Statsutskottets utlåtande nr 162 år 11)39
U" ■\^
Nr 162
Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurser för hantverks
.mästare m. fl. \n\ulUnvx•,j\o v>i/
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av hérr
Aastrup m.fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 110), har hemställts■-**■ såvitt nu är i fråga U—att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad som i motionerna
I motionerna har —såvitt nu är i fråga —anförts följandetmaoiioni Uti eor.
Vid lärlingsutbildningen hos hantverksmästare tjänstgör som lärare vid
den ifiom respektive företag bedrivna präktiskå utbudnmgen hantverksmästaren
själv eller, då verksamheten är av något större biiifattning, en
1''örman eller annan arbetsledare. På; dessa handledare vid utbildningen ställes,
i motsats mot vad. som är fallet vid den för statsverket väsentligen dyr-*
barare formen inbyggd verkstadsskola,, inga som helst; kr;ay på pedagogiska
insikter och kunnande. Mången hantverksmästare skulle med glädje hälsa,
en möjlighet att förvärva åtminstone någon insikt i bästa sättet ätt ge lärlingen
del av sin under mångårigt mödosamt arbete vuönä yrkeserfarenhet.
Man kan givetvis inte; fordra att han skall skaffa sig pedagogisk utbildning,
men vi vill förorda att de som önskar förvärva sådana insikter bereds möjlighet
därtill. En betydelsefull hjälp skulle vara särskilt anordnade kurser
i inlärningens metodik m. in. med särskild hänsyn till de problem som möter
på detta åldersstadium. Enligt vad vi erfarit tördé kurser aV en eller annan
veckas längd kunna ordnas vid statens hantyerksjnstitut. Utbildning av liknande
slag förekommer för övrigt redan av viss personal inom bilbranschen.
För dem som inte har tillfälle att, deltaga i dessa kurser förordar vi veckoslutskurser,
som helst bör ordnas branschvis och i olika delar av landet med
föredrag, demonstrationer och diskussioner. Som arrangör för veckoslutskurserna,
som bör ordnas i nära samråd med Sveriges hantverks- och småindustriörganisatidn,
kan1 förslagsvis stå antingen överstyrelsen för "yrkesutbildning:
eUec vederbörande länsskolnämnd. Traktamente till deltagarna bör
utgå av statliga medel, ej. blott vid de längre.kurserna utan även yid;veckoslutskurserna.
I dep mån de här förordade olika sjaeen av kurser, kan ordnas
inom ramen för bevilj ade anslag, torde något särskilt beslut från riksdagens,
sida inte behöva påkallas. Om däremöf en anstagshöjiiifig Visar sig erforderlig,
torde Kungl. Maj:t böria! framlägga förslag därom1 till 1960 års riksdag.
M ! i: i''•J. idöiiM ''dl fl; t:1'' dr.,j;(i i n‘>.''VO
Statsutskottet bär i vederbörlig; ordning inhämtat yttranden av overstyreK
sen för yrkesutbildning, statens håntverksinstitut och Sveriges hantverk#-1
och småindustriorganisation.
anförts i fråga om kurser för hantverksmästare m. fl.
.•reunoi:-* t.sd s<
-.di •jlmnTlihloH
U v.fvniiiiiv.An iis!
Statsutskottets utlåtande nr tö 2 dr 1059
3
Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört följande.
Överstyrelsen vill allvarligt understryka vikten av att personal, som skall
liandha yrkesutbildning, även har i varje fall något mått av pedagogisk utbildning.
Det moment i utbildningen som motionärerna särskilt betonar,
inlärningens metodik, är härvid av en central betydelse. Den form för bibringande
av elementära kunskaper som motionärerna föreslår, synes överstyrelsen
lämplig.
Gentemot förslagen om anordnande av veckokurser och veckoslutskurser
finns alltså i och för sig intet att erinra. Utan tvivel kommer dylika kurser
rätt anordnade att bli av stort värde. Såsom antydes i motionen ordnas utbildningen
lämpligen sä att samråd äger rum mellan överstyrelsen och statens
hantverksinstitut. överstyrelsen vill emellertid framhålla att med hänsyn
till de begränsade resurser, som står till överstyrelsens förfogande,
den för närvarande icke har möjligheter, att annat än i mindre omfattning
anordna en sådan utbildningsverksamhet, som här föreslagits.
Det finns intet att erinra mot tanken att traktamente skulle utgå till sådana
deltagare i dessa kurser, som är bosatta på annan ort än kursorten, överstyrelsen
vill tillägga, att skäl talar för att jämväl reseersättning skall utgå
på sätt som sker för närvarande åt deltagare vid de av hantverksinstitutet
anordnade fortbildningskurserna.
Statens hantverksinstitut har anfört bland annat följande.
Vid den utbildning, som inom hantverksföretaget bedrives under ledning
av hantverksmästaren själv eller i vissa fall annan jämbördig yrkesman, har
några krav på pedagogiska insikter och kunnande icke ställts. Sagda förhållande
bär enligt vad institutet erfarit medfört en brist i den utbildningsform,
som eljes varit ägnad att garantera en fullgod och ändamålsenligt ordnad
lärlingsutbildning inom hantverket, sett särskilt mot bakgrunden av den
utveckling, som den pedagogiska tekniken i dagens läge kan uppvisa. Många
hantverksmästare har därför, trots att de med utnyttjande av sitt stora
yrkeskunnande och med ådagaläggande av ett verkligt intresse för lärlingens
utbildning och förkovran, uppnått goda yrkesresultat, varom gesällprövningen
i landet bl. a. vittnar, efterlyst åtgärder, som skulle kunna leda till
att även inom detta utbildningsområde den moderna pedagogikens rön och
erfarenheter i möjligaste män skulle kunna tillämpas och utnyttjas.
Frågan har ofta behandlats vid olika hantverks- och vrkesorganisationers
möten och konferenser. Särskilt inom hantverksdistriktens lärlings- och
granskningsnämnder har frågan varit aktuell. Härvid har det ansetts, att
någon form av pedagogisk grundkunskap för hantverksmästarna varit erforderlig
i lärlingsutbildningen.
I motion II: 110 förutsättes, att kurser om en eller annan veckas längd
i inlärningens metodik m. in. skulle kunna anordnas vid statens hantverksinstitut
för hantverksmästare, som i sitt företag svarar för utbildning av
lärlingar. Häremot har institutet intet att erinra utan är berett att med
utnyttjande av alla sina möjligheter medverka till förslagets realiserande.
Viss erfarenhet från verksamhet av ifrågavarande slag har institutet redan
hunnit förskaffa sig genom de specialkurser, som vid institutet anordnats
för viss personal inom bilbranschen. Dessa kurser ha av branschen emottagits
med mycket stort intresse. I stor utsträckning skulle ifrågavarande
4
Statsutskottets utlåtande, nr 162 dr 1959
kurser kunna tjäna såsom mönster vid uppläggningen av den utbildning för
hantverksmästare, som i motionen föreslås. Ämnena i kursen och den medverkande
expertisen skulle givetvis komma att variera, beroende på dels tidslängden,
dels huvuvida kurserna skulle utformas mera allmänt eller vara
inriktade på visst yrke eller viss bransch, vilka alternativ båda kunna tänkas
och prövas. Med de kontakter, som institutet uppehåller med experter inom
näringslivets olika områden, torde tillgången på lärare och föreläsare kunna
säkerställas för varierande inriktning av kurserna. Beträffande tidslängd
torde det med hänsyn till företagarnas svårigheter att vara borta från sina
rörelser under längre tid vara realistiskt att räkna med att kurserna i regel
icke skall överstiga en vecka, eventuellt två gånger en vecka. Vissa påbyggnads-
och kompletteringskurser av kortare fortvarighet, i vissa fall förlagda
till veckoslutsdagarna, kunna också lämpligen anordnas.
Ur bl. a. denna synpunkt och med hänsyn till att kurserna böra till sin
målsättning bedrivas efter en i möjligaste mån enhetlig plan och med utnyttjande
av en relativt begränsad krets av lärare och föreläsare, som alltmera
skolats och tränats för denna specialuppgift, anser institutet det vara orationellt,
att de veckoslutskurser, som i motionen omnämndes, skola arrangeras
av överstyrelsen för yrkesutbildning eller vederbörande länsskolnämnd. Att
kurserna däremot skola anordnas i nära samråd med Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation förefaller institutet uppenbart. Detta bör
emellertid även gälla de av institutet anordnade veckokurserna, för såvitt
icke något speciellt bransch- eller yrkesförbund inträder i hantverksorganisationens
ställe.
Med Sveriges hantverks- och småindustriorganisation uppehåller institutet
i kursverksamheten alltsedan sin tillblivelse ett livligt och fruktbärande
samarbete. Bl. a. har tillsammans med organisationen talrika kurser och
informationsdagar anordnats ute i landet med en tidsomfattning av 2—3
dagar, stundom förlagda till veckosluten och till av organisationen anordnade
konierenser och distriktsmöten. Vid dessa kortare kurser har huvudsakligen
behandlats olika företagsekonomiska frågor samt rationaliserings- och
arbetsorganisatoriska problem. Anordnande av dylika kortare kurser i pedagogiska
frågor för lärlingsutbildningen kommer sålunda enligt institutets
mening att ingå som ett led i en redan existerande verksamhet tillsammans
med SHSO. Att de pedagogiska kurserna anordnas inom ramen för nämnda
samarbete behöver emellertid icke utesluta, att samråd även tages med överstyrelsen
för yrkesutbildning.
1 motionen framhålles att traktamente bör utgå till kursdeltagarna vid
samtliga kurser. För detta ändamål vill institutet föreslå, att de av överstyrelsen
för yrkesutbildning disponerade anslagen: utbildning av lärare vid
yrkesundervisningen (J 22) alternativt resestipendier för yrkesutbildning
(.1 29) utnyttjas. Anslagens belopp böra vid dessa förutsättningar anpassas
att tillgodose förenämnda syften.
Därest de pedagogiska kurserna skola anordnas av institutet inom dess
nuvarande finansiella ram, måste kursavgifter uttagas av deltagarna i likhet
med vad fallet är för institutets övriga kursverksamhet. Avgiften kan beräknas
till ca 100:— för en veckokurs och 30—50 kronor för en 2—3 dagars
kurs. Avgiftsfria kurser måste förutsätta, att medel för kurskostnaderna i
någon form tillföres institutet antingen genom ett särskilt anslag för ändamålet
eller genom att det institutet anvisade allmänna driftsanslaget: bidrag
Statsutskottets utlåtande nr 162 dr 1959
5
till kursverksamheten m. m. höjes med de beräknade kostnadernas belopp
och med särskilt angiven motivering för sagda höjning.
Institutet kommer att, därest förutsättningar i övrigt för anordnande vid
institutet av de föreslagna kurserna för hantverksmästare kunna anses föreligga,
i sin budgetframställning till 1960 års riksdag framföra äskande om
det belopp för verksamheten, som efter närmare utredning kan visa sig vara
erforderligt och önskvärt.
Med åberopande sålunda av vad som ovan anförts får statens hantverksinstitut
livligt tillstyrka, att i motionerna I: 77 och II: 110 föreslagna kurser
i inlärningens metodik för hantverksmästare och likställda snarast kommer
till stånd samt att kurserna anordnas vid eller genom institutet kostnadsfritt
eller till lägsta möjliga kostnad för deltagarna.
Sveriges hantverks- och smdindustriorganisation har avgivit följande
yttrande.
Organisationen anser i likhet med motionärerna att möjlighet bör beredas
hantverksmästare som så önskar att genom korttidskurser eller på liknande
sätt förvärva sådana pedagogiska insikter som han har nytta av vid utbildning
av lärlingar. Utbildningen inom olika hantverksyrken sker i betydande
omfattning ute på verkstäderna och regleras inom flertalet yrken genom
särskilda läroplaner. Det är emellertid uppenbart att även erfarna och skickliga
yrkesmän som skall meddela yrkeskunskaper till lärlingar ofta skulle
få sin uppgift underlättad om de erhölle kännedom om moderna pedagogiska
metoder.
Inom Sveriges hantverks- och småindustriorganisation pågår för närvarande
en utredning rörande yrkesutbildningsfrågorna inom hantverksområdet.
Inom åtskilliga hantverksyrken strävar man efter att söka förnya den
hittillsvarande formen av utbildningen genom tillämpning av moderna pedagogiska
rön. Det skulle utgöra ett värdefullt stöd för dessa strävanden om
de av motionärerna föreslagna kurserna för hantverksmästare kunde komma
till stånd. Utformning och planering av sådana kurser synes lämpligen böra
ske genom samverkan mellan statens hantverksinstitut och överstyrelsen
för yrkesutbildning och i samråd med Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.
Organisationen tillstyrker motionärernas förslag i denna punkt och förutsätter
att verksamhetens mera detaljerade uppläggning får ske genom den
samverkan som ovan förutsatts samt att berörda statliga institutioner bereds
erforderliga anslag för ändamålet.
Utskottet finner för sin del det vara av värde för lärlingsutbildningen,
därest de i motionerna I: 77 och II: 110 föreslagna kurserna för hantverksmästare
m. fl. kunna komma till stånd. Enligt vad utskottet under hand
erfarit har statens hantverksinstitut vid framläggande av sina anslagsäskanden
för budgetåret 1960/61 räknat med en medelsanvisning, som skulle
möjliggöra anordnandet av dylika kurser. Då förevarande fråga sålunda för
närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning, torde anledning saknas
att såsom i motionerna påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställ
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1959
ning i ämnet. Därest Kungl. Maj:t finner sig böra framlägga förslag för riksdagen
angående anordnande av ovannämnda kursundervisning, förutsätter
utskottet, att Kungl. Maj:t i samband härmed jämväl tager ställning till
frågan om i vilka former denna undervisning lämpligen bör anordnas.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77 och
II: 110, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.
Stockholm den 24 november 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Pålsson,
Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,
Herbert Larsson och Nestrup; samt
från a n d ra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Malmborg, Rubbestad, Staxäng, Gustafsson i Stockholm,
Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken
Olsson, herrar Wedén, Lassinantti, Johansson i Norrköping och fröken
Vinge.
Rydahls Boktryckeri AB, Stockholm 19®