Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av framställning angående avlöningsbestämmelserna
för hos riksdagen tillfälligt anställda
tjänstemän och av i ämnet väckt motion.

I skrivelse till bankoutskottet den 5 november 1959 har fullmäktige i riksgäldskontor
— med överlämnande av en på föranstaltande av utskottet
inom 1958 års kommitté för riksdagens personalorganisation företagen utredning
rörande avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen tillfälligt anställda
tjänstemän — hemställt att hankoutskottet måtte föreslå riksdagen
att

dels antaga vid framställningen fogade bestämmelser angående riksdagens
personalbudgetnämnd, med tillämpning från och med den 1 januari 1960,

dels godkänna av kommittén framlagt förslag till avlöningsbestämmelser
för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän;

dels ock uppdraga åt riksdagens personalbudgetnämnd att med beaktande
av vad fullmäktige anfört utreda frågan om en omläggning till ett nytt
anställnings- och avlöningssystem för hos riksdagen tillfälligt anställda
tjänstemän och att därefter till bankoutskottet inkomma med de förslag i
ämnet vartill utredningen kan ge anledning.

Efter framställning av bankoutskottet beslöt riksdagen — med bifall till
motionerna I; 610 och II: 723 — att behandlingen av förevarande framställning
från riksgäldsfullmäktige skulle uppskjutas till 1960 års riksdag.

Likaså beslöt höstriksdagen 1959 att till 1960 års riksdag uppskjuta behandlingen
av en inom första kammaren under nr 609 väckt, till konstitutionsutskottet
hänvisad motion, i vilken hemställts, att de föreskrifter om en
riksdagens personalbudgetnämnd som efter omprövning av frågan kunde
befinnas erforderliga infördes i riksdagsstadgan samt att konstitutionsutskottet
måtte utarbeta härför erforderliga författningsbestämmelser.

I en inom andra kammaren under nr 148 till årets riksdag väckt motion
hemställdes, att riksdagen måtte besluta att till höstsessionen med innevavarande
riksdag uppskjuta behandlingen av fullmäktiges i riksgäldskontoret
gjorda framställning angående avlöningsbestämmelserna för de hos riksdagen
tillfälligt anställda tjänstemännen m. m.

Vidare hade i en inom första kammaren under nr 147 väckt, till konstitutionsutskottet
hänvisad motion hemställts, att den av 1958 års kommitté
för riksdagens personalorganisation föreslagna och av fullmäktige i riksgäldskonloret
med vissa modifikationer tillstyrkta personalbudgetnämnden
icke måtte inrättas, samt att det av denna nämnds tilltänkta arbetsuppgifter,
som eventuellt anses böra anförtros ett riksdagens organ, genom bestämmelser
i riksdagsstadgan måtte uppdragas åt kanslideputerade.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960.8 samt. Nr 39

2

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

Genom beslut den 15 mars överlämnade bankoutskottet under åberopande
av § 7 i riksdagsstadgan till talmanskonferensen en inom utskottets kansli
utarbetad promemoria i ärendet, vilken i nu aktuella delar som bilaga har
fogats till detta utlåtande. Talmanskonferensen beslöt vid sammanträde
den 17 maj 1960 uppskjuta sin handläggning av ärendet till höstsessionen.
Efter framställning från bankoutskottet och med bifall till motionen II: 148
beslöt sedermera riksdagen att till höstsessionen med innevarande års riksdag
uppskjuta behandlingen av ifrågavarande framställning från fullmäktige
i riksgäldskontoret. Likaså uppsköts genom riksdagens beslut behandlingen
av de till konstitutionsutskottet hänvisade motioner, som väckts i ärendet,
till höstsessionen.

I samband med prövningen av förevarande fråga har utskottet till behandling
upptagit en till utskottet hänvisad, i andra kammaren av herrar Sehlstedt
och Munktell under nr 854 väckt motion, i vilken hemställts att riksdagen
måtte uppdraga åt författningsutredningen att utreda frågan om riksdagens
personalorganisation. Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas
till motionen.

Konstitutionsutskottet har till den del detta haft att handlägga ifrågavarande
ärende i utlåtande nr 26, under erinran om att samråd i förevarande
fråga ägt rum med bankoutskottet och med kanslideputerade, hemställt
att riksdagen måtte uppdraga åt kanslideputerade att i överensstämmelse
med vad utskottet anfört fungera som riksdagens personalnämnd. Riksdagen
har genom beslut den 30 november 1960 bifallit denna hemställan.

Talmanskonferensen, som den 23 november 1960 upptagit till behandling
förut nämnda inom bankoutskottets kansli upprättade promemoria angående
avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän,
har i skrivelse till utskottet anfört följande.

I avvaktan på slutförandet av författningsutredningens arbete torde icke
böra tillskapas något nytt organ för handläggning av riksdagens personalfrågor.
Såsom i den överlämnade promemorian framhålles bör uppgiften att
åstadkomma erforderlig samordning kunna anförtros kanslideputerade. I ett
denna dag justerat utlåtande med anledning av motionerna 1: 609/1959 av
herr Damström m. fl. och I: 147/1960 av herr Osvald har konstitutionsutskottet
hemställt, att riksdagen måtte uppdraga åt kanslideputerade att fungera
som en riksdagens personalnämnd med uppgift att bereda och samordna
frågor avseende riksdagens nu ifrågavarande befattningshavare. Talmanskonferensen
delar konstitutionsutskottets uppfattning i fråga om utvidgning
av kanslideputerades arbetsuppgifter. Ett genomförande av detta
förslag förutsätter enligt konferensens bedömande icke endast att kanslideputerade
beredes tillfälle att anlita särskild expertis utan också att deputerades
sekretariat tillföres en permanent förstärkning.

Såsom framgår av kanslideputerades bilagda yttrande (här ej bifogat)
har förhandlingar upptagits mellan deputerade och riksdagstjänstemännens
personalorganisationer angående vissa anställnings- och lönefrågor. Med
ställningstagandet till ifrågasatta smärre ändringar i de nu gällande avlöningsbestämmelserna
synes böra anstå till dess nämnda förhandlingar slutförts,
vilket beräknas ske i början av nästa år.

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

3

Utskottet

Genom konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 26
har riksdagen uttalat, att i avvaktan på slutförandet av författningsutredningens
arbete — som bl. a. kommer att beröra riksdagens arbetsformer och
i samband därmed vissa grundläggande spörsmål avseende riksdagens personalorganisation
— avgörande skäl talar för att något nytt organ ej nu tillskapas
för att bereda och samordna frågor avseende hos riksdagen tillfälligt
anställda tjänstemäns avlönings- och anställningsförhållanden. Då riksdagen
samtidigt uppdragit åt kanslideputerade att fungera som en riksdagens
personalnämnd med befogenhet att ta de initiativ till ändringar i personalorganisationen
eller delar av denna, vilka de finner av behovet påkallade,
har därmed på i huvudsak det sätt som bankoutskottet i särskild PM till talmanskonferensen
förordat riksgäldsfullmäktiges framställning i förevarande
ärende till stor del besvarats. Vissa ifrågasatta smärre ändringar i de nu
gällande avlöningsbestämmelserna skulle dock återstå att behandla. Utskottet
delar talmanskonferensens uppfattning att med ställningstagandet till
dessa ändringar synes böra anstå till dess pågående förhandlingar mellan
kanslideputerade och riksdagstjänstemännens personalorganisationer angående
vissa anställnings- och lönefrågor slutförts. Detta kan emellertid inte
beräknas ske förrän i början av nästa år. Då har dock förevarande framställning
från riksgäldsfullmäktige med hänsyn till stadgandena i RO § 58
förfallit. Genom sin initiativrätt i dessa frågor kan emellertid bankoutskottet
på nytt ta upp spörsmålet till behandling. Under ovan angivna förhållanden
finner utskottet även den i anledning av förevarande framställning, av
herrar Sehlstedt och Munktell, väckta motionen II: 854 besvarad.

Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa, att

dels förevarande den 5 november 1959 dagtecknade framställning
från riksgäldsfullmäktige,
dels ock motionen II: 854

måtte anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 29 november 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler*,
Aspling, Yngve Nilsson* och Palm; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson
i Julita, Regnéll, Agerberg*, Boija, Bengtsson i Landskrona* och Börjesson*.

* Ej närvarande vid justeringen.

4

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år t960

Bilaga

PM

angående avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen tillfälligt
anställda tjänstemän

Frågan om inrättande av en personalbudgetnämnd

Riksgäldsfullmäktige har förordat, att behandlingen av lönefrågor m. in.
lör ifrågavarande tjänstemän i möjligaste mån centraliseras och anförtros
ett särskilt organ, benämnt riksdagens personalbudgetnämnd och bestående
av tre av bankoutskottet för ett år i sänder utsedda ledamöter jämte lika
inånga supplenater; av ledamöterna föreslås två skola tillhöra riksdagen,
medan den tredje ledamoten skall särskilt företräda administrativ och löneteknisk
sakkunskap. Nämnden skall i första hand tilläggas i huvudsak de
befogenheter, som enligt avlöningsbestämmelserna för riksdagens tillfälligt
anställda tjänstemän för närvarande ankommer på kanslideputerade. I övrigt
bör nämnden vara ett riksdagens organ för rationalisering och samordning
av frågor angående de tillfälliga tjänstemännens anställnings- och avlöningsförhållanden.
Nämnden skall i sådant avseende äga att icke blott till
prövning upptaga frågor om tjänstemännens löneförmåner utan även kontinuerligt
följa behovet av tjänstemän inom riksdagens kamrar, utskott och
kansli. Fullmäktige har i anslutning härtill framlagt förslag till särskilda
bestämmelser för riksdagens personalbudgetnämnd.

Bankoutskottet hade i sina för utredningsarbetet utfärdade direktiv anfört
att en prövning skulle ske huruvida icke en förändring borde vidtagas
beträffande formerna för handläggningen av frågor rörande avlöningen till
riksdagstjänstemännen i syfte att ernå en större samordning under riksgäldsfullmäktige.
Kommitténs förslag innebär såvitt nu är i fråga i stort
sett endast den förändringen att kanslideputerades nuvarande arbetsuppgifter
i hithörande hänseenden överflyttas till ett nyinrättat organ, riksdagens
personalbudgetnämnd. Någon redogörelse för vilka arbetsuppgifter som
skulle kvarstå för kanslideputerade har icke lämnats. Uppenbarligen kan det
framlagda förslaget icke realiseras utan att vissa föreskrifter i riksdagsstadgan
ändras. Lämpligheten att nu genomföra författningsändringar av detta
slag torde starkt kunna ifrågasättas med hänsyn till att författningsutredningens
arbete alltjämt pågår; författningsutredningen har enligt vad som
uppgivits till bankoutskottets kansli för avsikt att behandla hithörande
spörsmål. Härtill kommer att den av bankoutskottet eftersträvade samordningen
utan olägenhet tills vidare bör kunna genomföras under kanslideputerades
ledning. Härför krävs icke någon ändring av författningsbestämmelserna.
Däremot torde kanslideputerades sekretariat böra tillföras löneteknisk
expertis, exempelvis från riksgäldskontoret. Under förutsättning
att någon erinran häremot icke framkommer torde bankoutskottet vara berett
verka för en lösning av samordningsfrågorna på detta sätt. Frågan huruvida
behov kan föreligga av mera genomgripande organisatoriska förändringar
torde i så fall lämpligen få bedömas när författningsutredningens arbete
avslutats.

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

5

Frågan om ändringar i avlöningsbestämmelserna

Kommittén har funnit erforderligt föreslå vissa smärre ändringar i de
gällande avlöningsbestämmelserna, vilka ändringsförslag tillstyrkts av riksgäldsfullmäktige.

Kommittén liar på anfört skäl förordat att kanslibiträdestjänsterna nu
bör helt avvecklas. Kamrarnas och utskottens behov av skrivhjälp torde enligt
kommitténs mening i fortsättningen, liksom hittills i viss utsträckning
skett, böra i samtliga fall tillgodoses centralt genom den under riksdagens
ekonomibyrå sorterande skrivbyrån, vilket synes kommittén innebära den
mest rationella och ändamålsenliga anordningen. Från skrivbyrån borde vid
behov personal kunna avdelas för eller placeras till tjänstgöring inom kammar-
eller utskottskansli under belastningsperioder eller när så eljest anses
påkallat. Även om praktiska skäl talar för att den av kommittén förordade
ändringen snarast genomföres, anser utskottet att med ändringen bör kunna
anstå till nästkommande års riksdag, varigenom kanslideputerade får till1
allé att företaga de ytterligare utredningar som kan erfordras.

Frågan om eventuellt ändrad tjänstebenämning för vissa hithörande befattningshavare
har ägnats uppmärksamhet av kommittén. Härvid har kommittén
funnit, att benämningen »notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål»,
eller, något förkortat, »notarie med sekreterargöromål» är alltför
omständlig och otidsenlig. Mera adekvata och strikta benämningar för ifrågavarande
befattningshavare synes vara beträffande statsutskottet »avdelningssekreterare»
och beträffande övriga utskott »biträdande sekreterare»,
vilka benämningar kommittén därför vill föreslå. Vad benämningen »stomnotarie»
beträffar, så har denna visserligen gammal hävd, men icke desto
mindre torde denna benämning framstå såsom obegriplig för andra än de
initierade. Kommittén anser därför att benämningen, såsom föreslagits av
Riksdagstjänstemännens förening, bör slopas såsom en närmare bestämning
till notarietiteln i kamrarna. Något hinder mot att nu genomföra de av
kommittén föreslagna ändringarna beträffande tjänstebenämningarna synes
icke föreligga.

Kommittén har vidare föreslagit att i 3 § punkten 2 avlöningsbestämmelserna,
som avser tilläggsarvoden i vissa fall, göres hänvisning till såväl 1 §
som 2 §, vilket står i överensstämmelse med avsikten med bestämmelsen,
ehuru detta av förbiseende icke kommit till uttryck vid de år 1955 genomförda
ändringarna i bestämmelserna (bankoutskottets uti. nr 34/1955). Detta
ändringsförslag synes nu böra genomföras.

Kommittén har ytterligare föreslagit den formella ändringen att tjänstemännen
medgives resa i första klass i stället för andra klass, eftersom första
klass numera motsvarar andra klass vid tiden för tillkomsten av 4 § år
1951. Även denna ändring bör nu företagas.

I anledning av vad kommittén uttalat rörande s. k. eftertjänstgöring synes
skäl föreligga för bankoutskottet att föreslå ändring i 5 § 2 stycket av avlöningsbestämmelserna
av innebörd, att tjänstgöringstiden efter dagen för
sista kammarplenum icke får utsträckas längre än som efter kanslideputerades
bedömande prövas oundgängligen erforderligt med hänsyn till omständigheterna.
Det torde i detta sammanhang böra erinras om att vederbörande
riksdagsorgan redan för närvarande har sig ålagt att kontinuerligt
följa frågan om behovet av tjänstemän och att successivt minska tjänstemännens
antal om och när så kan ske. Som regel torde behovet vara större
under en vårsession än under en höstsession, och i vissa fall torde vidare
en minskning av tjänstemännens antal kunna ske före riksdagssessionens
slut. Redan för närvarande kan således eftertjänstgöring inte ifrågakomma

6

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

annat än då detta med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall befinnes
påkallat.

Beträffande semesterersättningen torde icke nu erfordras annan författningsändring
än att 26 :e lönegraden utbytes mot 20 :e lönegraden i 6 § 3
stycket, vilken ändring är av formell natur.

Förslag till ändring av avlöningsbestämmelserna, avsedda att träda i kraft
med tillämpning från och med 1 januari 1960, bilägges (här ej bifogat).

Stockholm i bankoutskottets kansli den 5 februari 1960

Sven Gerentz
Bankoutskottets sekreterare

601941 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag