1962 m.m. — för närvarande följande vid utseende
av suppleant för landstingsman.

Sedan val av landstingsmän avslutats, skall suppleanter utses sålunda, att
för varje landstingsman inom det parti, för vilket han blivit vald, företages
så många, dock minst två, nya sammanräkningar, som partiet erhållit
platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses
han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje
sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptager landstingsmannens
namn och på grund därav gällde för detta namn vid den
sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel
gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit
genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman
sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas
det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen
särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn
ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å
sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn som står främst
bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet
är vald till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser.
Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning. De för varje särskild landstingsman
valda suppleanterna intager plats i den ordning, i vilken de blivit
utsedda (47 §).

Har vid valet landstingsmän inte blivit utsedda till föreskrivet antal,
anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet och av
suppleanter. Är landstingsmän men ej suppleanter valda till erforderligt antal,
skall vid valet bero (48 § 2 inom.).

Den suppleantinstitution som sålunda finns i landstingen äger betydelse
i två olika hänseenden. Så snart ett övergående hinder uppkommer för
en ordinarie ledamot att närvara vid sammanträde med landstinget inkallas
enligt stadgande i 22 § landstingslagen den närmast i ordningen varande
suppleanten att tjänstgöra i den ordinarie ledamotens ställe. Härigenom
finnes en garanti för att medborgarnas vid val uttryckta vilja återspeglas
i landstingets beslut även då ordinarie representant är tillfälligtvis
förhindrad deltaga i besluten. Därutöver innebär själva valet av suppleanter
att efterträdare blir utsedda till ordinarie landstingsman. Avgår landstingsman
under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, inkallas nämligen
enligt vad särskilt är stadgat till ordinarie landstingsman den suppleant,

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda i stället
(52 g 1 mom. kommunala vallagen). Avgår jämväl sådan utsedd landstingsman
före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på
samma sätt (53 §). Finnes ej någon som enligt de sålunda givna bestämmelserna
kan inträda i stället för avgången landstingsman, skall platsen stå
obesatt intill utgången av den tid, för vilken den avgångne varit vald (55 §).

I 51 § kommunala vallagen ges bestämmelser rörande underrättelser om
utgången av kommunala val. Efter röstsammanräkning för val av landslingsmän
skall sammanräkningsmyndigheten sända avskrift av protokollet
ö\er föri ättningen till landstingets expedition samt utan avgift skyndsamt
tillställa var och en landstingsman och suppleant ett protokollsutdrag i den
del protokollet rör honom. Detta utdrag gäller som fullmakt för den valde.
Magistrat som är sammanräkningsmyndighet vid landstingsmannaval skall
dessutom sända protokollsavskrift till länsstyrelsen. Även i fråga om val av
kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige
gäller sedan den 1 juli 1959 den ordningen att sammanräkningsmyndigheten
efter röstsammanräkningen skall utan avgift skyndsamt tillställa
envar fullmäktig protokollsutdrag i vad det rör honom. Slutligen
åligger det vid såväl landstingsmannaval som fullmäktigval länsstyrelsen
att i länskungörelserna låta meddela underrättelse om valens utgång.

Reformkrav

I motioner vid 1942 ars riksdag (I: 111 och II: 160) hemställdes att riksdagen
ville för sin del besluta sådan ändring av kommunala vallagen och
landstingslagen att suppleant för landstingsman skulle utses genom ny
sammanräkning när landstingsman avgick före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång. Till stöd för motionerna åberopades ett inträffat fall då en
plats i Örebro läns landsting skulle ha kommit att stå obesatt under del
av en mandatperiod därest landstinget bifallit begäran från den ende kvarvarande
suppleanten för en avliden landstingsman att bli befriad från uppdraget.
I sitt utlåtande (1942: 7) över motionerna framhöll konstitutionsutskottet,
att det åberopade fallet utgjorde en ren undantagsföreteelse, då
något liknande veterligen ej förekommit tidigare. Enligt utskottet skulle
ej heller det åsyftade fallet behövt inträffa, om den spaltade valsedel, som
begagnats vid valet i fråga, på sedelns högra sida — alltså för suppleantvalet
upptagit inte ett utan två namn för vart och ett av de för själva
landstingsmannavalet upptagna namnen. Det anförda fallet fann utskottet
därför inte utgöra tillräckligt stöd för en lagändring i motionernas syfte.
Skulle frågan om ändring av gällande bestämmelser angående utseende av
landstingsmannasuppleant tagas under omprövning, fann utskottet detta
böra ske i ett vidare sammanhang än det av motionärerna föreslagna. Utskottet
hemställde därför, att motionerna inte måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Fem reservanter i utskottet ansåg den gällande ordningen otillfredsstäl -

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

lande särskilt när det gällde partier, som i en valkrets besatt endast en
eller två platser. För var och en av dessa landstingsmän utsågs då allenast
två suppleanter, medan starkare partier ägde bättre möjligheter att säkerställa
sig mot att någon av deras platser blev tom. Olägenheterna fann
reservanterna kunna i någon mån avhjälpas genom den ändring av kommunala
vallagen att för varje landstingsman skulle utses minst tre i stället
för minst två suppleanter.

Vid riksdagsbehandlingen av utskottets utlåtande anvisades även den
möjligheten till lösning av frågan att den gällande ordningen med minst
två på förhand utsedda suppleanter bibehölls men att därtill fogades den
föreskriften att, om det undantagsvis inträffade att de utsedda suppleanterna
icke kunde tillträda platsen i landstinget, ny röstsammanräkning
skulle verkställas på sätt skedde vid fullmäktigvalen, då vald fullmäktig
avgick. Riksdagen biföll emellertid utskottsmajoritetens hemställan.

Ifrågavarande spörsmål togs motionsvis upp även vid 1959 års riksdag
(1:46 och 11:63) med anledning av ett efter landstingsmannavalet 1954
inträffat fall, då en för ett parti vald landstingsman avsagt sig sitt uppdrag
samt av de två för landstingsmannen utsedda suppleanterna den ene
avlidit och den andre avflyttat från länet. Till följd härav hade platsen
efter den ordinarie ledamoten i landstinget kommit att stå obesatt under
viss del av mandattiden. Enligt motionärernas mening borde ny sammanräkning
för utseende av ytterligare suppleant för landstingsman kunna
äga rum om plats i landstinget efter avgången landstingsman eljest skulle
komma att stå tom.

Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (1959: 16) över motionerna
att det var synnerligen otillfredsställande, att ett sådant fall som det
angivna kunde inträffa. Särskilt för partier, som endast erhållit en eller
två platser i landsting, förelåg enligt utskottets uppfattning med gällande
ordning risk att genom dödsfall, sjukdom, avflyttning eller annan orsak
sådan situation uppstod, att plats i landsting blev obesatt. En dylik situation
medförde uppenbarligen stora olägenheter. Inträffade den, då val till
första kammaren skulle äga rum, kunde förhållandet inverka på utgången
av detta val. Vad sålunda förekommit fann utskottet under alla omständigheter
motivera en lagändring så att dylika fall undveks. I enlighet med
utskottets hemställan beslöt riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning och förslag till sådan ändring i kommunala vallagen,
att plats i landsting ej kom att slå obesatt, då någon på förhand utsedd
suppleant inte fanns som kunde tillträda platsen. Riksdagens skrivelse i
ämnet (1959:240) överlämnades till valutredningen för att tagas under
övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

V alutredningen

Valutredningen erinrar inledningsvis om de två hittills inträffade fall
då någon suppleant för landstingsman inte funnits som kunnat inträda

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

i den ordinarie ledamotens ställe vid dennes begäran att få avgå. I båda
fallen hai endast det föreskrivna minimiantalet — d. v. s. två — suppleanter
varit utsedda för den vid huvudvalet valde ordinarie ledamoten. Enligt
utiedningen torde dessa fall visa att en ej obetydlig risk f. n. föreligger att
plats i landsting efter ordinarie ledamots avgång kan komma att stå obesatt
under åtei stående mandattid, om ledamoten tillsatts av parti som fått endast
en eller två platser i landstinget. Utredningen finner denna ordning
synnerligen otillfredsställande. Det är självfallet av vikt, framhåller utredningen,
att landstinget är fulltaligt vid ärendenas handläggning och avgörande.
Inträffar det att en plats står tom då val till första kammaren
skall äga rum, kan förhållandet i fråga även inverka på utgången av detta
val. Det synes därför utredningen angeläget att gällande bestämmelser
ändras så att risken för uppkomsten av dylika situationer i avsevärd mån
minskas.

Valutredningen anvisar två möjligheter till lösning av det föreliggande
spörsmålet. Antingen kan minimiantalet suppleanter för varje vald ordinarie
landstingsman bestämmas till fler än två eller också kan bestämmelser
om ny sammanräkning för kompletterande val av suppleant införas.

Den förstnämnda möjligheten avvisar utredningen, enär den i inånga
fall skulle föranleda fler sammanräkningar än vad som senare visar sig
erforderligt och på så sätt vara betungande för sammanräkningsmyndigheterna.
Ej heller skulle risken helt undanröjas för att någon på förhand
utsedd suppleant saknades vid ordinarie ledamots avgång.

Den andra möjligheten — ny sammanräkning för kompletterande val av
suppleant — anser utredningen vara att föredraga. Eu bestämmelse rörande
dylika komplctteringsval finner utredningen dock kunna utformas
på olika sätt. Ett alternativ är att ny sammanräkning skall äga rum så
snart någon tidigare utsedd suppleant lämnar sin suppleantplats. Ett annat
alternativ är att ny sammanräkning verkställes först när det inte kvarstår
någon suppleant för den ordinarie landstingsledamoten. Slutligen kan komplettei
ingsval tänkas få förekomma endast då den ordinarie ledamoten avgått
och någon suppleant inte finns som kan inträda i den avgångnes ställe.
Beträffande dessa alternativ anför utredninsen.

En lösning enligt detta sistnämnda alternativ skulle tillgodose syftet
med de år 1959 väckta motionerna — att förhindra att en plats i landstinget
kommer att stå obesatt — men den skulle icke innebära någon
garanti för att suppleant regelmässigt finns att tillgå även för det fall ordinarie
ledamot blir tillfälligtvis förhindrad att bevista landstingssammanträde.
Frånvarofrekvensen bland de ordinarie landstingsmännen torde visserligen
vara förhållandevis liten, särskilt som landstingen i regel sammanträder
endast en gång om året. Framför allt med hänsyn till angelägenheten av
att landstinget är fulltaligt vid val av ledamöter till första kammaren har
valutredningen emellertid funnit sig böra förorda, att ny sammanräkning
skall kunna ske för utseende av ytterligare suppleant, även om så icke
skulle erfordras för att omedelbart fylla någon vakans bland landstings -

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

männen. Enligt valutredningens förmenande bör dock ett nytt samrnanräkningsförfarande
icke tillgripas så fort en suppleant avgått eller inkallats
till ordinarie ledamot utan först då det icke kvarstår någon suppleant
för utsedd landstingsman. Valutredningen har därför funnit sig böra förorda,
att bestämmelsen om ny sammanräkning för kompletteringsval av
ny suppleant utformas i enlighet med det andra här angivna alternativet.

Valutredningen föreslår således att ny sammanräkning skall företagas
för utseende av ytterligare en suppleant för den vid huvudvalet utsedde
ordinarie landstingsmannen, då samtliga suppleanter för landstingsman avgått
eller inkallats till ordinarie landstingsmän. Sammanräkning anses böra
företagas av sammanräkningsmyndigheten, så snart det kommer till myndighetens
kännedom att nämnda förhållande föreligger. Den nya sammanräkningen
bör ske enligt de föreskrifter som gäller för utseendet av suppleanter
i omedelbart sammanhang med huvudvalet.

De föreslagna bestämmelserna om ny röstsammanräkning har valutredningen
funnit böra upptagas i en ny paragraf, 53 a §, i kommunala vallagen.
Utredningen förutsätter att införandet av detta nya stadgande inte skall
medföra ändringar i lagen den 28 mars 1958 med vissa bestämmelser om
kommunalval för perioden 1959—1962 in. m. Däremot anses förslagets
genomförande föranleda —- förutom vissa ändringar i 54 och 55 §§ kommunala
vallagen samt i 22 § landstingslagen — fastställandet av formulär
till protokoll att användas vid sådan ny röstsammanräkning som avses med
förslaget.

Länsstyrelsens i Älvsborgs län skrivelse

I skrivelsen erinras om att numera inte endast landstingsman och suppleant
för landstingsman utan även fullmäktig skall få personlig underrättelse
om att han blivit vald. Enligt gällande bestämmelser skall vidare landstingets
expedition genom avskrift av sammanräkningsprotokollet underrättas
om utgången av landstingsmannaval. Införes motsvarande skyldighet
för sammanräkningsmyndigheten att underrätta kommun och församling
om utgången av fullmäktigval torde tillkännagivande i länskungörelserna
av valens utgång enligt länsstyrelsens mening inte längre fylla någon
uppgift. Länsstyrelsen framhåller att ändringen skulle medföra -—- förutom
viss lättnad i länsstyrelsernas starkt ökade arbetsbörda under röstsammanräkningarna
— en icke obetydlig besparing beträffande statsverkets kungörelsekostnader.
Enligt vad som upplyses i skrivelsen utsågs vid kommunalvalen
1958 i Älvsborgs län 384 landstingsmän och suppleanter samt 3 471
fullmäktige. Enbart tryckningskostnaderna för kungörandet av utgången
av 1962 års kommunalval torde därför kunna beräknas till omkring 3 500
kronor. Därtill kommer kostnaderna för extra arbetskraft för att sammanställa
och redigera kungörelserna m. m. Med anledning av det anförda
föreslås i skrivelsen att skyldigheten för länsstyrelserna att i länskungö -

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

relserna meddela underrättelse om valens utgång slopas före 1962 års kommunalval.

Remissyttrandena

Valutredningens förslag om ny sammanräkning för utseende
av suppleant för landstingsman tillstyrkes eller lämnas utan
erinran i flertalet remissyttranden. Ingen remissinstans avstyrker helt förslaget.

I åtskilliga yttranden understrykes utredningens uttalande, att det är
angeläget att gällande bestämmelser i fråga om utseende av suppleant för
landstingsman ändras på sådant sätt att den risk, som nu föreligger för
att plats i landstinget kommer att stå obesatt efter ordinarie ledamots avgång,
i avsevärd mån minskas. Sålunda framhåller länsstyrelsen i Örebro
län att det självfallet är av vikt att landstinget är fulltaligt vid ärendenas
handläggning och avgörande och detta särskilt då val till första kammaren
skall äga rum. De av utredningen nämnda fallen, då plats i landstinget
kommit att stå tom, finner länsstyrelsen visa att risken för en sådan möjlighet
inte är obetydlig. Som exempel härpå anför länsstyrelsen, att det
för närvarande i ett fall inte kvarstår någon suppleant för ordinarie landstingsledamot
i Örebro läns landsting. Liknande synpunkter framföres av
svenska landstingsförbundet, som anser att en ändring av ifrågavarande
bestämmelser är starkt motiverad. Behovet av ändring betonas särskilt
också av länsstyrelserna i Kronobergs och Kristianstads län, magistraterna
i Örebro och Östersund, kommunalnämnden i Asarums kommun, valnämnderna
i Gällinge och Fristads valdistrikt, Karlskoga stad och Rättviks första
valdistrikt samt av svenska landskommunernas förbund.

Några remissinstanser, vilka inte framställt erinran mot förslaget, finner
emellertid nuvarande bestämmelser vara i stort sett ändamålsenliga. Enligt
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har några olägenheter med bestämmelserna
inte förmärkts inom länet. I fall då bara två suppleanter utsetts
är det dock klart att en viss risk finns att plats kan komma att stå obesatt,
vilket länsstyrelsen finner otillfredsställande. Länsstyrelsen i Älvsborgs län
anser risken vara obetydlig för att landstingsplats med nuvarande ordning
blir obesatt på grund av otillräckligt antal suppleanter. Även kommunalnämnden
i Algutsboda kommun håller före att gällande bestämmelser i
allmänhet torde vara tillfyllest. Samma ståndpunkt intager valnämnden
i Ekeberga valdistrikt.

De flesta remissinstanserna har godtagit förslaget att ny sammanräkning
för utseende av ytterligare en suppleant för den vid huvudvalet utsedde
ordinarie landstingsmannen skall äga rum, då samtliga suppleanter för
honom avgått eller inkallats till ordinarie landstingsmän.

I ett fåtal remissyttranden ifrågasättes om inte ny sammanräkning bör
komma till stånd på ett tidigare stadium. Sålunda bedömer länsstyrelsen

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

i Västerbottens lön det lämpligare att ny sammanräkning sker redan när
antalet suppleanter gått ned till mindre än två. Härigenom skulle risken
för att plats kommer att stå obesatt bli än mindre än enligt utredningens
förslag. Finns endast en suppleant kan det lätteligen inträffa, att ny sammanräkning
ej hinner äga rum på sådan tid att nyutsedd suppleant kan
tjänstgöra under landstingsmötet. Detta skulle enligt länsstyrelsen kunna
bli fallet, om landstingsmannen avgår kort tid före ett landstingsmöte eller
får förhinder att deltaga under mötet och även den ende suppleanten har
förhinder att inträda eller avgått strax före mötet. Samma ståndpunkt intager
magistraten i Umeå, som påpekar att förfarandet väl skulle medföra
något flera sammanräkningar än enligt utredningens förslag men att garantin
ökades för att en suppleant alltid funnes tillgänglig för tjänstgöring.

Även svenska landskommunernas förbund anser en sådan ordning böra
övervägas att ny sammanräkning skall ske då antalet tillgängliga suppleanter
nedgått till en. Sjukdom och utrikes resa kan eljest lätt äventyra möjligheten
till suppleantinkallelse.

Den av valutredningen förkastade lösningen av föreliggande fråga att
minimiantalet suppleanter som skall utses för varje vald ordinarie landstingsman
bestämmes till fler än två finner länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län vara den enklaste. Med t. ex. fyra suppleanter torde man enligt
länsstyrelsens mening ha ökat säkerhetsmarginalen så att den under normala
förhållanden måste anses vara fullt betryggande. Länsstyrelsen vill
inte bestrida att utredningens förslag ger än större säkerhet, men det blir
i gengäld något mera komplicerat och drar med sig fler ändringar av lagbestämmelserna
än vad utredningen tänkt sig. Det blir således nödvändigt
att även ändra bestämmelserna i 49 § 3 mom. kommunala vallagen. Enligt
detta lagrum behöver landstingsvalsedlarna inte förvaras längre än till
dess valet vunnit laga kraft eller i händelse av besvär dessa blivit avgjorda.
Genomföres utredningens förslag måste föreskrivas att valsedlarna skall
förvaras intill utgången av den tid för vilken valet gäller.

Att bestämmelsen i 49 § 3 mom. kommunala vallagen måste ändras på
nyss angivet sätt, om utredningens förslag genomföres, påpekas också i ett
flertal av de övriga remissyttrandena. Valnämnden i Trollhättans stad
framhåller dessutom, att det föreslagna systemet med nya sammanräkningar
inte kan tillämpas förrän den 1 januari 1963, enär valmaterialet för
innevarande valperiod torde ha förstörts.

Införes kompletteringsval i enlighet med utredningens förslag vill länsstyrelsen
i Älvsborgs län ifrågasätta nödvändigheten av att i samband med
själva landstingsvalet utse så stort antal suppleanter som nu skall utses
för ledamot av parti, vilket fått ett flertal platser i landstinget. Förslagsvis
skulle antalet suppleanter kunna maximeras till fyra för varje ledamot,
även om partiet besatt fler platser. Ett förslag i motsatt riktning lägges fram
av magistraten i Eskilstuna. Enligt magistratens mening är en samman -

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

räkning som äger rum i omedelbart samband med valet av ordinarie landstingsman
betydligt mindre betungande än en sammanräkning som företages
senare under löpande mandatperiod. För att senare sammanräkningar
i möjligaste mån skall undvikas förordar därför magistraten att utredningens
förslag kombineras med föreskrift att antalet suppleanter som skall
utses för varje vald ordinarie landstingsman bestämmes till minst tre.

I den föreslagna 53 a § kommunala vallagen torde enligt länsstyrelsen i
Hallands län böra intagas föreskrift om att ny sammanräkning skall företagas
»på landstingets anmälan», enär man annars kan få uppfattningen,
att det åligger sammanräkningsmyndigheten att undersöka om sådant förhållande
inträffat som påkallar ny sammanräkning. Motsvarande synpunkt
anlägger länsstyrelsen i Örebro län, som anser att underrättelseskyldigheten
i första hand bör åläggas landstingets förvaltningsutskott.

Förslaget att slopa kungörandet av kommunalvalens
utgång tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet
hörda remissorgan. Avstyrkande yttrande föreligger endast från Malmöhus
läns landstings förvaltningsutskott samt, såvitt angår landstingsmannaval,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. En tveksam hållning intager länsstyrelsen
i Hallands län i fråga om att kungöra resultatet av landstingsmannavalen
samt svenska landstingsförbundet i fråga om att kungöra resultatet
av fullmäktigvalen.

De remissinstanser, som tillstyrkt förslaget, åberopar i allmänhet som
stöd för sitt ställningstagande att allmänheten får ingående kännedom om
valutgången genom dagspressen och att det därför inte synes befogat att
belasta det allmänna med de dryga kostnader som kungörelseförfarandet
drager. Det framhålles även, att den som vill taga del av valresultaten kan
göra detta hos landstinget eller vederbörande kommun och församling.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hävdar, att med 51 § kommunala
vallagen inte avses att utgången av fullmäktigval skall kungöras i länskungörelserna.
Men eftersom paragrafen genom en 1959 genomförd ändring
fått sådan lydelse att den kan ges en motsatt tolkning, förordar länsstyrelsen
att ordalydelsen justeras så att det klart framgår att kungörelseskyldigheten
ej omfattar fullmäktigval. Även länsstyrelsen i Västernorrlands
län gör gällande, att skyldighet inte förelåg före 1959 års ändring
att kungöra fullmäktigval. Länsstyrelsen upplyser att fullmäktigval tidigare
aldrig kungjordes inom länet.

I det avstyrkande yttrandet från Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott
framhålles nyttan för landstinget och andra organ att i länskungörelserna
få en lättöverskådlig sammanställning över landstingsmän och
suppleanter för dessa i de olika valkretsarna inom länet. Enligt utskottets
mening bör därför i allt fall utgången av landstingsmannavalen kungöras.
Svenska landstingsförbundet å sin sida godtager slopandet av kungörelseförfarandet
vid angivna val men anser att man ej får förbise, att det onekli -

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 är 1961 65

gen från olika synpunkter är värdefullt att ha tillgång till en samlad förteckning
över de valda kommunala förtroendemännen.

Länsstyrelsen i Hallands län grundar sin tveksamma hållning på att länskungörelserna
om landstingsmannavalens utgång torde vara av mera allmänt
intresse för länets befolkning och för de myndigheter, som brukar tillställas
kungörelserna, samt att kostnaderna för dessa kungörelser ej är
tillnärmelsevis lika stora som kostnaderna skulle bli för en kungörelse rörande
fullmäktigvalen.

Departementschefen

Med hänsyn till de väsentliga uppgifter landstingen ombesörjer framför
allt inom hälso- och sjukvårdens samt yrkesundervisningens områden och
landstingens betydelsefulla åliggande att välja riksdagsmän till riksdagens
första kammare är det självfallet av vikt att samtliga platser i landstinget
är besatta när landstinget fattar sina beslut. Inte minst gäller detta vid riksdagsmannavalen,
vilkas utgång får betydelse för lång tid framåt. Vid ett
tillfälle har det emellertid inträffat att landstingsledamots plats stått obesatt
och vid ett par tillfällen förelegat risk för en sådan situation till följd
av att det inte funnits någon suppleant som kunnat inträda i avgången ledamots
ställe. Det har ett flertal gånger framhållits i riksdagsmotioner och
understrykes ytterligare av valutredningen att det är angeläget att sådana
situationer som de nyss nämnda i möjligaste mån undvikes. Jag delar denna
uppfattning, som också allmänt kommit till uttryck i remissvaren.

Orsaken till att berörda situationer kunnat uppstå är att det antal suppleanter,
som enligt lagen skolat utses i samband med landstingsmannavalet,
inte varit tillräckligt. Risken för att landstingsmans plats står obesatt är
större ju mindre det parti är som tillsatt honom. För varje landstingsman
skall nämligen väljas lika många suppleanter som det parti, som tillsatt honom,
erhållit platser i landstinget. Dock skall antalet suppleanter vara minst
två. Reglerna innebär alltså att för landstingsman, som valts inom parti som
fått en eller två platser, endast två suppleanter skall utses. Så har varit fallet
vid de nyss åsyftade tillfällena.

En tänkbar lösning av det föreliggande spörsmålet är att höja minimiantalet
suppleanter till exempelvis tre eller fyra. Visserligen skulle risken
för att platsen efter avgången landstingsman inte kunde återbesättas minskas
härigenom, men den skulle dock, såsom valutredningen framhåller,
inte helt undanröjas. Utredningen förordar i stället att ny sammanräkning
skall äga rum för att förhindra eu situation sådan som den förut omnämnda.
Denna ordning, som inte avstyrkts av någon remissmyndighet, anser jag
också för egen del vara att föredraga.

Suppleantinstitutionen äger betydelse inte bara för utseende av efterträdare
till avgången landstingsman. Suppleant skall också inkallas till tjänst 5

— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 är 1961

göring så snart ett övergående hinder uppkommer för ordinarie ledamot
alt tjänstgöra. Eftersom det givetvis är lika viktigt att landstingsmans
plats är besatt vare sig den ordinarie ledamoten avgått eller har tillfälligt
förfall bör regler om ny sammanräkning även tillgodose önskemålet att
suppleant såvitt möjligt finns tillgänglig om den ordinarie ledamoten tillfälligt
är förhindrad att tjänstgöra. Å andra sidan innebär en ny sammanräkning
ett avsevärt besvär för de myndigheter — länsstyrelserna samt vissa
magistrater och valnämnder — som har att ombesörja förrättningen. Vid
avvägning mellan dessa synpunkter har valutredningen funnit sig böra föreslå
att ny sammanräkning skall ske, när det inte längre finns någon suppleant
kvar. Härigenom erhålles alltså garanti för att åtminstone en suppleant alltid
finns för varje landstingsman. Förslaget godtages i allmänhet av remissinstanserna.
Det kan visserligen, såsom påpekats i något remissyttrande,
inträffa fall då såväl den ordinarie ledamoten som den ende suppleanten
samtidigt får förhinder att tjänstgöra. Erfarenheterna av nu gällande bestämmelser
gör dock en sådan eventualitet mindre sannolik. Med hänsvn
härtill synes det knappast befogat att ny sammanräkning sker på ett tidigare
stadium än utredningen föreslagit. Jag ansluter mig således till utredningens
förslag.

Att såsom förts på tal i några remissvar i detta sammanhang ändra gällande
regler rörande det antal suppleanter som skall utses för varje landstingsman,
anser jag inte påkallat. Ny sammanräkning lär inte bli vanligt
förekommande, varför en höjning av minimiantalet suppleanter inte synes
nödvändig. Inte heller torde det vara välbetänkt att begränsa antalet suppleanter
för landstingsman, som tillsatts av parti vilket fått ett stort antal
platser i landstinget. Suppleanterna för de landstingsmän som tillsatts av
sådant parti är nämligen i stor utsträckning samma personer.

På grund av det anförda föreslår jag, att ny sammanräkning skall äga
rum så snart samtliga suppleanter för landstingsman inkallats till ordinarie
landstingsman eller eljest avgått som suppleanter. Regeln skall givetvis
gälla även då en vid ny sammanräkning utsedd suppleant inkallas till ordinarie
landstingsman, avgår eller avlider. För sammanräkningsförfarandet,
som torde böra komma till stånd på anmälan av landstingets förvaltningsutskott,
bör motsvarande regler gälla som för sammanräkning i samband
med huvudvalet. Finns vid sammanräkningen ingen som kan utses till suppleant
bör därvid bero. Bestämmelser i enlighet härmed torde böra intagas i
en ny paragraf, 53 a §, i kommunala vallagen. Erinran om vad som sålunda
gäller torde göras i 22 § landstingslagen. Vidare bör i 49 § kommunala vallagen
stadgas att valmaterialet rörande landstingsmannaval, som enligt paragrafens
nuvarande lydelse inte behöver behållas längre än till dess valet
vunnit laga kraft, skall förvaras till utgången av den tid för vilken valet
gäller.

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Eftersom skyldighet f. n. inte föreligger att förvara valsedlarna avseende
landstingsmannaval längre än till dess valet vunnit laga kraft, kan de föreslagna
reglerna om ny sammanräkning inte äga tillämpning förrän efter utgången
av nu löpande valperiod. Ikraftträdandet bör därför sättas till den 1
januari 1963. Skyldigheten att spara valmaterialet bör dock inträda tidigare
så att den gäller vid 1962 års allmänna val av landstingsmän.

Enligt 51 § kommunala vallagen, i paragrafens lydelse från och med den
1 juli 1959, skall sammanräkningsmyndighet efter röstsammanräkning sända
utdrag av förrättningsprotokollet till varje vald landstingsman och suppleant
samt fullmäktig i vad protokollet rör den valde. Härigenom får de
valda själva kännedom om utgången av valen. Vid landstingsmannaval skall
dessutom landstingets expedition underrättas om valutgången genom en
avskrift av förrättningsprotokollet. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har föreslagit
att skyldighet införes för sammanräkningsmyndighet att på motsvarande
sätt underrätta kommuner och församlingar om utgången av fullmäktigval.
Om så sker har enligt länsstyrelsens mening den nuvarande föreskriften
att underrättelse om samtliga valens utgång skall intagas i länskungörelserna
ingen nämnvärd funktion att fylla och föreslås därför böra
utgå. Vid remissbehandlingen har förslaget vunnit nästan fullständig anslutning.

Landstingen får redan nu uppgift om valda landstingsmän och suppleanter.
Med den föreslagna ordningen kommer detta att gälla också kommunerna
och församlingarna i fråga om valda fullmäktige. Såsom framhalles i flera
remissvar underrättas allmänheten i regel om utgången av valen genom
dagspressen. Inträffar det att någon vill ha närmare uppgifter därom kan
han få sådana efter hänvändelse till landstinget, kommunen eller församlingen.
Med anledning av uttalanden i ett remissyttrande om värdet av en
samlad förteckning över fullmäktige i länet vill jag påpeka, att flera länsstyrelser
hittills inte torde ha kungjort utgången av fullmäktigvalen, enär
de ansett skyldighet därtill ej föreligga enligt den före den 1 juli 1959 gällande
lydelsen av 51 § kommunala vallagen. Såvitt jag har mig bekant har
någon olägenhet inte uppkommit härav. Då kungörelseförfarandet dessutom
kräver icke obetydliga kostnader vill jag förorda, att 51 § kommunala
vallagen ändras i enlighet med förslaget. Förslaget föranleder en mindre
ändring även i 56 § andra stycket kommunala vallagen och i 22 § landstingslagen.
Ikraftträdandet av ändringarna torde böra ske den 1 januari 1962.

5*

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 175

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

III. Fortsatt giltighet av det provisoriska valsystemet vid kommunalval
för perioden 1963—1966

Beträffande metoden för röstsammanräkning vid val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige
stadgas i 45 § kommunala vallagen, att valsedlarna till en början
skall ordnas efter välj arbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning).
Därvid sammanföres valsedlar med samma första beteckning i särskilda
grupper (A-grupper). Förekommer vidare inom sådan grupp en andra
välj arbeteckning, ordnas de till gruppen hörande valsedlarna i nya grupper
efter dylik beteckning (B-grupper). I den mån valsedlarna även upptar en
tredje beteckning, sker ytterligare en uppdelning på liknande sätt (C-grupper).
Mandatens fördelning regleras i 46 §. Först fastställes därvid i erforderlig
utsträckning ordningsföljden mellan kandidaterna inom grupperna.
Därefter fördelas mandaten mellan A-grupperna efter en av belgiern Victor
d’Hondt anvisad metod. Denna går ut på att ett mandat i taget tilldelas den
grupp, som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Gruppens
jämförelsetal är, så länge gruppen inte erhållit något mandat, lika med gruppens
rösttal. Därefter bestämmer man för varje gång gruppens jämförelsetal
genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna mandat ökat med 1.

Den nyss beskrivna, proportionella valmetoden överensstämmer med den
som tillämpas vid val till riksdagens första kammare och som under tiden
1909—1948 användes vid valen till andra kammaren.

I skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) hemställde riksdagen om utredning
av frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval.
Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning.
I betänkande den 28 november 1951 (SOU 1951:58) framlade
utredningen förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Förslaget
byggde på den s. k. uddatalsmetoden, vilken innebär att mandaten fördelas
mellan partierna med ledning av jämförelsetal som erhålles genom
att man successivt dividerar rösttalet med 1, 3, 5, 7 o. s. v. Utredningen var
inte enhällig; även bland remissinstanserna yppades tvekan och skiljaktiga
meningar.

Frågan om valsättet upptogs i proposition nr 175 till 1952 års riksdag.
Någon slutgiltig ställning till spörsmålet hur valsättet borde vara utformat
i framtiden togs emellertid inte; härför ansågs krävas ytterligare överväganden.
I stället föreslogs en provisorisk lag med vissa bestämmelser om
val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956. Förslaget gick
ut på att man för nämnda mandatperiod skulle pröva en jämkad uddatalsmetod.
Jämförelsetalen erhölls enligt denna metod genom att man dividerade
partiernas rösttal med 1,4, 3, 5, 7 etc. Vidare innebar förslaget, att valsedel
inte skulle få upptaga mer än en välj arbeteckning; två eller flera partier
skulle alltså inte såsom tidigare kunna gå samman i kartell.

Sedan riksdagen antagit förslaget med vissa formella jämkningar (se

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

KU 1952: 22 och rskr 1952: 265) utfärdades lagen den 30 maj 1952 (nr 267)
med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden
1953—1956.

I ett den 1 juli 1953 avlämnat betänkande (SOU 1953: 25) behandlade
valsättsutredningen frågan om det proportionella valsättet vid landstingsval.
Utredningen, som ansåg det väsentligt att ordningen för valen utformades
så att erforderlig proportionalitet kunde vinnas utan att kartellbildning
behövde tillgripas, anvisade två vägar härför, nämligen utvidgning
av valkretsarna och införande av ny fördelningsmetod. Beträffande valkretsindelningen
framlade utredningen ett slutgiltigt förslag men i fråga
om valmetoden ansåg utredningen slutlig ställning böra tagas först i samband
med den definitiva utformningen av valordningen för valen till andra
kammaren.

I proposition 1954: 71 framhölls med avseende å valmetoden önskvärdheten
av likformighet mellan dels andrakammarvalen och landstingsvalen,
dels sistnämnda val och övriga i kommunala vallagen reglerade val.
Det ansågs även lämpligt, att man liksom i fråga om andrakammarvalen
fick pröva ett nytt system. I propositionen föreslogs, förutom ny valkretsindelning
för val av landstingsmän, att det provisoriska valsystem som infördes
för andrakammarvalen 1952, d. v. s. med jämkad uddatalsmetod
(1,4 som första divisor) för mandatfördelningen och förbud mot flera än
en välj arbeteckning på valsedeln, skulle prövas jämväl vid valen av landstingsmän,
kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och
kyrkofullmäktige för mandatperioden 1955—1958 (beträffande stadsfullmäktige
i Stockholm perioden 15/10 1954—14/10 1958).

Sedan riksdagen bifallit propositionen (se KU 1954: 3 och rskr 1954: 111)
utfärdades dels lagen den 12 mars 1954 (nr 78) angående ändring i lagen
den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting, vari bestämmelser upptogs
om den nya valkretsindelningen, dels lagen den 12 mars 1954 (nr 79)
med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1955—1958 m. m.,
där det nya valsystemet reglerades. Bestämmelserna om valkretsindelningen
har härefter upptagits i den nya landstingslagen av den 14 maj 1954 (nr
319).

Frågan om utformande av en definitiv valmetod överlämnades till den
hösten 1954 tillkallade författningsutredningen.

Med hänsyn till att författningsutredningen inte kunde förväntas komma
att avge något förslag i valfrågan i sådan tid att det kunde genomföras
före andrakammarvalen 1956 föreslogs i proposition 1956: 11 att det 1952
införda provisoriska valsystemet skulle förlängas för ytterligare en mandatperiod.
Riksdagen biföll propositionen (se KU 1956: 4 och rskr 1956: 125 ),
varefter utfärdades lagen den 23 mars 1956 (nr 78) med vissa bestämmelser
om val till riksdagens andra kammare för perioden 1957—1960. På
motsvarande skäl kom det för kommunalvalen antagna provisoriska valsystemet
genom beslut 1958 att gälla jämväl perioden 1959—1962 (prop.

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

24; KU 11 och rskr 156). Föreskrifter härom meddelades i lag den 28 mars
1958 (nr 139) med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1959
—1962 m. m.

I proposition nr 8 till 1960 års riksdag föreslogs att det för andrakammarvalen
tillämpade provisoriet skulle förlängas för ännu en mandatperiod.
Till stöd för förslaget åberopades, att författningsutredningen inte var i
tillfälle att avge förslag i valfrågan i sådan tid att det hann genomföras före
1960 års andrakammarval samt att det måste betecknas som olämpligt att,
sedan en provisorisk valmetod använts vid tre andrakammarval i följd, för
nästa mandatperiod återgå till den tidigare metoden med vetskap om att
en tredje metod kunde komma att tillämpas för perioden därefter. Förslaget
godkändes av riksdagen (KU 1960: 8 och rskr 1960: 135), varefter utfärdades
lag den 8 april 1960 (nr 68) med vissa bestämmelser om val till
riksdagens andra kammare för perioden 1961—1964.

Från författningsutredningens sida har upplysts, att utredningen inte
kommer att hinna framlägga något förslag rörande valsystemet vid kommunalvalen
för mandatperioden 1963—1966.

Med hänsyn härtill och då de skäl som 1960 åberopades för fortsatt användning
av det provisoriska systemet vid andrakammarval äger motsvarande
giltighet för kommunalvalens vidkommande, förordar jag att det
nuvarande provisoriska valsystemet vid val av landstingsman, kommunalfullmäktige,
municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige
får gälla för ytterligare en mandatperiod.

Bestämmelserna om kommunalval för perioden 1963—1966 bör anknyta
till den särskilda lag som antogs 1954 och gällde kommunalval för perioden
1955—1958. Provisoriet avses skola tillämpas ej blott vid 1962 års ordinarie
val utan även vid extra val samt olika slag av nyval och kompletteringsval
ävensom vid särskilda röstsammanräkningar, avseende samma mandatperiod.
Föreskrifterna för val av landstingsmän bör givetvis gälla även val av
suppleanter för landstingsmän. Liksom enligt 1954 års lag bör å valsedel
få användas endast en välj arbeteckning (partibeteckning). Partibeteckning
bör å andra sidan alltid utsättas på valsedeln. Hinder möter inte mot att som
partibeteckning använda en sammanställning av flera beteckningar, men
de olika leden måste vara jämställda — exempelvis förenade genom bindestreck
— så att inte ett system av över- och underordnade välj arbeteckningar
uppkommer. Den nya lagen torde böra träda i kraft omedelbart efter utfärdandet.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående har inom inrikesdepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i kommunala vallagen den 6
juni 1930 (nr 253), lag om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14
maj 1954 (nr 319) samt lag med vissa bestämmelser om kommunalval för
perioden 1963—1966 in. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

71

TV. Departementschefens hemställan

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga nyssnämnda inom
inrikesdepartementet upprättade förslag till

1) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253);

2) lag om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr
319); samt

3) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1963—
1966 m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Erik Andersson

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Bilaga

Valutredningens förslag
till
Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 11, 36—39, 44, 54—56, 59 och 60 §§ kommunala
vallagen den 6 juni 1930 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, dels att i samma lag skall införas i 5 kap. en ny paragraf, betecknad
19 §, i 6 kap. en ny paragraf efter 35 §, betecknad 35 a §, och i 7 kap. en
ny paragraf efter 53 §, betecknad 53 a §, av nedan angivna lydelse, dels
ock att rubriken till 5 kap. i samma lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 KAP.

11 §•

1 mom. Allmänna kommunalval —-----sistnämnda månad.

2 mom. Annat än — —----av länsstyrelsen.

Beträffande församling------är stadgat.

Sådant val------äger rum.

Om valdag------underrätta generalpoststyrelsen.

Om skyldighet för länsstyrelsen
att innan dag för annat än allmänt
kommunalval bestämmes underställa
Konungen fråga om rätt att i vissa
fall rösta före valdagen stadgas
i 35 a §.

5 KAP.

Om vals kungörande och förrät- Om vals förberedande, kungörantande
de och förrättande

19 §.

Då allmänt kommunalval skall
förrättas, skall, i den mån icke Konungen
annorledes förordnar, för
envar i röstlängden som röstberätti -

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

god vid valet upptagen person genom
valnämndens eller magistratens
försorg upprättas röstkort, utvisande
den röstberättigades namn, yrke
eller titel, det valdistrikt den röstberättigade
tillhör, dagen för valet
samt den myndighet, som skall verkställa
sammanräkning av de vid valet
avgivna rösterna. Röstkort må
upprättas gemensamt för flera val.

Röstkorten skola senast å tjugofemte
dagen före valdagen eller, om
korten avse flera val som förrättas å
olika dagar, å samma tid före den
första valdagen med posten översändas
till de röstberättigade.

Då annat än allmänt kommunalval
skall förrättas, må länsstyrelsen
föreskriva att vad i första och andra
styckena är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning.

Skall annat än allmänt kommunalval
förrättas och har länsstyrelsen
icke meddelat sådan föreskrift
som i nästföregående stycke sägs eller
har röstkort förkommit, icke utsänts
eller ej kommit den röstberättigade
till handa äger röstberättigad
efter därom gjord framställning erhålla
röstkort. Röstberättigad, som
avses i 35 § 2 eller 3 mom. eller
i 35 a § 1. och 4., äger, innan
röstkorten blivit på sätt ovan i andra
stycket sägs översända till de röstberättigade,
efter framställning erhålla
röstkort.

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden eller magistraten.
Vid framställningen skall
uppgivas den röstberättigades fullständiga
namn och födelsetid samt

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

hemvist i den ort, där han är uppförd
i röstlängd. Där så begäres skall
röstkortet med posten tillställas den
röstberättigade. Möter för upprättande
av röstkort hinder, som icke omedelbart
kan delgivas sökanden, skall
meddelande med angivande av hindrets
art ofördröjligen översändas till
honom.

Röstkort må ej utlämnas före det
röstlängden blivit, på sätt i lagen om
val till riksdagen sägs, underskriven
eller försedd med intyg, att anmärkning
mot densamma ej inom behörig
tid framställts, ej heller senare än
dagen före valdagen. Röstkort som
utfärdats för visst val må användas
vid samma slags val, som hålles
därefter, såframt röstlängden alltjämt
länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å
röstkortens upprättande meddelas av
Konungen.

6 KAP.

35 a §.

Om det med hänsyn till antalet
röstberättigade eller övriga omständigheter
finnes lämpligt må Konungen
för annat än allmänt kommunalval
ävensom för allmänt val
av municipalfullmäktige förordna
att vad i 35 § stadgas icke skall äga
tillämpning samt att i stället vad nedan
under 1.—4. sägs skall gälla.

1. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller annan
personal å fartyg eller personalen vid
statens järnvägar eller vid enskilt

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

järnvägsföretag eller vid post-, tulleller
lotsverket, till följd av tjänstens
utövning icke kan utöva sin rösträtt
å valdagen, må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets dår han
är i röstlängd upptagen, å fast postanstalt
inom riket.

2. Kan med skäl antagas att annan
röstberättigad än i 1. sägs på
grund av vistelse å annan ort inom
riket är förhindrad att utöva sin
rösträtt å valdagen, må han å närmast
helgfria dag före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
å fast postanstalt inom riket.

3. Vårdas röstberättigad å sjukvårdsanstalt
inom riket och kan
med skäl antagas att han till följd
härav är förhindrad att utöva sin
rösträtt å valdagen, må han, om vid
s jukvårdsanstalten finnes inrättad
postanstalt, å närmast helgfria dag
före valdagen där avlämna valsedel,
avseende valet i den valkrets där han
är i röstlängd upptagen.

A. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas att han
till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 1. sägs eller
till följd av förhållande som i 2. anges
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen,
äger han före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

I god tid innan länsstyrelsen bestämmer
dag för annat än allmänt
kommunalval skall länsstyrelsen un -

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

derställa Konungen fråga om tilllämpning
av bestämmelserna i 1.—4.

36

1 mom. Väljare, som avlämnar
valsedel enligt 35 §, skall innehava
för sådant ändamål utfärdat utdrag
ur röstlängden i det valdistrikt han
tillhör, utvisande att han där är upptagen
såsom röstberättigad vid valet,
dagen för valet samt den myndighet,
som skall verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna
rösterna. Röstlängdsutdrag tecknas
å ytterkuvert, varom förmäles i 38 §.
Formulär till utdrag fastställes av
Konungen.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses
i 1 mom., utfärdas på landet av
valnämndens ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar. I kommun
på landet må röstlängdsutdrag
jämväl utfärdas av den som därtill
förordnas; sådant förordnande meddelas
av Konungens befallningshavande,
där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas
före det röstlängden blivit, på sätt
i lagen om val till riksdagen sägs,
underskriven eller försedd med inty9>
anmärkning mot densamma
ej inom behörig tid framställts, ej
heller senare än dagen före valdagen.

Den som vill erhålla röstlängdsutdrag
rörande sin rösträtt skall därom
antingen personligen göra framställning
hos den som äger utfärda
utdraget eller ock till denne låta inlämna
eller med posten insända

§•

Väljare, som avlämnar valsedel enligt
35 § eller 35 a §, skall innehava
röstkort. År väljaren ej för röstmottagaren
känd, skall han styrka sin
identitet.

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

egenhändigt undertecknad, av minst
en person bevittnad ansökan. Ansökan
må ock insändas till kommunalnämndens
ordförande eller magistraten
i den ort, där sökanden är
uppförd i röstlängd, och skall i sådant
fall ordföranden eller magistraten
ofördröjligen överlämna ansökningen
till den som har att utfärda
utdraget. I ansökan bär uppgivas
den sökandes fullständiga namn, födelseår
och hemvist inom nämnda
ort.

Där så begåres, skall utdrag med
posten översändas till sökanden. Möter
då ansökan inkommit med posten,
hinder för utfärdande av begärt
utdrag, skall meddelande härom
med angivande av hindrets art ofördröjligen
översändas till sökanden.

3 mom. Över gjorda ansökningar
om röstlängdsutdrag samt utfärdade
utdrag skall utdragsutfärdaren, särskilt
för varje val, föra förteckning
enligt av Konungen fastställt formulär.
överlämnas utdrag till sökanden
personligen, skall denne i förteckningen
genom sin namnteckning erkänna,
att han mottagit detsamma.

I annat fall skall utfärdaren i förteckningen
anmärka till vem utdraget
överlämnats eller under vilken
adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall
av utdragsutfärdaren omedelbart efter
valet insändas till den myndighet,
som har att verkställa röstsammanräkningen
för valet.

37 §.

Röstmottagare är------ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum Röstmottagning skall äga rum

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

från och med adertonde dagen före från och med adertonde dagen före
valdagen till och med valdagen, utom valdagen till och med valdagen. Har
riket dock ej längre än till dess av- förordnande enligt 35 a § meddelats
givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skall röstmottagning dock äga rum
skola insändas till överståthållar- allenast till och med närmast helgämbetet.
fria dag före valdagen. Utom riket

skall röstmottagning ej i något fall
äga rum längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola
insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å------en timme.

De väljare------sina valsedlar.

Ej må------— väljande tillåtas.

Å postanstalt------denna lag.

Där röstmottagning -------till kännedom.

38

Vid röstningen skola användas särskilda
valkuvert och ytterkuvert.
Om beskaffenheten av kuvert och
tillhandahållande därav stadgas i
60 §.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda
ytterkuvertet, sedan han å detsamma
inför röstmottagaren tecknat
sitt namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna
uppgift rörande den omständighet,
som för honom enligt 35 § 2 eller
3 mom. kan medföra rätt till sådan
röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i
behörig ordning och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan
än den utdraget avser, samt synes,
där röstningen sker före valdagen,
den å kuvertet tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av röst -

Vid röstningen skola användas
särskilda valkuvert samt särskilda
ytterkuvert, å vilka röstkortets uppgifter
skola kunna ifyllas. Om beskaffenheten
av kuvert och tillhandahållande
därav stadgas i 60 §.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort samt avlämna
ytterkuvertet vederbörligen
ifyllt, sedan han å detsamma inför
röstmottagaren tecknat sitt namn.
Sker röstningen före valdagen, skall
väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift
rörande den omständighet, som
för honom enligt 35 § 2 eller 3 mom.
eller 35 a § kan medföra rätt till sådan
röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är
annan än den röstkortet avser, samt
synes, där röstningen sker före valdagen,
den å kuvertet tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mottagaren ett valkuvert, försett med röstmottagaren ett valkuvert, försett
valbeteckning för det val utdraget med valbeteckning för det val röstavser.
ningen avser.

Väljaren skall------till röstmottagaren.

Är valkuvertet-------för avlämnandet.

I sammanhang-------fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

39 §.

Äkta make, vilken röstar i den
ordning, som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva valsedel,
avseende samma val eller
annat kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall val -

anordnas på sätt
28 och 29 §§

sedelsförsändelse
och inom tid, som
sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken jämlikt denna
paragraf, avlämnar till röstmottagaren
valsedels försändelsen jämte ytterkuvert
försett med sådant röstlängdsutdrag,
som i 36 § sägs, rörande
sistnämnda make, utvisande att
denne är röstberättigad vid det val
försändelsen avser.

Finnes att röstlängdsutdraget är i
behörig ordning samt att försändelsens
ytterkuvert är sådant, som avses
i 29 §, och tillslutet, mottages försändelsen;
i annat fall skall den ej
mottagas. Röstmottagaren inlägger i
avlämnarens närvaro mottagen försändelse
i det med röstlängdsutdrag
försedda, ytterkuvertet samt antecknar
därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang-----—- — omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

Äkta make, vilken röstar i den ordning,
som i 35 § eller 35 a § sägs,
äger därvid j ärnväl för andra maken
avgiva valsedel, avseende samma val
eller annat kommunalval, som äger
rum samtidigt. För sådant fall skall
valsedelsförsändelse anordnas på sätt
och inom tid, som i 28 och 29 §§
sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken jämlikt denna
paragraf, skall förete röstkort för
denna make samt avlämna valsedelsförsändelsen
jämte ytterkuvert ifyllt
i enlighet med uppgifterna å röstkortet.
Härjämte skall han å ytterkuvertet
teckna försäkran, att han
är äkta make till den, som anordnat
försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behörig
ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen
är i behörigt skick
och tillsluten, mottages försändelsen;
i annat fall skall den ej mottagas.
Röstmottagaren inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i
ytterkuvertet samt antecknar därå
orten och dagen för avlämnandet.

80

Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 KAP.

44 §.

1 mom. Å utsatt — ------öppna dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert---—--förda förteckningen.

Inkomna ytterkuvert----— — på valet.

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade röstlängdsutdrag.
Förekommer skälig
anledning antaga, att ytterkuvert blivit
efter tillslutandet öppnat, eller
finnas flera ytterkuvert härröra från
samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert
orubbade, och däri inneslutna
valsedlar inverka ej på valet. Lag
samma vare, där väljaren icke är i
röstlängden för det i röstlängdsutdraget
angivna valdistriktet upptagen
såsom röstberättigad vid valet
eller där denne har utövat sin rösträtt
vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert — -----■ —

4 mom. Valprotokollen uppläsas -—

5 mom. De kuvert -------

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning
antaga, att ytterkuvert blivit efter
tillslutandet öppnat, eller finnas flera
ytterkuvert härröra från samma väljare,
lämnas dessa ytterkuvert orubbade,
och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma vare,
där väljaren icke är i röstlängden för
det å ytterkuvertet angivna valdistriktet
upptagen såsom röstberättigad
vid valet eller där denne har
utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

- såsom ogillt.

— —----på valet.

giva anledning.

53 a §.

Hava samtliga suppleanter för enligt
46 § utsedd landstingsman inkallats
till ordinarie landstingsman
eller eljest avgått som suppleanter,
skall ny sammanräkning företagas
för utseende av ytterligare suppleant
för denne. Sammanräkningen verkställes
vid offentlig förrättning, som
skall påbörjas så snart omständigheterna
medgiva det, och skall därvid
vad i 47 och 51 §§ sägs äga motsvarande
tillämpning. Efter sammanräkningens
avslutande skola valsedlarna
åter inläggas under försegling.

54 §.

Vid sammanräkning, som avses i

Vid sammanräkning, som avses i

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse)

52 § 2 mom. eller 53 §, föres protokoll
i överensstämmelse med formulär,
som fastställts av Konungen, och
i formulären givna anvisningar.
Protokollet skall upptaga de föreliggande
omständigheterna samt vem
på grund därav skall inträda i den
avgångnes ställe. Valets utgång
kungöres omedelbart genom uppläsning
av nämnda protokoll. Med protokollets
uppläsning är förrättningen
avslutad.

55 §.

Finnes icke någon, som enligt de i
52 eller 53 § givna bestämmelserna
kan inträda i stället för avgången
landstingsman eller fullmäktig, skall
platsen stå obesatt intill utgången av
den tid, för vilken den avgångne varit
vald.

(Föreslagen lydelse)

52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres
protokoll i överensstämmelse med
formulär, som fastställts av Konungen,
och i formulären givna anvisningar.
Protokollet skall upptaga
de föreliggande omständigheterna
samt vem på grund därav skall inträda
i den avgångnes ställe. Valets
utgång kungöres omedelbart genom
uppläsning av nämnda protokoll.
Med protokollets uppläsning är förrättningen
avslutad.

Finnes icke någon, som enligt de i
52 eller 53 § givna bestämmelserna
kan inträda i stället för avgången
landstingsman eller fullmäktig, skall
platsen stå obesatt intill utgången av
den tid, för vilken den avgångne varit
vald. Kan av enahanda orsak
suppleant för landstingsman icke utses
enligt bestämmelserna i 53 a §
skall därvid bero.

56 §.

Är någon — --- -— — — och avgöras.

Skiljes den-----— för valet.

Vid nytt val gäller i övrigt vad om
allmänt val är föreskrivet.

Vad i-------— ny röstsammanräkning.

8 KAP.

59

Valnämnden eller------

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande eller
magistrat, ävensom utgifter för kuvert,
som avses i 26 och 29 §§, samt
de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. omförmälda
omslagen skola gäldas vid
val av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommu -

§•

ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande eller
magistrat, ävensom utgifter för
blanketter till röstkort och för kuvert,
som avses i 26 och 29 §§, samt
de i 33 § 3 inom. och 34 § 1 mom. omförmälda
omslagen skola gäldas vid
val av kyrkofullmäktige av försam -

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse)

nen, vilken jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och bestrida
kostnaden för de anordningar,
som avses i 26 §.

(Föreslagen lydelse)
lingen och i övriga fall av kommunen,
vilken jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och bestrida
kostnaden för de anordningar,
som avses i 26 §.

60 §.

Kuvert, varom--------statsverkets försorg.

I 26 och 29 §§--— —--mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 §, och valkuvert,
varom förmäles i 38 §, tillställas
röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Kuvert, som i förstnämnda
paragraf sägs, skola på statsverkets
bekostnad tillhandahållas jämväl
i riksdagen representerat politiskt
parti.

Ytterkuvert, som i 38 § sägs, tillhandahållas
på statsverkets bekostnad
de personer, vilka hava att utfärda
röstlängdsutdrag enligt 36 §
2 mom.

I 29 § omnämnda kuvert av de
slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, skola i
god tid före varje val finnas tillgängliga
på landet hos ordförande
och ledamöter i valnämnd och i
kommunalnämnd samt i stad hos
magistraten ävensom hos de tj änstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som
avses i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden
eller magistraten. I 29 § omförmälda
kuvert samt ytterkuvert, som avses
i 38 §, skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen
representerat politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de
slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt
ytterkuvert, som avses i 38 §, skola
i god tid före varje val finnas tillgängliga
på landet hos ordförande
och ledamöter i valnämnd och i
kommunalnämnd samt i stad hos
magistraten ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.
Nyssnämnda ytterkuvert skola inom
samma tid härjämte finnas tillgängliga
å fast postanstalt samt å svensk
beskickning eller svenskt konsulat,

där röstmottagning äger rum.
Det åligger —-----38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1
juli 1961.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

83

Valutredningens förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

22 §.

Avgår landstingsman under den
för honom bestämda tjänstgöringstiden,
skall länsstyrelsen införa tillkännagivande
därom i länskungörelserna
och till ordinarie landstingsman
inkalla den närmast i ordningen
varande suppleanten. Hava samtliga
suppleanter för landstingsman inkallats
till ordinarie landstingsman
eller eljest avgått som suppleanter,
gäller vad i 53 a § kommunala vallagen
stadgas.

Inträffar för------dess beskaffenhet.

Uppkommer för------är sagt.

Avgår landstingsman under den
för honom bestämda tjänstgöringstiden,
skall länsstyrelsen införa tillkännagivande
därom i länskungörelserna
och till ordinarie landstingsman
inkalla den närmast i ordningen
varande suppleanten.

Denna lag träder i kraft den 1
juli 1961.