Statsutskottets utlåtande nr 203 år 1960

1

Nr 203

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnad av
Torslanda flygplats.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Gustaf Henry Hansson m. fl. (I: 250) och den andra inom andra kammaren
av herr Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 308) har yrkats att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att generalplanearbetet för Torslanda
flygplats utbyggnad snarast påbörjas och slutföres samt att medel härför
anvisas enligt det avtal som upprättats mellan luftfartsstyrelsen och Göteborgs
stad.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen I: 250.

Över motionerna har yttranden inhämtats från luftfartsstyrelsen och
stadsfullmäktige i Göteborg.

Luftfartsstyrelsen erinrar inledningsvis om att styrelsen i underdånig
skrivelse den 19 november 1958 hemställde att Kungl. Maj:t måtte dels
godkänna ett till skrivelsen fogat villkorligt avtal mellan styrelsen och
Göteborgs stad om upprättande av en generalplan för Göteborg-Torslanda
flygplats, dels vid bifall härtill förordna om medelsanvisning för ändamålet
å luftfartsverkets driftkostnadsstat.

Kungl. Maj :t hade hittills på så sätt vidtagit åtgärd i ärendet, att genom
beslut den 17 september 1959 uppdragits åt luftfartsstyrelsen att företa viss
förberedande utredning rörande Göteborgs flygplatsfråga samt att till Kungl.
Maj:t inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I samband
härmed borde styrelsen bland annat dels framlägga eu prognos rörande
trafikens framtida omfattning och inriktning, dels mot bakgrunden härav
och under hänsynstagande till den flygtekniska utvecklingen på längre sikt
m. m. töreta utredning rörande behovet av en utbyggnad av flygplatsen,
innefattande jämväl möjligheterna att bedriva civil flygtrafik på den militära
Hygplatsen vid Säve, dels ock framlägga approximativa beräkningar
rörande anläggningskostnader, driftkostnader och driftintäkter vid olika
alternativ till lösningar av flygplatsfrågan. Undersökningarna borde inriktas
på sådana lösningar, som vore förmånliga från kostnadssynpunkt. Beträffande
frågan om Kungl. Maj:ts godkännande av avtalet mellan staten
Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 samt. Nr 203

2

Statsutskottets utlåtande nr 203 år 1960

och Göteborgs stad rörande upprättandet av en generalplan för GöteborgTorslanda
flygplats ville Kungl. Maj :t taga ställning härtill först sedan resultatet
av ovannämnda utredningsuppdrag redovisats.

Styrelsen anför vidare följande.

De av styrelsen på grund av nämnda uppdrag företagna undersökningarna
ha nu i huvudsak slutförts. Det kan redan nu nämnas, att utredningens
resultat — såvitt luftfartsstyrelsen kan bedöma — tyder på att någon mera
omfattande eller permanent civil flygverksamhet icke kan förläggas till
den militära flygplatsen vid Säve samt alt Torslanda flygplats bör förbli
Göteborgs civila flygplats.

Det synes sålunda endast möjligt att under en kort provisorietid förlägga
civil jettrafik av ringa omfattning till Säve; huruvida de därmed
förenade kostnaderna kunna anses stå i rimlig proportion till nyttan av en
sådan anordning torde ytterligare få övervägas sedan samråd skett med
Göteborgs stad och Scandinavian Airlines System.

Den utbyggnad av Torslanda flygplats, som med hänsyn till flygtrafiken
och den tekniska utvecklingen framstår såsom nödvändig, bör, såsom styrelsen
tidigare upprepade gånger framhållit, ske i enlighet med en generalplan.
Denna måste självfallet grundas på prognoser om den framtida utvecklingen
och innefatta möjligheter till partiell utbyggnad av banor och
byggnader, allteftersom behov därav uppkommer, men hela tiden inom
ramen för generalplanen.

Styrelsen avser att, så snart det av Kungl. Maj :t den 17 september 1959
åt luftfartsstyrelsen meddelade utredningsuppdraget slutredovisats — vilket
beräknas kunna ske inom den närmaste tiden — ånyo hemställa om
bemyndigande att fullfölja generalplanearbetet.

Stadsfullmäktige i Göteborg åberopar som eget yttrande ett av stadskollegiet
efter hörande bl. a. av dess luftfartsberedning avgivet yttrande i
ärendet. Enligt nämnda beredning måste det för en stad av Göteborgs storlek
och industriella betydelse bli ett mycket stort handikapp att icke ha
tillgång till ett flygfält, som kan taga emot den typ av flygplan, som inom
en överskådlig framtid helt kommer att dominera utlandstrafiken. En för
den moderna flygtrafiken utbyggd flygplats i Göteborg skulle även betjäna
stora delar av Västsverige i övrigt.

Beredningen anför vidare följande.

I detta sammanhang vill beredningen även erinra om att staden vid
överlämnandet av Torslanda flygplats till staten år 1942 förutsatt, att staten
skulle låta utbygga flygplatsen i den mån så påkallades av flygets utveckling.
Visserligen intogs ej någon direkt klausul härom i det avtal,
varigenom flygplatsen överlämnades till staten, men en av huvudförutsättningarna
för avtalet från stadens sida var likväl att staten i fortsättningen
skulle underhålla och utbygga flygplatsen så att Göteborg även för framtiden
finge tillgång till en modern flygplats.

Torslanda flygplats har även varit föremål för en hel del moderniseringsoeh
förbättringsarbeten. Sålunda har staten exempelvis låtit bortspränga
vissa bergspartier i syfte att öka inflygningsmöjligheterna till flygfältet.
Härjämte har startbanorna förstärkts och antalet uppställningsplatser för
flygplan utökats. Nämnas kan vidare att en ny hangar uppförts samt att

Statsutskottets utlåtande nr 203 år 1960 ,''5

stationsbyggnaden varit föremål för utbyggnads- och moderniseringsarbeten.

Samtidigt vill beredningen framhålla, att även Göteborgs stad gjort ekonomiska
uppoffringar för flygplatsens förbättring, genom att staden vid
olika tillfällen förvärvat mark, som utan avgift upplåtits till staten för flygplatsens
utvidgning.

Emellertid är de av staten enligt ovan vidtagna åtgärderna helt otillräckliga
med hänsyn till den utveckling av flygtrafiken, som ägt rum under
de senaste åren. För alt belysa hur starkt trafiken ökat kan nämnas, att
år 1956 anlalet resenärer som anlände till och avreste från Torslanda med
flygplan i regelbunden luftfart sammanlagt uppgick till 101 952, vartill
kom 52 683 transitopassagerare, medan motsvarande siffror år 1959 var
172 767 resp. 67 709. Mängden ankommande och avgående fraktgods, befordrade
av flygplan i regelbunden luftfart, utgjorde år 1956 874,8 ton
medan mängden sådant gods år 1959 utgjorde 1 610,5 ton. Motsvarande
siffror för ankommande och avgående post var 149,4 lon resp. 1 268,8 ton.
Den snabba utvecklingen av trafiken har medfört, att stationsbyggnaden
numera är alldeles för liten. Utrymmesbehovet för tullen liksom flygbolagens
behov av frakt- och expeditionsutrymmen har sålunda fått lösas genom
uppförandet av provisoriska baracker. Det ökade passagerarantalet
har även medfört behov av en betydligt större restaurant i stationsbyggnaden.
Vidare må nämnas, att åtminstone en ytterligare hangar är erforderlig
samt att antalet bilparkeringsplatser bör utökas väsentligt.

Flygplatsens största brist är emellertid som ovan framhållits, att den ej
har någon rullbana, som kan taga emot jetflygplan. Visserligen kan de
mindre jetplanen landa och starta på den långa banan, men detta förutsätter
att de ej har fullt bränsleförråd eller full last.

De av luftfartsberedningen hos luflfartsstyrelsen vid olika tillfällen gjorda
framställningarna om flygplatsens utbyggnad resulterade slutligen i ett avtal
mellan styrelsen och Göteborgs stad angående upprättande av en generalplan
för ifrågavarande utbyggnad. Enligt avtalet, som undertecknades
av luf tf art sstyrelsen och luftfartsberedningen den 3 september 1958, skulle
utredningsarbetet indelas i två etapper, varvid staden förband sig att bidraga
med 50 % av kostnaderna för det arbete, som ingick i första etappen,
dock högst 100 000 kr. Stadsfullmäktige i Göteborg godkände avtalet den
30 oktober 1958. Först den 17 september 1959 blev avtalet föremål för
Kungl. Maj :ts prövning. Kungl. Maj:t ansåg sig emellertid därvid icke
kunna taga ställning till frågan om avtalets godkännande förrän luftfartsstyrelsen
gjort eu förberedande utredning om Göteborgs flygplatsfråga.

Genom den av Kungl. Maj:t beslutade utredningen kommer frågan om
Torslanda flygplats utbyggnad alt fördröjas under avsevärd tid. Beredningen
finner delta dröjsmål vara synnerligen olyckligt, då det redan nu
är aktuellt att anordna jetförbindelser tifl utlandet från Göteborg. Sålunda
har SAS framställt önskemål om att till sommaren anordna en Caravelleförbindelse
till London. Bolaget ämnar jämväl anordna en sådan förbindelse
till mellersta östern innevarande år. Härvid ämnar bolaget använda
sig av Torslandafältel, varvid planen får starta med ett begränsat bränsleförråd,
som sedan får fyllas på i Köpenhamn.

I detta sammanhang vill beredningen erinra om alt de! redan får anses
klarlagt, att Torslanda är den enda flygplats, som kan komma i fråga som
Göteborgs civilflygplats. Sålunda har luftfartsstyrelsen i skrivelse till läns -

4

Statsutskottets utlåtande nr 203 år 1960

styrelsen i Göteborgs och Bohus län den 16 november 1957 i ärende angående
byggnadsplan för fritidsvistelse inom område i Torslanda socken meddelat,
att styrelsen bedömer situationen så att Torslanda även på längre
sikt kommer att förbli Göteborgs civilflygplats.

Under åberopande av det sålunda anförda tillstyrkes slutligen att arbetet
med upprättande av generalplan för Torslanda flygplats snarast påbörjas.

Utskottet. I sitt yttrande över förevarande motioner har luftfartsstyrelsen
erinrat om att Kungl. Maj :t genom beslut den 17 september 1959 uppdragit
åt styrelsen att företa viss förberedande utredning rörande Göteborgs flygplatsfråga
samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag vartill utredningen
kunde föranleda.

Det styrelsen sålunda meddelade utredningsuppdraget har numera — i
underdånig skrivelse den 13 juni 1960 — slutredovisats. I anslutning härtill
har styrelsen ånyo hemställt om Kungl. Maj :ts godkännande av det villkorliga
avtal om upprättande av generalplan för Torslanda flygplats, varom
luftfartsstyrelsen och Göteborgs stad tidigare överenskommit.

Då den av motionärerna aktualiserade frågan således redan är föremål
för Kungl. Maj :ts prövning finner utskottet någon framställning i ämnet
från riksdagens sida ej påkallad.

Utskottet hemställer följaktligen,

att motionerna I: 250 och II: 308 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 december 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillströin, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes
Andersson, Thun, Holmqvist, Pålsson, Jacobsson, Rikard Svensson, Söderberg,
Sunne och Herbert Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström,
fröken Elmén, herr Almgren, fröken Karlsson, herrar Andreasson, Nihlfors,
Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla och Källenius.

Reservationer

1) av herr Herbert Larsson

2) av herr Andreasson.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLR «J
008422