Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959
1
Nr 164
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig
inkomstskatt; given Stockholms slott den 9 oktober
1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 §
1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I anslutning till de förslag om en allmän varuskatt m. m. som framlagts
i propositionerna nr 162 och 163 föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten
för små och medelstora inkomster. Skattebortfallet beräknas
till 225 milj. kronor per år.
Det lägre skatteuttaget skall enligt förslaget gälla redan vid källskatteuppbörden
år 1960.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 164
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26
juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.*
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.
För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enIigt
8 § 1 mom. andra stycket och som varit här i riket bosatt under hela
eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10
procent av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
8 000 men icke |
10 000 kr: 800 kr |
för |
8 000 |
kr och |
15 i. av återstoden |
|||||||
10 UOO |
» |
» |
12 000 |
»: 1 100 |
» |
10 000 |
» |
20 % |
» |
|||
12 000 |
» |
» |
16 000 |
»: 1 500 |
» |
» |
12 000 |
» |
» |
27 % |
» |
|
16 000 |
20 000 |
»: 2 580 |
» |
» |
16 000 |
» |
» |
32 % |
» |
» |
||
20 000 |
» |
1 |
30 000 |
*: 3 860 |
» |
20 000 |
» |
» |
38 % |
» |
» |
|
30 000 |
» |
» |
40 000 |
»: 7 660 |
» |
» |
30 000 |
» |
» |
43 % |
» |
» |
40 000 |
» |
» |
60 000 |
» : 11960 |
» |
» |
40 000 |
» |
» |
48 a |
» |
» |
60 000 |
» |
» |
100 000 |
* : 21 560 |
» |
» |
60 000 |
» |
54 % |
» |
||
100 000 |
» |
» |
150 000 |
*: 43 160 |
» |
» |
100 000 |
» |
» |
59 % |
» |
» |
150 000 |
kr |
: 72 660 |
» |
» |
150 000 |
» |
» |
65 % |
» |
För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stvcke
sags utgör grundbeloppet: 17
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent
av den beskattningsbara inkomsten; r
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
4 000 men icke |
6 000 kr: 400 kr för |
4 000 kr och |
15 % |
|||||||
6 000 |
» |
» |
8 000 |
»> : 700 |
» |
» |
6 000 |
» |
» |
21 % |
8 000 |
» |
» |
10 000 |
*: 1 120 |
» |
» |
8 000 |
* |
» |
25 % |
10 000 |
» |
» |
12 000 |
»: 1 620 |
» |
» |
10 000 |
» |
» |
29 % |
12 000 |
» |
16 000 |
» : 2 200 |
» |
» |
12 000 |
» |
33 % |
||
16 000 |
» |
» |
20 000 |
» : 3 520 |
» |
» |
16 000 |
» |
» |
37 % |
20 000 |
» |
» |
30 000 |
» : 5 000 |
» |
» |
20 000 |
» |
» |
41 % |
30 000 |
» |
» |
40 000 |
» : 9100 |
» |
30 000 |
» |
» |
45 % |
|
40 000 |
» |
» |
60 000 |
» : 13 600 |
» |
» |
40 000 |
» |
» |
49 % |
60 000 |
» |
» |
100 000 |
» : 23 400 |
» |
» |
60 000 |
» |
» |
54 % |
100 000 |
)> |
» |
150 000 |
» : 45 000 |
» |
» |
100 000 |
» |
t> |
59 % |
150 000 |
kr |
: 74 500 |
» |
» |
150 000 |
» |
65 % |
av återstoden
» »
» »
» »
)> »
» »
» »
» »
» »
» »
» »
» »
Ändå att —---denna inkomstdel.
Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.
1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1956: 243.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1959
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i
fråga om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år. Vid beräkning av preliminär
A-skatt för år 1960 skola de i denna förordning intagna bestämmelserna
lända till efterrättelse från och med den tidpunkt Konungen förordnar.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 9 oktober 1959.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell,
Lindholm, Kling, Edenman, Netzén, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om en sänkning
av den statliga inkomstskatten för fysiska personer samt anför därvid följande.
Tidigare denna dag har jag lämnat en allmän översikt över det samhällsoch
budgetekonomiska läget. Jag har därvid tillika i stora drag angivit de
åtgärder på skatteområdet som jag finner påkallade. Huvudinnebörden av
vad jag sålunda förordat är, att de erforderliga statsinkomsterna bör anskaffas
genom indirekt beskattning. Samtidigt härmed har jag ansett mig
böra föreslå vissa andra skattepolitiska åtgärder. Den viktigaste skulle, enligt
vad jag vidare framhöll, vara att genomföra en sänkning av den statliga inkomstskatten
för små och medelstora inkomster. För sådant ändamål har
jag ansett, att utrymme finnes för en reform i storleksordningen 225 milj.
kronor. Jag avser nu att upptaga nämnda fråga.
Gällande bestämmelser. Den statliga inkomstskatten utgår enligt förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt. För fysiska personer
beräknas skatten på den beskattningsbara inkomsten. Denna framkommer,
sedan den taxerade inkomsten minskats med ortsavdrag och, i förekommande
fall, extra avdrag för existensminimum m. m. Kommunalskatten,
folkpensionsavgiften och vissa försäkringsavgifter avdrages, innan den
taxerade inkomsten beräknas. Vidare medges s. k. förvärvsavdrag för gift
kvinna. Ortsavdraget är för gifta och vissa därmed jämställda lägst 3 520
kronor och högst 4 000 kronor. För ogift skattskyldig, som har vårdnad om
barn, växlar ortsavdraget mellan 2 640 och 3 000 kronor. Ensamstående har
slutligen ortsavdrag med lägst 1 760 och högst 2 000 kronor. Ortsavdragen
för gifta är sålunda dubbelt så stora som för ensamstående.
På grundval av den beskattningsbara inkomsten uträknas skattens grundbelopp
efter progressiva skatteskalor. Varje år bestämmes med vilket procenttal
av grundbeloppet den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminär
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 16i år 1959
skatt under nästa kalenderår. Vad som beslutats i fråga om preliminär skatt
gäller också enligt särskild bestämmelse den slutliga skatten. Sedan år 1957
utgår den statliga skatten med 100 procent av grundbeloppet. Skatten uttages
sålunda för närvarande med de i skatteskalorna angivna beloppen.
För gifta och därmed jämställda är skatten följande.
Beskattningsbar
inkomst,
1 000-tal kr
0— 8 ...
8—10 ...
10— 12 ...
12— 16 ...
16— 20 ...
20— 30 . ..
30— 40 ...
40— 60 ...
60—100 ...
100—150 ...
150—
Procent inom
skiktet
11
17
21
27
31
37
43
48
54
59
65
Det kan förtjäna framhållas, att om en gift skattskyldig har en beskattningsbar
inkomst av 8 000 kronor, detta enligt de förut antydda reglerna
motsvarar en ungefärlig årsinkomst av 14 000 kronor. På samma sätt innebär
en beskattningsbar inkomst av 16 000 kronor, att årsinkomsten är ca
23 500 kronor. Är den beskattningsbara inkomsten 40 000 kronor, är den
ungefärliga årsinkomsten 51 000 kronor.
För alla ensamstående skattskyldiga gäller följande skiktskala.
Beskattningsbar
inkomst,
1 000-tal kr
0— 4 ...
4— 6 ...
6— 8 ...
8— 10 ...
10— 12 ...
12— 16 ...
16— 20 ...
20— 30 ...
30— 40 . ..
40— 60 . ..
60—100 ...
100—150 ...
150—
Procent inom
skiktet
11
17
22
25
28
32
36
41
45
49
54
59
65
6
Kangl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959
För dessa skattskyldiga motsvarar en beskattningsbar inkomst av 8 000
kronor en ungefärlig årsinkomst av 12 000 kronor. Beskattningsbara inkomster
om 16 000 respektive 40 000 kronor innebär årsinkomster om ca 21 500
respektive 49 000 kronor.
Efter sist återgivna skala beskattas även dödsbon och familjestiftelser.
Dessa skattskyldiga erhåller emellertid i regel inte något ortsavdrag.
Anmarkas kan, att skatten är proportionell i ett ganska stort bottenskikt.
Den utgår sålunda med 11 procent för beskattningsbara inkomster om högst
4 000 kronor for ensamstående och 8 000 kronor för gifta. I närmast hö«re
skikt, 8 000—10 000 för gifta och 4 000—6 000 för ensamstående, är skatten
17 procent. Utformningen av ortsavdragen och dessa skikt av skatteskalorna
medför, att en gift skattskyldig, som har en beskattningsbar inkomst av
högst 10 000 kronor (årsinkomst 16 500 kronor) har samma skatt som två
ensamstående med vardera hälften så stora inkomster. Först i högre inkomstskikt
leder sambeskatlningen till att en gift skattskyldig får högre
skatt an två ensamstående med vardera hälften av hans inkomst.
Här skall ytterligare erinras om 1957 års sambeskattningsrevisions på försommaren
avgivna betänkande (SOU 1959: 13), som upptar förslag till ändrad
fördelning av skattebördan mellan gifta och ensamstående.
Departementschefen. I samband med införandet av en allmän varuskatt
ar jag ansett erforderligt att föreslå vissa reformer rörande skattepolitiken
i övrigt. Den mest genomgripande av dessa reformer blir, såsom tidigare
antytts, att sänka inkomstskatten till staten. Enligt vad jag förut framhållit
torde utrymme finnas för en skattesänkning i storleksordningen 225
milj. kronor för år räknat.
Syftet harmed ar att motverka den merbelastning för de större löntagargrupperna
och med dem jämställda som blir en följd av den skärpta indirekta
beskattningen. Det kan visserligen sägas, att den allmänna varuskatten,
trots alt den utgår efter en proportionell skattesats, med hänsyn till
konsumtionsvan°rna kommer att verka starkare i högre inkomstlägen. Detta
forhållande, på vilket här inte finns anledning att ingå närmare, får emellertid
inte undanskymma, att varuskatten kommer att drabba även oumbärliga
varor, som vager tungt i en familjebudget av vanlig omfattning. Den här
toreslagna skattesänkningens konstruktion kommer emellertid att lindra
varuskattens verkningar där detta är mest befogat.
Hålles det sagda i minne, blir inriktningen av skattesänkningen självklar.
Den bor inte ha karaktär av en allmän reduktion av inkomstskatten
finnes det 1 daSens läge ej utrymme för — utan ha till syfte att
latta bordan av inkomstskatten för de breda lagren, där den ekonomiska
barkraften ar begränsad. Ett ytterligare skäl för den angivna inriktningen
av skattesänkningen ligger däri att de senaste årens höjningar av kommunalskatten
och folkpensionsavgifterna blivit förhållandevis mera kännbara
för de avsedda grupperna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1959
7
Skattesänkningen bör i enlighet härmed främst avse de båda lägsta skikten
av inkomstskatteskalan. Ett viktigt önskemål bör också vara att avlägsna
den ojämnhet hos stegringen i de lägsta progressiva skikten som
kvarstår efter 1956 års allmänna skattesänkning. För att inte de som har
större inkomster skall få en opåkallad skattelättnad bör å andra sidan
skattesatsen i vissa högre skikt (marginalskatten) jämkas något uppåt. Någon
skatteskärpning föreslås emellertid icke.
Vid den nu aktuella skattesänkningen har jag vidare ansett, att man
inte bör ändra den gällande fördelningen av skattebördan mellan äkta makar
och ensamstående. Därmed sammanhängande frågor får upptas senare
i samband med prövningen av 1957 års sambeskattningsrevisions förslag.
I enlighet med dessa överväganden föreslår jag att skalorna för den statliga
inkomstskatten ändras på följande sätt.
Beskattningsbar Föreslagen Förändring i
inkomst, skatteskala, förhållande
1000-tal kr * inom varje till nu gällande
skikt skatteskala
Gifta
0— 8 .................... 10 —1
8—10 .................... 15 — 2
10— 12 .................... 20 —1
12— 16 .................... 27 =
16— 20 .................... 32 +1
20— 30 .................... 38 +1
30— 40 .................... 43 =
40— 60 .................... 48 ==
60—100 .................... 54 =
100—150 .................... 59 =
150— 65 =
Ensamstående
0— 4 .................... 10 —1
4— 6 .................... 15 —2
6— 8 .................... 21 —1
8—10 .................... 25 =
10— 12 .................... 29 +1
12— 16 .................... 33 +1
16— 20 .................... 37 +1
20— 30 .................... 41 =
30— 40 .................... 45 =
40— 60 .................... 49 =
60—100 .................... 54 =
100—150 .................... 59 =
150— 65 =
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 16b år 1959
Vad jag sålunda förordat innebär att skatten sänkes för makar med beskattningsbar
inkomst understigande 30 000 kronor (motsvarande årsinkomster
bortemot 40 000 kronor) och för ensamstående, när den beskattningsbara
inkomsten inte uppgår till 20 000 kronor (d. v. s. för årsinkomster
upp till omkring 25 000 kronor). Beträffande större inkomster blir skatten
oförändrad. Det förhållandet, att skatten i vissa skikt kommer att uttagas
efter högre procenttal än för närvarande, leder alltså inte i något fall
till att den statliga inkomstskatten höjes.
Skattesänkningen blir med den föreslagna skatteskalan högst 140 kronor
för makar och 100 kronor för ensamstående. Detta blir förhållandet, när
makarnas årsinkomst ligger mellan 18 500 och 23 500 kronor eller den
ensamståendes årsinkomst uppgår till 12 000—14 500 kronor. Skattelindring
om minst 100 kronor kan även påräknas för makar, vilkas årsinkomster
ligger mellan 15 000 och 18 500 eller 23 500 och 28 000 kronor. För årsinkomster,
som understiger 15 000 kronor för makar och 11 500 kronor för
ensamstående, blir skatteminskningen genomgående 9 å 10 procent av den
statliga inkomstskatten. Den procentuella skattelindringen sjunker sedan
med stigande inkomster för att vid årsinkomster av 34 000 kronor för makar
och 21 500 kronor för ensamstående uppgå till omkring en procent (50
resp. 40 kronor).
I fråga om verkningarna av förslaget i olika lägen torde i övrigt få hänvisas
till en vid statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang fogad
uppställning.
Det framlagda förslaget torde medföra ett årligt skattebortfall av den
omfattning som tidigare angivits, d. v. s. omkring 225 milj. kronor.
De nya skatteskalorna bör med hänsyn till sitt syfte tillämpas redan i
fråga om inkomster som åtnjutes efter årsskiftet 1959/60. Det sagda innebär,
att skatteskalorna bör användas i fråga om preliminär skatt för år
1960 samt slutlig skatt på grund av 1961 års taxering. Det härav föranledda
skattebortfallet kan för budgetåret 1959/60 beräknas uppgå till omkring 50
milj. kronor.
Särskilda åtgärder erfordras för att de nya skatteskalorna skall kunna
beaktas vid beräkning av källskatt under år 1960. Bakgrunden härtill är
följande.
Löntagare och andra, för vilka källskatten beräknas och avdrages av arbetsgivarna
(preliminär A-skatt), erhåller senast under andra hälften av
januari månad debetsedel jämte ett exemplar av den skattetabell som skall
användas vid beräkningen av skatteavdraget. Debetsedeln och skattetabellen
överlämnas av löntagaren till arbetsgivaren. Under januari och, då särskilda
förhållanden därtill föranleder, jämväl under februari får dock skatteavdrag
i stället beräknas efter den debetsedel och den skattetabell, som
användes under nästföregående år. Särskilda skattetabeller utges för de olika
ortsgrupperna och inom varje ortsgrupp för skilda utdebiteringssatser. An
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 16i år 1959
9
talet skattetabeller varierar år från år men överstiger regelmässigt 40. Under
år 1959 användes sålunda 43 olika tabeller.
Skattetabellerna fastställes av riksskattenämnden. Arbetet med iordningställande,
tryckning och distribution av tabellerna pågår under höstmånaderna.
I början av november månad igångsättes själva tryckningen. Distributionen
sker successivt och avslutas omkring årsskiftet.
För att de nya skatteskalorna skall kunna användas vid källskatten måste
nya skattetabeller distribueras. Förberedelserna för detta arbete kan igångsättas
så att de nya tabellerna kan vara i användning fr. o. m. den avlöningsutbetalning
som sker närmast efter februari månads utgång, d. v. s.
från den tidpunkt efter vilken avdrag inte längre får ske enligt föregående
års tabell. — Det bör understrykas, att den skatt, som för mycket avdragits
vid avlöningsutbetalningar innan den nya skattetabellen användes, kommer
den skattskyldige tillgodo vid slutavräkningen i form av överskjutande preliminär
skatt eller minskning av kvarstående skatt.
Utbytet av skattetabeller synes kunna ordnas i administrativ väg utan
särskilda författningsbestämmelser. På riksskattenämnden ankommer sålunda
att ombesörja fastställandet av de nya tabellerna. Givetvis behöver
blott de delar av tabellerna, som beröres av de nya skatteskalorna, omtryckas.
För att undvika sammanblandning av äldre och nyare tabeller kan
det vara lämpligt alt de nya tryckes på färgat papper.
Som förut nämnts utsändes skattetabellerna tillsammans med debetsedlarna
direkt till de skattskyldiga. Vid utbytet behöver man inte vända sig
till de skattskyldiga. Dessa har ju vid det laget överlämnat debetsedlarna
jämte tabeller till arbetsgivarna. Med hjälp av postverkets förteckning över
arbetsgivare kan i stället direkt kontakt tas med flertalet arbetsgivare för
tabellbytet. Vidare bör de nya tabellerna hållas tillgängliga på postanstalterna.
Särskilda åtgärder torde få övervägas för att bekantgöra utbytet av
skattetabeller för allmänheten.
Även om man torde kunna räkna med att de nya skattetabellerna kan
användas vid förut angiven tidpunkt, d. v. s. omedelbart efter utgången av
februari 1960, torde det med hänsyn till föreliggande omständigheter vara
lämpligt att inte redan nu fastställa exakt datum för de nya tabellernas
ikraftträdande. Jag vill i stället föreslå att det överlämnas åt Kungl. Maj:t
att förordna härom.
I fråga om preliminär B-skatt kommer de nya skatteskalorna att automatiskt
gälla fr. o. in. årsskiftet i den mån särskild beräkning av sådan skatt
skall äga rum, t. ex. om den skatlskyldige avgivit preliminär självdeklaration.
Vad andra fall angår synes det inte vara anledning att göra avsteg från
huvudregeln i 13 § 1 mom. uppbördsförordningen, som innebär att den preliminära
B-skattcn skall utgå med belopp, motsvarande den slutliga skatt
som påförts den skattskyldige under nästföregående år.
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till förordning angående ändrad Igdelse av 10 § 1
2 Dihang till riksdagens protokoll 1059. 1 samt. Nr 164
10
Kungi. Maj:ts proposition nr 164 år 1959
mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt. Jag
hemställer att förslaget måtte genom proposition framläggas för riksdagen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Kerstin Bothén
Kungl. Maj:ts proposition nr 164 dr 1959
11
Bihang
Beskattnings-bar inkomst, |
Motsvarande ungefärlig årsinkomst, kr |
Nuva- rande skala, % i varje skikt |
Före- slagen skala, % i varje skikt |
Summa statlig inkomstskatt vid |
|||
nuva-rande |
före-slagen |
minskning i skatt |
|||||
i kr |
i % |
||||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Makar |
|||||||
0— 4 |
— 9 000 |
11 |
10 |
440 |
400 |
40 |
9,1 |
4— 6 |
9 000— 11 500 |
11 |
10 |
660 |
600 |
60 |
9,1 |
6— 8 |
11500— 14 000 |
11 |
10 |
880 |
800 |
80 |
9,1 |
8— 10 |
14 000— 16 500 |
17 |
15 |
1220 |
1100 |
120 |
9,8 |
10— 12 |
16500— 18 500 |
21 |
20 |
1640 |
1600 |
140 |
8,5 |
12— 16 |
18500— 23 500 |
27 |
27 |
2 720 |
2 580 |
140 |
6,1 |
16— 20 |
23 500— 28 000 |
31 |
32 |
3 960 |
3 860 |
100 |
2,5 |
20— 25 |
28 000— 34 000 |
37 |
38 |
6 810 |
5 760 |
60 |
0,9 |
25— 30 |
34 000— 39 500 |
37 |
38 |
7 660 |
7 660 |
||
30— 40 |
39600— 61000 |
43 |
43 |
11960 |
11960 |
— |
— |
40— 60 |
51 000— 74 500 |
48 |
48 |
21560 |
21560 |
_ |
|
60—100 |
74 500—121 000 |
54 |
54 |
43 160 |
43160 |
. |
, |
100—150 |
121000—179 000 |
69 |
59 |
72 660 |
72 660 |
_ |
- - |
150— |
179 000— |
65 |
65 |
||||
Ensamstående |
|||||||
0— 4 |
— 7 000 |
11 |
10 |
440 |
400 |
40 |
9,1 |
4— 6 |
7 000— 9 500 |
17 |
15 |
780 |
700 |
80 |
10,3 |
6— 8 |
9 500— 12 000 |
22 |
21 |
1220 |
1120 |
100 |
8,2 |
8— 10 |
12 000— 14 500 |
25 |
25 |
1720 |
1620 |
100 |
|
10— 12 |
14 500— 16 500 |
28 |
29 |
2 280 |
2 200 |
80 |
3,5 |
12— 16 |
16 500— 21 500 |
32 |
33 |
3 560 |
3 520 |
40 |
1,1 |
16— 20 |
21500— 26 000 |
36 |
37 |
5 000 |
5 000 |
||
20— 30 |
26 000— 37 500 |
41 |
41 |
9100 |
9100 |
_ |
, |
30— 40 |
37 500— 49 000 |
45 |
45 |
13 600 |
13 600 |
— |
— |
40— 60 |
49 000— 72 500 |
49 |
49 |
23 400 |
23 400 |
||
60—100 |
72 500—119 000 |
54 |
54 |
45 000 |
45 000 |
_ |
___ |
100—150 |
119 000—177 000 |
59 |
69 |
74 500 |
74 500 |
_ |
_ |
160— |
177 000— |
65 |
65 |
691896 Stockholm 1969, Isaac Marens Boktryckeri Aktiebolag