Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1959

1

Nr 163

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändring i vissa delar av förordningen
den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt,
m. m.; given Stockholms slott den 9 oktober 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj
1957 (nr 262) om allmän energiskatt; samt

2) förordning om tillfällig energiskatt å bensin och vissa andra bränslen
som finnas i riket den 1 januari 1960.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att energiskatten på bensin samt andra flytande
och fasta bränslen höjes fr. o. m. den 1 januari 1960. Den föreslagna höjningen
utgör i fråga om bensin fem öre per liter och beträffande motorbrännolja
och eldningsolja 10 kronor per m3. I fråga om de fasta bränslena
föreslås att skattesatserna per ton höjes med 8 kronor för stenkol och 9
kronor för koks.

Skattehöjningen beräknas tillföra statsverket omkring 225 milj. kronor
för helt budgetår. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 103

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1959

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj
1957 (nr 262) om allmän energiskatt

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 31 maj 1957 om allmän
energiskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att den
vid nämnda förordning fogade förteckningen över vissa bränslen, för vilka
allmän energiskatt skall erläggas1, skall erhålla den ändrade lydelse, som
framgår av härvid fogad bilaga.

5 «.

Energiskatten å bensin och motorsprit utgår med fjorton öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960. Förordningen skall
äga tillämpning jämväl å sådant bränsle, som införts till riket före den 1
januari 1960 och som nämnda dag oförtullat kvarlåg i frihamn eller å tulllager,
i tullpackhus eller eljest i tullverkets vård. 1

1 Senaste lydelse av 5 J och av förteckningen se 1958: 32.

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

3

Bilaga

Förteckning

över

vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa hänförliga till nedanstående
tulltaxenummer

Tulltaxe-

nummer

Bränsle

Skattesats

ur 27.01

ur 27.01

20 kronor för ton

Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande

10 kronor för ton

10 kronor för ton

ur 27.02

fasta bränslen, framställda av stenkol........

Brunkolsbriketter ............................

ur 27.04,
ur 27.08,
ur 27.14

ur 27.04,
ur 27.08,

23 kronor för ton

Koksstybb och koksbriketter..................

10 kronor för ton

ur 27.14

ur 27.10

Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor

ur 27.10,

med en viskositet i cSt-enheter av:

högst 20 vid 20°C (skatteklass I)............

mer än 20 vid 20"C (skatteklass II)..........

Blandningar, innehållande alkohol (etanol, etylal-

35 kronor för m3
26 kronor för m3

ur 38.19

kohol), avsedda för användning till motordrift

14 öre för liter

Anm. Allmän energiskatt skall icke erläggas för inom
riket framställd blandning, hänförlig till nr 27.10
eller 38.19, i den mån energiskatt erlagts för i
blandningen ingående produkter, för vilka dylik
skatt skall erläggas.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1959

Förslag

till

förordning om tillfällig energiskatt å bensin och vissa andra bränslen som
finnas i riket den 1 januari 1960

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För bensin och de andra bränslen som nedan sägs skall, i den mån bränslena
den 1 januari 1960 klockan 6 f. m. finnas i riket, erläggas tillfällig energiskatt.

Den tillfälliga energiskatten utgör i fråga om
bensin fem öre för liter,
stenkol åtta kronor för ton,
koks nio kronor för ton samt

motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor tio kronor för in3.

Vad som är att hänföra till stenkol, koks och nyssnämnda oljor angives i
förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt.

År bensin blandad med annan vara, skall vid skattskyldighetens bestämmande
hänsyn tagas till den myckenhet, varmed bensin ingår i blandningen.

2 §•

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där
ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. eller 9 § stadgas, den som vid den
i 1 § angivna tidpunkten innehar

bensin till en myckenhet överstigande 2 000 liter eller
stenkol eller koks eller bådadera till en myckenhet sammanlagt överstigande
100 ton eller

oljor av i 1 § angivna slag till en myckenhet sammanlagt överstigande
80 m3.

2 mom. Skattskyldighet enligt denna förordning skall icke åvila staten,
ej heller den som registrerats enligt 6 § förordningen om allmän energiskatt.

Skatt enligt denna förordning utgår icke för inhemska fasta bränslen, ej
heller för bensin, som tillverkats inom landet och som vid den i 1 § angivna
tidpunkten ännu icke utlämnats från tillverkningsstället.

3 §.

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast den 29 februari
1960 på heder och samvete avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin
och andra enligt denna förordning skattepliktiga bränslen han vid den i
1 § angivna tidpunkten innehade, varvid tillika skall angivas den plats, där
bränslena då förvarades.

Deklaration skall ingivas till länsstyrelsen i det län, där den skattskyldige
författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven eller, om han avlidit,
senast varit eller bort vara mantalsskriven,
eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman
eller ombud är bosatt,

eller, då nämnda regler ej äro tillämpliga, i det län, där huvuddelen av
den med deklarationen avsedda myckenheten bränsle finnes vid den tidpunkt,
som angives i 1 §.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

4 §•

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma
från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga
och riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel med
eldfarliga oljor, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet. Den, som
icke avgivit deklaration men kan antagas vara deklarationspliktig eller som
avgivit ofullständig deklaration, må föreläggas att inom viss tid inkomma
med deklaration eller med erforderliga uppgifter.

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att
granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes
inneliggande lager av bränslen verkställes, bör länsstyrelsen föranstalta om
sådan granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid, i mån
av behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse
eller av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller
annan upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring
och därtill hörande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelsen och skall jämte annan
kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas
av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

3 mom. Kungl. Maj :t må ock förordna om granskning av deklarationer
och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Maj :t förordnad granskningsman
äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning
av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

Kostnad för granskning, varom Kungl. Maj :t förordnat, bestrides av medel,
som i 2 mom. sägs.

5 §•

Länsstyrelsen åligger att på grundval av inkomna deklarationer och eljest
inhämtade uppgifter i särsldld längd förteckna dem, som avgivit deklaration,
samt fastställa de myckenheter bränslen, för vilka skatt skall erläggas
enligt denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

6 §•

Skatten skall erläggas under uppbörd stermin från och med den 23 till och
med den 28 maj 1960.

Så snart ske kan och senast den 20 april 1960 skall till envar skattskyldig
i rekommenderat brev översändas utdrag av längden, såvitt honom angår, tilllika
med underrättelse om tid och sätt för skattens erläggande samt vad
den skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens
beslut eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

7 §.

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning
avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit
avlämna deklaration eller infordrad upplysning, och bär därav föranletts,
att skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för lågt belopp,
skall skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda
förfarande eller underlåtenhet undandragils.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1965.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

8 §•

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt förfarit oriktigt,
må besvär anföras hos kammarrätten.

Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen i det län, där skatten
påförts, inom ett år efter det skatten blivit klaganden avfordrad, vid påföljd,
om den tid försittes, att besvären icke upptagas till prövning. Den omständigheten
att besvären ingivits eller insänts till kammarrätten i stället för
till länsstyrelsen skall icke utgöra hinder för prövning av klagandens talan,
därest besvären inkommit till kammarrätten inom besvärstiden. I sådant
fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till länsstyrelsen
för vidare behandling på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade
beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,
har länsstyrelsen att skyndsamt till kammarrätten översända samtliga handlingar
med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

9 §.

Visar skatt skyldig, att bränsle, som han innehaft vid den i 1 § angivna tidpunkten,
levererats till annan, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,
som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Maj :t,
där den skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller
eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma att skattskyldigheten
skall åligga köparen eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse från
eller återbäring av skatten.

Ansökan om sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom en månad
efter det skatt avfordrats vederbörande.

10 §.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola i fråga
om bensin bestämmelserna i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild
skatt å bensin och motorsprit samt beträffande övriga bränslen förordningen
den 3 april 1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
äga motsvarande tillämpning. 11

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må
ej verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 2 eller 3 mom. förordnad
person.

Deklarationerna skola tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, som
i och för sin befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke
vara för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit
dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj."t förordnar,
för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,
åt vilken Kungl. Maj :t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, som stadgandena i nästföregående
stycke föranleda, hos länsstyrelsen förvaras intill utgången av år 1965,
varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter alt inom föreskriven tid avlämna deklaration eller inkomma
med annan uppgift, straffes med böter, högst 300 kronor; och må
länsstyrelsen förelägga den uppgiftsskyldige lämpligt vite.

7

Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

13 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration eller annorledes lämnat
oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som
i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs
bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare
sig innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande, varom
han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad
ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse,
som nu sagts, straffes med dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning
av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må
ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse
härav vare den skyldige förfallen till ansvar som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger utdöma vite, som förelagts enligt 12 §.

16 §.

Närmare bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning
avses, så ock de föreskrifter, som eljest erfordras för tillämpning av denna
förordning, meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 9 oktober 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell,

Lindholm, Kling, Edenman, Netzén, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av energiskatten
på bensin och andra bränslen samt anför följande.

Tidigare denna dag har jag — vid anmälan av förslaget om införande
av en allmän varuskatt — lämnat en redogörelse för de åtgärder, som är
påkallade med hänsyn till det ekonomiska och budgetmässiga läget. Därvid
konstaterade jag, att behov föreligger att skattevägen tillföra staten ytterligare
inkomster med ca 225 milj. kronor för år vid sidan av vad den
allmänna varuskatten kan beräknas medföra. Jag uttalade även, att detta
inkomsttillskott borde anskaffas genom en höjning av energiskatten på
bensin samt andra flytande och fasta bränslen, vilka varor av skattetekniska
skäl inte avses bli omfattade av den allmänna varuskatten. Denna
fråga torde nu få upptagas till närmare behandling.

Gällande bestämmelser m. m.

Bensin och motorsprit. Skatt på bensin och motorsprit utgår enligt förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit
samt enligt förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt.

Skatten på bensin utgör för närvarande sammanlagt 41 öre per liter. Härav
är 32 öre vanlig bensinskatt, d. v. s. särskild skatt enligt 1929 års förordning.
Intäkterna skall användas för vägändamål. Återstående 9 öre uttages
såsom allmän energiskatt och tillföres den allmänna budgeten. För
bensin, som tillverkas av Svenska skifferoljeaktiebolaget genom utvinning
ur inhemsk skiffer, utgår dock den vanliga bensinskatten för närvarande
med endast 7 öre per liter.

Skatten på motorsprit är tills vidare 28 öre per liter, varav 19 öre uttages
för vägändamål enligt 1929 års förordning och 9 öre är energiskatt.

Såsom ett komplement till reglerna om energiskatt på bensin och motor -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

sprit har föreskrivits, att energiskatt med 9 öre per liter jämväl skall utgå
för spritblandningar, avsedda för motordrift. Denna skatt uttages icke för
spritblandning som framställts inom riket, om energiskatt erlagts för de i
blandningen ingående produkterna.

Förfarandet vid uttagande av skatterna regleras av 1929 års förordning,
till vilken förordningen om allmän energiskatt hänvisar. För den importerade
bensinen, vilken utgör huvuddelen, erlägges skatterna till tullverket. Skatterna
på inhemsk bensin och motorsprit erlägges däremot av tillverkarna till
kontrollstyrelsen. Frågor om restitution av bensinskatt prövas i allmänhet
av generaltullstyrelsen.

Konsumentpriserna på bensin vid försäljning från pump är för närvarande
i s. k. O-zon 73 öre per liter för lågoktanig bensin och 7G öre per liter för
liögoktanig bensin. En höjning av oktantalen skedde i april i år från 83 till
87 i fråga om den lågoktaniga bensinen och från 93 till 97 i fråga om den
högoktaniga. De nuvarande priserna överstiger med två öre per liter de priser,
som tillämpades efter energiskattens höjning i februari 1958. Prishöjningen
har föranletts bl. a. av de höjda oktantalen.

Andra fasta och flytande bränslen. Allmän energiskatt utgår på andra
bränslen än bensin och motorsprit enligt följande.

Stenkol................................................ 12 kronor per ton

Koks.................................................. 14 » » »

Stybb av kol och koks samt kolbriketter ................ 6 » » »

Motorbrännolja ........................................ 25 kronor per m3

Eldningsolja 1 och 2 .................................. 25 » » »

Eldningsolja 3 och högre .............................. 16 » » »

Från beskattning är undantagna inhemska fasta bränslen. Vidare må
nämnas att skatt icke utgår för eljest skattepliktigt bränsle, som utnyttjas
för bandrift eller förbrukas i fartyg eller luftfartyg. Detsamma gäller i fråga
om bl. a. bränsleförbrukning vid framställning av skattepliktigt bränsle och
elektrisk kraft.

Energiskattens uttagande beträffande här ifrågavarande bränslen är anknutet
till ett registreringsförfarande hos kontrollstyrelsen. Härvidlag föreligger
obligatorisk registreringsskyldighet för inhemsk producent av skattepliktigt
flytande bränsle. Därjämte kan den, som i större utsträckning återförsäljer,
förbrukar eller lagerhåller skattepliktigt bränsle, efter ansökan
bli registrerad hos kontrollstyrelsen såsom återförsäljare eller förbrukare av
dylikt bränsle. Registrerad producent, återförsäljare eller förbrukare redovisar
skatten till kontrollstyrelsen på grundval av deklaration angående de
kvantiteter bränsle, som under den redovisningsperiod deklarationen avser
försålts till icke registrerad köpare eller tagits i anspråk för annat ändamål
än försäljning. Härvid må avdrag göras för bränsle som förbrukats eller
försålts t. ex. för framställning av skattepliktigt bränsle och elektrisk kraft.

Införes skattepliktigt bränsle till riket av någon, som ej är registrerad

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

hos kontrollstyrelsen, erlägges skatten till tullverket i den ordning som är
föreskriven beträffande tull.

I fråga om prisutvecklingen på bränsleområdet må erinras om de kraftiga
prishöjningar, som Suez-krisen medförde. Då energiskatten infördes den 1
juli 1957, hade en omsvängning redan skett, och under den tid som därefter
förflutit har priserna sänkts successivt. Denna utveckling åskådliggöres av
de i följande tablå sammanställda konsumentpriserna.

Varuslag

Konsumentpriser i kronor

Före Suez-krisen

Jan. 1957

April 1957

Aktuella priser1

inkl.

skatt

exkl.

skatt

Stenkol per ton

142

168

150

1124

(130

1112
\ 118

Koks » »

186

186

168

154

Motorbrännolja per ms

225

290

300

265

240

Eldningsolja 1 » »

176

244

226

178

153

» 2 » »

163

231

215

170

145

» 3 » »

136

210

188

117

101

» 4 » »

127

201

178

109

93

1 I fråga om kol och koks avser noteringarna listpriserna i Stockholm vid leveranser i poster
om ett ton. De högre aktuella priserna för kol avser stora ångkol och de lägre småkol
eller s.k. stokerkol. Noteringarna för motorbrännolja och eldningsolja gäller pris vid försäljning
i O-zon.

Departementschefen

Allmänna synpunkter. Såsom jag anfört vid anmälan av frågan om införandet
av den allmänna varuskatten avses denna skola vara i princip undantagslös
och alltså omfatta alla varor, oavsett om dessa i annan ordning
redan är föremål för beskattning, d. v. s. punktbeskattade. Av skattetekniska
skäl har det emellertid visat sig erforderligt att från den allmänna varuskatten
undantaga ett fåtal speciella varor, däribland drivmedel och andra
bränslen. Härigenom skulle dessa varor vid genomförandet av den allmänna
varuskatten komma att bli förhållandevis billigare än andra varor.

Då behov föreligger att skattevägen anskaffa ytterligare medel för staten
utöver vad den allmänna varuskatten kommer att inbringa, anser jag
det naturligt att man i första hand överväger möjligheterna att åstadkomma
detta inkomsttillskott från varuområden, som ej beröres av den allmänna
varuskatten. Härvidlag erbjuder bränsleområdet ett betydande skatteunderlag,
och tekniska förutsättningar att utnyttja detta underlag finnes genom
energiskatten. Såsom jag i det följande kommer att närmare utveckla synes
det från flera synpunkter befogat med en förhållandevis något större
skatteskärpning på bränsleområdet än som på andra områden blir följden av
den allmänna varuskatten. Det föreliggande behovet av ytterligare skatteintäkter
— som sammanhänger med önskemålet att hålla skattesatsen för

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1959

den allmänna varuskatten låg — uppgår till ca 225 milj. kronor och synes i
sin helhet kunna tillgodoses inom ramen för energiskatten på bränslen. Mot
bakgrunden av vad nu sagts och med beaktande tillika av de ytterligare synpunkter
som jag i det följande kommer att anföra, har jag därför ansett
mig böra förorda en höjning av energiskatten på bensin samt andra flytande
och fasta bränslen i sådan omfattning att staten därmed tillföres ytterligare
inkomster av angiven storlek. Från dessa utgångspunkter behandlas i det
följande de av förslaget berörda varorna.

Bensin och motorsprit. För bestridande av det allmännas kostnader för vägväsendet
har sedan länge — jämte fordonsskatter och skatt på brännolja
— uttagits särskild skatt på bensin och motorsprit. Vid sidan härav har från
år 1957 utgått allmän energiskatt på dessa varor. Det har nämligen ansetts
skäligt, att den indirekta beskattningen för allmänna budgetändamål
även inbegriper bensinen.

Bilismen har visat sig vara det mest expansiva konsumtionsområdet under
efterkrigstiden. Motorfordonsparken liksom drivmedelsförbrukningen
växer snabbt. Under år 1957, d. v. s. det år energiskatten infördes, ökade
nyinregistreringarna av personbilar, jämfört med år 1956, med i runt tal
22 300 till 154 344. År 1958 nyinregistrerades 147 229 personbilar och under
perioden januari—augusti i år 110 274 sådana fordon. Sistnämnda antal innebär
en ökning med 7 863 eller inemot 8 % jämfört med motsvarande period
1958, och man synes kunna utgå ifrån att det totala antalet nyinregistreringar
under år 1959 kommer att nå upp till eller överstiga 1957 års
siffra. Mot bakgrunden av dessa siffror framstår det som uppenbart, att bilismens
expansion icke hindrats av den beskattning som utgått.

Beskattningen av bilismen omfattar i vårt land såväl innehavet som brukandet
av motorfordon. Skatt utgår i form av årlig fordonsskatt, omsättningsskatt
på nyinköp av vissa fordon samt skatt på drivmedel. Härtill kommer
tull vid import av motorfordon, låt vara att denna avgift för vårt lands
vidkommande bestämts utifrån andra synpunkter än fiskala. Efter i stort
sett samma principer är beskattningen utformad i flertalet västeuropeiska
länder, där dock ytterligare en beskattningsforin utan motsvarighet i vårt
land kommit till användning, nämligen särbeskattning av bilgummi. Enligt
tillgängliga uppgifter är bensinpriset i Sverige lägre än i bl. a. Finland,
Norge, Västtyskland, Frankrike och Italien. Ser man till den totala beskattningen
av bilismen, tullarna däri inbegripna, torde bilden vara ännu gynnsammare
från de svenska bilisternas synpunkt. Det torde kunna fastslås,
alt den svenska skattebelastningen ingalunda är särskilt hög. Tvärtom har
det vid olika tillfällen omvittnats, att bilkostnaderna i Sverige är förhållandevis
låga.

Mot bakgrunden av vad nu anförts och med beaktande tillika av de följdproblem
i form av krav på investeringar i gator, vägar, serviceanläggningar
in. m., som bilismens ansvällning drar med sig, framstår i det föreliggande
lägel en höjd beskattning på området såsom väl motiverad. Enär motorfor -

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

don omfattas av den föreslagna allmänna varuskatten, bör i enlighet med
vad jag tidigare anfört företräde ges en höjning av bensinbeskattninger
framför en höjning av den särskilda omsättningsskatten på motorfordon.
Härtill kommer att en sådan åtgärd inte träffar innehavet utan användningen
av fordon, och skattebördan kan därför i viss utsträckning regleras av
den enskilde fordonsägaren själv.

Med ledning av dessa överväganden har jag ansett mig böra förorda, att
energiskatten på bensin, motorsprit och för motordrift avsedda spritblandningar
höjes med fem öre per liter. Det kan beräknas, att staten härigenom
kommer att erhålla en skatteintäkt av omkring 125 milj. kronor för år. Skattehöjningen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1960. Med hänsyn till de
föreskrifter som gäller beträffande redovisningen torde man kunna räkna
med att omkring 40 milj. kronor kommer att inflyta under budgetåret
1959/60.

Höjningen av bensinbeskattningen bör, i likhet med vad som skett vid
tidigare sådana höjningar, kompletteras med en särskild beskattning av de
lager som vid tidpunkten för ikraftträdandet finnes i landet. I enlighet härmed
förordar jag, att en tillfällig energiskatt med fem öre per liter uttages
för bensin, som den 1 januari 1960 finnes i lager inom riket hos återförsäljare
och förbrukare. Beskattningen bör liksom vid tidigare tillfällen endast
omfatta större lager, förslagsvis om minst 2 000 liter. Länsstyrelserna bör
vara uppbörds- och kontrollmyndigheter för den tillfälliga skatten.

Andra flytande och fasta bränslen. Av den inledningsvis redovisade sammanställningen
över konsumentpriserna framgår, att prisutvecklingen varit
synnerligen gynnsam ur konsumentsynpunkt. Priserna på kol och koks ligger
för närvarande trots energibeskattningen väsentligt under de priser som
gällde före Suez-krisen. Detsamma gäller eldningsolja 3 och 4, medan priserna
på motorbrännolja och eldningsolja 1 och 2 ligger ungefär i paritet
med de dåvarande priserna. Ser man till prisläget vid tiden för energiskattens
tillkomst, framstår nuläget som ännu mera gynnsamt. I fråga om samtliga
skattebelagda bränslen utgår nu väsentligt lägre priser än vad då var
fallet. Särskilt stora prissänkningar noteras för eldningsolja 3 och 4, d. v. s.
sådan olja som huvudsakligen utnyttjas för industriändamål.

Med hänsyn till det nu sagda har jag såsom ett komplement till höjningen
av bensinbeskattningen ansett mig böra förorda en höjning jämväl
av energiskatten på här ifrågavarande bränslen.

För motorbrännolja samt eldningsolja 1 och 2 utgör skattesatsen nu 25
kronor per m3 och för eldningsolja 3 och 4 utgår skatt med 16 kronor per
m3. Då prissänkningarna varit större för de senare, finner jag mig böra förorda
att skattesatserna, oavsett deras inbördes relation, höjes med samma
belopp för samtliga nu nämnda oljeprodukter. Med beaktande av det erforderliga
inkomsttillskottet föreslår jag en höjning av skattesatserna med 10
kronor per m3 till 35 kronor per m3 för motorbrännolja och eldningsolja 1
och 2 samt till 26 kronor per in3 för eldningsolja 3 och 4.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1959

Beträffande de fasta bränslena förordar jag att skattesatserna höjes med
8 kronor till 20 kronor per ton för stenkol, med 9 kronor till 23 kronor per
ton för koks samt slutligen med 4 kronor till 10 kronor per ton för stenkolsoch
koksstybb samt kolbriketter. Dessa skattehöjningar motsvarar procentuellt
sett vad som föreslagits i fråga om eldningsolja 3 och 4.

De nu nämnda höjningarna av skattesatserna föreslås träda i kraft den
1 januari 1960 samtidigt med skattehöjningen på bensin. Det kan beräknas,
att den sålunda höjda bränslebeskattningen kommer att tillföra staten ett
inkomsttillskott på ca 100 milj. kronor för år. Härav kan med hänsyn till
de redovisningstekniska förhållandena ca 35 milj. kronor beräknas inflyta
under budgetåret 1959/60.

Enligt energiskatteförordningen äger skattskyldig i deklaration göra avdrag
för bränsle, som i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller
förbrukning. Självfallet skall avdrag verkställas på sådant sätt, att det motsvarar
den faktiska energiskattekostnaden.

Med hänsyn till erfarenheterna vid energiskattens införande synes viss
lagerbeskattning påkallad även i fråga om här avsedda bränslen. Gränsen för
skattskyldigheten synes lämpligen kunna sättas vid 100 ton för fasta bränslen
och 80 m3 för oljorna. Den som registrerats enligt energiskatteförordningen
skall givetvis inte betala lagerskatt.

I samband med genomförandet av de nu förordade ändringarna i energiskatteförordningen
bör de hittillsvarande statistiska numren i den vid förordningen
fogade förteckningen över skattepliktiga bränslen utbytas och
ersättas av de motsvarande nya nummer, som föranledes av tillkomsten av
1958 års tulltaxa. Därvid bör även viss modernisering av varubeskrivningarna
vidtagas.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 31 maj
1957 (nr 262) om allmän energiskatt; samt

2) förordning om tillfällig energiskatt å bensin och vissa andra bränslen
som finnas i riket den 1 januari 1960.

Jag hemställer, att nämnda författningsförslag måtte genom proposition
framläggas för riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Kerstin Bothén

590GCH Stockholm 1959, Isaac Marcas Boktryckeri Aktiebolag