Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning
angående firandet av representationsreformens
100-års jubileum.

Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse den 17 oktober 1960 tillstyrkt ett
av kommittén för firandet av representationsreformens 100-årsjubileum i
skrivelse till fullmäktige, vilken som bilaga fogats till detta utlåtande,
framlagt publikationsprogram. Detta program innefattar utgivningen av
historiska och statsvetenskapliga verk rörande den politiska utvecklingen
1866—1965, parlamentarismens utveckling, tvåkammarsystemets funktion
och riksdagens arbetsformer samt av en bibliografi över skrifter rörande
riksdagen ävensom av register till verket »Sveriges riksdag» och till skrifter
i samband med representationsreformens 100-årsjubileum och regeringsformens
150-årsjubileum. Kostnaderna härför har beräknats till 185 000
kronor, vartill kommer tryckningskostnader på i runt tal 100 000 kronor.
Det har ansetts till fyllest, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas
första gången i riksstaten för budgetåret 1961/62. I likhet med kommittén
anser fullmäktige, att ett vid 1954 års riksdag motionsvis väckt förslag
om utgivande av ett biografiskt verk om riksdagens ledamöter icke bör
genomföras i nuvarande läge.

Över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från talmanskonferensen
som i skrivelse den 23 november 1960 meddelat att då ifråea O varande

ärende »företogs till behandling beslöt konferensen tillstyrka bifall
till den föreliggande framställningen».

Utskottet

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till vad kommittén i skilda
hänseenden föreslagit. I sin skrivelse omnämner kommittén sin avsikt att
avlämna årsberättelser, vari kostnaderna närmare redovisas, och att i samband
därmed för riksdagen snarast anmäla, om förskjutningar i de beräknade
kostnaderna synes inträda av sådan storlek, att den totala utgiften
icke kan hållas inom den angivna ramen. Utskottet vill understryka angelägenheten
av att en sådan fortlöpande redovisning och granskning av
kostnadsutvecklingen sker och alt kommittén söker så långt möjligt planera
och anpassa de ifrågavarande publikationernas utformning så att de
angivna utgiftsbeloppen icke behöver överskridas. Kostnaderna för jubi1—iboo
oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 37

2

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

leumsverket torde, såsom riksgäldsfullmäktige föreslår, lämpligen böra
bestridas från ett särskilt under XIV:e huvudtiteln uppfört reservationsanslag
till Riksdagen: Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens
100-årsjubileum. Det torde vara till fyllest, om medel
för ifrågavarande ändamål anvisas första gången i riksstaten för budgetåret
1961/62. Det torde få ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att
i vederbörlig ordning göra framställning om den erforderliga medelsanvisningen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte besluta

att i princip godkänna det av kommittén för firandet av
representationsreformens 100-årsjubileum framlagda publikationsprogrammet
och

att uppdraga åt fullmäktige dels att i enlighet med de
av kommittén uppdragna riktlinjerna föranstalta om utgivningen
av det föreslagna jubileumsverket, dels att i vederbörlig
ordning göra framställning om den erforderliga medelsanvisningen.

Stockholm den 1 december 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Aspling
och Palm;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson
i Julita, Regnéll, Adamsson, Boija och Nordgren.

Bankoutskottets utlåtande nr 37 är 1960

3

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret

Med anledning av riksdagens år 1954 åt fullmäktige i riksgäldskontoret
lämnade uppdrag beslöt fullmäktige år 1956 tillsätta en kommitté för utredning
av ärendena rörande dels förberedande åtgärder för firande av
representationsreformens 100-årsjubileum, dels ock sammanställande av en
publikation över riksdagens ledamöter efter 1904. Kommittén skulle närmast
ha att uppdraga riktlinjerna för hugfästande av minnet av representationsreformens
genomförande samt verkställa erforderliga kostnadsberäkningar
i anslutning därtill. Sedan den del av arbetet, som avser
framläggande av förslag till publikationer i anledning av jubileet, nu slutförts,
får kommittén anföra följande.

I motionen I: 6 vid 1954 års riksdag upptog herr Sten frågan om förberedelser
till firande av representationsreformens 100-årsjubileum. Motionären
anförde bl. a. följande:

Ett uppslag att förverkliga vore att utge en koncentrerad krönika
över tvåkammarriksdagens arbete och arbetsresultat under hundra år,
en redovisning av dess insatser i vår samhällsutveckling under denna
tid. Det finns naturligtvis åtskillig litteratur som belyser detta. Förmodligen
rör det sig sålunda icke i så hög grad om forskning som om
bearbetande av förefintligt material. Men om man tar tillräcklig tid
på sig ges det även tid för kompletterande forskningsarbete.

Vidare ansågs böra övervägas utgivande av ett fullständigt porträttgalleri
över tvåkammarriksdagens ledamöter under de hundra åren, komplettering
av riksdagshusets samlingar av porträtt och porträttmedaljonger
samt anordnande av t. ex. krönikespel. Motionen utmynnade i en hemställan
»att riksdagen på lämpligt sätt går i författning om förberedelser
till firande av representationsreformens etthundraårsjubileum».

Herr Håstad hemställde i en vid samma riksdag väckt motion, nr II: 442,
»att riksdagen måtte lämna riksdagsbiblioteket i uppdrag att ombesörja
insamling av nödigt biografiskt material för en publikation över riksdagens
ledamöter efter 1904 såsom en fortsättning på de då utgivna två banden
av Svenskt porträttgalleri om första resp. andra kammarens ledamöter
1867—1904».

Kommittén, som bedrivit sitt arbete med utgångspunkt från att de
planerade jubileumsfestligheterna skall äga rum på våren 1966, d. v. s. 100
år efter det att den sista fyrståndsriksdagen åtskildes, har hittills endast
behandlat frågan om publikationsprogrammet. På uppdrag av kommittén
utarbetade dess ledamot landshövding Elis Håstad en promemoria angående
skrifter i samband med 100-årsminnet av representationsreformen.
Det sålunda framlagda förslaget har efter landshövding Håstads frånfälle
preciserats och kompletterats av professor Gunnar Heckscher. Beträffande
tre av de ifrågasatta publikationerna, nämligen det biografiska verket om
riksdagens ledamöter under åren 1867—1966, bibliografien över skrifter
rörande riksdagen samt registren till verket »Sveriges riksdag» m. fl.
skrifter, har särskilda promemorior upprättats av överbibliotekaren vid
riksdagsbiblioteket Lars Frykholm.

4

Bankoutskottets utlåtande nr 37 är 1960

Vid de överväganden, som inom kommittén ägt rum med utgångspunkt
från ovan redovisade utredningsmaterial, har kommittén funnit sig böra
föreslå utgivande av historiska och statsvetenskapliga verk rörande den
politiska utvecklingen 1866—1965, parlamentarismens utveckling, tvåkammarsystemets
funktion och riksdagens arbetsformer, av en bibliografi över
skrifter rörande riksdagen samt av register till verket »Sveriges riksdag»
och till skrifter i samband med representationsreformens 100-årsjubileum
och regeringsformens 150-årsjubileum. Däremot bör enligt kommitténs
uppfattning det väckta förslaget om utgivande av ett biografiskt verk om
riksdagens ledamöter under åren 1867—1966 icke genomföras i nuvarande
ekonomiska läge.

I det följande angives problemställning, huvudinnehåll och ungefärligt
omfång för de ifrågasatta skrifterna. Eftersom de olika momenten i framställningarna
i regel kan med bestämdhet avvägas först efter en genomgång
av materialet, synes detaljutformningen av innehållet, fastställandet
av kapitelrubriker o. s. v. böra ankomma på vederbörande författare i samråd
med den av kommittén nedan föreslagne ledaren av det fortsatta
arbetet med publikationsserien (redaktören). Det framstår emellertid som
ytterst angeläget att omfånget av de olika verken kan i huvudsak begränsas
till det utrymme som avses skola stå till förfogande för varje skrift.

Den politiska utvecklingen 1866—1965

Det synes kommittén önskvärt att en historisk framställning av den
politiska och partipolitiska utvecklingen antingen för tiden 1866—1965
eller — i händelse av omvälvande författningsreformer — för tiden från
1866 till tidpunkten för dessa reformer utarbetas. Även om en del av de
frågor, som kommer att beröras i denna sammanfattande redovisning, skulle
bli mera ingående behandlade i något av övriga här föreslagna verk, torde
en dylik på samma gång vetenskaplig och populär politisk översikt fylla
ett stort allmänt behov. I detta arbete bör skildringen av partisystemet
efter 1935 kunna givas en något större plats än motsvarande redogörelse
för tiden dessförinnan, som utförligt behandlats i »Sveriges riksdag». Då
partisystemet efter 1935 varit osedvanligt stabilt synes det icke föreligga
någon risk att framställningen därigenom blir snedbelastad.

Här ifrågavarande skrift bör huvudsakligen behandla följande moment:

Den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige i störa drag.

Valrätt och valsätt i riksdagens båda kamrar.

Bearbetning av valstatistikens uppgifter rörande valdeltagandet
inom olika grupper av röstberättigade.

Riksdagsledamöternas sociala ursprung, föregående utbildning,
uppdrag inom kommunerna och organisationsväsendet o. s. v.

Partiväsendets utveckling inom och utom riksdagen: partiernas
program i störa drag, partiorganisationerna och partiernas arbetssätt,
valrörelsernas karaktär under olika skeden.

Vid bearbetningen av valstatistikens uppgifter rörande valdeltagandet
inom olika grupper av röstberättigade avses endast publicerade uppgifter
skola medtagas, och framställningen bör givas en enkel och lättillgänglig
form.

Avsnittet om riksdagsledamöternas sociala ursprung etc. förutsättes icke
skola bygga på en genomgång av hela materialet, utan undersökningarna
torde kunna begränsas till enstaka riksdagar, lämpligt fördelade på 100-

Bankoutskottets utlåtande ''nr 37 år 1960

5

årsperioden. Möjligheterna att för detta arbete erhålla bidrag från statens
råd för samhällsforskning bör undersökas.

Denna skrift, vars titel skulle kunna vara exempelvis »Svensk folkstyrelse
under 100 år», bör få ett omfång av maximalt 500 sidor. Utarbetandet
anförtros lämpligen två författare, den ene med huvudsakligen
socialhistoriskt intresse och den andre med specialisering på valrätt, valsätt
och partiväsende.

Parlamentarismens utveckling

I »Sveriges riksdag» har icke närmare behandlats vare sig parlamentarismen
eller folkomröstningssystemet; referendumdebatten hänför sig ju
huvudsakligast till 1950-talet. En systematisk framställning av parlamentarismens
utveckling saknas, i varje fall för tiden efter 1905, och även tiden
dessförinnan har på senare år i en rad större eller mindre arbeten belysts
grundligare än vad som var möjligt i Leif Kihlbergs doktorsavhandling
om den svenska ministären 1840—1905. Inom kort torde så många nya
monografier om ministärer föreligga, att de flesta luckorna utfyllts, varför
tiden nu är mogen för en länge åstundad historisk översikt. I denna framställning
bör också dechargeförfarandet inarbetas, varjämte i ett särskilt
avsnitt bör lämnas en redogörelse för folkomröstningsinstitutet.

Innehållet i denna skrift bör i huvudsak vara följande:

Parlamentariska tendenser fram till 1905; behandlas översiktligt i
anslutning till Kihlbergs arbete men under hänsynstagande till de
tillägg och korrigeringar som innefattas i senare utkommen litteratur.

Parlamentarismens genombrott 1905—1917. Även denna framställning
bör kunna begränsas relativt starkt, eftersom perioden behandlats
i en råd tämligen nyutkomna skrifter och ytterligare torde
bli föremål för studium i Kihlbergs biografi över Karl Staaff.

Parlamentarismens utveckling från 1917. Här skall tyngdpunkten
ligga, och problemställningen bör i första hand vara utvecklingen
från minoritets- till majoritetsparlamentarism.

Decharge-, interpellations- och frågeinstituten, huvudsakligen under
tiden efter 1917.

Riksdagen och förvaltningen.

Folkomröstningsinstitutet.

Även för denna studie, vars rubrik kan vara »Från maktfördelning till
majoritetsparlamentarism», »Svensk parlamentarism» eller dylikt, bör anslås
ett utrymme av högst 500 sidor. Avsnittet om folkomröstningsinstitutet
synes kunna behandlas av annan författare än den som utarbetar verket
i övrigt.

Tvåkammarsystemets funktion

Någon sammanfattande analytisk-syntetisk, komparativ undersökning
av tvåkammarsystemets funktion har aldrig utförts. Kommittén har övervägt,
huruvida icke en dylik undersökning borde komma till stånd i nu
förevarande sammanhang. Tyngdpunkten skulle därvid läggas på skiljaktigheterna
mellan det politiskt dualistiska systemet före demokratiseringen
1919 och förhållandena under tiden därefter, då kamrarna i regel
varit politiskt tämligen likartade. Bl. a. skulle betydelsen av sammanjämkningar,
gemensamma voteringar, de gemensamma utskotten, partiväsendets
utbyggnad och dylikt systematiskt belysas, måhända under järn -

6

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

förelser dels med fyrståndssyslemet och dels med utländska tvåkammarsystem.
Åtskilliga av de mest intressanta hithörande problemen har emellertid
behandlats i Georg Andréns år 1937 utgivna, i »Sveriges riksdag»
ingående arbete »Tvåkammarsystemets tillkomst och utveckling». Vidare
borde en komparativ studie, innefattande jämförelser med tvåkammarsystemet
i andra länder, för att få verkligt värde utges på främmande
språk, och det kan också diskuteras om just det svenska tvåkammarsystemet
i detta fall lämpar sig som utgångspunkt. Av här angivna skäl
och även med hänsyn till osäkerheten om tvåkammarsystemets framtid
har kommittén stannat för att föreslå att spörsmålen rörande tvåkammarsystemets
funktion nu endast blir föremål för en relativt kort essäistisk
studie, för vilken inga särskilda forskningar borde erfordras. Problemställningen
skulle därvid vara ett klargörande av tvåkammarsystemets
ändrade ställning efter det demokratiska valsättets slutliga genombrott
genom 1918—1921 års författningsreformer. Rubriken kan t. ex. vara »Tvåkammarsystemets
omvandling», och omfånget bör begränsas till högst 200
sidor.

Riksdagens arbetsformer

En framställning rörande riksdagens arbetsformer, motsvarande vad
som föreligger för ett flertal utländska parlament, skulle utan tvivel fylla
ett stort praktiskt behov. Verket avses självfallet icke skola givas karaktären
av ren kommentar till paragraferna i riksdagsordningen och dithörande
författningar utan förutsättes komma att uppställas systematiskt,
men det bör förses med ett lagrumsregister samt beröra alla viktigare
tolkningsfrågor och därutöver fastställa vad som kommit att bli gällande
genom praxis. I fråga om detta arbete skulle man avstå från alla krav på
historisk framställning i den mån en sådan icke är direkt nödvändig för
förståelsen av nu gällande bestämmelser och praxis. Skriften skulle i stort
sett behandla följande ämnen:

Riksdagens konstituering (fullmaktsgranskning, val av talmän och
utskott m. m.).

Ärendenas anhängiggörande (bestämmelser om propositionstid,
motionstid o. s. v.).

Ärendenas beredning (remiss till utskott, utskottens arbetssätt,
utskottsutlåtandenas uppställning, reservationer och särskilda yttranden;
denna avdelning, som torde bli den största och ur många synpunkter
den intressantaste, bör ansluta sig till Tingstens del i »Sveriges
riksdag» samt korrigera denna).

Ärendenas behandling i kamrarna (talmännens ställning och befogenheter,
debattformerna, inkl. förhandsanmälning av talare och
replikrätt, propositionsordningen, sättet för votering, bestämmelser
om bordläggning och återremiss).

Meddelande av riksdagens beslut (expediering av skrivelser, förfarandet
i lagfrågor, där riksdagens beslut avviker från propositionen,
förfarandet i ärenden som icke berör Kungl. Maj :ts utan riksdagens
egna organ).

Förhållandet mellan kamrarna (samtidig behandling, sammanjämkning,
gemensam votering).

Det är svårt att i förväg fastställa omfattningen av den här föreslagna
framställningen, och en alltför stark begränsning kan medföra olägenheter.

Bankoutskottets utlåtande nr 37 är 1960

7

Utformningen blir givetvis i hög grad beroende av författningsutredningens
förslag och deras handläggning. Om riksdagen före skriftens utgivande
fattat beslut om en författningsreform måste de nya bestämmelsernas
innebörd bli föremål för tolkning med utgångspunkt från tidigare praxis,
författningsutredningens betänkande samt formuleringarna i den kungliga
propositionen och utskottsutlåtandena i ämnet. Vid sådant förhållande blir
det sannolikt ofrånkomligt att skriften omfattar cirka 400 sidor. Om det
däremot endast skall avses läget före en författningsreform torde omfånget
kunna begränsas till 300 sidor.

Här ifrågavarande verk bör enligt kommitténs bedömande författas
antingen av en statsvetenskapsman med någon erfarenhet från riksdagsarbetet
och intresse för rättsliga problem eller av en jurist med god erfarenhet
av riksdagens arbete, eventuellt i samarbete mellan en statsvetenskapsman
och en jurist. Vidare förutsättes kamrarnas sekreterare skola
medverka vid skriftens utformning.

Bibliografi över skrifter rörande riksdagen

Såsom förarbete till »Sveriges riksdag» upprättades bl. a. en provisorisk
bibliografi över litteratur angående riksdagen och dess historia. Vid sitt
framläggande av planen för nämnda jubileumsverk uttalade kommitterade,
att det vore önskvärt att denna bibliografi bleve fullständigad; den kunde
säkerligen bli till nytta ej blott för den historiska och statsvetenskapliga
forskningen utan även för det praktiska riksdagsarbetet. Den sålunda förordade
bibliografien utkom emellertid aldrig.

Kommittén har funnit det angeläget att en bibliografi över skrifter
rörande riksdagen nu kommer till stånd, varvid uppgiften dock föreslås
skola begränsas i skilda hänseenden. Sålunda bör förteckningen icke omfatta
skrifter som utkommit före år 1866, och endast skrifter som har
karaktären av självständiga framställningar bör medtagas. En begränsning
bör vidare ske till sådana skrifter, som mera direkt behandlar riksdagen,
varför t. ex. biografisk litteratur, arbeten av allmän översiktlig natur samt
källpublilcationer i princip ej skall registreras. En förteckning av här föreslagen
art synes kunna upprättas genom bearbetning av de i »Sveriges
riksdag» redovisade litteraturöversikterna och komplettering av desamma
med senare utkommen litteratur, varvid materialet bör väsentligen kunna
begränsas till vad som kan återfinnas i Svensk historisk bibliografi. Uppdraget
att utarbeta den nu aktuella bibliografien bör anförtros överbibliotekarien
Lars Frykholm.

Register till »Sveriges riksdag» och till skrifter i samband med representationsreformens
100-årsjubileum och regeringsformens 150-årsjubileum

Verket »Sveriges riksdag» saknar sammanfattande register. Denna brist
har gjort att detta stora arbete i många fall är svåranvändbart, speciellt
som kapitelindelningen i regel är mycket grov. Kommittén föreslår att nu
utgives dels ett register till »Sveriges riksdag», dels ett register till de
skrifter, som avses skola utgivas i samband med representationsreformens
100-årsjubileum, dels slutligen — såsom en särskild avdelning av sistnämnda
förteckning -— ett register till de skrifter som utgivits till regeringsformens
150-årsjubileum. Samtliga register bör omfatta såväl såksom
personregister, och utarbetandet bör anförtros överbibliotekarien Frykholm.
I fråga om skrifterna till representationsreformens 100-årsjubileum
förutsätter kommittén, alt det skall åligga varje författare att uppgöra

8

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

register för sin skrift och medverka vid upprättandet av samlingsregistret
samt att författaren till verket om riksdagens arbetsformer därjämte skall
ha att utarbeta ett lagrumsregister.

Registret till »Sveriges riksdag» bör utgöra en separat volym, medan
övriga två register torde kunna sammanföras med bibliografien till en
volym.

Det ifrågasatta biografiska verket om riksdagens ledamöter

under åren 1867—1966

Tillskapandet av ett biografiskt verk om riksdagens ledamöter har länge
betraktats som ett viktigt önskemål, och framställningar i detta syfte har
gjorts upprepade gånger, bl. a. i de inledningsvis redovisade två motionerna
samt i en motion vid 1958 års riksdag. Efter en ingående prövning av denna
fråga har kommittén dock, såsom tidigare nämnts, kommit till slutsatsen
att ett dylikt arbete icke bör komma till stånd i nuvarande ekonomiska
läge. Om skälen härtill må anföras följande.

I en av överbibliotekarien Frykholm på begäran av kommittén upprättad
promemoria har angivits riktlinjer för den tillämnade publikationen samt
framlagts uppgifter å tryckningskostnaden för hela verket och arbetskostnaden
för en begränsad försöksverksamhet, avsedd att tjäna såsom underlag
för bedömande av omfattningen av de arbetsinsatser som skulle erfordras
för projektets genomförande. Härav och av de kompletterande
uppgifter kommittén inhämtat har framgått, att totalkostnaden för den
ifrågasatta matrikeln kan uppskattas till 250 000 kronor med porträtt och
150 000 kronor utan porträtt. Kommittén har vidare konstaterat, att en
matrikel av föreslagna omfattning icke skulle bli så fullständig att den
finge något större värde för forskningen. Verkställda undersökningar har
också givit vid handen att det icke är möjligt att intressera något förlag
för att åtaga sig att utgiva en sådan matrikel.

Om — i enlighet med kommitténs förslag — ett biografiskt verk av här
avsedda art icke kommer till stånd, är det självfallet utomordentligt betydelsefullt
att alla möjligheter tillvaratages att genom mindre vittsyftande
och kostnadskrävande åtgärder insamla och bevara erforderliga data
rörande riksdagens ledamöter. Kommittén har därför bringat till styrelsens
för riksdagsbiblioteket kännedom att det enligt kommitténs uppfattning
vore angeläget att det vid flera tillfällen, senast 1959, motionsvis
framförda förslaget om utgivande av exempelvis vart fjärde år av en utförlig
matrikel över riksdagens dåvarande ledamöter förverkligades eller
att — om nämnda förslag icke komme att bifallas — de uppgifter, som
skulle ha ingått i en sådan matrikel, dock insamlades vid varje valperiods
början, lämpligen i samband med infordrandet av uppgifter till de sedvanliga
förteckningarna över kamrarnas ledamöter, samt att detta material
arkiverades genom riksdagsbibliotekets försorg. Enligt vad kommittén
under hand erfarit, har riksgäldsfullmäktige nu förehaft den år 1959 i
ämnet väckta motionen till behandling och därvid tillstyrkt det i densamma
framställda yrkandet.

Enligt den plan kommittén här redovisat skulle jubileumsverket komma
att omfatta sex volymer om sammanlagt cirka 125 16-sidiga ark, d. v. s.
omkring 2 000 sidor. Verket bör hållas på en vetenskaplig nivå men givas
en lättillgänglig form. Kommittén har under sitt arbete konstaterat, att

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

9

det icke torde bjuda några svårigheter att bland vårt lands vetenskapsmän
och bland personer med praktisk erfarenhet från riksdagsarbetet finna
för de olika uppgifterna väl skickade medarbetare. Inom kommittén har
ingående diskuterats framlagda förslag beträffande författare för de olika
avhandlingarna, men ett avgörande inflytande på författarvalet bör enligt
kommitténs mening tillkomma ledaren av det fortsatta arbetet med publikationsserien.

Ledningen av verket »Sveriges riksdag» omhänderhades av en redaktionskommitté
om fyra ledamöter, utsedda så att både den historiska och
statsvetenskapliga forskningens och det praktiska riksdagsarbetets synpunkter
blev företrädda, samt en av denna kommitté utsedd redaktör.
Kommittén utsåg även en redaktionssekreterare, tillika kommitténs sekreterare.

I fråga om den nu aktuella publikationsserien synes kommittén för
firande av representationsreformens 100-årsjubileum böra fungera jämväl
som redaktionskommitté. Då emellertid framläggandet av förslag rörande
jubileumsskrifter endast utgör en del av kommitténs uppgift och kommittéledamöterna
därför icke utsetts med speciellt beaktande av de kvalifikationer,
som är av värde vid bedömandet av frågor rörande historiska och
statsvetenskapliga avhandlingar, föreslår kommittén att den egentliga ledningen
av arbetet anförtros en redaktör och att kommittén i huvudsak får
att taga ställning till viktigare principfrågor samt spörsmål av ekonomisk
innebörd. Vid granskningen av manuskript m. m. förutsättes redaktören
icke annat än i rena undantagsfall komma att påkalla biträde av kommitténs
ledamöter.

Av det sagda framgår att redaktören kommer att intaga en synnerligen
självständig ställning och att hans uppgift både kvalitativt och kvantitativt
blir maktpåliggande. En oundgänglig förutsättning för att det planerade
verket skall komma att fylla de mycket höga anspråk, som måste ställas
på detsamma, är därför att man lyckas såsom redaktör förvärva en person
som samtidigt besitter hög vetenskaplig kompetens och framstående administrativ
och organisatorisk förmåga. 1 medvetande härom har kommittén
enhälligt beslutat föreslå förre universitetskanslern Arthur Thomson såsom
redaktör för den aktuella publikationsserien, och denne har förklarat sig
villig att åtaga sig uppdraget i fråga. Med hänsyn till att universitetskansler
Thomson dels under de närmaste åren har att utföra vissa andra
uppdrag, dels numera icke har tillgång till eget kansli, har han dock såsom
förutsättning för att han skall åtaga sig redaktörskapet uppställt, att den
redaktionssekreterare, som han i samråd med kommittén utser, beredes
möjlighet att ägna avsevärd tid åt uppgiften för att därigenom kunna avlasta
redaktören allt rutinarbete och huvudparten av de administrativa
uppgifterna samt i övrigt lämna redaktören allt det biträde denne kan
komma att påkalla.

Då arbetet med det planerade jubileumsverket avses skola pågå under
fem å sex år och tryckningen torde komma att ske successivt med början
under senare delen av denna period, kan kostnaderna i nuvarande läge
endast uppskattningsvis angivas.

Såsom författarhonorar för de vetenskapliga verken bar kommittén, med
beaktande av bl. a. de ersättningar som lämnats för under de senaste åren
publicerade arbeten av jämförlig karaktär, räknat med som regel högst
700 kronor per ark. För de fyra volymerna skulle honoraret då uppgå till
sammanlagt cirka 70 000 kronor.

10

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

Det torde vidare visa sig ofrånkomligt att i någon utsträckning utgiva
ersättning för speciella, mera omfattande forsknings- och utredningsuppgifter,
som kräves i samband med författandet. Även om — såsom tidigare
antytts — för detta ändamål skulle kunna erhållas visst bidrag från statens
råd för samhällsforskning, liar kommittén ansett sig böra preliminärt räkna
med ett belopp av 10 000 kronor för dylika kostnader.

För bibliografien och de planerade registren föreligger en separat kostnadsberäkning.
I denna förutsättes att för sortering, alfabetisering och
dylikt rutinarbete skall anlitas ett skrivbiträde i sjunde lönegraden under
sammanlagt tolv månader, vilket innebär en utgift på 12 000 kronor. För
överbibliotekarie Frykholm har beräknats ett arvode av 4 000 kronor, vartill
kan komma viss kostnad om Frykholm för uppdragets fullföljande behöver
beviljas någon kortare tjänstledighet från riksdagsbiblioteket med bibehållen
lön. För registerkort, skrivmateriel m. fl. expenser bör anslås ett
belopp av 3 000 kronor. Kostnaderna för bibliografien och registren kan
sålunda, exklusive tryckningskostnaden, angivas till cirka 20 000 kronor.

Redaktionskostnaderna för det här föreslagna verket måste av flera
skäl bli förhållandevis höga. Arbetet kommer att sträcka sig över en tid
av fem å sex år. I motsats till »Sveriges riksdag», som till mycket stor
del består av historiska framställningar med en övervägande kronologisk
disposition, kräver alla de här föreslagna skrifterna en systematisk disposition.
Mycken omsorg måste ägnas åt att begränsa de nu aktuella avhandlingarna
till sådana spörsmål, som icke behandlas i »Sveriges riksdag»,
utan att därigenom den nya framställningen blir ofullständig eller osammanhängande.
Speciellt ömtåliga överväganden ställes man inför då det
gäller att avgöra i vad mån de i »Sveriges riksdag» lämnade redovisningarna
måste ersättas av nya, byggda på senare forskning. För att verkets enhetlighet
icke skall förryckas är det nödvändigt att strängt vidhålla kravet
att varje del skall begränsas till ungefärligen det föreslagna omfånget,
och författarna bör i blivande kontrakt förbindas att i förekommande fall
utan särskild ersättning reducera skrifternas sidantal. Att med beaktande
av dessa synpunkter svara för arbetets planmässiga bedrivande och åstadkomma
erforderlig likformighet blir en oerhört svår och grannlaga uppgift,
som ytterligare kompliceras av att i fråga om två, eventuellt tre,
skrifter förutsättes att utarbetandet av skriften uppdrages åt mer än en
författare.

Då kommittén för firande av representationsreformens 100-årsjubileum
avses skola fungera som redaktionskommitté och dess arbete i denna egenskap
— möjligen med undantag för den första tiden — torde kunna förläggas
till de sammanträden som hålles för utförande av kommitténs övriga
uppgifter, synes det icke erforderligt att vid uppskattningen av kostnaderna
för jubileumsverket medtaga någon särskild post för ersättning till redaktionskommittén.

Arvodet till redaktören och redaktionssekreteraren beräknar kommittén
till 15 000 kronor per år under fem år, tillhopa 75 000 kronor. Fördelningen
av ersättningen mellan redaktören och sekreteraren kan icke i förväg angivas.
Det förutsättes emellertid, såsom tidigare framhållits, att redaktören
har möjlighet att i mycket betydande utsträckning avlasta arbetsuppgifter
på redaktionssekreteraren. Denne skall sålunda icke endast ombesörja huvudparten
av de administrativa uppgifterna utan även biträda redaktören vid
granskning av manuskript. Speciellt beträffande avhandlingen om riksdagens
arbetsformer synes förutsättningar föreligga att i avsevärd omfatt -

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

11

ning utnyttja sekreterarens arbetsinsatser. Det synes böra ankomma på
kommittén att inom ramen av det angivna beloppet — med hänsynstagande
till arbetsbelastningen under olika perioder — besluta om storleken av den
ersättning som skall utgå till redaktören och redaktionssekreteraren under
vart och ett av de år uppdraget omfattar.

För ersättning till skrivhjälp och bestridande av övriga omkostnader i
samband med registreringsarbetet anser sig kommittén böra upptaga ett
belopp av 10 000 kronor.

Med bortseende från tryckningskostnaderna skulle det planerade jubileumsverket
enligt ovanstående beräkning draga en sammanlagd kostnad
av 185 000 kronor, fördelade enligt följande:

Författarhonorar beträffande de vetenskapliga verken ...... 70 000 kronor

Forsknings- och utredningsarbete för desamma ............... 10 000 »

Bibliografin och registren .......................................... 20 000 »

Redigering .................................................... 85 000 »

Summa 185 000 kronor

Framställning om medel för täckande av tryckningskostnaderna förutsättes
skola ingivas av kommittén så snart erforderligt underlag för beräkningarna
föreligger. I samband därmed bör förslag framläggas rörande
upplagans storlek och den lämpligaste formen för försäljning till allmänheten
av arbetet. Kommittén har emellertid redan på detta stadium sökt
bilda sig en uppfattning om den ungefärliga tryckningskostnaden. Det
har därvid befunnits, att verket i ett utförande, jämförligt med vad som
tillämpades beträffande »Sveriges riksdag», skulle draga en tryckningskostnad,
inklusive kostnader för häftning och omslag, av i runt tal 100 000
kronor, vartill kommer kostnader för eventuella illustrationer. Enligt kommitténs
bedömande bör inkomsten av försålda exemplar kunna täcka en
del av tryckningskostnaden.

Det här föreslagna jubileuinsverket fager sikte på forsknings- och utredningsuppgifter,
som är av den angelägenhetsgrad att de under alla förhållanden
kan förväntas komma i åtnjutande av ekonomiskt stöd från statens
sida, och de kostnader som nu nedlägges medför alltså en minskning
av det framtida behovet av medel för dessa ändamål. Genom att i nu förevarande
sammanhang utgiva det planerade arbetet blir riksdagen enligt
kommitténs mening i tillfälle att, samtidigt som den på ett värdigt sätt
hugfäster minnet av representationsreformens 100-årsjubileum, lämna ett
utomordentligt värdefullt stöd åt den historiska och statsvetenskapliga
forskningen och erhålla aktuella och allsidiga framställningar rörande problem,
som är av central betydelse för riksdagen och dess arbete.

Medel för verkets utarbetande synes höra ställas till förfogande i den
formen, att riksdagen, med godkännande i princip av den framlagda kostnadsplanen,
slutande på 185 000 kronor, uppdrager åt riksgäldsfullmäktige
att i mån av behov ställa till kommitténs förfogande erforderliga medel av
förslagsanslaget till Riksdagen: Övriga omkostnader.

Kommittén förutsättes skola avlämna årsberättelser, vari kostnaderna
närmare redovisas, och att i samband därmed för riksdagen snarast anmäla,
om förskjutningar i de beräknade kostnaderna synes inträda av sådan
storlek, att den totala utgiften icke kan hållas inom den angivna ramen.

Med stöd av vad sålunda anförts får kommittén föreslå, att riksgälds -

12

Bankoutskottets utlåtande nr 37 är 1960

fullmäktige måtte hos riksdagen hemställa att riksdagen ville, med godkännande
i princip av ovan redovisade publikationsprogram, uppdraga åt
riksgäldskontoret att på angivet sätt föranstalta om utgivande av det föreslagna
jubileumsverket och från förslagsanslaget till Riksdagen: Övriga
omkostnader utanordna för ändamålet erforderliga medel.

Stockholm den 3 maj 1960

Patrik Svensson

Gustaf Sundelin
Sten Wahlund

Henrik Munktell

/ Sune K. Johansson

Axel Strand

1

Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.