Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1961

1

Nr 191

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och
därmed sammanhängande spörsmål jämte i ämnet
väckt motion.

(l:a avd.)

I propositionen nr 199 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 10 november 1961,
föreslagit riksdagen att dels besluta att Svenska skifferoljeaktiebolagets
verksamhet skall avvecklas enligt i huvudsak de riktlinjer departementschefen
i nämnda statsrådsprotokoll förordat, innefattande rätt för Kungl.
Maj :t att fatta de närmare beslut med avseende å verksamheten och dispositionen
av bolagets tillgångar, som erfordras för avvecklingens genomförande,
dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Lån till Svenska skiff eroljeaktiebolaget under fonden för låneunderstöd
ett investeringsanslag av 65 000 000 kronor;

b) under förutsättning att under a) nämnt anslag beviljas, till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar till Lån till Svenska skiff eroljeaktiebolaget
under fonden för låneunderstöd ett reservationsanslag av 65 000 000 kronor;

c) till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster ett anslag av
40 455 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm
m. fl. väckt motion (II: S87) hemställts, att riksdagen i anledning av propositionen
nr 199 i skrivelse till regeringen måtte hemställa om en snabbutredning
om skapande av en statlig eller statlig-kommunal-kooperativ cementindustri
eller annan byggnadsmaterialindustri i Kvarntorp i syfte att
bryta monopolet i branschen.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av 1958 års B-riksdag godkända
utlåtande nr 38 underströk angelägenheten av att hela frågan om
Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet på längre sikt underkastades
en ingående prövning av särskilda sakkunniga. Med hänsyn till de högst
betydande investeringsbehoven borde enligt utskottets mening en sådan
prövning även omfatta frågan om Kvarntorpsanläggningens fortvaro, därvid
särskild uppmärksamhet borde ägnas spörsmålet om anläggningens betydelse
ur beredskapssynpunkt mot bakgrunden av bl. a. atomkraftens utveckling
och den fortsatta utbyggnaden av oljelagringsanläggningar.

De till följd härav tillkallade sakkunniga — oljeskifferutredningen —

1 Biliang till riksdagens protokoll 1961. 6 saml. Nr 191

2

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1961

har den 25 maj 1961 framlagt betänkande i ämnet, varefter en av Kungl.
Maj :t tillkallad kommission — Kvarntorpskommissionen — haft att verkställa
det utrednings- och planeringsarbete samt vidtaga de åtgärder i övrigt,
som kunde föranledas av oljeskifferutredningens förslag rörande skifferoljebolagets
verksamhet. Kommissionen har den 24 oktober 1961 framlagt
förslag till de åtgärder, som i ett första skede borde vidtagas i händelse
statsmakterna beslutade att avveckla bolagets verksamhet.

Förenämnda båda utredningar utgöra underlag för Kungl. Maj:ts föreliggande
proposition.

Enligt sina direktiv har oljeskifferutredningen haft att pröva företagets
räntabilitetsutsikter vid olika utvecklingsalternativ, som utredningen kunnat
finna realistiska. Utredningens bedömanden ha utmynnat däri, att sannolikt
oöverstigliga svårigheter föreligga att göra den svenska skifferoljeindustrin
lönsam genom ytterligare rationaliseringar och införande av nya
fabrikationsmetoder. Icke heller prisutvecklingen på bolagets produkter för
den bedömbara framtiden kan väntas förbättra det ekonomiska resultatet.
Även möjligheterna att genom investeringar i nya skifferprocesser eller biproduktutvinningar
förbättra det ekonomiska utfallet av bolagets verksamhet
torde vara begränsade. Det har i sammanhanget erinrats om att bolaget
alltsedan sin tillkomst år 1941 gått med betydande årliga förluster, vilka
kunnat täckas endast genom statliga bidrag och subventioner.

Efter ingående beräkningar, som verkställts på tillgängligt tekniskt och
siffermässigt underlag, har oljeskifferutredningen kommit till den slutsatsen,
att eu årlig förlust av 10—15 miljoner kronor måste förutses, om verksamheten
i Kvarntorp skall fortsätta i nuvarande omfattning. På grundval
härav föreslog utredningen, att Kvarntorpsanläggningen skulle nedläggas.

Mot bakgrunden av de undersökningar och bedömningar, som oljeskifferutredningen
således gjort, synas jämväl enligt utskottets mening motiv
icke föreligga för en fortsatt oljeskifferhantering, därest denna bedömes
enligt affärsmässiga grunder.

Det må emellertid erinras om att skifferoljebolaget och därmed igångsättandet
av den oljeproducerande verksamheten tillkom som en, mot bakgrunden
av dåvarande avspärrning från oljeimport, synnerligen angelägen
beredskapsåtgärd och att först efter andra världskrigets slut bolaget omkonstruerades
för att drivas enligt mera affärsmässiga principer. Det är
därför naturligt, att vid bedömningen av företagets framtid hänsyn även
tages till det beredskapsvärde, en fortsatt drift av anläggningarna erbjuder.
Även om beredskapsmotivet för anläggningens bibehållande undan för undan
försvagats, är det dock uppenbart, att genom nedläggningen av oljeskifferhanteringen
i Kvarntorp bortfaller viss inhemsk produktion av varor,
som äro av betydelse i ett avspärrningsläge. Verkställda utredningar ha
emellertid givit vid handen, att en mot produktionen i Kvarntorp svarande
beredskapslagring av olika produkter, främst olja och bensin, kommer att
ställa sig billigare än en fortsatt drift av anläggningarna med det ekonomiska
risktagande, som detta medför. Utredningen har för sin del funnit,

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1961

3

att statsverket för ett års kostnad för att hålla Kvarntorpsanläggningen i
drift kan hålla ett lager av olja motsvarande ca sex års Kvarntorpsproduktion.
Vidare innebär oljelagring såsom försvarsberedskapsåtgärd betraktad
fördelar även ur andra synpunkter. Det må här erinras om att anläggningarna
i Kvarntorp ligga oskyddade och utgöra ett militärt anfallsmål i händelse
av krig.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit synas enligt utskottets mening
såväl ur statsekonomiska som andra synpunkter välgrundade motiv föreligga
för att nedlägga skifferoljebolagets oljeskifferhantering, som utgör
grunden för och huvuddelen av bolagets verksamhet. Denna uppfattning
delas av i det närmaste samtliga remissinstanser. Utskottet tillstyrker därför
Kungl. Maj :ts förslag i denna del. Utskottet vill i sammanhanget understryka
departementschefens uttalande, att ytterligare utredning erfordras
beträffande frågan om vilka åtgärder, som skola vidtagas för att upprätthålla
vår försörjningsberedskap vid ett definitivt bortfall av skifferoljehanteringen.

Oljeskifferutredningen har framhållit, att den utrustning, som finnes för
ammoniaktillverkningen och gasoldistributionen, även i fortsättningen torde
kunna finna användning i lämpligt sammanhang. Den torde därför ha
ett jämförelsevis gott försäljningsvärde. I det åt Kvarntorpskommissionen
lämnade uppdraget ingår hl. a. att undersöka, huruvida icke vissa grenar
av skifferoljebolagcts verksamhet framdeles kunna drivas med godtagbart
ekonomiskt resultat. Verkställda tekniska och ekonomiska analyser ha visat
att, om man utgår från nu befintlig anläggning i Kvarntorp, fortsatt produktion
av ammoniak kan bilda underlag för en även på längre sikt ekonomiskt
bärkraftig verksamhet, varför denna produktion icke bör nedläggas.
I anledning härav ha diskussioner förts om förutsättningarna på längre
sikt för fortsatt och utvidgad produktion på det kemiska området i Kvarntorp.
I propositionen redovisas en preliminär överenskommelse, som träffats
mellan Aktiebolaget Svenska salpeterverken, som är kontraktspartner
för mottagning av ammoniak, och skifferoljebolaget. Enligt denna skall
salpeterverken för en köpeskilling av 20,5 miljoner kronor förvärva en del
av skifferoljebolagcts industriområde med där befintligt ammoniakverk
ävensom vissa andra anläggningar för att där bygga upp en kemisk industri.
I syfte att möjliggöra en ändamålsenlig övergång har förutsatts, att produktionen
av ammoniak tills vidare skall omhänderhavas av skifferoljebolaget
för salpeterverkens räkning.

Genom ett sådant arrangemang skulle förutsättningar skapas för en ickestatlig
industriell och utvecklingsbar verksamhet i Kvarntorp, varigenom
värdet av bolagets nuvarande tillgångar kan i viss utsträckning tillgodogöras.
Även för de anställda och de berörda kommunerna skulle en dylik
produktion givetvis vara av stor betydelse. Även utskottet finner skäl tala
för att — såsom ett första skede i avvecklingen — den föreslagna överenskommelsen
kommer till stånd.

Frågan om i vilken takt eu avveckling av skifferoljebolagets verksamhet
hör ske bär varit föremål för närmare överväganden.

4

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1961

Som ett önskemål har därvid framhållits, att man vid avvecklingen borde
eftersträva att ernå bästa möjliga ekonomiska utbyte vid realiserandet av
till försäljning lämpliga anläggningstillgångar under hänsynstagande emellertid
till de anställdas liksom också berörda kommuners intressen. Med
hänsyn härtill biträder utskottet departementschefens uppfattning, att hänsynen
till de ekonomiska faktorerna och de anställdas intressen tala till
förmån för en stegvis genomförd avveckling.

Den avveckling av skifferoljebolagets verksamhet, som blir en följd av
här redovisade ställningstaganden, utgör, såsom också departementschefen
framhållit, ett problemkomplex av betydande omfattning och räckvidd. Det
är därför icke möjligt att nu taga ståndpunkt till avvecklingsprogrammet i
hela dess vidd, utan torde beslut om åtgärder böra fattas efter hand. Det
torde få ankomma på Kvarntorpskommissionen att härvid framlägga de
förslag, till vilka dess utredningar kunna föranleda. Utskottet förutsätter,
att i syfte att i möjligaste mån begränsa statsverkets förluster all uppmärksamhet
ägnas möjligheterna att i en eller annan form tillvarataga och nyttiggöra
de delar av bolagets produktiva resurser, för vilka förutsättningar
kunna finnas för en även på längre sikt bärkraftig produktion i Kvarntorp,
ävensom andra värden inom bolaget, närmast då gasoldistributionen. Undersökningar
böra därjämte verkställas för att utröna, huruvida andra industriella
initiativ kunna påräknas, avseende exempelvis cementproduktion.
Utskottet anser visserligen, att avvecklingen bör ske så snabbt som möjligt,
men takten i densamma måste bli beroende av resultatet av angivna undersökningar
och förhandlingar samt av största möjliga hänsyn till de arbetsmarknadsmässiga
konsekvenserna.

Av vad utskottet i det föregående uttalat framgår, att utskottet avstyrker
det motionsvis gjorda yrkandet.

Riksdagens ställningstagande i den föreliggande huvudfrågan bör med
hänsyn till det anförda ha karaktären av ett principbeslut. Det torde få
överlåtas åt Kungl. Maj:t att närmare bestämma sättet för att genomföra
detta beslut, varvid de av utskottet nu angivna synpunkterna böra beaktas.
Utskottet förutsätter därvid, att mera betydelsefulla åtgärder, som beslutas
i detta ärende, efter hand anmälas för riksdagen.

En avveckling av skifferoljebolagets verksamhet kan förväntas medföra
avsevärda sociala och ekonomiska problem för bolagets personal och även
för berörda kommuner. Även om viss omplacering av de anställda kan ske
till annan verksamhet — salpeterverken beräknas kunna övertaga ca 125
man för sin kemiska produktion — torde dock betydande svårigheter komma
att uppstå för vissa kategorier av desamma. Även ur denna synpunkt
är det betydelsefullt, alt åtgärder vidtagas för att få annan industri förlagd
till Kvarntorp. Därest denna utväg icke är framkomlig, är det enligt
utskottets mening angeläget, att de negativa verkningarna av avvecklingen
i möjligaste mån mildras. En aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas
sida är härvidlag påkallad. Det må emellertid erinras om att
Kvarntorpskommissionen även har i uppdrag att, efter det riksdagens prin -

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1961

5

cipbeslut i ärendet fattats, utöver vad här tidigare angivits pröva de frågor
av social och ekonomisk karaktär för bolagets anställda och för de berörda
kommunerna, som sammanhänga med en avveckling, samt att överväga olika
åtgärder för att minska olägenheterna av densamma.

Vad beträffar de aktuella ekonomiska konsekvenserna i samband med
avvecklingen har erinrats om att skifferoljebolaget häftar i skuld till andra
långivare än staten till ett belopp av inemot 62 miljoner kronor. Utskottet
vill på i ärendet anförda skäl tillstyrka, att staten ikläder sig betalningsansvar
härför och att dessa medel nu ställas till Kungl. Maj :ts förfogande.
Då medel även erfordras för att möta vissa kostnader, som sammanhänga
med avvecklingen, har utskottet icke något att erinra mot att ett sammanlagt
anslag av 65 miljoner kronor anvisas å kapitalbudgeten samtidigt som
motsvarande avskrivningsanslag anvisas å driftbudgeten. Utskottet vill vidare
tillstyrka, att avskrivning sker av statens direkta lån till bolaget och
av det i statens räkenskaper bokförda värdet av aktierna om 21,455 respektive
19 miljoner kronor.

Såsom tidigare framhållits kunna vissa av skifferoljebolagets rörelsedelar
säljas som självständiga enheter. Den kommande avyttringen av bolagets
tillgångar bör därför resultera i att den slutliga nettoförlusten för staten vid
avvecklingen av bolaget icke uppgår till det beräknade beloppet av ca 105
miljoner kronor. Här må erinras om den i det föregående omnämnda försäljningen
av vissa tillgångar till salpeterverken för en köpeskilling av 20,5
miljoner kronor. De medel, som vid eventuellt fortsatt avyttring av bolagets
tillgångar kunna komma att inflyta, torde för närvarande icke kunna preciseras.
Utskottet förutsätter, att den fortsatta avvecklingen kommer att
bedrivas så, att statsverkets förluster så långt möjligt är nedbringas.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må besluta, att Svenska skifferoljeaktiebolagets
verksamhet skall avvecklas enligt i huvudsak de
riktlinjer, som departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 10 november 1961 och utskottet
förordat, innefattande rätt för Kungl. Maj :t att fatta
de närmare beslut med avseende å verksamheten och
dispositionen av bolagets tillgångar, som erfordras för avvecklingens
genomförande;

II. alt riksdagen må å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1961/62 anvisa

a) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget under fonden
för låneunderstöd ett investeringsanslag av 65 000 000
kronor;

b) under förutsättning att under a) nämnt anslag beviljas,
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar till Lån till
Svenska skifferoljeaktiebolaget under fonden för låneunderstöd
ett reservationsanslag av 65 000 000 kronor;

6

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1961

c) till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
ett anslag av 40 455 000 kronor;

III. att motionen II: 887 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Slutligen får utskottet hemställa, att förevarande ärende må företagas
till avgörande efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 8 december 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

av herr Ståhl.

Reservation

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Ivar Johansson, Birger
Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Per Jacobsson, Ragnar
Bergh, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bengt Gustavsson och Lundström;
samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar Arvidson, Kellgren, Carbell,
Gustafsson i Kårby, Löfroth och Nelander.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611355