Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
1
Nr 191
Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av Aktiebolaget
Statens skogsindustriers ekonomiska ställning
m. m.
(1 :a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per-Olof Hanson (1:68) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström
(11:76), har hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
att åtgärder vidtagas för en översyn av Statens skogsindustriers ekonomiska
ställning och att denna översyn göres med biträde av fristående expertis
samt att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om en allsidig och långsiktig
utredning av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för
skogsindustrien i övre Norrland.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 11:76.
Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av kommerskollegium, domänstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
länsstyrelsen i Norrbottens län, Aktiebolaget statens skogsindustrier,
Statens skogs forskningsinstitut, Sveriges industriförbund, Sveriges
skogsägareförbund och Kommittén för näringslivets lokalisering (Bilagor
A—I).
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har beretts tillfälle inkomma
med yttrande men avstått därifrån.
Utskottet vill erinra om att för 1957 års riksdag framlades resultatet av
verkställd översyn av organisationen av Aktiebolaget Statens skogsindustrier,
bolagets råvaruförsörjning samt dess ekonomiska ställning och investeringsprogram.
Därvid uttalades, att statsmakternas medverkan till en
förbättring av bolagets kapitalförsörjning då borde begränsas till vad som
erfordrades för att bolagets kortfristiga skulder skulle kunna nedbringas
till en skälig nivå. Det förutsattes, att till detta kunde bolaget även självt
bidraga i icke oväsentlig grad genom minskning av lagret till mera normal
storlek.
Utskottet vill härutöver erinra om att riksdagen år 1959 godkände av
bolaget framlagda planer för bolagets investeringsverksamhet och att riksdagen
i samband därmed anvisade 21 miljoner kronor för uppförande av
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 191
2 Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
en anläggning för tillverkning av pappersmassa och papper vid Lövholmen
i Piteå.
Av den av bolaget nu framlagda redovisningen för år 1959, vilken icke
förelåg vid tidpunkten för de föreliggande motionerna, framgår, att de kortfristiga
skulderna minskat med 74,5 miljoner kronor. Nedbringandet av
dessa skulder har varit en följd dels av att ett belopp av 29,7 miljoner kronor
konverterats till långfristiga skulder, dels av genomförda lagerminskningar,
gällande sågade trävaror men även andra färdiga produkter och
råvaror. Genom beslut av förra årets riksdag har, såsom framgår av det föregående,
bolaget tilldelats ett kapitaltillskott av 21 miljoner kronor. Samtidigt
har enligt bolagets balansräkning kassabehållningen stigit med 27,3
miljoner kronor. Det må i detta sammanhang vidare erinras om att av de
kortfristiga skulderna per den 31 december 1959 å sammanlagt 68,6 miljoner
kronor ca 44 miljoner kronor utgjordes av utländska rembourskrediter,
trots att denna finansieringsform sedan den 31 december 1958 minskat
med avsevärt belopp.
Av det anförda framgår, att under år 1959 en icke oväsentlig sanering
skett av bolagets tidigare belastning med kortfristiga skulder, vilket stått i
överensstämmelse med statsmakternas förenämnda uttalande år 1957.
Tydligt är emellertid, att, även om den balansmässiga ställningen ej oväsentligt
konsoliderats och likviditeten förstärkts under år 1959 någon avgörande
förbättring av bolagets lönsamhet dock ännu icke inträffat. Bedömningarna
för i år och nästa år förefalla dock ge grund för viss optimism.
Uppenbart är emellertid, att företaget alltjämt brottas med svåra problem.
Vissa påvisbara faktorer verka i för bolaget ogynnsam riktning. Dit höra
bl. a. avsaknaden av egna skogar, fraktavstånden och skeppningsförhållandena.
Därtill komma speciella arbetsmarknadspolitiska hänsyn. Vidare
är att märka, att de betydande anläggningar, som nyligen företagits i Karlsborg,
icke hunnit bli fullt intrimmade och alltså icke givit beräknat utbyte.
Att ställa någon mera definitiv prognos över lönsamheten torde knappast
vara möjligt, innan bolagets utbyggnader tagit mera fast form. Detta kan
näppeligen ske, förrän den av 1959 års riksdag beslutade nyanläggningen
vid Lövholmen kunnat tagas i bruk.
Under utskottets behandling av förevarande motioner har från bolagsledningens
sida upplysts, att inom företaget pågå fortlöpande undersökningar
för att klarlägga de olika verksamhetsgrenarnas och företagsenheternas
lönsamhet. Bolagsledningen räknar med att på så sätt få underlag för
strukturrationaliserande åtgärder och för andra ingripanden i syfte att successivt
förbättra och stärka rörelsens ekonomi och företagets ställning. Utskottet
understryker nödvändigheten av denna fortlöpande interna översyn
och utgår från att, om så befinnes påkallat, företagsledningen därvid
utnyttjar även utomstående expertis. Resultatet av denna översyn bör redovisas
för regering och riksdag. Att problemet om företagets råvaruförsörj
-
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
3
ning på kort men framför allt på längre sikt i samband härmed ingående
analyseras, förefaller utskottet naturligt. I de frågor, som därigenom aktualiseras,
liksom då det gäller de speciella arbetsmarknadsförhållanden, till
vilka företagsledningen också har att ta viss hänsyn vid sin planering, bör
bolaget vid sina undersökningar kunna hålla nära kontakt med de utredningar
och andra centrala och lokala organ, vilka syssla med frågor om det
norrbottniska näringslivets utveckling.
Under hänvisning till det anförda vill utskottet uttala, att utskottet i nuvarande
situation icke finner tillräckliga skäl tala för en särskild utredning
om Statens skogsindustriers ekonomiska ställning.
Vad beträffar motionärernas förslag om en allsidig och långsiktig utredning
av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien
i övre Norrland vill utskottet i likhet med remissmyndigheterna
hänvisa till de utredningar, som redan företagits under de senaste åren,
bl. a. av Södra Sveriges Skogsindustriutredning år 1956 och av »Skogsindustriens
virkesutredning 1958». Därtill komma vissa under senare år
verkställda utredningar genom länsstyrelsen i Norrbottens län. I detta sammanhang
må erinras om att statens skogsforskningsinstitut sedan budgetåret
1959/60 disponerar särskilda medel för att i samarbete med kommerskollegium
och med vissa intervaller (5 å 10 år) utarbeta virkesbalanser för
olika regioner, varigenom erhålles en fortlöpande kontroll av virkesförråd
och virkesbalans. Enligt vad utskottet inhämtat är man från bolagets
sida medveten om de betydande svårigheter, som föreligga att under ekonomiskt
godtagbara betingelser trygga bolagets råvarubehov. Bolaget ägnar
denna fråga fortlöpande uppmärksamhet. Någon ny statlig utredning på
ifrågavarande område synes utskottet icke för närvarande vara påkallad.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 68 och
II: 76, i vad de avse översyn rörande Aktiebolaget Statens
skogsindustriers ekonomiska ställning, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;
b) att motionerna 1:68 och II: 76, i vad de avse utredning
av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter
för skogsindustrien i övre Norrland, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 november 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
4
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun,
Bergman, Holmqvist, Pålsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar
Lundström och Kaijser; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Staxäng, Persson i Växjö, Ståhl,
Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Johansson
i Norrköping, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge, herrar Gustafsson
i Kårby och Helén.
Reservation
av herr Åkerström.
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
5
Bilaga A
Till Riksdagens statsutskott.
Med remiss den 24 maj 1960 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium
att avgiva utlåtande över de likalydande motionerna 1:68 och 11:76.
Kollegium får i ärendet anföra följande.
Motionärerna ha uttalat kritik mot vissa dispositioner som träffats av
AB Statens skogsindustrier, främst mot bolagets beslut att i Piteå bygga en
ny sulfatcellulosafabrik för en årsproduktion av något över ett hundra tusen
ton i stället för att utvidga de redan befintliga anläggningarna i Karlsborg i
motsvarande utsträckning. Motionärerna anse vidare att bolagets ekonomiska
förhållanden kunna ge anledning till vissa anmärkningar och föieslå att
riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om att åtgärder vidtagas för en översyn
av Statens skogsindustriers ekonomiska ställning och att denna översyn göres
med biträde av fristående expertis. I motionerna föreslås därjämte att
riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om en allsidig och långsiktig utredning
av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien
i övre Norrland.
Vad bolagets beslut i lokaliseringsfrågan beträffar så finner kollegium det
vara naturligt om detta grundats på i första hand företagsekonomiska överväganden,
framförallt tillgången och priset på ved, produktionens tekniska
och ekonomiska aspekter, transportkostnader, lokala förhållanden etc. Vad
produktionen angår finner kollegium, i likhet med motionärerna, att utvecklingen
inom cellulosaindustrien gått i riktning mot allt större fabriksenheter.
De nybyggnader och tillbyggnader, som ägt rum eller planerats i Sverige
under efterkrigstiden, ha sålunda oftast haft som målsättning en slutlig
kapacitet av mellan 100 000 och 150 000 ton per år. Nyligen har dessutom ett
svenskt företag utvidgat en befintlig fabrik till en storlek som överstiger
200 000 ton, alltså en motsvarighet till vad som enligt motionärernas uppfattning
borde ha skett hos Karlsborgsverken. Vid tillräcklig råvaruförsörjning
och vid likartade betingelser i övrigt är det av allt att döma fördelaktigare
att bygga en stor fabrik i stället för två mindre. Unde* samma förutsättningar
kan det även ställa sig förmånligare att utvidga en befintlig
fabrik i stället för att bygga eu helt ny fabrik på annan plats.
Dessa allmänna synpunkter behöva dock icke haft giltighet i det nu föreliggande
fallet. Dels äger bolaget redan vissa anläggningar även i Piteå dels
torde en fabrik på 110 000 årston vara så stor att den redan utgör en i och
för sig fullt tillfredsställande teknisk och ekonomisk enhet. Den ytterligare
förbättring, som måhända kunde ha uppnåtts genom utvidgning av verken
i Karlsborg, har av bolagets ledning synbarligen bedömts såsom mindre betydelsefull
än de fördelar som i andra avseenden kunnat uppnås genom alt
6
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
förlägga verksamheten till Piteå. Vid en företagsekonomisk avvägning kan
den senare orten ha visat sig vara lämpligare ifråga om råvaruförsörjning
liksom även ur bland annat transporttekniska synpunkter. Fraktkostnaderna
för de producerade varorna torde sålunda för bolaget bli lägre från Piteå än
från Karlsborg.
Motionärerna ha tagit upp frågan om bolagets ekonomiska ställning och
därvid särskilt pekat på de stora kortfristiga skulderna och skuldsättningen
gentemot utlandet. Vid tidpunkten för motionerna förelåg ännu icke bolagets
redovisning för år 1959. Av denna framgår nu bl. a. att de kortfristiga skulderna
under år 1959 nedgått med 75 miljoner kronor, nämligen från 143 till
68, medan samtidigt de långfristiga skulderna ökat med 30 miljoner och omsättningstillgångarna
minskat med c:a 25 miljoner. Aktiekapitalet har under
året höjts med 21 miljoner. Av de kortfristiga skulderna utgjordes c:a 44
miljoner av utlandskrediter, vilket är 60 miljoner lägre än vid slutet av år
1956, vid vilken tidpunkt dessa skulder voro anmärkningsvärt stora. Av
anförda siffror synes framgå att läget numera icke är sådant, att en översyn
av bolagets ekonomiska ställning i den ordning, som i motionerna ifrågasattes,
är tillräckligt motiverad.
Beträffande motionärernas önskemål om en allsidig och långsiktig utredning
av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien
i övre Norrland vill kollegium hänvisa till de utredningar som
redan företagits under de senaste åren, bl. a. av Södra Sveriges Skogsindustriutredning
år 1956, av »Skogsindustrins virkesutredning 1958» samt av länsstyrelsen
i Norrbottens län vid flera tillfällen. Med hänsyn härtill anser
kollegium, som delar motionärernas uppfattning att skogsindustriens råvarufrågor
böra fortlöpande undersökas, dock att den föreslagna utredningen
f. n. ej är påkallad.
Under hänvisning till vad som ovan anförts finner kollegium sig ej böra
tillstyrka bifall till motionerna.
I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, kommerserådet
Wennersten deltagit.
NILS MALMFORS
Bernt Löfström
/ B. Lilliehöök
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
7
Bilaga B
Till Riksdagens statsutskott.
Genom skrivelse från Kungl. Handelsdepartementet den 24 maj 1960 har
domänstyrelsen anmodats avgiva utlåtande över likalydande motioner nr
1:68 och 11:76 angående Statens Skogsindustriers ekonomiska ställning.
Motionerna utmynnar i en hemställan
att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om att åtgärder vidtas för en
översyn av Statens Skogsindustriers ekonomiska ställning och alt denna
översyn göres med biträde av fristående expertis, samt
att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om en allsidig och långsiktig utredning
av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för
skogsindustrien i övre Norrland.
Domänstyrelsen anser sig i föreliggande sammanhang endast böra beröra
sistnämnda fråga.
Ett flertal utredningar rörande råvaruförsörjningen för landets skogsindustrier
har redan utförts. Särskilt gäller detta de senaste åren. Sålunda
avgav Södra Sveriges Skogsindustriutredning i slutet på 1956 ett betänkande
om bl. a. denna fråga. Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 15 mars 1958 har
vidare kommerskollegium redovisat erhållet uppdrag att i samråd med
Statens Skogsforskningsinstitut upprätta en virkesbalans för Norrbottens
län. Härtill har 1959 publicerats en av Skogsindustriernas samarbetsutskott
verkställd utredning benämnd »Skogsindustriens virkesutredning 1958.»
Slutligen kommer vissa under senare år verkställda utredningar genom länsstyrelsen
i Norrbottens län.
Med hänsyn till vad ovan anförts anser domänstyrelsen att motionärernas
önskemål redan bör vara tillgodosett och att anledning därför för närvarande
icke föreligger att nu igångsätta en ny statlig utredning på ifrågavarande
område. Däremot anser styrelsen lämpligt att framdeles med vissa mellanrum,
exempelvis vart 5:e år, fortlöpande virkesbalanser upprättas under
medverkan av skogsforskningsinstitutet, en åsikt som styrelsen i andra sammanhang
även tidigare framfört. Stockholm den 12 oktober 1960.
KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN
För överdirektören
B. Enar Gardell
/ Z. Raskasov
8
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
Bilaga C
Till Riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 24 maj 1960 har Kungl. Maj:t anbefallt arbetsmarknadsstyrelsen
att till riksdagens statsutskott avgiva utlåtande över de likalydande
motionerna 1:68 och 11:76 om översyn av AB Statens skogsindustriers
ekonomiska ställning och utredning av råvarutillgångar och industriella
utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland. Med
anledning härav får styrelsen anföra följande.
Efter anmodan av styrelsen har länsarbetsnämnden i Norrbottens län
inkommit med bilagda yttrande, till vilket arbetsmarknadsstyrelsen ansluter
sig.
I anledning av vad som i motionerna anföres om det såsom statligt beredskapsarbete
under byggnad varande industrispåret från Karlsborgsbruk till
Morjärv vill styrelsen meddela, att järnvägsstyrelsen i december 1959 beräknade
kostnaderna för spåret till 35 miljoner kronor. Sannolikt torde
slutsumman komma att bli något högre. Spåret beräknas bli färdigt i slutet
av 1961.
Vid den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit undertecknad
Olsson, generaldirektör och chef, ledamöterna Jönsson, Ekendahl, Matts
Larsson, Hansson och Vilhelmsson samt ersättaren Lindström. Därjämte
har närvarit byråcheferna Skogh, Rooth, Sännås, Bergh, Ringenson, Wennerberg
och Lidgren samt byrådirektören Myhrman. Ärendet har föredragits
av byråinspektören Nitare. Stockholm den 16 september 1960.
.Ii) ! !-.i ! • . ''/ : •
ARBETSMARKNADSSTYRELSEN
BERTIL OLSSON
Bertil Sännås
/Gideon Nitare
\ t! i ''.tji, ■ «> I •.ililii .-.I ,n ! ■ ”■<;> ■ .lam
- t: ! ■■■ •. j: !;1. , '' V , j ; j .. ,
■> i m ! '' ii-.-* ••iiägibit :; !i. i ii i.n;
Kungl. arbetsmarknadsstyrelsen. » ,
Genom remiss den 1 juni 1960 har arbetsmarknadsstyrelsen anmodat
länsarbetsnämnden i Norrbottens län att avgiva utlåtande över motionerna
1:68 och 11:76 vid 1960 års riksdag angående AB Statens Skogsindustriers
ekonomiska ställning m. m. Länsarbetsnämnden får med anledning härav
och med remissaktens återställande anföra följande.
AB Statens Skogsindustriers verksamhet i Norrbottens län omfattar följande
företag och antal sysselsatta vid årsskiftet 1959/60.
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960 9
Arbetsställe Antal anställda
Karlsborgs Bruk ...................... 1 036
Lövholmens Bruk...................... 593
Sandviks sågverk, Seskarö .............. 124
Båtskärsnäs sågverk.................... 154
Törefors sågverk ...................... 50
Hela antalet direkt i företaget anställda uppgick sålunda i länet till närmare
2 000 personer. När skeppningssäsongen inträder sysselsättes ytterligare
ett icke obetydligt antal personer genom bolagets verksamhet. AB Statens
Skogsindustriers verksamhet i länet kan med hänvisning till vad här
anförts från sysselsättningssynpunkt knappast överskattas.
De remitterade motionerna utmynnar i två särskilda yrkanden nämligen
dels att en översyn vidtas av AB Statens Skogsindustriers ekonomiska ställning
och dels att en allsidig utredning verkställes avseende råvarutillgångar
och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland.
Vad råvarutillgångarna beträffar må erinras om att besluten om en utbyggnad
av AB Statens Skogsindustriers kapacitet i Piteå och Svenska
Cellulosa AB:s anläggningar i Munksund föregåtts av långsiktiga utredningar
vilka visar att utrymme råvarumässigt finns för dessa utbyggnader
och därjämte för en fabrik av en storleksordning motsvarande sulfatfabriken
i Karlsborg. Ytterligare utredningar rörande råvarutillgångarnas omfattning
i Norrbottens län synes därför icke påkallade. Något nytt material
till belysande av den aktuella bilden torde näppeligen stå till buds.
Ifråga om företagets ekonomiska ställning finner länsarbetsnämnden för
sin del icke anledning att närmare söka bedöma frågan om behovet av en
utredning i detta avseende. Från de synpunkter länsarbetsnämnden har att
företräda måste emellertid understrykas att det skulle vara synnerligen
olyckligt från arbetsmarknadssynpunkt om ytterligare utredningar skulle
tagas till intäkt för förseningar eller begränsningar i företagets industriella
utbyggnad i länet.
Motionärerna har vidare erinrat om att järnväg är under byggnad till
Karlsborgs bruk och anför att detta borde ha varit ännu ett motiv för att
lägga utbyggnaden i Karlsborgsområdet i stället för i Piteåområdet.
Från arbetsmarknadssynpunkt är en industriell utbyggnad med ökad och
säsongmässigt jämnare sysselsättning mycket angelägen både i Piteå- och
i Kalixområdena.
Den totala folkmängden i Piteåområdet (Piteå stad och landskommun,
Hortlax och Norrfjärdens kommun) uppgår till i runt tal 30 000 personer.
Arbetslöshetens omfattning i området framgår av följande som visar
anlalet anmälda manliga arbetslösa jämte i beredskapsarbete sysselsatta i
piteåområdet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
1959 |
1960 |
|||
arb.lösa |
B-arb. |
arb.lösa |
B-arb. |
|
Febr............................ |
511 |
409 |
499 |
178 |
Maj............................ |
484 |
372 |
547 |
159 |
Aug............................. |
117 |
102 |
||
Nov............................ |
408 |
257 |
Arbetsmarknadssituationen i området är som framgår av arbetslöshetsoch
beredskapsstatistiken sådan att kraftiga åtgärder av skilda slag är
motiverade i piteåområdet.
Sammanfattningsvis vill länsarbetsnämnden sålunda anföra att den icke
finner någon ytterligare utredning om de skogliga råvarutillgångarna vara
påkallad. Vad beträffar frågan om utredning av AB Statens Skogsindustriers
ekonomiska förhållanden vill länsarbetsnämnden anföra att den anser sig
sakna möjligheter att taga närmare ställning till detta yrkande. Länsarbetsnämnden
vill emellertid starkt understryka angelägenheten från arbetsmarknadssynpunkt
av att någon försening eller begränsning i företagets
industriella utbyggnad i Norrbottens län icke föranledes av ytterligare utredningar.
Detta ärende har föredragits vid sammanträde med länsarbetsnämnden,
varvid uppdrogs åt länsarbetsdirektören att utarbeta och avgiva
yttrande.
På länsarbetsnämndens vägnar
Gunnar Karlsson
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
11
Bilaga D
Till Riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 24 maj 1960 har Kungl. Maj:t anbefallt länsstyrelsen
i Norrbottens län att till Riksdagens statsutskott avgiva utlåtande över de
likalydande motionerna I: 68 och II: 76 om översyn av AB Statens skogsindustriers
ekonomiska ställning och utredning av råvarutillgångar och industriella
utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland. Med
anledning härav får länsstyrelsen, som begränsar sig till att behandla den
senare frågeställningen, anföra följande.
Virkestillgångarna i vårt land har på senare tid varit föremål för upprepade
undersökningar. För norra Sverige har awerkningsberäkningar och
virkesbalanser redovisats år 1956 av Södra Sveriges skogsindustriutredning
och år 1959 av Skogsindustriens samarbetsutskott. För enbart Norrbottens
län har awerkningsberäkningar framlagts 1956 och 1960 samt virkesbalanser
1958 och 1959. Den senaste awerkningsberäkningen för Norrbottens
län, som verkställts av Statens skogsforskningsinstitut för länsstyrelsens
räkning i samband med Tornedalsutredningen, visar att förutsättningar
finns för en avsevärt ökad awerkning. Länsstyrelsen har också i Tornedalsutredningen
understrukit angelägenheten av en fortsatt utbyggnad av
Karlsborgsindustrien, främst för utnyttjandet av överskottet på björkvirke.
För Norrbottens del föreligger enligt länsstyrelsens uppfattning för närvarande
ej behov av ytterligare virkesutredningar.
Länsstyrelsen vill erinra om att Statens skogsforskningsinstitut sedan
budgetåret 1959/60 disponerar särskilda medel för att i samarbete med
Kungl. Kommerskollegium och med vissa intervaller (5 å 10 år) utarbeta
virkesbalanser för olika regioner. Härigenom erhålles en fortlöpande kontroll
av virkesförråd och virkesbalans.
övre Norrland är ett vidare begrepp än Norrbottens län. Om ytterligare
virkesutredningar befinnes erforderliga för denna region, torde de falla
inom ramen för de arbetsuppgifter som tillkommer Kommittén för näringslivets
lokalisering.
Avskrift av denna skrivelse har tillställts Kungl. handelsdepartementet.
Luleå i landskansliet den 15 oktober 1960.
C. G. Wennberg
På länsstyrelsens vägnar
L. HULTMAN
12
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
Bilaga E
Till Riksdagens statsutskott.
Med anledning av Kungl. Handelsdepartementets skrivelse den 24 maj
1960 med hemställan till undertecknat bolag att till statsutskottet avgiva
utlåtande över likalydande motionerna n.ris I: 68 och II: 76 vid årets riksdag
angående bolagets ekonomiska ställning m. m. få vi härmed anföra
följande.
Motionen berör i betydande utsträckning frågan om bolagets ekonomiska
ställning och därvid särskilt skuldsättningen. Den var avlämnad innan
bolagets bokslut och årsredovisning för år 1959 var klara, varför ökade möjligheter
till bedömning av den ekonomiska ställningen tillkommit sedan
motionen avgavs och årsredovisning lämnats.
Beträffande den ekonomiska ställningen får bolaget i första hand hänvisa
till nämnda årsredovisning för 1959 (bifogas), som även innefattar
balansräkningen per 31/12 1958. Av denna handling kan bland annat utläsas
att väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning inträtt
under 1959. Detta belyses av följande sammandrag (samtliga belopp i milj.
kronor):
31/12 1958 |
31/12 1959 |
|
T Utgångar |
||
Anläggningstillgångar...........''/.''i''):''.1''! iV.. |
227,3 |
229,0 |
Varulager och rotköp.................... |
126,5 |
67,5 |
Fordringar och likvida medel.............. |
44,0 |
77,5 |
Summa omsättningstillgångar |
170,5 |
145,0 |
Summa tillgångar......................... |
397,8 |
374,0 |
Eget kapital och skulder |
||
Eget kapital........................... |
86,0 |
107,0 |
Långfristiga skulder....................... |
168,7 |
198,4 |
Kortfristiga » ,''J. |
143,1 |
68,6 |
Summa skulder |
311,8 |
267,0 |
Summa eget kapital och skulder........... |
397,8 |
374,0 |
Motionären har särskilt uppehållit sig vid frågan om skuldsättningen.
Bolaget vill därför fästa uppmärksamheten vid att det under 1959 skedde
en skuldminskning med sammanlagt 44,8 milj. kr., varvid de kortfristiga
skulderna gick ned med 74,5 milj. kr., och de långfristiga steg med 29,7
milj. kr.
Utöver vad som sålunda kan utläsas av årsredovisningen önskar bolaget
i detta sammanhang beträffande skuldsättningen lämna följande ytterligare
upplysningar.
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
13
Den nämnda ökningen av långfristiga skulder är i allt väsentligt en följd
av Kungl. Maj:ts godkännande av bolagets hemställan den 17/11 1958 att
pantförskriva inteckningar till ett belopp av ytterligare 30 milj. kr. i avsikt
att konvertera kortfristiga skulder till långfristiga lån. Ett lån av denna
storlek har under 1959 placerats på den inhemska kapitalmarknaden.
Nedbringandet av de kortfristiga skulderna med ytterligare ca 45 milj.
kr. under år 1959 var eu följd av genomförda lagerminskningar, främst
gällande sågade trävaror men även andra färdiga produkter och råvaror.
Bolagets avsikt att genomföra en sådan lagerminskning har deklarerats i
olika sammanhang, bland annat i förvaltningsberättelsen för år 1957, och
dessa planer kunde i betydande omfattning realiseras under år 1959.
Av de kortfristiga skulderna per 31/12 1959, enligt ovan sammanlagt
68,6 milj. kr., utgjordes nära 44 milj. kr. av utländska rembourskrediter.
Denna finansieringsform hade därmed minskat med drygt 60 milj. kr. i
jämförelse med situationen vid det balansdatum (31/12 1956), som åberopades
av handelsministern i det interpellationssvar år 1958, till vilket
motionären hänvisat.
Till Domänverket häftade bolaget den 31/12 1959 i skuld endast för ett
slutavräkningsbelopp å 0,6 milj. kr. avseende årets råvaruleveranser.
Till den ekonomiska ställningen i andra avseenden än vad gäller skuldsättningen
önskar bolaget lämna följande kompletterande upplysningar.
Anläggningstillgångarna (inkl. pågående nyanläggningar och aktier i
dotterbolag) som enligt ovan redovisades med ett nettovärde per 31/12 1959
av 229 milj. kr. hade samma datum ett anskaffningsvärde av 347,5 milj. kr.
I förhållande till det sistnämnda värdet utgjorde nettovärdet sålunda ca
66 %. Vid bedömningen härav bör beaktas att investeringskostnaderna under
de senaste 10 åren (1950—1959) belöpt sig till drygt 300 milj. kr.
Såsom framgår av balansräkningarna hade det redovisade värdet av råvaror,
förråd, råmaterial och färdiga produkter gått ned från ca 126 milj.
kr. den 31/12 1958 till ca 63 milj. kr. vid utgången av 1959. Detta hade samband
främst med den ovan åberopade minskningen av lagerkvantiteterna.
Mot bakgrunden av dels den redovisning av bolagets ekonomiska ställning
den 31/12 1959, som bolagets styrelse framlagt i den avgivna officiella årsredovisningen,
dels de kompletterande upplysningar, som här lämnats, anser
bolaget att skäl ej föreligger för vidtagande av sådana åtgärder för en
översyn av bolagets ekonomiska ställning, varom motionären hemställt.
Till det av motionären uttalade önskemålet att bolaget måtte sträva mot
en mera samlad produktionsinriktning med mera lönsamma enheter, vill
bolaget anföra att de senaste årens utbyggnadsåtgärder samt beslutet om
uppförande av en stor enhet för cellulosa- och pappersproduktion i anslutning
till bolagets befintliga anläggningar i Piteå är led i eu sådan strävan.
I detta sammanhang önskar bolaget framhålla att betydande förändringar
i den ekonomiska ställningen är att förutse under de närmaste åren i
14
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
anslutning till uppförande av den nyanläggning för cellulosa- och pappersproduktion
vid Lövholmens Bruk i Piteå, som godkändes av 1959 års riksdag.
Det är ännu för tidigt att uttala sig om den exakta storleken av den
självfinansiering, som bolaget under ifrågavarande år kan bidraga med,
då densamma i hög grad är beroende av konjunkturutvecklingen. Två faktorer
kan emellertid framhållas. Den ena innebär ett understrykande av vad
som utsagts i förvaltningsberättelsen för år 1959 beträffande behållningen
av likvida medel, nämligen att densamma är temporär, då betydande investeringsutgifter
förestår för nyanläggningen vid Lövholmens Bruk och för
kompletteringsinvesteringar vid Karlsborgs Bruk. Den andra faktor, som
bolaget här önskar framhålla, är att dessa investeringsutgifter jämte erforderliga
löpande investeringar av mindre omfattning kommer att ställa sådana
anspråk på bolagets likvida resurser och normala kommersiella lånemöjligheter,
att någon ytterligare väsentlig utvidgning av verksamheten ej
kan ske för åtskilliga år framöver annat än om aktieägaren önskar finansiellt
engagera sig härför.
Beträffande motionärens förslag om en allsidig och långsiktig utredning av
råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrin i
övre Norrland får bolaget hänvisa till de undersökningar som under de senaste
åren framlagts i detta avseende. Den 1/10 1956 avgav Södra Sveriges
Skogsindustriutredning ett betänkande om bland annat verkställda undersökningar
om virkestillgångarna inom landet och den 14/4 1958 lämnade länsstyrelsen
i Norrbottens län ett utlåtande till Konungen med anledning av
en av kommerskollegium i samråd med skogsforskningsinstitutet upprättad
virkesbalans för Norrbottens län, över vilket utlåtande bolaget yttrade sig
i skrivelse av den 10/9 1958 till handelsministern.
Vidare publicerades i februari 1959 beträffande virkesbalansen inom
området från Riksgränsen till och med Sundsvallsdistriktet (försäljningsområde
1) en utredning benämnd »Skogsindustrins virkesutredning 1958».
Utredningen hade verkställts av Skogsindustriernas samarbetsutskott och
grundades på awerkningsberäkningar utförda av Statens skogsforskningsinstitut,
avdelningen för skogstaxering (riksskogstaxeringen).
Slutligen har länsstyrelsen i Norrbottens län framlagt en reviderad utredning
dagtecknad den 4/3 1959 beträffande virkestillgångarna i Norrbotten.
Bolaget anser att motionärens önskan är tillgodosedd genom ovannämnda
utredningar men vill för egen del förorda upprättande av avverkningskalkyler
med jämna mellanrum, förslagsvis vart femte år, genom skogsforskningsinstitutets
försorg. Stockholm den 6 september 1960.
Aktiebolaget statens skogsindustrier
OLOV RYNELL
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
15
Bilaga F
Till Riksdagens statsutskott.
Genom nådig remiss den 17 maj 1960 har statens skogsforskningsinstitut
anbefallts att före den 15 oktober 1960 till Riksdagens Statsutskott avgiva
utlåtande över motionerna 1:68 och 11:76 angående Statens skogsindustriers
ekonomiska ställning.
Institutet vill inskränka sitt yttrande till att endast avse frågan om de för
norrlandsindustrierna tillgängliga skogstillgångarna. Denna fråga har av
institutet gjorts till föremål för utredningar. I den av skogsindustriernas
samarbetsutskott framlagda »Skogsindustriens virkesutredning 1958» har
institutet verkställt en awerkningsberäkning för olika delar av landet. För
norra Sverige redovisade uppgifter avse skogsindustriområde I, omfattande
Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt landskapet Jämtland.
För enbart Norrbottens län har institutet år 1959 verkställt en utredning
för Länsstyrelsens i Norrbottens län räkning rörande omfattningen och
lokaliseringen av lövskogstillgångarna och samtidigt därmed även en avverkningsberäkning
avseende samtliga trädslag.
Resultatet av dessa avverkningsberäkningar avseende närmaste 10-årsperiod
framgår av följande sammanställning. Som jämförelse med de beräknade
awerkningskvantiteterna redovisas även resultatet av en i samband
med riksskogstaxeringen utförd stubbinventering, visande de verkliga virkesuttagen
under åren 1953/54—1957/58.
Tall |
Gran |
Lövskog |
S:a |
|
Skogsindustrins virkesutredning 1958 Beräknad årlig avverkning enl. alt. a |
6 010 |
1 000-tal 8 086 |
m*sk. 5 911 |
20 007 |
Beräknad årlig avverkning enl. alt. b |
6 464 |
8 721 |
6 023 |
21 208 |
Verkställda årliga uttag enl. stubb-inventeringen för säsong 1953/54— |
4 514 |
6 703 |
1 432 |
12 649 |
Verkställda årliga uttag enl. stubb-inventeringen för säsong 1955/56— |
6 811 |
7 196 |
1 812 |
15 819 |
Länsstyrelsen i Norrbottens län för Beräknad årlig avverkning enl. alt a |
2 446 |
1 762 |
1 710 |
5 918 |
Beräknad årlig avverkning enl. alt. b |
2 627 |
1 908 |
1 731 |
6 266 |
Verkställda årliga uttag enl. stubb-inventeringen för säsong 1953/54— |
2 284 |
1 050 |
485 |
3 819 |
16
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
Av ovanstående uppgifter framgår att de beräknade avverkningskvantiteterna
för närmaste 1 O-årsperiod överstiga de verkställda uttagen utom
för tall inom industriområde I, där den beräknade avverkningen understiger
de under säsongerna 1955/56—1957/58 verkställda uttagen. För gran beräknas
avverkningarna kunna höjas rätt väsentligt och för lövskogen föreligger
en mycket stor avverkningsreserv.
För enbart Norrbottens län visa uppgifterna, att de beräknade avverkningarna
av samtliga trädslag överstiga de under 5-årsperioden verkställda
uttagen. Redovisningen av stubbinventeringens resultat för ett enskilt län
är dock behäftad med relativt stort medelfel, varför den verkliga skillnaden
mellan beräknad och verkställd avverkning av tall eventuellt är mycket liten
eller ingen. För gran och lövskog äro skillnaderna dock av sådan storleksordning,
att förutsättningarna för en ökad avverkning är odisputabel.
I institutets avverkningsberäkningar har hänsyn ej tagits till avsättningsläget.
Ej heller har institutet tagit ställning till hur stor del av de beräknade
awerkningskvantiteterna, som kan nyttiggöras som industrigagnvirke. I
»Skogsindustriens virkesutredning 1958» har denna fråga närmare utretts.
Där har även balansräkningar upprättats för att belysa skogsindustriens
aktuella råvaruläge med hänsyn tagen även till industriens pågående och
planerade utbyggnad.
Institutets avverkningsberäkningar utgöra endast en prognos över möjliga
virkesuttag inom en 10-årsperiod, räknat från i medeltal år 1954/55. Någon
långtidsprognos har ej upprättats. Institutet anser nämligen, att förutsättningen
för awerkningsberäkningarna måste vara skogens aktuella tillstånd.
Motsvara de beräknade avverkningarna ej de i praktiken gjorda uttagen,
leder detta till att en långtidsprognos blir helt orealistisk. Bättre överensstämmelse
ernås genom upprepade prognoser med 5 å 10 års intervall. Dylika
beräkningar skola också genomföras och sedan budgetåret 1959/60 ha under
reservationsanslaget riksskogstaxering och avverkningsstatistik medel anvisats
för ändamålet.
Avskrift av denna skrivelse har tillställts Kungl. Handelsdepartementet.
Stockholm den 11 oktober 1960.
STATENS SKOGSFORSKNINGSIMSTITUT
Erik Hagberg
Valter Arman
/Alf Allard
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
17
Bilaga G
Till Riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 17 maj 1960 har Sveriges Industriförbund beretts tillfälle
avgiva yttrande över två vid innevarande års riksdag väckta likalydande
motioner, 1:68 och 11:76 angående AB Statens Skogsindustriers ekonomiska
ställning. Med anledning härav får Industriförbundet anföra följande.
Motionerna utmynnar i en hemställan om dels en översyn av AB Statens
Skogsindustriers (ASSI:s) ekonomiska ställning, dels en allsidig och långsiktig
utredning av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter
för skogsindustrin i övre Norrland.
Industriförbundet har på grundval av ur ASSI:s förvaltningsberättelser
hämtade uppgifter verkställt en analys av företagets ekonomiska utveckling
under åren 1950—1959. Resultatet härav återges i bilaga. Analysen leder
sammanfattningsvis till följande slutsatser. Företagets brutto- och nettovinst
visar — om hänsyn tages bl. a. till det för en mera rättvisande resultatredovisning
erforderliga avskrivningsbehovet — en synnerligen otillfredsställande
utveckling särskilt under senare delen av 1950-talet. Som en följd
härav har avkastningen på företagets eget kapital liksom även på det i företaget
arbetande totala kapitalet legat på en icke godtagbar nivå. Relationen
mellan eget och främmande kapital inom bolaget förefaller vara synnerligen
ogynnsam i jämförelse med vad som gäller för andra skogsindustriella företag
och betydligt avvika från vad aktiebolagslagen anser vara den ur företagsekonomisk
synpunkt önskvärda. Någon nämnvärd reinvestering av vinstmedel
har icke förekommit. Investeringarna synes i viss utsträckning ha
finansierats med kortfristigt kapital som delvis endast tack vare statens
medverkan kunnat konverteras till långfristigt kapital. Bolagets ekonomiska
ställning har således varit mycket svag under hela 1950-talet, och dess läge
torde ha försämrats under decenniets senare hälft.
Det officiella materialet möjliggör ej entydiga slutsatser om orsakerna till
bolagets ogynnsamma ekonomiska utveckling. Det är exempelvis svårt att
bedöma, om och på vad sätt avsaknaden av egen skog påverkat ASSI:s räntabilitetsutveckling
i förhållande till övriga skogsindustriella företag. Vissa
förhållanden kan emellertid ha bidragit till förelagets otillfredsställande
ekonomiska läge. Det är sålunda sannolikt att bolaget i viss utsträckning av
sysselsättningspolitiska skäl upprätthållit driften vid icke lönsamma anläggningar.
Vidare synes ASSI under åren 1953—1955 ha verkställt alltför
stora investeringar i sågverksrörelsen, vilket bidragit till att företagets pioduktionsstruktur
blivit mindre ändamålsenlig.
Mot bakgrunden av det ovan sagda samt med hänsyn till att statsmakterna
även i framtiden med all sannolikhet kommer att få pröva frågor rörande
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 191
18
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
bolagets kapitaltillförsel delar Industriförbundet motionärernas uppfattning,
att en översyn av ASSI:s ekonomiska ställning nu bör komma till stånd. En
sådan utredning bör åsyfta — förutom att klargöra ASSI:s nuvarande ekonomiska
ställning — att uppdraga erforderliga riktlinjer för en sådan
finansiering av ASSI:s verksamhet för framtiden, att bolaget skall kunna
drivas på ett betryggande sätt enligt gängse företagsekonomiska principer.
Det bör därvid eftersträvas att ASSI kommer att arbeta under så långt möjligt
samma villkor som de med ASSI konkurrerande industriföretagen.
Detta är av vikt icke endast med hänsyn till ASSI:s egna intressen utan även
med hänsyn till hela den bransch, inom vilken företaget är verksamt. Endast
därigenom kan den ur hela samhällets synpunkt mest ändamålsenliga utvecklingen
inom skogsindustrin säkerställas.
I detta sammanhang må särskilt framhållas att statsmakterna så sent som
1959 beviljat bolaget ett amorteringsfritt lån om 60 miljoner kronor att utbetalas
under 3 år. Detta innebär villkor, som inte ens tillnärmelsevis står
ett enskilt industriföretag till buds.
Till skillnad från förhållandet under 50-talet synes bolagets finansiering
därjämte böra ske på sådana villkor, att bolaget ej kan påräkna finansiellt
stöd från statsmakterna i efterhand, om sådant skulle behövas. ASSI skulle
eljest kunna expandera i en omfattning, som icke vore tänkbar för motsvarande
enskilda företag.
Vad härefter angår motionärernas yrkande om en långsiktig utredning av
skogsindustrins råvarutillgångar och utvecklingsmöjligheter i övre Norrland,
bör detta ses mot bakgrunden av de meningsskiljakligheter som kommit till
uttryck i denna fråga. Å ena sidan ger den s. k. Skogsindustrins virkesutredning
vid handen, att — med hänsyn till skogsindustrins utbyggnad splaner
— i norra och mellersta Norrland redan nu föreligger ett underskott på sådant
virke, som i nuvarande läge kan tillvaratagas på ett lönsamt sätt. Å
andra sidan visar en av länsstyrelsen i Norrbottens län den 4.3.1959 dagtecknad
utredning en förhållandevis gynnsam bild av virkestillgångarna i
Norrbotten.
Industriförbundet vill i anslutning härtill starkt understryka att skogsindustrins
utvecklingsmöjligheter i Norrbotten måste bedömas med hänsyn
ej endast till virkestillgången i detta län utan till råvaruförhållandena i hela
norra och mellersta Norrland.
I betraktande av virkesunderskottet i Norrland finner motionärerna anmärkningsvärt
att det vid planläggningen av ASSI:s nyinvesteringar i övre
Norrland icke förekommit något samråd med enskilda industrier ifråga om
»dispositioner av kapacitetsutrymme och råvarutillgång». Enligt Industriförbundets
mening är det ur allmän synpunkt synnerligen angeläget, att ASSI
som ett samhällsägt företag utformar sin industriapparat under hänsynstagande
till den övriga industrins dispositioner samt till storleken av den
samlade råvarutillgången.
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
19
Skogsindustrins virkesutredning anger för olika redovisningsområden den
inom skogsindustrin beräknade förbrukningen av virke fram till 1965 samt
den möjliga årsawerkningen enligt olika alternativ fram till 1974. Vidare
ingår i Statens Skogsforskningsinstituts program upprättande av virkesbalanser
vart femte år. Enligt vad Förbundet inhämtat pågår inom institutet
förberedelser för en ny sådan beräkning. Med hänsyn till dessa omständigheter
anser Industriförbundet, att någon ytterligare utredning av råvarutillgångar
och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrin i övre
Norrland icke f. n. är påkallad.
Sammanfattningsvis delar Sveriges Industriförbund motionärernas uppfattning,
att en översyn av AB Statens Skogsindustriers ekonomiska ställning
bör vidtagas, men anser att någon statlig utredning om skogsindustrins råvarubehov
och utvecklingsmöjligheter i övre Norrland ej f. n. är erforderlig.
Stockholm den 20 oktober 1960.
SVERIGES INDUSTRIFÖRBUND
K. Söderberg
/Ingvar A. Petzäll
Bilaga
AB Statens Skogsindustriers ekonomiska utveckling under 1950-talet
I det följande redovisas en inom Sveriges Industriförbund verkställd
granskning över AB Statens Skogsindustriers ekonomiska utveckling 1950—
1959. Till grund för redogörelsen ligger uppgifter, som hämtats från företagets
förvaltningsberättelser.
Resultatutveckling
I företagets officiella redovisning belyses dess ekonomiska resultat dels
genom redovisad bruttovinst före avskrivningar, räntor och allmänna kostnader,
dels genom redovisad nettovinst. Den sålunda angivna bruttovinsten
torde emellertid icke vara ett godtagbart mått på den industriella rörelsens
resultat, emedan avskrivningar och räntor icke fråndragits. I syfte att erhålla
ett mera rättvisande mått på rörelseresultatet har i denna analys från den
angivna bruttovinsten dragits dels kalkylmässiga avskrivningar med 3 % på
byggnaders och 10 % på maskiners brandförsäkringsvärden, dels den redovisade
neltoräntekostnaden. Vid intern resultatredovisning torde dessa procentsatser
allmänt tillämpas. I den officiella resultatredovisningen, åter, plägar
enskilda skogsindustriella företag tillämpa procentuellt sett lägre avskrivningar,
men detta är en följd av skattelagstiftningens avskrivningsregler.
Även om man i analysen av ASSI:s resultat skulle räkna med lägre av2*
— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 191
20
Statsutskottets utlåtande nr t91 år 1960
skrivningar än nyss angivits, kommer tendensen i den analyserade utvecklingen
givetvis icke att påverkas.
Med utgångspunkt från den sålunda framräknade bruttovinsten har sedan
en »verklig nettovinst» före skatter beräknats genom att de i den officiella
redovisningen angivna allmänna omkostnaderna, kostnader för forskningslaboratorium
samt pensionskostnaderna (»gemensamma kostnader») avdragits.
Då pensionskostnaderna i den officiella redovisningen visat sig
innehålla även avsättningar till pensionsstiftelser, vilka icke kan betraktas
som kostnader, har de korrigerats med hänsyn härtill.
Den sålunda beräknade bruttovinsten och nettovinsten visar följande
utveckling:
Milj. kr
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
1956 |
1957 |
1958 |
1959 |
|
Redovisad brutto-vinst............. |
23,5 |
44,9 |
11,8 |
20,1 |
33,8 |
35,5 |
32,9 |
35,8 |
33,1 |
39,9 |
Räntor (netto). .. . |
1,5 |
1,1 |
1,3 |
2,9 |
4,4 |
7,1 |
11,6 |
14,6 |
18,2 |
15,8 |
A vskri vn. kalkyl-mässiga .......... |
8,7 |
11,3 |
14,2 |
16,3 |
18,4 |
20,1 |
23,1 |
28,8 |
30,4 |
29,8 |
»Verklig brutto-vinst*............ |
13,3 |
32,5 |
— 4,7 |
0,9 |
11,0 |
8,3 |
— 1,8 |
— 9,6 |
— 15,5 |
— 5,7 |
»Gemensamma |
3,1 |
4,3 |
5,4 |
5,6 |
6,3 |
7,3 |
8,0 |
8,6 |
8,1 |
9,0 |
»Verklig nettovinst» |
10,2 |
28,2 |
— 10,1 |
— 4,7 |
4,7 |
1,0 |
— 9,8 |
— 18,2 |
— 23,6 |
— 14,7 |
Beräknad netto-vinst före inkomst-skatt ca1......... |
3,1 |
8,8 |
4,0 |
4,9 |
4,9 |
4,9 |
4,9 |
0 |
0 |
0 |
1 ASSI redovisar nettovinst efter skatt och investeringsavgift. På basis härav har nettovinsten
före inkomstskatt beräknats, varvid den senare antagits utgöra 50 % av inkomst
före skatt.
Som framgår av tabellen har den redovisade bruttovinsten under senare
delen av 1950-talet icke visat någon mer betydande stegring. Däremot har
särskilt räntekostnaden men även de kalkylmässiga avskrivningarna ökat
kraftigt. Detta har resulterat i en försämring av den »verkliga bruttovinsten».
Som synes har denna, liksom den »verkliga nettovinsten», varit
negativ under de senaste fyra åren.
De »gemensamma kostnadernas» successiva stegring har medfört att försämringen
av den »verkliga nettovinsten» blivit kraftigare än försämringen
i bruttovinsten.
Vid bedömning av vinstutvecklingen måste förändringar i lagerreserven
givetvis beaktas. Lagerreserven var under perioden 1952 t. o. m. 1955 relativt
konstant, cirka 50 milj. kr. Den minskade under åren 1956 och 1958, var
oförändrad 1957 men ökade under 1959. Detta innebär att resultatet åren
1956 och 1958 i verkligheten varit sämre än som framgår av ovanstående,
medan det år 1959 varit bättre.
De avsevärda skillnader som förekommer mellan den beräknade netto -
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
21
vinsten och den »verkliga nettovinsten» måste bero på att bolaget i sin officiella
redovisning icke gjort erforderliga avskrivningar.
Räntabilitetsutveckling
För att belysa utvecklingen av avkastningen på det i företaget arbetande
kapitalet har den »verkliga nettovinsten» ställts i relation till totalt eget kapital
inklusive dold reserv. Vidare har den »verkliga nettovinsten» före räntekostnader
ställts i relation till summan av skulder och eget kapital inklusive
dold reserv. Enligt gängse principer för intern resultatredovisning har vid
dessa beräkningar den dolda reserven definierats som skillnaden mellan
brandförsäkringsvärdena och de bokförda värdena.
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
1956 |
1957 |
1958 |
1959 |
|
Avkastning på |
6 |
10 |
—2 |
0 |
2 |
2 |
0 |
0 |
— 1 |
0 |
Avkastning på eget |
||||||||||
kapital (%)...... |
10 |
21 |
— 6 |
— 2 |
3 |
1 |
— 3 |
— 5 |
— 8 |
— 5 |
Avkastningen på det totalt arbetande kapitalet visar en klart sjunkande
tendens. Denna återspeglas även i utvecklingen av avkastningen på det egna
kapitalet och är här än mer accentuerad. Detta beror på att den procentuella
avkastningen på det totala kapitalet under så gott som samtliga år varit lägre
än den genomsnittliga räntan på det främmande kapitalet, varjämte denna
räntesats successivt stigit.
Investeringsutveckling
Enligt företagets officiella redovisning har de under olika år färdigställda
investeringarna utvecklats på följande sätt:
Milj. kr
Invester. i |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
1956 |
1957 |
1958 |
1959 |
S:a |
Sågverk.............. |
4,4 |
7,8 |
8,2 |
12,7 |
18,2 |
17,0 |
3,9 |
3,5 |
8,0 |
3,1 |
86,8 |
Massa o. papper...... |
1,1 |
10,4 |
12,9 |
8,9 |
8,8 |
2,6 |
18,1 |
57,1 |
19,9 |
9,4 |
149,2 |
Board............... |
4,5 |
6,2 |
2,9 |
4,4 |
6,5 |
2,6 |
1,5 |
— |
10,6 |
2,1 |
41,3 |
Övrigt............... |
0,6 |
1,7 |
0,2 |
1,6 |
0,5 |
1,5 |
0,8 |
9,0 |
3,8 |
1,0 |
20,7 |
Totalt |
10,6 |
26,1 |
24,2 |
27,6 |
34,0 |
23,7 |
24,3 |
69,6 |
42,3 |
15,6 |
298,0 |
Som framgår av tabellen har bolaget under perioden 1953—1955 gjort investeringar
i sågverksrörelsen med cirka 48 milj. kr. Med hänsyn till gängse
bedömningar av den framtida utvecklingen av trävarumarknaden samt sammansättningen
av virkesutfallet i Norrlands skogar, vilket berörts bl. a. i
bolagets tioårsberättelse 1952, förefaller dessa investeringar överraskande
stora. Från och med år 1956 synes också en omsvängning i bolagets investe
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
ringspolitik ha ägt rum. Den stora investeringen i »massa och papper» år
1957 på cirka 57 milj. kr. bestod huvudsakligen i utbyggnad av sulfatfabriken
i Karlsborgs Bruk till en årskapacitet av 125 000 ton samt vid
samma fabrik tillbyggnad av ett blekeri med en årskapacitet av 60 000 ton.
År 1957 investerades 9 milj. kr. i »övrigt», varav drygt 8 milj. kr. hänför
sig till fartyg.
Finansiering sutveckling
Utvecklingen av bolagets skulder och egna kapital framgår av nedanstående
sammanställning.
Milj kr
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
1956 |
1957 |
1958 |
1959 |
|
Eget kapital..... |
26,0 |
28,2 |
28,7 |
51,4 |
51,9 |
52,4 |
52,9 |
86,0 |
86,0 |
107,0 |
Långa skulder.... |
19,4 |
33,2 |
33,3 |
90,6 |
91,6 |
92,4 |
119,6 |
139,0 |
168,8 |
198,4 |
Korta skulder. . . . |
41,9 |
49,6 |
99,1 |
50,1 |
125,9 |
132,4 |
141,9 |
143,3 |
143,1 |
68,6 |
S:a skulder + eget |
87,3 |
110,9 |
161,1 |
192,1 |
269,4 |
277,2 |
314,5 |
368,3 |
397,9 |
374,0 |
Som framgår av ovanstående har det egna kapitalet ökat obetydligt under
perioden utom under åren 1953, 1957 och 1959, då bolaget tillförts nytt kapital
genom nyemissioner. Till skillnad från övriga skogsindustriella företag
har ingen nämnvärd uppsamling av vinstmedel inom företaget förekommit.
De totala skulderna har ökat kontinuerligt under hela den undersökta
perioden med undantag av år 1959, då de minskat med cirka 45 milj. kr.
Denna nedgång möjliggjordes — förutom genom en nyemission på 21 milj.
kr. — genom en minskning av varulagret. Under åren 1953 och 1959 har
uppenbarligen kortfristiga skulder utbytts mot långfristiga. Detta synes
tyda på att investeringar finansierats med kortfristigt kapital, samt att avlyftning
av dessa korta skulder skett delvis genom statens medverkan. Det
egna kapitalets andel av den totala kapitaltillgången framgår av följande
uppställning.
Eget kapital (exkl. |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
1956 |
1957 |
1958 |
1959 |
30 |
25 |
18 |
27 |
19 |
19 |
17 |
23 |
22 |
29 |
Om den dolda reserven i byggnader, maskiner, inventarier och varidager
tillägges det egna kapitalet, får motsvarande uppställning följande utseende.
Eget kapital (inkl. |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
1955 |
1956 |
1957 |
1958 |
1959 |
70 |
68 |
62 |
64 |
55 |
56 |
53 |
54 |
50 |
56 |
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
23
Den dolda reserven har även här beräknats såsom skillnaden mellan
brandförsäkringsvärdena och de bokförda värdena.
Båda tabellerna visar en fallande tendens utom de år då bolaget tillförts
nytt kapital genom nyemission. Den senare tabellen visar en starkare fallande
tendens än den förra, vilket beror på att den dolda reserven ökat relativt
mindre än det egna kapitalet och balansomslutningen. Det förefaller därför
som om den »verkliga» finansieringen med eget kapital (redovisat eget
kapital + dold reserv) utvecklats oförmånligare än vad balansräkningen
utvisar.
Relationen mellan eget och främmande kapital förefaller vara synnerligen
ogynnsam i jämförelse med vad som gäller för övriga skogsindustriella företag.
Detta gäller oavsett om dolda reserver medräknas i det egna kapitalet
eller ej.
24
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
Bilaga H
Till Riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 17 maj 1960 har Sveriges Skogsägareförbund beretts
tillfälle avgiva utlåtande över de likalydande motionerna 1:68 och 11:76 angående
Statens skogsindustriers ekonomiska ställning. Förbundet får med
anledning härav vördsamt anföra följande.
Motionerna utmynna i en hemställan att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller
dels
om att åtgärder vidtas för en översyn av bolagets ekonomiska ställning
och att denna översyn göres med biträde av fristående expertis,
dels om en allsidig och långsiktig utredning av råvarutillgångar och industriella
utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland.
Vad först det sistnämnda utredningskravet beträffar vill förbundet erinra
om den undersökning, som 1958 utfördes av Skogsindustriernas samarbetsutskott
och som finns publicerad under benämning »Skogsindustriens virkesutredning
1958». I denna utredning framläggs en prognos över den praktiskt
uttagbara virkestillgången i landet, fördelad på vissa redovisnings eller balansområden.
Genom jämförelse mellan denna tillgångsprognos och det beräknade
virkesbehovet, baserat på företagens utbyggnadsprojekt, ger utredningen
en mycket god bild av såväl det aktuella läget som de framtida
utvecklingsmöjligheterna för skogsindustrien i landets olika delar. Då därtill
kommer att Statens Skogsforskningsinstitut enligt uppgift har för avsikt
att i samarbete med Kommerskollegium följa upp denna utredning anser
förbundet att motionärernas önskemål på denna punkt redan är tillgodosett.
Vad åter Statens skogsindustriers ekonomiska ställning beträffar vill förbundet
livligt understryka motionärernas krav på en översyn, som dock, som
motionärerna framhåller, måste utföras med biträde av fristående expertis
och förutsättningslöst. Stockholm den 11 augusti 1960.
För SVERIGES SKOGSÄGAREFÖRBUND
Carl Hamilton
/ Folke Stålfelt
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960
25
Bilaga 1
Till Riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 24 maj 1960 har Kungl. Maj :t anbefallt kommittén för
näringslivets lokalisering att till Riksdagens statsutskott avgiva utlåtande
över de likalydande motionerna 1:68 och 11:76 om översyn av AB Statens
skogsindustriers ekonomiska ställning och utredning av råvarutillgångar
och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland.
Med anledning härav får kommittén, som begränsar sig till att behandla den
senare frågeställningen, anföra följande.
I direktiven till den utredning, som Kommittén för näringslivets lokalisering
har att verkställa, anför Statsrådet och chefen för Kungl. socialdepartementet
bl. a. följande: »Utredningen bör lägga fram material, som är ägnat
att från samhällsekonomiska och företagsekonomiska synpunkter belysa
förutsättningarna för näringslivets lokalisering till olika delar av landet.»
För stora delar av vårt land spelar skogsbruket och skogsindustrien en
avgörande roll i näringslivet. Kommittén måste därför bl. a. ägna virkestillgångarna
och skogsindustriens utvecklingsmöjligheter i olika delar a^
landet stor uppmärksamhet. Inte minst gäller detta övre Norrland.
Virkestillgångarna har på senare tid varit föremål för upprepade undersökningar.
För norra Sverige har awerkningsberäkningar och virkesbalanser redovisats
år 1956 av Södra Sveriges skogsindustriutredning och år 1959 av
Skogsindustriens samarbetsutskott. För enbart Norrbottens län har awerkningsberäkningar
framlagts 1956 och 1960 samt virkesbalanser 1958 och
1959.
Sedan budgetåret 1959/60 har Statens skogsforskningsinstitut anvisats
särskilda medel för att i samarbete med Kungl. Kommerskollegium och med
vissa intervaller (5 å 10 år) framlägga virkesbalanser för olika regioner.
Härigenom erhålles en fortlöpande kontroll av virkesförråd och virkesbalans.
Kommittén för näringslivets lokalisering kommer att i den utsträckning
så befinnes erforderligt taga initiativ till kompletterande eller förnyade utredningar
över virkestillgång och virkesbalans i olika delar av landet. Därjämte
avser kommittén att bl. a. utreda vissa med skogsindustriens lokalisering
sammanhängande specialfrågor.
Vid handläggningen av detta ärende har kommitténs samtliga ledamöter
deltagit.
Avskrift av denna skrivelse har tillställts Kungl. Handelsdepartementet.
Stockholm den 21 oktober 1960.
För KOMMITTÉN FÖR NÄRINGSLIVETS LOKALISERING
Manfred Näslund
/ T. Kaldin