Andra lagutskottets utlåtande nr iS år

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa sänkningar av
statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen.

Andra lagutskottet bär till behandling förebaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskottet hänvisade motioner, nr 557 i första kammaren av herr
Johansson, Ivar, och herr Andersson, Torsten, samt nr 666 i andra kammaren
av herr Hedlund in. fl.

1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 162 måtte besluta med verkan från den 1 juli
1960 att statsbidragen till sjukförsäkringen må reduceras,

1. genom sänkning av det s. k. medlemsbidraget enligt besparingsutredningens
förslag,

2. genom sänkning av de statsbidrag, som nu utgår med 50 procent, till
25 procent enligt i övrigt gällande bestämmelser».

1958 års besparingsutredning har i sitt år 1959 avgivna betänkande »Besparingar
inom statsverksamheten» (SOU 1959:28) föreslagit, att medlemsbidraget
bör slopas utom såvitt angår de fyra nordligaste länen, där det hör
bibehållas till den del det överstiger 4 kr. 50 öre per medlem och år.

De statsbidrag, som enligt gällande regler utgår med 50 procent, är följande
delar av det statliga sjukhjälpsbidraget, nämligen bidrag till sjukkassas
utgifter för ersättning i anledning av läkarvård1 och sjukresor samt
för grundsjukpenning och motsvarande del av hempenning.

1 fråga om motiveringen har motionärerna hänvisat till motionen 11:658.
Utskottet får, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till innehållet i nämnda motion.

Något om gällande bestämmelser m. m.

S jukvårdsför säkringen

Sjukvårdsförsäkringen finansieras genom arbetsgivarbidrag, statsbidrag
i form av sjukhjälpsbidrag samt avgifter från de försäkrade. Arbetsgivarbidraget
utgår för år med 0,25 procent av den lön arbetsgivaren under året
utgivit till sådana hos honom anställda, som är obligatoriskt försäkrade
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, därvid dock hänsyn icke skall tagas
till arbetstagares lön, i den mån lönen överstiger 15 000 kr. Sjukhjälpsbidrag

i I läkarvård inbegripcs här även tandläkarvård.

Bihang till riksdagens protokoll 1959, 9 samt. 2 avd. Nr 48

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1959

utgår med f>0 procent till sjukkassornas utgifter för ersättning i anledning
av läkarvård och sjukresor. Storleken av sjukhjälpsbidragen, sådana de
beräknats för innevarande budgetår, framgår av följande uppställning.

Läkarvård ............................................ 69,7 milj. kr.

Resor till och från läkare .............................. 7,8 milj. kr.

Resor till och från sjukhus och förlossningsanstalt........ 7,1 milj. kr.

Summa 84,6 milj. kr.

Återstoden av sjukkassornas utgifter för sjukvårdsförsäkringen täckes i
huvudsak med avgifter från de försäkrade. Avgifterna är lika stora för alla
som är pliktiga att erlägga avgift till sjukkassan.

Försäkringen för grundsjukpenning

Försäkringen för grundsjukpenning finansieras dels med statsbidrag i
form av sjukhjälpsbidrag, dels med avgifter från de försäkrade. Avgifterna
är lika stora för samtliga försäkrade inom samma sjukkassa. Sjukhjälpsbidraget
uppgår till 50 procent av sjukkassans utgifter för grundsjukpenning
och grundhempenning samt till 75 procent av sjukkassans utgifter för
barntillägg. Storleken av sjukhjälpsbidragen för grundsjukpenning och
grundhempenning, sådana de beräknats för innevarande budgetår, framgår
av följande uppställning.

Grundsjukpenning .................................... 76,8 milj. kr.

Grundhempenning ................................. 6,7 milj. kr.

Summa 83,5 milj. kr.

Medlemsbidraget

Medlemsbidraget är närmast avsett att täcka sjukkassornas förvaltningskostnader.
Bidraget utgår med följande belopp per sjukkassemedlein.

1 städer som utgör särskilda centralsjukkasseområden .... 4 kr.

1 de fyra nordligaste länen .............................. 5 kr.

I riket i övrigt ........................................ 4 kr. 50 öre

Medlemsbidraget har för innevarande budgetår beräknats till 24,8 milj.
kronor

Motionerna

Motionärerna framhåller, att den statsfinansiella situationen är så allvarlig,
att besparingsåtgärder måste vidtagas på det socialpolitiska området.
De ansluter sig därför till ett av besparingsutredningen framlagt förslag,
att medlemsbidraget bör slopas till den del det icke överstiger 4 kr. 50 öre
per medlem och år. Vidare föreslår motionärerna en sänkning till 25 procent

Andra lagutskottets utlåtande nr iS år I9f>9

3

av sådana delar av sjukhjälpsbidraget som för närvarande utgår med 50
procent. Motionärerna fortsätter:

Besparingsutredningen har i sitt betänkande angett alt den stabilitet som
de allmänna sjukkassorna numera uppnått och den omständigheten att de
förfogar över alltjämt växande fonder bör medföra att en minskning av
statsbidraget inte behöver medföra en ökning av medlemsavgifterna i motsvarande
grad. Vissa besparingar bör kunna genomföras i sjukkassornas
administration. Det är dock uppenbart att här föreslagna reducering av
statsbidraget kommer att föranleda en justering av avgifterna. För nästkommande
räkenskapsår behöver visserligen sjukkassorna endast genomföra
en avgiftsjustering som medför täckning av hälften av ifrågavarande
del av den statsfinansiella besparingen per budgetår räknat, men det framstår
ändå som riktigt att riksdagen tar ställning i frågan redan i höst, så afl
sjukkassorna kan vidtaga erforderliga justeringar från årsskiftet och den
statsfinansiella besparingen utan komplikationer kan genomföras fr. o. m.
ingången av nästa budgetår.

Tidigare behandling i riksdagen

Vid 1958 års B -riksdag yrkades i två likalydande motioner
(1:B 152 och II :B 241) bl. a., att medlemsbidraget måtte slopas. Yrkandet
var kombinerat med förslag om försämring och förändring av vissa av
förmånerna enligt sjukförsäkringen. Härigenom skulle borttagandet av
medlemsbidraget icke behöva medföra några avgiftshöjningar för de sjukförsäkradc.

Andra lagutskottet avstyrkte motionerna i sitt utlåtande nr B 7 och åberopade
därvid, att utskottet icke kunde biträda motionärernas förslag om försämring
och förändring av förmånerna.

Riksdagen godkände utlåtandet.

Vid innevarande riksdag återkom i motionerna 1:167 och
11:218 yrkandet om borttagande av medlemsbidraget kombinerat med förslag
om försämring och förändring av förmånerna enligt sjukförsäkringen.
I dessa motioner yrkades dessutom, all sjukhjälpsbidraget till grundsjukpenning
och grundhempenning skulle sänkas till 30 procent.

Vidare hemställdes i motionerna 1:319 och 11:391, att sjukhjälpsbidraget
till grundsjukpenning och till läkarvård skulle sänkas till 40 procent.

Samtliga motioner avstyrktes av andra lagutskottet i dess av riksdagen
godkända utlåtande nr 35. Häri uttalade utskottet bl. a.:

En sänkning av statsbidraget till sjukförsäkringen måste medföra, antingen
att de försäkrades förmåner försämras eller att de försäkrade måste
betala högre avgifter till försäkringen än vad eljest varit erforderligt. Härvid
bortser dock utskottet från möjligheten att öka arbetsgivarnas bidrag
till sjukförsäkringen, något som icke heller diskuterats i föreliggande motioner.
Såsom framgår av det ovan anförda, är utskottet icke berett att med -

4

Andra taqutxknttetn utlåtande nr 4S år 1959

verka till en försämring av de försäkrades förmåner. Ej heller anser utskottet
det befogat att lägga större del av kostnaden för sjukförsäkringen
på de försäkrade än som avsetts med gällande lag. Utskottet kan följaktligen
inte biträda förevarande motionsyrkanden.

1958 års besparingsutredning

Såsom framgått av det föregående har besparingsutredningen föreslagit,
att huvuddelen av medlemsbidraget skall slopas. Utredningen har härutinnan
anfört hl. a.:

Besparingsutredningen har vid sina överväganden rörande statsbidraget
till sjukkassorna uppmärksammat, att kassorna under senare år uppvisat
inkomstöverskott och att eu betydande fondökning ägt rum.

Besparingsutredningen har däremot tagit upp frågan om möjligheterna
att begränsa det till kassorna utgående medlemsbidraget, vilket som nämnts
avser att delvis täcka kassornas förvaltningsutgifter. Detta bidrag utgår
som förut framhållits per sjukkassemedlem och kalenderår med 4 kronor
i städer som utgör särskilda centralsjukkasseområden, med 5 kronor i Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt med 4: 50
kronor i riket i övrigt. Bidraget utgår sålunda proportionellt efter kassornas
storlek och är inte beroende av de enskilda kassornas ekonomiska ställning.

Mot bakgrunden av del nuvarande statsfinansiella läget och med beakiande
av kassornas redovisade inkomstöverskott har besparingsutredningen
kommit till den uppfattningen, att det särskilda medlemsbidraget till kassorna
i princip bör slopas. För kassorna i de fyra nordligaste länen torde
dock ett bidrag alltjämt erfordras för att täcka de högre kostnaderna för
kassorna i dessa län. Medlemsbidraget i nyssnämnda län torde därför böra
bibehållas till den del detsamma överstiger 4: 50 kronor per medlem och år.

Ett borttagande av medlemsbidraget kan komma att återverka på storleken
av sjukförsäkringsavgifterna. I vilken utsträckning detta kommer åt!
ske torde i förväg inte med säkerhet kunna anges. Vid en bedömning av
denna fråga hör enligt besparingsutredningen bl. a. beaktas, att sjukkasseorganisationen
efter den allmänna sjukförsäkringens genomförande numera
torde ha stabiliserats, vilket bör föra med sig vissa möjligheter till ulgiftsbegränsningar
genom rationaliseringar. Såväl med hänsyn härtill som
till vad förut sagts om kassornas allmänna ekonomiska ställning torde ett
slopande av medlemsbidraget inte behöva medföra någon allmän höjning
av försäkringsavgifterna. Beträffande storleken av en eventuell avgiftshöjning
må framhållas, att den — även om hänsyn tages till att vissa medlemmar
är befriade från avgift -— för kassorna i allmänhet inte kan beräknas
överstiga ca 0 kronor per medlem och år. För statsverket skulle förslaget
medföra en anslagsminskning av omkring 24 milj. kronor för helt budgetår.

Besparingsutredningen får sålunda föreslå att medlemsbidraget till de allmänna
sjukkassorna slopas fr. o. m. den 1 januari 1961 utom för kassorna
i de fyra nordligaste länen, där alltjämt ett bidrag av 0: 50 kronor per medlem
och år bör utgå.

Andra lagutskottets utlåtande nr h8 dr 1959

5

Utskottet

1 föreliggande motioner, som väckts i anledning av propositionen nr 162
med förslag till förordning om allmän varuskatt, in. in., förelås, dels att
de delar av det statliga sjukhjälpsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen
som nu utgår med 50 procent måtte sänkas till 25 procent, dels ock
att det statliga medlemsbidraget till sjukkassorna måtte upphöra att utgå
utom i de fyra nordligaste''länen, där det bör bibehållas till den del det
överstiger 4 kronor 50 öre per medlem och år. Ändringarna föreslås skola
träda i kraft den 1 juli 1960. Syftet med motionerna är att uppnå utgiftsminskning
för staten om cirka 100 milj. kronor för budgetår. Genom de
föreslagna åtgärderna jämte andra förslag av motionärerna skulle underskottet
i statsbudgeten kunna fyllas utan att en allmän varuskatt behövde
tillgripas.

I anledning av ovannämnda proposition har framkommit även andra förslag
om att minska statens bidrag till den allmänna sjukförsäkringen. Också
dessa förslag går ut på att undvika en allmän varuskatt. Sålunda har i motionerna
1:528 och 11:639, som behandlas av ett annat utskott, föreslagits
åtgärder, som syftar till att fr. o. in. år 1960 sänka statsbidraget till sjukförsäkringen
med cirka 122 milj. kronor per budgetår. Vidare anges i motionerna
1:540 och 11:651, att statsbidragen till sjukförsäkringen fr. o. m. år
1961 bör minskas med 120 milj. kronor.

Utskottet delar uppfattningen att rådande statsfinansiella läge motiverar
en sänkning av statsbidragen till den allmänna sjukförsäkringen. Härför
talar även de av besparingsutredningen uppmärksammade förhållandena,
att sjukkassorna under senare år uppvisat inkomstöverskott och att i anledning
härav en betydande fondökning ägt rum hos kassorna. Besparingsutredningen
har dessutom framhållit, att sjukkasseorganisationen numera
torde ha stabiliserats i sådan grad att möjligheter finns till vissa utgiftsbegränsningar
genom rationaliseringar inom kassorna.

Emellertid har i viss män olika uppfattningar framkommit i frågan på
vilket sätt en sänkning av statsbidragen till den allmänna sjukförsäkringen
bör genomföras. Eftersom de i föreliggande motioner framlagda förslagen
icke är avsedda att träda i kraft förrän den 1 juli 1960, är det enligt utskottets
uppfattning icke nödvändigt att redan nu ta ställning till denna fråga.
I stället synes det lämpligt att frågan får bli föremål för övervägande hos
Kungl. Maj :t. Resultaten av övervägandena bör föreläggas riksdagen under
instundande vårsession.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet föreslå,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, 1:557
och 11:666, måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om förslag vid
kommande vårsession till sådana ändringar i sjukförsäk -

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 dr 1959

ringslagen, som innebär en sänkning av statsbidraget till
den allmänna sjukförsäkringen om minst cirka 100 milj.
kronor för budgetår.

Utskottet hemställer därjämte, att förevarande ärende måtte företagas
till avgörande efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 27 november 1959

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson och Axel
Svensson, fru Carlqvist, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell samt herrar
Åkesson och Eric Carlsson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,
Lundberg och Odhe, fru Sandström samt herrar Wahrendorff, Fredriksson
och Björkman.

Reservation

av herrar Strand, Nils Elovsson, Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar Nilsson
i Göteborg, Lundberg, Odhe och Fredriksson, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort ha följande lydelse.

I föreliggande--— etc. = utskottets utlåtande------behövde till gripas.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 35 till årets riksdag uttalat, att en sänkning
av statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen måste medföra,
antingen att de försäkrades förmåner försämras eller att de försäkrade måste
betala högre avgifter till försäkringen än vad eljest varit erforderligt. I utlåtandet
förklarade sig utskottet icke berett att medverka till en försämring
av de försäkrades förmåner. Ej heller ansåg utskottet det befogat att lägga
större del av kostnaden för sjukförsäkringen på de försäkrade än som avsetts
med gällande lag. Den uppfattning som utskottet sålunda givit uttryck
för anser sig utskottet sakna anledning att frångå, särskilt som de svårigheter
av statsfinansiell natur vilka åberopats såsom skäl för de i motionerna
framförda yrkandena på ett mera ändamålsenligt sätt kan bemästras genom
andra åtgärder. Förslag till sådana åtgärder har framlagts bl. a. i propositionen
nr 162 angående allmän varuskatt, in. m.

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år t959

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte avslå förevarande motioner, 1:557
och 11:666.

Särskilt yttrande

av herrar Mannerskantz och Björkman, vilka anfört:

Ifråga om sättet att finansiera den allmänna sjukförsäkringen vid ett
avsevärt reducerat statsbidrag förordar vi att detta sker på ett sätt som icke
erfordrar höjda sjukförsäkringsavgifter. Det bör ske genom ökande av
karenstiden för sjukdom till 7 dagar, dock icke för olycksfall, där den bör
helt borttagas, samt genom höjning av karensbeloppet för läkemedel allt i
enlighet med de av statsutskottet behandlade motionerna 1:528 och 11:639.