Kungl. Majris skrivelse nr 158 år 1961

1

Nr 158

Kungl. Maj ris skrivelse till riksdagen angående uppskov med beslut
över ett från 1960 års riksdag vilande förslag till
upphävande av 31 § regeringsformen; given Stockholms
slott den 21 april 1961.

Sedan 1960 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 143,
såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit förslag till upphävande
av 31 § regeringsformen, har riksdagen i skrivelse den 17 mars
1961, nr 101, under hänvisning till konstitutionsutskottets av riksdagen
godkända memorial nr 6, anmält, att riksdagen för sin del beslutat uppskjuta
den slutliga prövningen av förevarande förslag till senare riksdag
under löpande valperiod till andra kammaren.

Jämlikt 64 § riksdagsordningen har Kungl. Maj:t lämnat sitt samtycke
till riksdagens ifrågavarande beslut.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

WILHELM

Herman Kling

Ilihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 158

2

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 158 år 1961

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Höns Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 april 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kung,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler riksdagens
skrivelse den 17 mars 1961, nr 101, angående uppskov med beslut över ett
från 1960 års riksdag vilande förslag till upphävande av 31 § regeringsformen.

Föredraganden anför därvid följande.

Enligt 31 § regeringsformen äger stadsfullmäktige till tjänst som borgmästare
eller lagfaren rådman föreslå tre behöriga personer, bland vilka
Kungl. Maj:t utnämner en till innehavare av tjänsten. Vidare stadgas, att
närmare bestämmelser om val för upprättande av förslag till borgmästareeller
rådmanstjänst meddelas genom särskild av Kungl. Maj:t och riksdagen
samfällt stiftad lag. Sådana bestämmelser har meddelats i lagen den 5 april
1949 om val av borgmästare och rådman.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 november 1959 anförde stadsdomstolsutredningen,
att det inflytande vid tillsättning av ledamotst jänst i rådhusrätt,
som 31 § regeringsformen tillförsäkrar magistratsstäderna, sammanhänger
med att dessa städer själva bekostar sin rättsskipning. Enligt vad
utredningen framhöll skulle den komma att i sitt slutbetänkande föreslå,
att staten övertager kostnaderna för dessa domstolar. Utredningen hävdade,
att om rådhusrätterna förstatligades fanns det ej anledning att bibehålla
städernas valrätt vid tillsättande av ledamotstjänst i rådhusrätt. I samband
med ett förstatligande borde därför 31 § regeringsformen upphävas. Då det
emellertid var ovisst, när frågan om rådhusrätternas förstatligande kunde
komma att föreläggas riksdagen för avgörande, föreslog utredningen, för
att reformen ej skulle fördröjas, att förslag om upphävande av 31 § regeringsformen
skulle framläggas redan för 1960 års riksdag.

Med anledning av utredningens förslag framlades vid 1960 års riksdag i
propositionen nr 143 förslag till upphävande av 31 § regeringsformen. I
propositionen uttalades, att i avbidan på resultatet av utredningens arbete

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 158 år 1961

3

bestämmelsen i sagda paragraf i regeringsformen borde överföras till 1949
års lag om val av borgmästare och rådman.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte i utlåtande nr 22 det framlagda förslaget.
Utskottet uttalade, att förslag om rådhusrätternas förstatligande kunde
väntas bli förelagt riksdagen för avgörande under de närmaste åren och
att i samband därmed frågan om upphävande av 31 § regeringsformen borde
kunna slutligt prövas. Riksdagen antog såsom vilande det av utskottet
tillstyrkta förslaget.

I memorial nr 6 vid 1961 års riksdag har konstitutionsutskottet anfört:

Stadsdomstolsutredningen har i januari 1961 avgivit sitt slutbetänkande.
Däri har utredningen framlagt förslag om förstatligande av rådhusrätterna.
Utredningen framhåller att förslaget endast är ett principuttalande samt att
frågan om de ekonomiska förutsättningarna och formerna för ett förstatligande
är föremål för särskild utredning. Det anses emellertid önskvärt,
att riksdagen — redan innan frågan om ett allmänt förstatligande av rådhusrätterna
kan slutligt avgöras — får taga ställning till grunderna i övrigt
för den framtida organisationen av underrätterna. Flera av utredningens
förslag anses kunna genomföras utan avvaktande på ett allmänt förstatligande
av rådhusrätterna. Vissa i betänkandet föreslagna ändringar rörande
rådhusrätterna torde dock, anför utredningen, inte böra träda i kraft förrän
i samband med att staten övertager kostnaderna för dessa domstolar. Här
avses bl. a. förslaget om upphävande av städernas valrätt vid tillsättning
av borgmästare och rådman.

I detta sammanhang må erinras, att den år 1955 tillkallade stadsutredningen,
vilken behandlar frågan om reglering av städernas särskilda skyldigheter
och rättigheter i förhållande till staten, bl. a. även på domstolsväsendets
område, enligt uttalande i berättelsen till årets riksdag om vad i
rikets styrelse sig tilldragit icke torde kunna slutföra sitt uppdrag förrän
under andra halvåret 1961.

Enligt vad utskottet inhämtat kan proposition rörande rådhusrätternas
förstatligande icke förväntas till innevarande års riksdag.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit och med understrykande
särskilt av vad utskottet i sitt år 1960 avgivna utlåtande i ärendet anfört
därom, att frågan om upphävande av 31 § regeringsformen bör slutligt prövas
i samband med att förslag om rådhusrätternas förstatligande förelägges
riksdagen för avgörande, har utskottet hemställt, att riksdagen måtte
för sin del besluta att uppskjuta prövningen av det vid 1960 års riksdag
såsom vilande antagna förslaget om upphävande av 31 § regeringsformen
till senare riksdag under löpande valperiod till andra kammaren.

Enligt den förut nämnda skrivelsen den 17 mars 1961, nr 101, har riksdagen
fattat beslut i överensstämmelse med utskottets hemställan.

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj:t måtte, jämlikt 64 § riksdagsordningen,
lämna sitt samtycke till riksdagens ifrågavarande beslut.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 158 år 1961

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas skrivelse av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Stockholm 1961. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

610168