Kungl. Maj:Is proposition nr 18!) år 1957
1
Nr 189
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad Igdelse av 6 § förordningen
den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto; given Stockholms
slott den 15 november 1957.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 6 §
förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
För att bereda sådana jordbrukare, vilka innevarande höst drabbats av
skördeskador, möjlighet alt utan dröjsmål disponera över medel, som inncstår
på skogskonto, föreslås i propositionen, all Kungl. Maj:t skall kunna
förordna att uttag av sådana medel må ske utan iakttagande av den eljest
gällande uppsägningstiden av fyra månader. 1
1 liihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 189
Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1957
i1 örslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 27 mars 1954
(nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto
Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den 27 mars 1954 om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
fi §.
Skattskyldig, som vill disponera å
skogskonto innestående medel, äger
alt fyra månader efter uppsägning
återfå det insatta beloppet. Uppsägning
må avse beloppet i dess helhet
eller del av detsamma, dock att deluttag
ej må understiga 1 000 kronor.
Efter det----kvarstående me
del.
(Föreslagen lydelse)
6 §.
Skattskyldig, som vill disponera å
skogskonto innestående medel, äger
att fyra månader efter uppsägning
återfå det insatta beloppet. Uppsägning
må avse beloppet i dess helhet
eller del av detsamma, dock att deluttag
ej må understiga 1 000 kronor.
Om särskilda förhållanden det föranleda,
äger Konungen medgiva, att
å skogskonto innestående medel må
uttagas utan att nu föreskriven uppsägningstid
iakttages.
Efter det----kvarstående me
del.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S9 år 1957
Utdrag au protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 15 november 1957.
N ä r varande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om viss ändring
i förordningen den 27 mars 1955 (nr 152) om taxering för inkomst av
medel, som insatts å skogskonto, samt anför därvid följande.
Enligt förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) äger den som har att deklarera
intäkt av skogsbruk att för det beskattningsår varunder sådan intäkt
uppburits insätta viss del av intäkten på särskilt konto i bank, s. k.
skogskonto. För sålunda insatta medel erhåller den skattskyldige uppskov
med taxering till kommunal och statlig inkomstskatt. Skogskonto kan uppläggas
hos riksbanken, affärsbank, sparbank och centralkassa för jordbrukskredit.
Ränta å insatta medel utgår efter räntefot som banken bestämmer.
Medel, som uttages från skogskonto, skall upptagas såsom inkomstpost i
självdeklarationen för det beskattningsår, varunder uttaget skett. I 6 §
nämnda förordning har meddelats särskilda bestämmelser om uppsägning.
Sålunda gäller att skattskyldig, som vill disponera å skogskonto insatta medel,
äger återfå det insatta beloppet fyra månader efter uppsägning. Uppsägning
må avse beloppet i dess helhet eller del av detsamma, dock att deluttag
ej må understiga 1 000 kronor.
I proposition nr 14/1954 med förslag till förordning om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto, anförde föredragande departementschefen
följande rörande uppsägningstiden.
För att förhindra missbruk av uppskovsrätten t. ex. genom att pengarna
insättes på skogskonto någon dag före deklarationens avlämnande och uttages
strax därefter, har länsstyrelsen i Jämtlands län föreslagit att insatta
medel borde innestå spärrade viss icke alltför kort tid från insättningsdagen,
förslagsvis åtta månader. En bestämmelse av detta slag skulle uppenbarligen
kunna medföra ganska avsevärda olägenheter vid den praktiska
tillämpningen. Särskilt skulle detta bli fallet när eu skattskyldig gjort flera
insättningar under samma beskattningsår. Enligt min mening kan syftet
likaväl tillgodoses genom eu föreskrift om viss uppsägningstid. För att icke
den normala användningen av skogskonto skall försvåras hör dock uppsäg
-
-1
Kungl. Maj.ts proposition nr 18!) år 1957
ningstiden icke bestämmas till längre lid än fyra månader. Bestämmelserna
i förevarande paragraf har utformats i enlighet med vad jag nu förordat. Jag
vill tillägga att bestämmelsen om viss uppsägningstid ovillkorligen måste
iakttagas och att sålunda banken icke bör kunna medgiva dispens därifrån.
I en den 5 oktober 1957 till finansdepartementet inkommen skrivelse har
Jordbrukets förhandlingsdelegation — med hänvisning till årets skördeskador
— hemställt om sådan författningsändring att medel, som innestår å
skogskonto, skall få lyttas utan iakttagande av stadgad uppsägningstid. I
skrivelsen framhålles, att ekonomiska svårigheter uppstått för ett stort antal
jordbrukare genom årets dåliga spannmålsskörd. Dessa svårigheter har
främst kommit till uttryck i bristande möjligheter att i vanlig ordning fullgöra
ekonomiska förpliktelser av olika slag. För att bemästra den likviditetskris,
i vilken stora delar av jordbruket sålunda råkat, har olika åtgärder
övervägts. Bland annat har framställning gjorts om stödlån åt jordbrukare,
som drabbats av skördeskador. Enligt vad som upplysts behöver emellertid
ett stort antal jordbrukare inte anlita stödlån eller andra låneformer för åt!
komma över de aktuella kreditsvårigheterna, om de efter kort varsel skulle
kunna få disponera över medel som innestår på skogskonto. Den stadgade
uppsägningstiden av fyra månader medför emellertid att uppsägning måste
ha företagits före utgången av augusti månad för att uttag skall kunna ske
under innevarande år. Vid denna tidpunkt var dock skördeutsikterna flerstädes
ännu goda, varför det inte kan skyllas på bristande förutseende, att
uppsägning inte skett i så god tid, att medel som innestår på skogskonto
kunnat uttagas före årets slut. Härefter anföres i skrivelsen följande.
Det får anses både ändamålsenligt och rimligt att jordbrukare, som
diabbats av sköideskador, beredes möjlighet att inom de närmaste fyra
månaderna göra uttag ur sina skogskonton. Härför erfordras emellertid
ett riksdagsbeslut om en väsentlig avkortning av den eljest gällande uppsagnmgstiden
på fyra månader, förslagsvis till 14 dagar. Det kan ifrågasättas,
om den sålunda föreslagna kortare uppsägningstiden bör gälla medel,
som insatts under den allra senaste tiden, exempelvis från och med den
1 juli 1957.
Pa giund häi av hemställer förhandlingsdelegationen om sådan ändring
av förordningen om skogskonto, alt jordbrukare som drabbats av skördeskador
blir i tillfälle att före utgången av januari månad 1958 göra uttag
på skogskonto utan hinder av att eljest stadgad uppsägningstid inte iakttagits.
Över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av fullmäktige
i riksbanken, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och
Svenska jordbrukskreditkassan. Förhandlingsdelegationens förslag har i
samtliga yttranden i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Beträffande den närmare utformningen av dispensbestämmelserna anför
Svenska bankföreningen.
K ungt. Maj: Is proposition nr 1S9 år 1957
5
Jordbrukets förhandlingsdelegation synes avse, att förtidsuttag skulle
liIlåtas allenast under förutsättning att kontohavaren drabbats av skördeskador.
Bankföreningen finner ieke lämpligt att något sådant villkor
upptages i eu eventuell författning i ämnet. Bankerna kan icke påtaga sig
ansvar för att ett så vagt utformat stadgande alltid skulle komma att tolkas
i full överensstämmelse med vad statsmakterna avsett. Garanti för eu
enhetlig och riktig tillämpning av en föreskrift av förevarande art torde
kunna erhållas endast genom att införa myndighetsprövning, men detta
skulle enligt bankföreningens mening leda till alltför mycket omgång och
besvär.
Delegationen föreslår vidare att den ifrågasatta uppmjukningen skall ske
på så sätt, att uppsägningstiden bestämmes till 14 dagar. En sådan regel
förefaller bankföreningen onödigt stel. En smidigare och lämpligare lösning
synes vara, att tillämpa samma ordning som i allmänhet gäller för
bankernas vanliga inlåningsräkningar. Den innebär, att avtalad uppsägningstid
kan frångås och uttag ske omedelbart eller eljest i förtid, om banken
på särskild framställning medger det. I praktiken är det regel att dylikt
medgivande lämnas, varvid dock, därest fråga är om uttag av större
belopp från högförräntad räkning, kunden brukar få betala en viss provision.
På grund av vad sålunda anförts vill bankföreningen förorda att eu evenluell
lagstiftning i förevarande ämne gives det innehållet, att bankerna må
medgiva att under tiden till och med den 31 december 1957 uttag från
skogskonto får ske utan iakttagande av den i förordningen om sådana konton
stadgade uppsägningstiden.
Liknande synpunkter har anförts av Svenska sparbanksföreningen och
Svenska jordbrukskreditkassan.
Departementschefen. Medel, som insatts på skogskonto, skall återföras
till beskattning det år då uttag sker. Inom eu tioårsperiod äger den skattskyldige
själv bestämma när han vill göra uttag. Han kan sålunda förlägga
sina uttag till sådana år, då det ur beskattningssynpunkt är fördelaktigast
för lionom. Den begränsningen gäller dock att medlen får lyftas först fyra
månader efter uppsägning. Detta innebär, att medel som uppsäges efter
utgången av augusti månad ett visst år icke får lyftas förrän påföljande år.
Intäkten blir sålunda att hänföra till detta senare år.
Skall de jordbrukare, som i höst drabbats av skördeskador, iakttaga den
lagstadgade uppsägningstiden av fyra månader, medför detta att pengarna
icke kan bli tillgängliga för lyftning förrän någon gång in på nästa år.
De uttagna medlen måste då upptagas bland intäkterna i den deklaration
som avlämnas år 1959. Härigenom går den skattskyldige miste om möjligheten
att kvitta inkomsten mot den förlust, som årets skördeskador kan
komma att åsamka honom. Denna förlust kommer ju fram redan i 1953
års deklaration.
Bestämmelsen om eu fyra månaders uppsägningstid har tillkommit för
att förhindra missbruk av uppskovsrätten t. ex. genom alt pengar som
insatts mot slutet av ell beskattningsår lyftes strax därefter. Några sådana
konsekvenser behöver icke befaras vid ett bifall till den nu föreliggande
framställningen om ell tillfälligt undanlag från regeln om viss uppsäg
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 189 år 1957
ningstid. Med hänsyn härtill och då det synes rimligt att skogskontomedel,
som uttagits i anledning av skördeskadorna innevarande höst, i beskattningshänseende
får hänföras till beskattningsåret 1957, vill jag för min del tillstyrka
att uttag får ske utan iakttagande av den i förordningen om skogskonto
stadgade uppsägningstiden. Då behov av liknande dispens kan uppkomma
även i framtiden synes det icke lämpligt att lagstifta endast för
det nu aktuella fallet. I stället torde i förordningen böra införas en bestämmelse
om rätt för Kungl. Maj :t att, när särskilda skäl föreligger, medgiva
undantag från regeln om fyra månaders uppsägningstid. Förslag till
erforderlig författningsändring har upprättats inom finansdepartementet
och torde genom proposition få föreläggas riksdagen.
Godkänner riksdagen förslaget torde det sedan få ankomma på Kungl.
Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser. För att tillgodose syftet med
den gjorda framställningen torde det vara tillfyllest att medgiva uttag under
tiden till och med den 31 december 1957. Särskild prövning av behovet av
uttag bör icke äga rum. Fn i administrativ väg utfärdad föreskrift om att
medel får disponeras utan iakttagande av den i 6 § förordningen om skogskonto
stadgade uppsägningstiden innebär självfallet icke något åläggande
lör vederbörande bank att omedelbart vid anfordran utbetala medlen. Bankens
vanliga lyftningsbestämmelser blir tillämpliga för sådana uttag. I praktiken
torde detta, som bankföreningen framhållit, innebära att uttag omedelbart
kan ske, varvid dock, om det gäller idtag av större belopp, kontoinnehavaren
kan få betala en viss provision.
I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
alt antaga inom finansdepartementet upprättat förslag
till förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen
den 27 mars 195i (nr H2) om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bengt Ringström
571738 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag