Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1961
1
Nr 57
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss respittid efter
uppbördsterminens utgång för inbetalning av arbetsgivaravgift
enligt lagen om försäkring för allmän tillläggspension.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 485 i första kammaren av herr
Stefanson m. fl. samt nr 550 i andra kammaren av herr Nordgren m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta att vid uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tillläggspension
den skattskyldige skall äga rätt att — i likhet med vad som
gäller i fråga om inbetalning av källskatt — under en viss respittid efter
uppbördsterminens utgång, t. ex. sex dagar, inbetala arbetsgivaravgiften
jämte en speciell restavgift».
Gällande bestämmelser m. m.
Avgift till tilläggspensioneringen erlägges i fråga om inkomst av anställning
av arbetsgivaren och i fråga om inkomst av annat arbete av den försäkrade
själv. Avgifterna beräknas i princip på den del av inkomsten som överstiger
basbeloppet. I fråga om arbetsgivaravgifter tillämpas detta i huvudsak
så, att arbetsgivaravgiften beräknas på den sammanlagda lönesumman,
minskad med produkten av basbeloppet och antalet anställda. Därvid räknas
den som varit anställd på heltid under hela året såsom en anställd, den
som varit anställd på heltid under en månad såsom en tolftedels anställd,
den som varit anställd på halvtid under hela året såsom en halv anställd
o. s. v. I fråga om avgifter, som skall erläggas på grund av inkomst av annat
förvärvsarbete, sker beräkningen på den pensionsgrundande inkomsten,
i vad denna härrör från annat förvärvsarbete.
Arbetsgivare, vilkas sammanlagda arbetsgivaravgifter uppgår till högst
1 000 kronor, påföres avgifterna på debetsedeln för slutlig skatt därest riksförsäkringsverket
icke annat bestämt. Övriga arbetsgivare har att preliminärt
erlägga arbetsgivaravgiften i delbelopp, som förfaller till betalning
senast den adertonde i envar av månaderna februari, april, juni, augusti,
oktober och december. Räkning å hela det avgiftsbelopp en arbetsgivare har
alt erlägga under ett år översändes från riksförsäkringsverket senast den
adertonde januari samma år.
Av 26 § förordningen den 18 december 1959 angående uppbörd av avgifter
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 57
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1961
enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension m. m. framgår, att
riksförsäkringsverket får, när synnerliga skäl föreligger därtill, medgiva anstånd
med erläggande av påfört avgiftsbelopp, som uppbäres av anstalten
och förfaller till betalning efter det ansökan om anstånd gjorts. Anståndstiden
får bestämmas till längst två månader. Sedan anstånd beviljats får
under anståndstiden beloppet icke indrivas och restavgift icke uttagas. Det
åligger riksförsäkringsverket att efter den adertonde i respektive uppbördsmånad
upprätta och till vederbörande länsstyrelse för indrivning överlämna
uppgift över de aA''giftsbelopp, som icke erlagts inom föreskriven tid. Vad i
uppbördsförordningen den 5 juni 1953 stadgas om restavgift, indrivning och
redovisning av restförd skatt samt avkortning och avskrivning av skatt skall
äga motsvarande tillämpning på arbetsgivaravgift till tilläggspensioneringen.
Skatt förfaller till betalning under uppbördstermin. Sådan termin infaller
från och med den sjätte till och med den trettonde i månaderna mars,
maj, juli, september, november och januari. Skatten skall betalas å postanstalt
eller bank. Arbetsgivare med minst två anställda och annan arbetsgivare
beträffande vilken länsstyrelsen så bestämt må erlägga innehållna preliminärskatter
senast den adertonde i förfallomånaden. Annan arbetsgivare
skall erlägga samma skatter under uppbördsterminen, d. v. s. senast den
trettonde. Har han försummat detta äger han att senast den adertonde i
uppbördsmånaden medelst skatteanvisning erlägga skatten, därvid han måste
erlägga särskild avgift beroende på det oguldna skattebeloppets storlek.
Om skatt icke erlagts inom de nämnda tiderna indrives skatten tillika med
restavgift uppgående till fyra procent å det oguldna beloppet.
Socialförsäkringens administrationsnämnd, vars förslag (SOU 1959: 12)
ligger till grund för reglerna om uppbörd av arbetsgivaravgifter, har uttalat
att den adertonde i månaderna februari, april, juni, augusti, oktober och
december är att föredraga såsom senaste inbetalningsdag för arbetsgivaravgifter
med hänsyn till att arbetsgivare med minst två anställda skall inbetala
sina anställdas källskatt senast nämnda dag i de mellanliggande månaderna.
Motionerna
Motionärerna har anfört:
Under det gångna året har enligt uppgift åtskilliga tusen arbetsgivare av
skilda skäl icke erlagt delbeloppen inom föreskriven tid men väl strax därefter.
Någon möjlighet för riksförsäkringsanstalten att på eget initiativ medgiva
befrielse från skyldighet att erlägga restavgift med 4 procent på det
belopp, som skulle ha erlagts den 18:e i uppbördsmånaden, har ej förelegat.
Följden har blivit att åtskilliga arbetsgivare under året blivit avkrävda
dessa restavgifter av indrivningsmyndigheten långt efter det att avgifterna
erlagts. I de fall då avgifterna inbetalts några dagar efter sista betalningsdagen
synes anstalten efter framställning från arbetsgivaren ha medgivit
viss nedsättning av restavgiften, om ej denna varit alltför låg.
Det måste för många arbetsgivare, som alltid velat göra rätt för sig men
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1961
som genom ett tillfälligt förbiseende, kanske beroende på hastigt påkommen
sjukdom, semestertider eller nu senast julbrådskan hos många affärsföretag,
försummat verkställa avgiftsinbetalning i rätt tid, framstå såsom
obilligt och i vissa fall även förnedrande att restavgift inte blott utkrävts
utan att kravet också framförs av indrivningsmyndigheten.
Av psykologiska skäl borde andra former för restavgiftens uppbärande
tagas under övervägande. Det kan i detta sammanhang erinras om att skatt,
som ej erlagts under uppbördstermin, kan av den skattskyldige inbetalas
genom posten medelst skatteanvisning senast sex dagar efter uppbördsterminens
utgång, varvid en viss restavgift skall läggas till skattebeloppet. \id
en sådan mera obetydlig försummelse i fråga om skatteinbetalning inom
viss angiven tid behöver icke indrivningsmyndigheten belastas med ett speciellt
restavgiftsuttag med åtföljande administrativa besvär. Motsvarande
anordning borde också kunna genomföras beträffande erläggande av restavgift
vid kortare tids försening av inbetalning av sådan arbetsgivaravgift,
som uppbäres av riksförsäkringsanstalten. Nuvarande system är irriterande
för arbetsgivare, som flera månader efter det att de inbetalt en arbetsgivaravgift
får en överraskande indrivning av restavgift. Denna kan bli så stor
att straffet för försumligheten, som kan röra sig om ett par dagars försening,
icke kan anses stå i rimlig proportion till försumligheten. Systemet
med att låta indrivningsmyndigheterna ingripa för att utkräva denna restavgift
drar med sig ökad arbetsbörda för dessa. Skulle riksförsäkringsanstalten
åläggas uttaga restavgift torde detta kunna ske utan större administrativa
besvär med de kontorstekniska hjälpmedel, som ämbetsverket enligt
uppgift numera förfogar över. Större delen av restavgifterna skulle säkerligen
också komma att av arbetsgivarna inbetalas till anstalten utan någon
särskild anmaning.
Utskottet
Avgift till tilläggspensioneringen erlägges för inkomst av arbetsanställning
av arbetsgivaren och för annat förvärvsarbete av den försäkrade själv. Arbetsgivaravgiften
beräknas på visst sätt på den sammanlagda lönesumma,
som arbetsgivaren utbetalar till sina anställda. Arbetsgivare, vilkas arbetsgivaravgifter
uppgår till högst 1 000 kronor, debiteras i regel avgifterna på
debetsedeln för slutlig skatt. Övriga arbetsgivare har att preliminärt erlägga
arbetsgivaravgiften i delbelopp, som förfaller till betalning senast den adertonde
i envar av månaderna februari, april, juni, augusti, oktober och december.
I sådana fall översändes räkning å hela avgiftsbeloppet från riksförsäkringsverket
senast den adertonde januari samma år. Riksförsäkringsverket
får, när synnerliga skäl föreligger därtill, medgiva anstånd med erläggandc
av påfört avgiftsbelopp. Riksförsäkringsverket skall efter den adertonde
i respektive uppbördsmånad upprätta och till vederbörande länsstyrelse
för indrivning överlämna uppgift över de avgiftsbelopp, som icke erlagts
inom föreskriven tid. Vid indrivningen uttages sedvanlig restavgift.
I motionerna har yrkats sådan ändring av bestämmelserna, att vid uppbörd
av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension den
avgiftsskyldige skall äga rätt att under eu viss respittid efter uppbördster
-
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1961
minens utgång, t. ex. sex dagar, inbetala arbetsgivaravgiften jämte en speciell
restavgift.
Motionärerna har framhållit, att många arbetsgivare under det föregående
året av olika skäl icke erlagt delbeloppen inom föreskriven tid men
väl strax därefter. Dessa arbetsgivare har i flera fall blivit avkrävda restavgifter
av indrivningsmyndigheten långt efter det att arbetsgivaravgifterna
betalats. Enligt motionärernas uppfattning borde det finnas möjlighet att
med erläggande av en mindre respitavgift inbetala arbetsgivaravgiften under
någon tid, förslagsvis sex dagar, efter förfallodagen. Motionärerna hänvisar
till att sådan möjlighet finnes för arbetsgivare beträffande innehållna
preliminärskatter. Därigenom skulle, framhåller motionärerna, arbetsgivarna
vid fall av ringa försummelse slippa obehaget att restavgift uttages genom
indrivningsmyndigheternas försorg.
Motionärerna har hänvisat till reglerna för uppbörd av skatt. Enligt dessa
regler förfaller skatt till betalning under uppbördstermin. Sådan termin infaller
från och med den sjätte till och med den trettonde i månaderna mars,
maj, juli, september, november och januari. Arbetsgivare med minst två
anställda och annan arbetsgivare beträffande vilken länsstyrelsen så bestämt
må dock erlägga innehållna preliminärskatter senast den adertonde i förfallomånaden.
Annan arbetsgivare har icke sådan rätt men har möjlighet att
senast den adertonde i uppbördsmånaden erlägga skatten jämte en respitavgift,
som uppgår till viss procent av det oguldna beloppet. Om skatt icke
erlagts inom de nämnda tiderna indrives skatten tillika med restavgift uppgående
till fyra procent å det oguldna beloppet.
Sista dag i månaden för inbetalning av källskatt utgör sålunda för ett
stort antal arbetsgivare den adertonde. Övriga arbetsgivare —• de med endast
en anställd — kan därjämte med erläggande av respitavgift dröja med
skatteinbetalningen till denna dag. Sista dag för inbetalning av arbetsgivaravgifter,
som icke påföres debetsedel, utgör för samtliga arbetsgivare också
den adertonde, låt vara i de mellanliggande månaderna. Ett genomförande
av motionärernas förslag skulle därför medföra olika slutdata för inbetalning
av skatt och inbetalning av arbetsgivaravgifter. En sådan konsekvens
finner utskottet icke önskvärd. Utskottet kan på grund därav icke biträda
motionsyrkande t.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motioner, 1: 485 och II: 550, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 2 november 1961
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1961
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Svensson*, herrar Birke* och Nyman;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Odhe,
Bengtsson i Varberg, fru Gunne, herrar Johansson i Södertälje, Fredriksson
och Gustavsson i Alvesta.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Anderson i Sundsvall.
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611051