Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret
angående omorganisation av riksdagens
ekonomibyrå.

Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse till bankoutskottet den 20 oktober 1960
på grundval av en av statens organisationsnämnd verkställd organisationsundersökning
framlagt ett förslag till omorganisation av riksdagens ekonomibyrå,
såvitt avser den egentliga kontorsorganisationen. Vaktmästare- och
maskinpersonalen i rikdagshuset berörs sålunda icke av förslaget. Skrivelsen
har såsom bilaga fogats till detta utlåtande. Av statens organisationsnämnd
avgiven rapport rörande översyn av riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås
organisation finns tryckt som bilaga vid utskottets utlåtande
nr 24 till innevarande riksdag, vari å sidorna 27—28, 30-—31, 35—37 samt
41 f frågor berörande nu förevarande omorganisation behandlas. Utskottet
får hänvisa till denna framställning.

Enligt det framlagda förslaget skulle en överflyttning av en del arbetsuppgifter
— bl. a. vissa avlöningsärenden — ske från ekonomibyrån till riksgäldskontoret.
Därigenom skulle indragning av en tjänst vid ekonomibyrån
bli möjlig. Det förutsättes dock att byrån under toppbelastning skall få
erforderlig personalförstärkning från riksgäldskontoret. Beträffande tjänsteställningen
för chefen för ekonomibyrån hade denna av organisationsnämnden
föreslagits sänkt från lönegrad B 1 till A 24. Fullmäktige har dock
funnit goda skäl tala för en högre lönegradsplacering av tjänsten. Ett slutligt
ställningstagande till denna fråga har fullmäktige ansett lämpligen böra
anstå i avvaktan på författningsutredningens väntade förslag. Någon ändring
i fråga om chefstjänstens lönegradsplacering föreslås därför icke för närvarande.
Byråchefstjänsten föreslås emellertid skola tills vidare liksom hittills
uppehållas med vikariatslöneförordnande. Nyssnämnda indragning av
en tjänst skulle avse e. o. förste revisorstjänsten i A 21. De arbetsuppgifter
som nu åvilar denna tjänst skulle efter omorganisationen handhavas av
revisorstjänsten i A 19. Beträffande personalorganisationen i övrigt på ekonomibyrån
föreslås uppflyttning av kontorsskrivartjänsten i A 10 till förste
kontorsskrivartjänst i A 12, varjämte permanent behov ansetts föreligga av
ett kontorsbiträde i A 5. Samtliga i organisationen ingående tjänster föreslås
skola vara ordinarie.

Ett genomförande av den föreslagna omorganisationen av riksdagens ekonomibyrå
har beräknats medföra en årlig besparing av ca 16 000 kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 saml. Nr 38

2

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Den nya organisationen föreslås skola tråda i tillämpning den 1 januari
1961.

Över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från lönenämnden
för riksdagens verk, som anfört att fullmäktiges förslag icke givit nämnden
anledning till erinran. En gentemot övriga ledamöters i lönenämnden uppfattning
avvikande mening har anförts av ledamoten Garén. Denne har beträffande
chefstjänstens lönegradsplacering ansett att tjänsten redan nu bör
slutgiltigt placeras i Bo 1. Garén har vidare ansett att den i nuvarande personalorganisation
ingående förste revisorstjänsten i A 21, som enligt förslaget
skall indragas och ersättas med en revisor i Ao 19, bör bibehållas och
ordinariesättas, varvid det till ifrågavarande tjänsteman från riksdagen utgående
särskilda arvodet bör reduceras med sådant belopp, att vederbörandes
sammanlagda avlöningsförmåner komma att motsvara fullmäktiges förslag
till avlöningsförmåner.

I skrivelse till utskottet har riksgäldstjänstemännens förening anfört vissa
synpunkter på det föreliggande omorganisationsförslaget och hemställer att
byråchefstjänsten tillsättes med ordinarie innehavare från och med år 1961
samt att en tjänst som förste revisor i Ao 21 inrättas, varvid en revisorstjänst
i Ao 19 utgår ur förslaget. Skulle detta förslag icke bifallas hemställer
föreningen alternativt att om byråchefens vikariatslöneförordnande förlänges
även det nuvarande vikariatslöneförordnandet i A 21 bibehålies.

Utskottet

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 24 till innevarande års riksdag
angående omorganisation av riksgäldskontoret omnämnde utskottet att i
det förslag till omorganisation som framlagts av fullmäktige i riksgäldskontoret
icke upptagits frågan om riksdagens ekonomibyrås organisation. Såsom
skäl därför hade fullmäktige åberopat en skrivelse från statens organisationsnämnd
den 28 mars 1960, i vilken nämnden bl. a. under hänvisning
till författningsutredningens pågående arbete funnit att byråns organisation
med de av riksdagen och fullmäktige inrättade tjänsterna borde tills vidare
bibehållas. I anledning därav uttalade utskottet att en omorganisation av
ekonomibyrån emellertid icke syntes böra anstå längre än till ingången av
1961. Till följd därav har fullmäktige framlagt förevarande förslag till
omorganisation av riksdagens ekonomibyrå att gälla från 1 januari 1961.

Utskottet finner den föreslagna överflyttningen av vissa arbetsuppgifter
från ekonomibyrån till riksgäldskontoret väl motiverad. Beträffande de förändringar
i personal- och tjänsteförhållanden, som till viss del har samband
med denna överflyttning vill dock utskottet förorda viss ändring i fullmäktiges
förslag. I avvaktan på den omreglering av tjänsteförhållandena som
möjligen kan föranledas av författningsutredningens väntade förslag har
fullmäktige föreslagit att byråchefstjänsten vid ekonomibyrån tills vidare

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

3

bör uppehållas med vikariatslöneförordnande. Samma skäl talar, enligt utskottets
mening, för att förste revisorstjänsten i A 21 bibehålies och att
denna tjänst liksom för närvarande tills vidare uppehälles med vikariatslöneförordnande.
Förslaget i övrigt föranleder icke någon erinran från utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte

dels med av utskottet ovan förordade ändring godkänna
av fullmäktige framlagt förslag till omorganisation av riksdagens
ekonomibyrå, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari

• 1961, ■aoUnuwo

dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att
vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna
för riksdagens ekonomibyrå, som påkallas av ifrågavarande
på nämnda sätt ändrade organisationsförslag.

Stockholm den 29 november 1960.

•i? ''!! ! .»;}?=;■.

På bankoutskottets vägnar:

jmifiov.hi i ii v t , ,iv ’ U:r '' “ ■ ! . 1 j] ■ ; ; : .. iIij*. ;

+ ir , K. G. EWERLÖF

'' fkf.i ; '' ... r- ,■ ■dnr }•«: J

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler*,
Nils Theodor Larsson*, Aspling, Nilsson, Yngve*, och Palm.

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson
i Julita, Regnéll, Agerberg*, Adamsson, Boija och Börjesson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 38

4

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Bilaga

Till Riksdagens bankoutskott

I skrivelse till bankoutskottet den 31 mars 1960 framlade fullmäktige i
riksgäldskontoret på grundval av en av statens organisationsnämnd verkställd
undersökning förslag till omorganisation av riksgäldskontoret, vilket
förslag tillstyrktes av utskottet i utlåtande nr 24 och bifölls av riksdagen.

Organisationsnämndens undersökningar hade jämväl omfattat riksdagens
ekonomibyrå, och förslag till omorganisation även av denna byrå hade framlagts
av nämnden1 2. Fullmäktige hade emellertid under hänvisning bl. a. till
författningsutredningens pågående arbete ansett att byråns organisation
borde tills vidare bibehållas.

Vid sin behandling av förevarande ärende framhöll bankoutskottet, att en
omorganisation av riksdagens ekonomibyrå såvitt utskottet kunnat finna
icke borde anstå längre än till ingången av år 1961, och utskottet sade sig
därför förvänta, att förslag i ämnet framlades av fullmäktige under hösten
1960. Dessa utskottets uttalanden godkändes av riksdagen.

Med anledning härav får fullmäktige härmed, efter verkställd utredning
i ärendet, framlägga förslag till omorganisation av riksdagens ekonomibyrå.
Förslaget, som delgivits vederbörande personalorganisation i riksgäldskontoret,
bygger på de ingående organisationsundersökningar av byrån och dess
arbete, som under år 1959 verkställts av statens organisationsnämnd och
vars resultat redovisats i en den 13 januari 1960 dagtecknad »Rapport rörande
översyn av riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås organisation»,
tryckt såsom bilaga 2 till bankoutskottets ovannämnda utlåtande nr,
24/1960.

Rapporten innefattar såvitt angår riksdagens ekonomibvrå dels en kortfattad
redogörelse för byråns nuvarande organisation och arbetsuppgifter
(Bil. A1), dels ock på nämndens undersökningar grundade förslag till omorganisation
av ekonomibyrån. I sistnämnda hänseende anförde organisationsnämnden
följande.

»Riksdagens ekonomibyrå

Undersökningen har i första hand inriktats på vad som i översikten över
den nuvarande organisationen kallats ekonomibyråns kontor. Vidare har avgränsningsproblemen
rörande ekonomibyråns kompetens i förhållande till
talmanskonferensen, kanslideputerade, utskottssekreterarna m. fl. icke ansetts
ingå i uppdraget. Vissa av dessa problem har tagits upp av 1958 års
kommitté för riksdagens personalorganisation i ett den 2 juli 1959 avlämnat

1 Här och i det följande avses närmast vad organisationsnämnden kallar »ekonomibyråns
kontor*. Någon ändring beträffande vaktmästar- och maskinpersonalen har icke ifragasatts av
nämnden.

2 Denna och i det följande omnämnda bilagor har här ej bifogats. De ingår i den bilaga 2 som
är fogad till bankoutskottets utlåtande nr 24 till innevarande riksdag.

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

5

betänkande. Kommittén föreslår att behandlingen av vissa personalfrågor
avseende hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän centraliseras till en
riksdagens personalbudgetnämnd. Betänkandet har ej slutbehandlats, men
det synes icke sannolikt att kommitténs tanke att låta chefen för ekonomibyrån
vara sekreterare i nämnden kommer att realiseras.

För organisationsnämndens undersökning har därför utgångspunkten
varit, att de eventuella förändringarna i riksdagens personalorganisation
inte kommer att i någon väsentlig mån påverka ekonomibyråns ställning och
uppgifter.

Arbetet inom byrån uppvisar betydande växlingar under året, eftersom
arbetsuppgifterna så nära anknyter till riksdagsarbetet. De är dessutom företrädesvis
av den karaktären, att de måste utföras utan dröjsmål. Den ojämna
belastningen gör arbetskraftbehovet förhållandevis svårbedömt. Då riksdagsarbetet
i flera avseenden är beroende av uppgjorda tidsscheman kan
emellertid många av ekonomibyråns arbetstoppar förutses. Det torde för
ekonomibyrån liksom för riksgäldskontoret — enligt vad tidigare anförts
i denna rapport — vara lämpligt att fastställa en minimiorganisation och
låta belastningstopparna enligt särskild plan utjämnas med hjälp av personal
från riksgäldskontorets kanslibyrå.

Arbetet med uträkning och granskning av arvoden, löner och pensioner
bör, som förut nämnts1 * i sin helhet överflyttas till riksgäldskontoret.

Vid undersökningarna har från nämndens sida under hand föreslagits
slopande av den detaljerade statistiken över riksdagstrycket. Denna förändring
har redan vidtagits, vilket inneburit en icke obetydlig minskning av de
arbetsuppgifter som ålegat kontorsskrivaren.

Centraliseringen av arbetet med avlöningar m. m. till riksgäldskontoret
medför en relativt betydande minskning av arbetskraftbehovet för ekonomibyråns
kontor. En tjänsteman i lönegrad A 19 (vikariatslön) — som egentligen
innehar tjänst i A 17 i riksgäldskontoret — är f. n. ansvarig för ifrågavarande
arbetsuppgifter. Därjämte tages ett kontorsbiträde i lönegrad A 5
till cirka tre fjärdedelar i anspråk för avlöningsarbetet. Kontorsbiträdet har
i övrigt huvudsakligen skrivarbete. Denna kontorsbiträdestjänst föreslås utgå
i likhet med nämnda tjänst i lönegrad A 19. Skrivarbetet torde kunna överlåtas
på skrivbyrån medan kontorsskrivaren övertager återstående smärre
biträdesgöromål.

Personalbehovet på riksdagens ekonomibyrås kontor kan med de uppräknade
förändringarna uppskattas till normalt tre tjänstemän. En av dessa
skall vara närmaste chef för ekonomibyrån i dess helhet, en skall sköta de
administrativa uppgifterna beträffande riksdagstrycket och utföra viss räkningsgranskning
samt en slutligen skall handha kontakten med riksdagsledamöterna,
granska vissa räkningar och sköta byråns löpande kontorsgöromål.
Förslag till närmare fördelning av arbetsuppgifterna återfinnes i bilaga D2.

Ifrågavarande tjänster föreslås lönegradsplacerade enligt följande:

1 byrådirektör A 24
1 revisor A 19
1 kontorsskrivare A 10

Vid bedömningen av lönegradsplaceringen för chefen för ekonomibyrån
bör beaktas, att dennes befogenheter är relativt begränsade och att den be -

1 Se Bilaga B (här ej bifogad).

’ Bilaga C till denna skrivelse (här ej bifogad).

6

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

slutande funktionen i de flesta fall utövas av dels riksgäldskontoret och fullmäktige,
dels talmännen och kanslideputerade. Hans huvudsakliga arbetsuppgifter
omfattar tre skilda områden. För det första ansvarar han för vården
av riksdagshuset, vilket innebär en direkt fastighetsförvaltande funktion,
såsom kontakt med entreprenadfirmor samt övervakande av reparations-
m. fl. arbetens utförande. Beslut om större arbeten fattas av riksgäldsfullmäktige.
Det andra arbetsområdet avser ansvaret för ekonomibyråns
åligganden vad gäller riksdagstrycket. För det tredje fyller chefen för byrån
den allmänna uppgiften som ledare för byråns personal. Den direkta arbetsledningen
beträffande huvudparten av de anställda utövas emellertid av
dels övervaktmästaren, dels maskinmästaren.

Dessa arbetsuppgifter torde, i den mån jämförelser kan göras med statsförvaltningen
i övrigt, ungefärligen motsvara den här föreslagna lönegräden.

Förslaget innebär alltså en sänkning från byråchef till byrådirektör. Detta
motiveras dels av här antydda kvalitativa aspekter, dels av att den föreslagna
överflyttningen av avlönings- och pensionsgöromål från ekonomibyrån
till riksgäldskontoret påverkar chefens ansvarsvolym.

Den föreslagna revisorstjänsten motsvarar i stort sett den tjänst som f. n.
uppehälles i lönegrad A 21. En återgång till tjänstens ordinarie grad, A 19,
synes befogad, med hänsyn till dels arbetsuppgifternas karaktär, dels att
motivet till den år 1956 företagna höjningen till lönegrad Ae 21, nämligen
skillnaden i löneställning mellan byråchefen och hans närmaste man, bortfaller
med här föreliggande förslag rörande chefens lönegrad.

Beträffande kontorsskrivartjänsten innebär förslaget ingen förändring i
lönegradshänseende.»

Riksdagens ekonomibyrå är enligt reglementet för riksgäldskontoret underställd
riksgäldsfullmäktige, och riksgäldsdirektören är chef för såväl
riksgäldskontoret som ekonomibyrån. I övrigt är denna byrå i organisatoriskt
hänseende en relativt självständig enhet. Organisationsnämnden har för sin
del icke närmare berört frågan om ekonomibyråns organisatoriska ställning;
nämnden har emellertid vid sina undersökningar utgått från att ev. förändringar
i riksdagens personalorganisation icke kommer att i någon väsentlig
mån påverka ekonomibyråns ställning och uppgifter.

Utmärkande för den verksamhet, ekonomibyrån har att ombesörja, är de
betydande växlingar i arbetsbelastningen, som är en följd av den nära anknytningen
till riksdagsarbetet. Under riksdagssessionerna står byrån fortlöpande
i kontakt med kamrarnas sekretariat och riksdagsutskottens kanslier,
främst när det gäller tryckningen av motioner och utskottsutlåtanden
men även i ärenden rörande arbetslokalerna, vartill kommer uträkningen av
avlöningar till riksdagens personal. De enskilda riksdagsmännen anlitar byrån
i frågor rörande arvoden och reseersättningar m. m. Byrån fyller sålunda
ett permanent behov som ett kontor för riksdagens ekonomiska angelägenheter,
och detta kontor bör därför lämpligen även i fortsättningen ligga i
riksdagshuset.

Ett alternativ till den nuvarande organisationsformen med byrån under -

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

7

ställd riksgäldsfullmäktige vore att bygga ut byrån till ett helt självständigt
ämbetsverk under en särskild styrelse och med de personalresurser, däri
inräknat reservpersonal för sjukdomsfall och semestrar etc., som skulle
erfordras för att tillgodose behovet även under perioder av toppbelastning.
En sådan anordning skulle emellertid, med tanke på att erforderlig löne- och
annan expertis liksom även reservpersonal för uppkommande behov kan
ställas till förfogande av riksgäldskontoret, innebära en mindre rationell och
tillika onödigt kostsam organisation. Ett inlemmande av ekonomibyrån i
riksgäldskontoret skulle då snarare framstå som en mer rationell anordning.
Organisationsnämnden har i viss utsträckning beaktat detta genom sitt förslag
om centralisering till riksgäldskontoret (kanslibyråns personalsektion)
av ekonomibyråns arbete med uträkning och granskning av arvoden, löner
och pensioner. Detta förslag måste anses ändamålsenligt med hänsyn till
den expertis på området, som finnes inom riksgäldskontoret och vilken redan
nu betjänar samtliga riksdagens verk med undantag av riksbanken.

Vid övervägande av förevarande spörsmål har fullmäktige kommit till
<ien uppfattningen, att ekonomibyrån bör bibehålla sin hittillsvarande ställning
i organisatoriskt hänseende såsom ett med riksgäldskontoret sidoordnat
organ under riksgäldsdirektören och riksgäldsfullmäktige. Denna organisationsform
har fungerat tillfredsställande sedan dess tillkomst år 1947
och visat sig lämplig bl. a. därigenom att byrån kunnat vid förefallande behov,
särskilt under pågående riksdagssession, påräkna erforderlig personalförstärkning
från riksgäldskontoret. Effekten härav har sålunda blivit i
stort sett densamma som om byrån ingått i riksgäldskontoret, och en onödig
utökning av byråns organisation har kunnat undvikas. Byrån torde således
även i fortsättningen i enlighet med organisationsnämndens förslag kunna
organiseras med ett relativt ringa antal fast anställda tjänstemän.

Organisationsnämndens förslag beträffande riksdagens ekonomibyrå bör
ses och bedömas i sitt sammanhang med den nyligen genomförda omorganisationen
av riksgäldskontoret och syftar i likhet med denna att tillgodose
de rationaliserings- och besparingssynpunkter, som nämnden i enlighet med
givna direktiv haft att beakta. En del av dessa förslag har, såsom framgår av
organisationsnämndens rapport, redan blivit genomförda. Det återstår nu
närmast att taga ställning till frågan om överflyttning till riksgäldskontoret
av vissa avlöningsärenden m.m., nämligen främst granskningen av arvodena
till riksdagens ledamöter och uträkning och kontroll av avlöningar till riksdagens
kanslipersonal samt därmed sammanhängande arbetsrutiner. Härigenom
skulle en för närvarande på ekonomibyrån helårsanställd tjänsteman
kunna frigöras för arbete inom riksgäldskontoret (se nedan). Då ifrågavarande
förslag får anses väl motiverat, ansluter sig fullmäktige till detsamma.
Härvid vill fullmäktige särskilt understryka, att den föreslagna indragningen
icke kommer att minska den service, som ekonomibyrån hittills

8

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

kunnat tillhandahålla riksdagsmännen och riksdagens organ, i det att i
fortsättningen denna service kommer att upprätthållas av byråns övriga
tjänstemän, vilka såsom redan nämnts vid toppbelastning under riksdagstid
skulle förstärkas av personal från riksgäldskontoret. Att märka är vidare,
att ärenden rörande riksdagsmännens reseräkningar även i fortsättningen
kommer att handläggas på ekonomibyrån av en särskild tjänsteman. Vidare
torde liksom för närvarande vid behov en riksdagsvaktmästare kunna inkallas
för tjänstgöring som kontorist för att biträda vid granskningen av
reseräkningar ävensom tryckeriräkningar.

Den nyssnämnda centraliseringen av vissa av ekonomibyråns arbetsuppgifter
till riksgäldskontoret skulle såsom ovan antytts medföra en minskning
av arbetskraftbehovet för ekonomibyrån, vilket jämte vissa andra av
nämnden föreslagna rationaliseringsåtgärder föranlett nämnden till en omprövning
av såväl löneställningen för byråchefen och hans närmaste man som
personalbehovet över huvud på byrån. Nämnden uppskattar detta behov
till normalt tre tjänstemän. En av dessa skulle enligt nämndens förslag vara
chef för ekonomibyrån i dess helhet med placering i byrådirektörsgrad
(A 24), en tjänsteman -— revisor i lönegraden A 19 — skulle sköta de administrativa
uppgifterna beträffande riksdagstrycket och utföra viss räkningsgranskning,
medan slutligen en tjänsteman — kontorsskrivare i lönegraden
A 10 — skulle handha kontakten med riksdagsledamöterna, granska reseräkningar
och vissa andra räkningar samt sköta byråns löpande kontorsgöromål;
de egentliga skrivgöromålen förutsättes skola utföras på skrivbyrån.
Ur den nuvarande organisationen skulle alltså utgå en förste revisor
(A 21). Förslag till närmare fördelning av arbetsuppgifterna mellan förstnämnda
tre tjänstemän har lämnats i organisationsnämndens rapport (se
Bil. C till denna promemoria; här ej bifogad).

Löneställningen för byråns högre tjänstemän — chefen för byrån och
hans närmaste man — har med hänsyn tagen till de föreslagna rationaliseringsåtgärderna
av organisationsnämnden avvägts i jämförelse med lönegradsplaceringen
för motsvarande tjänster i riksgäldskontoret och i statsförvaltningen
i övrigt och även med hänsynstagande till arbetsuppgifternas
art och omfattning. Vid denna avvägning torde nämnden bl. a. ha beaktat,
att samtliga tre kvarvarande byråchefstjänster i riksgäldskontoret ålagts en
väsentligt utökad arbetsbörda och därmed ökat ansvar, medan chefen för
ekonomibyrån skulle få en något minskad ansvarsvolym. Vid nämndens
bedömande av lönegradsplaceringen för ekonomibyråns chef torde jämväl
ha inverkat, att alla viktigare avgöranden beträffande riksdagshusets skötsel
träffas av riksgäldsdirektören respektive riksgäldsfullmäktige, vilka även
har att ombesörja utredningar av större omfattning, som berör ekonomibvråns
verksamhetsområde, ävensom avge remissyttranden och framlägga
förslag i förekommande frågor av större vikt. Vidare kan i detta sammanhang
nämnas, att byggnadsstyrelsen i viss utsträckning och alltid då det

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

9

gäller större ombyggnadsarbeten av riksgäldskontoret anlitas i frågor rörande
riksdagshuset. Sedd mot denna bakgrund och med hänsyn till den begränsning
av ansvarsvolymen, som ett genomförande av organisationsnämdens
förslag skulle innebära för byråns chef, är det i och för sig förståeligt,
att nämnden föreslagit en sänkning av tjänsten till 24 :e lönegraden med
tj änstebenämningen byrådirektör.

Organisationsnämndens undersökningar har, såsom redan nämnts, i det
närmaste helt inriktats på ekonomibyråns kontorsorganisation. När det gäller
frågan om lönegradsplaceringen för byråns chef bör det därför starkare än
vad som skett i organisationsnämndens rapport framhållas, att denne utom
kontorsorganisationen under sig har en omfattande personalstyrka med
mycket skiftande arbetsuppgifter, nämligen vaktmästare, maskinpersonal
och reparatörer, korrekturläsare,1 skrivbiträden på skrivbyrån samt städerskor
och tillfällig personal, framför allt port- och läktarvakter. Att utöva
chefskapet för alla dessa kategorier av tjänstemän och övriga anställda
måste, särskilt under riksdagssessionerna, anses innebära ett ansvarsfullt
och maktpåliggande uppdrag, låt vara att den direkta arbetsledningen i vissa
fall utövas av särskilda befattningshavare. Med hänsyn till det nu anförda
och med beaktande jämväl i övrigt av den relativt självständiga ställning,
som chefen för ekonomibyrån intager, anser fullmäktige goda skäl tala för
en högre lönegradsplacering av tjänsten än den av organisationsnämnden
föreslagna. Ett slutligt ställningstagande till denna fråga torde emellertid
lämpligen böra anstå i avvaktan på författningsutredningens väntade förslag.
Någon ändring i fråga om chefstjänstens lönegradsplacering torde därför
för närvarande icke böra ifrågakomma.

Vad angår den föreslagna löneställningen för byråchefens närmaste man
-— revisor i A 19 — får denna anses stå i överensstämmelse med de normer,
som tillämpas inom riksgäldskontoret och statsförvaltningen i övrigt, och
bör sålunda godtagas. I egenskap av biträdande föreståndare för tryckeriavdelning
under riksdagssessionerna uppbär ifrågavarande tjänsteman ett
särskilt arvode från riksdagen, vilket närmast utgör ersättning för det
arbete, som påkallas efter den ordinarie tjänstgöringstidens slut. Organisationsnämnden
synes ha tänkt sig att detta arvode skulle efter en omläggning
av arbetstiden för den nämnda tjänstemannen kunna bortfalla. Även efter
en omläggning måste man emellertid räkna med viss övertidstjänstgöring
för biträdande tryckeriföreståndaren. Med hänsyn härtill torde någon förändring
av nuvarande anordning icke böra ske.

Vad kontorsskrivartjänstcn beträffar torde med hänsyn tagen till de relativt
kvalificerade och självständiga arbetsuppgifter, som skulle komma att
åvila denna tjänst, en uppflyttning av tjänsten till 12:e lönegraden (förste
kontorsskrivare) få anses motiverad.

1 Korrekturläsarna sorterar närmast under tryckeriavdelningen inom riksdagens kansli; ekonomibyråns
chef är föreståndare för denna avdelning.

10

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Vad slutligen beträffar nämndens förslag om indragning av kontorsbiträdet
på ekonomibyrån, anser sig fullmäktige ej kunna tillstyrka detsamma, då
permanent behov av detta biträde visat sig föreligga.

Nedanstående tablå utvisar ekonomibyråns (»kontorets») personalorganisation
enligt förevarande förslag i jämförelse med nuvarande — faktiska
— organisation.

Lönegrad

Tjänstebenämning

Nuv. perso-nalorganisa-tion 1/1 1960

Föreslagen

personal-

organisation

Ökning +
minskning —

Bl Byråchef...........

1

1

'' _

A21 Förste revisor ......

1

—

—1

A19 Revisor ............

1

1

■ -

A12 Förste kontorsskrivare

—-

1

+ 1

A10 Kontorsskrivare ....

1

—

—1

A5 Kontorsbiträde .....

1

1

—

5

4

—1

Samtliga de i organisationen ingående tjänsterna torde böra vara ordinarie
och i enlighet härmed uppföras i personalförteckning för ekonomibyrån.
Byråchefstjänsten torde dock tills vidare liksom hittills böra uppehållas med
vikariatslöneförordnande. Så länge innehavaren av den i nuvarande personalorganisation
ingående ordinarie revisor stjänsten uppehåller förordnande
såsom chef för ekonomibyrån, bör denna revisor stjänst vara vakant.

Nedanstående tablå utvisar personalförteckningen enligt den föreslagna
organisationen i jämförelse med nuvarande personalförteckning.

Lönegrad

Tjänstebenämning

Gällande

personal-

förteckning

Förslag till
ny personal-förteckning

ökning +
minskning -—•

Bol Byråchef..........

1

1

_

Ao 19 Revisor...........

1

l1

—

Aol2 Förste kont.-skrivare

—

1

+ 1

AolO Kontorsskrivare ....

1

—

—1

Ao5 Kontorsbiträde.....

—

1

+ 1

3

4

+ 1

1 Härtill kommer en vakant revisorstjänst.

Det här framlagda förslaget till omorganisation av riksdagens ekonoinibyrå
kan beräknas medföra viss besparing, som dock torde begränsa sig till
ca 16 000 kronor. Det bör emellertid här anmärkas, att redan tidigare i samband
med byråchefen Sandins avgång med pension från och med den 1 maj
1959 genom indragning av en extra revisor åstadkommits en besparing på
omkring 25 000 kronor.

Förslaget torde lämpligen böra träda i tillämpning från och med årsskiftet
den 1 januari 1961. På fullmäktige bör ankomma att ombesörja alla åtgärder,
som kan erfordras för förslagets genomförande vid angivna tidpunkt.

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

11

Slutligen må nämnas, att olika personalgrupper vid ekonomibyrån — här
avses ekonomibyrån i sin helhet, alltså icke enbart kontorsorganisationen —
i skrivelser av den 11 oktober 1960 gjort framställningar om lönegradsuppflyttningar
för vissa befattningshavare. Då dessa framställningar får anses
åsyfta en begränsad tjänsteförteckningsrevision, torde de lämpligen, efter
att ha gjorts till föremål för en särskild utredning, böra upptagas till behandling
i annat sammanhang.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande och vice
ordförande samt herrar Pettersson, Andersson och Fredriksson ävensom
riksgäldsdirektören.

Stockholm den 20 oktober 1960

På fullmäktiges vägnar:

GÖSTA RENLUND

/ Torsten Bjerlöw