Nr U9—150
Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1961
1
Nr 149
Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av stödformerna
inom det lägre undervisningsväsendet.
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Harald Pettersson m. fl. (I: 128) och den andra inom andra kammaren
av herr Brandt i Sätila m. fl. (II: 161), har hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam översyn av stödformerna
inom det lägre undervisningsväsendet, varvid särskilt de vuxna, självförsörjande
elevernas situation beaktas i enlighet med vad som i motionerna
anförts.
Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får
utskottet hänvisa till motionen II: 161.
Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionerna
från studiehjälps nämnden, som därvid anfört följande.
De av studiehjälpsnämnden och andra studiehjälpsmyndigheter använda
tabellerna för beräkning av behovsprövade stipendier omräknas varje år
med hänsyn till värdes- och inkomstutvecklingen. För budgetåret 1961/62
kommer sålunda i högsta behovsklassen att finnas beskattningsbara inkomster
till statlig skatt upp till 2 530 kronor och för enbarnsfamilj bortfaller
stipendium först vid en beskattningsbar inkomst av 9 840 kronor motsvarande
en taxerad inkomst på omkring 13 500 kronor. Som jämförelse härmed
kan nämnas, att budgetåret 1950/51 motsvarande beskattningsbara inkomster
var 120 respektive 4 330 kronor. Det bör också påpekas, att antalet
barn under 18 år inverkar på stipendiebeloppet så, att för varje barn uppflyttning
till närmast högre behovsklass sker. En relativt hög inkomst resulterar
därför för flerbarnsfamiljer i att även höga stipendier kan beviljas.
Vidare bör anmärkas, att föräldrarnas skulder också kan medföra uppflyttning
av behovsklass. Inom ramen för stipendiers författningsenliga belopp
torde därför tillämpningen av behovstabellen medföra så rättvis fördelning
av stipendierna, som är möjlig. Därest de nu utgående stipendierna icke
anses överensstämma med föräldrarnas möjligheter att lämna extra bidrag
till barnens studier beror detta enligt nämndens mening icke på behovstabellen
utan på att stipendierna icke är tillräckligt stora för att lämna effektiv
hjälp, men detta är en fråga, som inte berörs i motionerna och är för
övrigt av betydande statsfinansiell räckvidd.
I detta sammanhang vill nämnden erinra om, att nämnden i utredning
den 6 november 1959 framlagt förslag om ändring av tabellen, som skulle
medföra icke oväsentliga förbättringar i stipendierna. Nämnden föreslog, att
llihang till riksdagens protokoll 1901. ti samt. Nr 149—190
2
Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1961
stipendium skulle utgå efter fem behovsklasser, vilket medför att nuvarande
två behovsklasser sammanslås till en, samt att två behovsklasser, som nu
icke blir berättigade till stipendier, skulle inkluderas i stipendieberättigade
behovsklasser. Högsta behovsklassen skulle då omfatta beskattningsbara
inkomster upp till omkring 3 600 kronor och i enbarnsfamilj stipendium
kunna utgå i beskattningsbara inkomster upp till omkring 13 800 kronor
(taxerad inkomst omkring 17 500 kronor, allt detta enligt den justerade
tabellen för 1961/62). Förslaget har anmälts i åttonde huvudtiteln vid innevarande
riksdag men har icke ansetts nu böra bli föremål för ställningstagande
från Kungl. Maj:ts sida (sid. 703 i propositionen). Förbättringen
skulle medföra inte oväsentliga utgiftsökningar.
För vuxna elever med från föräldrarna skild ekonomi tillämpar nämnden
icke tabellen utan eleverna erhåller i regel högsta stipendium, därest de inte
har egen förmögenhet av någon betydelse. Detta gäller regelmässigt gifta
elever. För myndiga elever, som fortfarande är beroende av föräldrarna,
kommer nämnden att från och med budgetåret 1961/62 tillämpa en gynnsammare
tabell, och elever över 23 år har som regel behandlats som självständiga
utan beroende av föräldrarnas ekonomi. Det är enligt nämndens
bestämda mening orimligt, att vid utmätande av stipendierna åt elever i
beroende av föräldrarna inte ta någon hänsyn till föräldrarnas ekonomi, då
annars så gott som ingen gradering av stipendierna kunde ske, enär de allra
flesta elever då skulle bedömas som helt medellösa.
Även tabellen för föräldrarnas förmögenhet omarbetas årligen liksom
behovstabellerna. Efter varje ny fastighetstaxering sker en betydande justering
av tabellen och dessemellan sker varje år en översyn, som för budgetåret
1961/62 medfört, att förmögenhet under 38 000 kronor i enbarnsfamilj
ej inverkar på stipendiebeloppet. Även i förmögenhetstabellen tages hänsyn
till barnantalet, varför även relativt stora förmögenheter i flerbarnsfamiljer
ej behöver inverka på stipendiebelopp. Anmärkas bör också, att reducering
av stipendiebelopp, som beräknats på den beskattningsbara inkomsten, sker
gradvis, och att därför i enbarnsfamilj först vid en förmögenhet av 70 000
kronor reduceringstalet blir det maximala. Att skilja mellan förmögenhet bestående
av taxerade fastighetsvärdet, minskat med inteckningsskulder, och
förmögenhet i kapital på bank el. dyl. har visat sig ogörligt, förslag från
dåvarande studielånenämnden i den riktningen avvisades av Kungl. Maj.t.
Det bör för övrigt påpekas, att då taxeringsvärdet på fastighet icke sällan
torde motsvaras av ett icke oväsentligt högre värde, det icke synes obilligt,
att vid beräkningen av förmögenhet jämställa fastighet med kapital.
Även tabellen för elevens egna disponibla kapital omräknas med hänsyn
till värdeändringen. För budgetåret 1961/62 kommer sålunda elevs kapital
upp till 6 000 kronor ej att inverka på stipendiebeloppet. Även här sker
reduktionen gradvis, så att exempelvis eget kapital på 10 000 kronor minskar
stipendiebeloppet med fyra behovstal och först vid 13 000 kronors eget kapital
stipendium kan försvinna. I fall ett bo skiftas efter familjeförsörjarens
död och elev ärvt kapital användes för sådant kapital icke tabellen utan
kapitalet räknas som boets tillgångar, vilka bedömes efter förmögenhetstabellen.
I fråga om det egna disponibla kapitalet har nämnden den meningen
att det bör användas för pågående utbildning och tabellen ger ju också
möjlighet att reducera uttag från det egna kapitalet genom den gradering
som tabellen anger. För fortsatt utbildning efter den pågående utbildningen
Statsutskottets utlåtande nr lå9 år 1961
3
erbjuder för övrigt det statliga studiehjälpssystemet för olika utbildningslinjer
numera en god hjälp.
Av vad som nu anförts torde ha framgått, att nämnden beaktar omständigheter,
som anses inverka på tabellernas utformning, och att systemet för
beräkning av stipendiebelopp är avsevärt mer differentierat än vad som
framgår enbart av tabellerna. I de enstaka fallen beaktas vidare noga särskilda
omständigheter, som bör påverka ställningstagandet, och vid den
individuella prövning, som därvid sker, bestämmes stipendiet inte efter
tabellerna utan uppskattas med hänsyn till behovet av studiehjälp. Som
exempel kan nämnas, att inkomsttabellen inte användes, då den i ansökningen
angivna inkomsten bortfallit genom inkomsttagarens frånfälle, långvariga
sjukdom eller arbetslöshet. Nämnden kommer också i fortsättningen
att anpassa både tabellen och den individuella prövningen efter inträdande
nya förhållanden. Med hänsyn härtill och då dessutom det ovannämnda
av nämnden framlagda förslaget till ändrade och förbättrade grunder för
stipendieberäkningen ännu icke blivit prövat av statsmakterna anser nämnden,
att en översyn av stödformerna för närvarande inte är erforderlig. Det
torde också böra framhållas, att den pågående studiesociala utredningen
säkerligen kommer att beröra bland annat frågan om vilken hänsyn som
bör tagas till föräldrarnas ekonomi och förmögenhet vid studiehjälpens utmätande.
De riktlinjer, som i anledning därav kan komma att godtagas av
statsmakterna, bör sedan kunna beaktas vid stipendiegivningen inom andra
elevgrupper än de närmast av studiesociala utredningen berörda.
Slutligen vill studiehjälpsnämnden anmäla, att därest andra studiehjälpsmyndigheter
än nämnden skulle i något hänseende tillämpa annan praxis,
dessa myndigheter kommer att hållas underrättade om nämndens principer
vid stipendiegivningen.
Utskottet. Såsom av studiehjälpsnämndens yttrande framgår omarbetas
de tabeller som ligger till grund för beräkning av behovsprövade stipendier
varje år med hänsyn till värdes- och inkomstutvecklingen. Systemet för beräkning
av stipendiebelopp är enligt vad nämnden uppgivit avsevärt mera
differentierat än vad som framgår av tabellerna. För vuxna elever med från
föräldrarna skild ekonomi, framför allt gifta elever, tillämpar nämnden icke
tabellerna utan eleverna erhåller i regel högsta stipendium, om de icke har
egen förmögenhet. Nämnden har framhållit, att i de enstaka fallen beaktas
noga särskilda omständigheter, som bör påverka ställningstagandet, och vid
den individuella prövning, som därvid sker, bestämmes stipendiet icke
efter tabellerna utan uppskattas med hänsyn till behovet av studiehjälp.
Med hänsyn till vad nämnden anfört och till att den pågående studiesociala
utredningen väntas komma att i sitt arbete även beröra frågan om
vilken hänsyn som bör tagas till föräldrarnas ekonomi och förmögenhet vid
stipendieberäkningen finner utskottet icke skäl föreligga att såsom i motionerna
påyrkats tillstyrka en särskild utredning i ämnet.
Statsutskottets utlåtande nr HD år 1D61
Utskottet hemställer förty,
att motionerna I: 128 och II: 161 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 november 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 150.