9
Statsutskottets utlåtande nr 159 år 1961
Nr 159
Utlåtande i anledning av väckt motion rörande principerna för intagning
vid lärarutbildningsanstalterna.
(2 :a avd.)
I en inom andra kammaren av fröken Karlsson in.fl. väckt motion (11:381)
har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala, att
vid intagningarna till lärarutbildningsanstalterna man följer principen, att
endast de bäst meriterade vinner inträde och att fordringarna för inträde
är lika för alla.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden
från skolöverstyrelsen och styrelsen för lärarhögskolorna, vilka i gemensam
skrivelse bland annat anfört följande.
Frågan om proportionen mellan manliga och kvinnliga lärarkandidater
vid folkskoleseminarierna behandlades ingående av seminarieutredningen i
dess första betänkande Seminarieorganisationen I (SOU 1956: 18) sid. 169—
174. Av utredningen framgår, att denna proportion, efter att tidigare genomgående
ha varit 3:2, av 1931 års riksdag bestämdes till 11:9 men av 1945
års riksdag åter till 3:2, d.v.s. 60 % manliga och 40 % kvinnliga. På grund
av den stora intagningen vid seminarierna och särskilt med hänsyn till
rekryteringen till studentlinjen visade det sig emellertid icke möjligt att
tillämpa proportionen 60:40 vid intagningarna åren 1947/55. Sistnämnda
år var proportionen ungefär 50:50, vilken proportion sedermera årligen
tillämpats (jfr departementschefens uttalande i proposition 1957: 123 sid.
62).
Seminarieutredningen framhöll, att även om det ur principiell synpunkt
med fog kunde hävdas, att samtliga elevplatser vid seminarierna borde stå
öppna för såväl manliga som kvinnliga sökande och att de mest meriterade
och lämpligaste borde vinna inträde oavsett kön, var det då icke möjligt
genomföra denna princip bl. a. av lokalhänsyn, enär vissa seminarier icke
kunde tillgodose undervisningen i gymnastik och slöjd för båda könen.
Sedan seminarieutredningen framlade sitt första betänkande har bl. a. den
förändringen inträffat, att folkskollärartjänster inte längre kan förbehållas
manlig eller kvinnlig innehavare, såsom tidigare kunde ske. Frånsett ett av
de båda seminarierna i Göteborg samt de fem seminarier, som fortfarande
har enbart småskollärarlinjer, kan nu alla seminarier ta emot såväl manliga
som kvinnliga lärarkandidater. Med hänsyn till dessa förhållanden
kunde nu med starkare skäl än som förelåg, då seminarieutredningen framlade
sina synpunkter på ifrågavarande spörsmål, hävdas, att samtliga platser
vid seminariernas folkskollärarlinjer borde stå öppna för såväl manliga
Statsutskottets utlåtande nr 159 år 1961 3
som kvinnliga sökande och att de mest meriterade och lämpligaste borde
vinna inträde oavsett kön. .
Enligt styrelsernas uppfattning bygger emellertid motionärerna i sin argumentering
väl ensidigt på studentbetygen i teoretiska ämnen. Vid intagningen
måste hänsyn också tas till de för en klasslärare viktiga ö\ningsämnena.
Vid såväl lärarhögskolan i Stockholm som vid folkskoleseminarierna
försöker man dessutom på olika sätt komma underfund med de inträdessökandes
lämplighet för läraryrket och därvid bl. a. även beakta, hur lärarkandidaterna
med sina i studentbetygshänseende olika utgångslägen kan
göra sig gällande som undervisare. De manliga lärarkandidaterna vid lärarhögskolan
synes ha hävdat sig väl i detta avseende i jämförelse med sina
kvinnliga kamrater, trots de senares genomsnittliga överlägsenhet i fråga
om vitsord i studentexamen. Medelbetyget i undervisningsskicklighet i folkskollärarexamen
har i varje fall under ar 1960 legat högre för de manliga
än för de kvinnliga examinanderna.
Lärarhögskolans rektor framhåller, att generella slutsatser inte får dragas
från de påvisade förhållandena från två examenstillfällen vid en enstaka
lärarutbildningsanstalt. överstyrelsen förfogar visserligen icke över någon
statistik över studentexamensbetygen på stundentlinjerna vid folkskoleseminarierna
men däremot över vitsorden i folkskollärarexamen. Sasom framgår
av nedanstående tablå var aren 19o8 och 1959 pa den tvaariga studentHnjen
medelbetyget i såväl samtliga obligatoriska läroämnen som undervisningsskicklighet
högre för de kvinnliga examinanderna. Vitsorden i övningsämnena
är icke medtagna. För jämförelse har medtagits medelbetygssiffrorna
även för examinanderna samma år på fyraårig folkskollärarlinje.
Skillnaden mellan manliga och kvinnliga examinander var där obetydlig år
1958 och ingen alls år 1959.
Folkskol- lärarexamen år |
Antal examinander |
Medelbetyg i samt-liga obligatoriska |
Medelbetyg i under-visningsskicklighet |
|||
Manliga |
Kvinnliga |
Manliga |
Kvinnliga |
Manliga |
Kvinnliga |
|
Tvåårig folkskollärarlinje |
||||||
1958 |
233 |
259 |
1.84 |
1.90 |
2.03 |
2.06 |
1959 |
141 |
146 |
1.87 |
1.95 |
2.05 |
2.07 |
Fyraårig folkskollärarlinje |
||||||
1958 |
274 |
233 |
1.93 |
1.92 |
2.01 |
2.04 |
1959 |
241 |
212 |
1.94 |
1.94 |
2.07 |
2.07 |
De angivna siffrorna vid examinationen aren 1958 och 1959 tyder pa att
skillnaden resultatmässigt mellan manliga och kvinnliga examinander på
den fyraåriga linjen varit obetydlig och att de kvinnliga examinandernas
överlägsenhet på studcntlinjen icke är av sådan storleksordning, alt man
enbart av den anledningen borde frångå nu tillämpade normer vid intagningen
på folkskol lärarlinjerna, överstyrelsen vill framhålla, att i fråga om
principerna för denna intagning man bör ta hänsyn inte enbart till den
enskilde inträdessökandens meritering utan också till skolans behov av såväl
manliga som kvinnliga lärare. Om nu tillämpade bestämmelser om proportionen
mellan manliga och kvinnliga lärarkandidater vid intagningarna till
lärarhögskolan och folkskoleseminaricrna upphäves, torde det icke vara
4
Statsutskottets utlåtande nr 159 år 1961
osannolikt, att de kvinnliga inträdessökandena med stöd av sina ofta bättre
skolbetyg kommer att vinna inträde i större antal än sina manliga medsökande.
överstyrelsen är icke övertygad om att detta är önskvärt ur skolans
synpunkt. I detta sammanhang bör erinras om att de kvinnliga lärarna ändå
kommer att dominera bland klasslärarna, om man ser på låg- och mellanstadiet,
alltså årskurserna 1—6, som en enhet. Tidigare var utbildningen
till småskollärare förbehållen enbart kvinnor, men genom beslut av 1957
års riksdag äger numera även män tillträde till denna utbildning. Hittills
har emellertid mycket få manliga inträdessökande anmält sig till och vunnit
inträde på småskollärarlinje.
överstyrelsen förutsätter att 1960 års lärarutbildningssakkunniga också
kommer att uppmärksamma frågan om proportionen mellan manliga och
kvinnliga lärarkandidater på folkskollärarlinje vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier.
I avvaktan på resultatet av lärarutbildningssakkunnigas
utredning och med hänsyn till vad som ovan anförts anser sig skolöverstyrelsen
och styrelsen för lärarhögskolorna icke böra förorda bifall till
motionen II: 381.
Utskottet. Det problem som upptagits till behandling i motionen II: 381
synes enligt utskottets mening vara av den art, att det förtjänar att närmare
undersökas i ett större sammanhang. Den av 1960 års lärarutbildningssakkunniga
bedrivna utredningen skall enligt den 30 september 1960 givna
direktiv i princip endast omfatta utbildningsorganisationen i vad den rör
ämnes- och klasslärare. Då frågan om proportionen mellan manliga och
kvinnliga lärarkandidater nära ansluter till frågan om utbildningsorganisationen,
finner utskottet det lämpligt, att utredningens direktiv vidgas att
omfatta även det förra problemet.
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till
känna vad utskottet anfört.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av motionen II: 381, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 14 november 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 160.
av fröken Karlsson.
Reservation