Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

1

Nr 169

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1956 för samlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av
statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning i vad
berättelsen avser de vetenskapliga högskolorna i
Stockholm■ och Göteborg samt farmaceutiska institutets
lokalfråga.

(2:a avd.)

I sin den 15 december 1956 avgivna berättelse över verkställd granskning
av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning ha riksdagens revisorer
till behandling upptagit dels under § 28 frågan om organisationsformen
för de vetenskapliga högskolorna i Stockholm och Göteborg, dels ock
under § 29 farmaceutiska institutets lokalfråga.

De vetenskapliga högskolorna i Stockholm och Göteborg

Av revisorernas under angivna rubrik lämnade redogörelse inhämtas
bland annat följande.

De i Stockholm befintliga vetenskapliga högskolorna äro — ordnade
efter tidpunkten för deras inrättande — följande åtta, nämligen karolinska
medico-kirurgiska institutet (1810), veterinärhögskolan (1821), tekniska
högskolan i Stockholm (1827), skogshögskolan (1828), farmaceutiska
institutet (1837), Stockholms högskola (1877), tandläkarhögskolan i Stockholm
(1898) samt handelshögskolan i Stockholm (1909). Tandläkarhögskolan
grundades ursprungligen som ett tandläkarinstitut med viss anknytning
till karolinska institutet och blev självständig högskola år 1947.

Under ecklesiastikdepartementet lyda karolinska institutet, tandläkarhögskolan,
Stockholms högskola, farmaceutiska institutet och tekniska högskolan.
Allenast de tre förstnämnda högskolorna stå under överinseende av
kanslern för rikets universitet, medan de båda sistnämnda ha särskilda
styrelser. I styrelsen för farmaceutiska institutet är universitetskanslern
ordförande. Tekniska högskolans styrelse är gemensam med Chalmers
tekniska högskola i Göteborg. I detta sammanhang må vidare nämnas att
jämväl Stockholms högskola har en särskild styrelse, vars ledamöter utses
av respektive Kungl. Maj:t, Stockholms stadsfullmäktige, vetenskapsakademien
och högskolans lärarråd.

1 — liihang till riksdagens protokoll 1957. G sand. Nr 169

2 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

Av övriga högskolor lyda veterinärhögskolan och skogshögskolan under
jordbruksdepartementet samt handelshögskolan under handelsdepartementet.
Samtliga dessa högskolor ha särskilda styrelser.

Handelshögskolan är en enskild institution, vilken åtnjuter statsunderstöd,
medan Stockholms högskola närmast kan betecknas som en statligkommunal
institution. Övriga högskolor äro rent statliga.

År 1937 sammanträdde rektorerna vid högskolorna i Stockholm för att
överlägga om en närmare samverkan dem emellan. Som ett resultat härav
framlades den 4 april 1938 en promemoria rörande ifrågasatt sammanslutning
av Stockholms högskolor till Stockholms universitet.

Genom de av senaste världskrig föranledda förhållandena kommo de i
det föregående redovisade universitetsplanerna aldrig att upptagas till
närmare övervägande. År 1944 sammanslöto sig emellertid rektorerna vid
de ifrågavarande atta högskolorna till Stockholms högskolors rektorskonvent,
vars stadgar fastställdes av Kungl. Maj:t den 20 maj 1949. Rektorskonventet
har enligt stadgarna att verka för ett rationellt samarbete högskolorna
emellan och bevaka för dessa gemensamma intressen av olika art,
vare sig det gäller att främja vetenskaplig forskning eller att lösa administrativa
och ekonomiska spörsmål. Rektorskonventet tillkommer även att,
i den man högskolorna så finna lämpligt, representera dem gentemot inoch
utlandet samt anordna de årliga promotions- och installationshögtidligheterna
för ifrågavarande högskolor. Rektorskonventet väljer inom sig
ordförande och vice ordförande samt tillsätter nödiga tjänstemän.

Efter framställning från rektorskonventet anmodade kanslern för rikets
universitet genom skrivelse den 12 december 1952 rektorerna för de under
kanslerns överinseende stående lärosätena i Stockholm samt rektor vid
farmaceutiska institutet att i samråd med rektorerna vid övriga till rektorskonventet
anslutna högskolor verkställa utredning angående förutsättningarna
och formerna för bildandet av ett Stockholms universitet.

I en den 30 juni 1953 dagtecknad skrivelse redovisades resultatet av den
sålunda anbefallda utredningen.

Beträffande formerna för bildandet av ett Stockholms universitet anförde
utredningsmännen, att det vid diskussioner inom rektorskonventet framkommit
två olika förslag. Enligt det ena skulle universitetet till en början
omfatta allenast de tre (fyra) under kanslerns överinseende ställda högskolorna.
Sedan en sådan mindre universitetsbildning kommit till stånd
och förhållandena stabiliserat sig, skulle de övriga högskolorna inbjudas
att ansluta sig till universitetet. Enligt det andra förslaget skulle eftersträvas,
att redan vid universitetsorganisationens tillblivelse så många högskolor
som möjligt omfattades av densamma. Utredningsmännen förordade för
sin del det sistnämnda förslaget och ansågo ett praktiskt tillvägagångssätt
vara att, sedan förslag till grundstadgar för ett universitet i Stockholm utarbetats,
Kungl. Maj:t till respektive högskolemyndigheter riktade en upp -

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

3

maning att ingå i en universitetsorganisation i Stockholm, vilken därefter
skulle bildas i och med att Kungl. Maj:t fastställde grundstadgar för densamma.

Utredningsmännen erinrade vidare om att inom rektorskonventet vid
flera tillfällen uttalats den uppfattningen, att det nuvarande konventets
stadgeenliga organisation skulle tagas till utgångspunkt för bildandet av
ett universitet i Stockholm. Enligt utredningsmännen vore det emellertid
lämpligt, att i de nya grundstadgarna något närmare utformades riktlinjerna
för en sammanslutning mellan högskolorna och dessas arbetsuppgifter.
Härutinnan anförde utredningsmännen följande.

Grundstadgarna för ett universitet i Stockholm böra enligt vår uppfattning
först innehålla en uppräkning av de vetenskapliga högskolor, av vilka
universitetet skulle utgöra en sammanslutning. Särskilt bör framhållas,
att de deltagande högskolorna bibehålla sin fulla självständighet i enlighet
med för dem gällande stadgar. Vidare böra grundstadgarna innehålla en
bestämmelse om universitetets uppgifter, nämligen att främja vetenskaplig
forskning och undervisning vid de anslutna högskolorna, att befordra samarbetet
dem emellan och bevaka olika frågor, vilka äro för dem gemensamma.

I stadgarna bör därjämte föreskrivas, att universitetets angelägenheter
handhavas av dess rektorskonvent. Beträffande dettas sammansättning och
verksamhet synas de för Stockholms högskolors rektorskonvent nu gällande,
av Kungl. Maj:t den 20 maj 1949 fastställda stadgarna i princip böra följas.
Rektorskonventet skulle följaktligen bestå av rektorerna vid de till universitetet
anslutna högskolorna, varvid vid förfall för rektor den som i dennes
ställe uppehåller rektorsämbetet inträder som ledamot av konventet. Rektorskonventet
har att inom sig välja ordförande och vice ordförande, varvid
en viss mandattid bör stadgas, förslagsvis tre år. Ordföranden — och vid
förfall för honom vice ordföranden — har att företräda universitetet. Ehuru
rektorskonventet i verkligheten torde komma att sammanträda oftare, synes
det böra ha stadgeenlig skyldighet härtill minst två gånger i terminen.
De nuvarande bestämmelserna om kallelse och beslutsmässighet böra vidare
införas i grundstadgarna. Därest den föreslagna universitetsorganisationen
icke skulle komma att omfatta samtliga de åtta vetenskapliga högskolorna
i Stockholm, bör i stadgarna slutligen finnas en särskild bestämmelse beträffande
sättet för samarbetet mellan universitetet och icke ansluten högskola.
En praktisk organisationsform härutinnan synes oss vara att, därest
rektorskonventet beträffande viss fråga finner sådant samarbete påkallat,
konventet äger att med sig adjungera sådan högskolas rektor.

Utredningsmännen förutsatte slutligen att universitetets kansliorganisation
skulle bli av mycket begränsad omfattning och att bestämmelser härom
skulle inflyta i en särskild arbetsordning.

I skrivelse den 30 juni 1953 framförde rektor vid tekniska högskolan
vissa erinringar mot det av utredningsmännen framlagda förslaget till universitetsorganisation.

Enligt rektors mening borde följande huvudalternativ utredas:

4 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

1. Stockholms högskola ombildas till Stockholms universitet;

2. Stockholms högskola, karolinska institutet och farmaceutiska institutet
ombildas till Stockholms universitet, varvid får beaktas att vissa fakulteter
måste ha ensambestämmanderätt betr. vissa donationer, i nobelärenden,
i vissa befordringsärenden etc.;

3. Som tredje alternativ borde övervägas huruvida icke även tandläkarhögskolan
i Stockholm borde ingå i universitetsbildningen. I samband
därmed måste ställning även tagas till de två andra tandläkarhögskolornas
ställning, om dessa skola ingå i universiteten i Lund och Göteborg
eller om de tre tandläkarhögskoloma böra bilda en viss enhet för sig etc.;

4. Ävenså synes böra utredas vilka övriga fackhögskolor som borde ingå
i universitetet, varvid veterinärhögskolan i första hand synes böra ifrågakomma,
under det att skogshögskolan har en från övriga högskolor
förhållandevis privat karaktär.

I sista hand borde övervägas tekniska högskolans ställning under samtidigt
beaktande av frågan huruvida Chalmers tekniska högskola i Göteborg
borde inlemmas i Göteborgs universitet och sålunda den genom överstyrelsen
för de tekniska högskolorna existerande samordningen mellan
dessa båda högskolor borde upphöra.

Slutligen framhölls att man icke kunde bilda ett universitet enbart genom
att låta ett antal fullt självständiga högskolor sammansluta sig till ett universitet
med ett rektorskonvent. Ett verkligt universitet måste ha en universitetsrektor,
ett antal fakulteter och en funktionsduglig organisation.
Veterligt funnes icke någon motsvarighet till den av utredningsmännen
skisserade universitetsbildningen. University of London t. ex. vore av helt
annan karaktär och hade bl. a. gemensamt statligt årsanslag, vilket av
universitetet fördelades de olika ingående skolorna emellan.

Det ovan redovisade förslaget av år 1953 har hittills icke föranlett någon
åtgärd från universitetskanslerns sida.

Under den tid utredningen om ett Stockholms universitet pågått har
frågan om bildandet av ett universitet i rikets andra stad nått sin lösning.
Redan vid inrättandet av den medicinska högskolan i Göteborg år 1948
övervägdes en samordning med Göteborgs högskola. I skrivelse till Kungl.
Maj:t den 14 maj 1952 föreslog den särskilt tillsatta organisationskommittén
för medicinska högskolan i Göteborg att nämnda högskola, som alltsedan
sin tillblivelse varit rent statlig, skulle sammanslås med Göteborgs högskola,
som dittills haft karaktären av privat stiftelse. I det nya lärosätet,
som skulle erhålla namnet universitetet i Göteborg, skulle Göteborgs högskola
ingå som en filosofisk fakultet och den medicinska högskolan som
en medicinsk.

Frågan förelädes riksdagen genom propositionen 1953: 122. Kungl. Maj:t
följde därvid i allt väsentligt organisationskommitténs förslag, vilket biträddes
jämväl av riksdagen. I enlighet härmed trädde från den 1 juli 1954 det
nya universitetet i verksamhet.

Utanför universitetsorganisationen i Göteborg stå alltjämt stadens övriga

5

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

högskolor, nämligen Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan i
Göteborg. Den förra, som sedan år 1937 är en statlig teknisk högskola och
lyder under ecklesiastikdepartementet, har särskild styrelse gemensam med
tekniska högskolan i Stockholm. Den senare, som grundades år 1923 på
enskilt initiativ, åtnjuter numera i väsentlig grad understöd från stat och
kommun och lyder under handelsdepartementet.

I detta sammanhang må omnämnas att visst samarbete förekommer mellan
Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola i fråga om undervisning
i matematik, fysik och teoretisk fysik med mekanik. Beträffande
matematikundervisningen innebär samarbetet hittills endast att högskolan
har upplåtit undervisningslokaler åt universitetet. I fysik och mekanik däremot
anordnar högskolan fr. o. m. hösten 1950 till viss del gemensam undervisning
för teknologer och universitetets studenter, varigenom de sistnämnda
beräknas få möjlighet att avlägga filosofisk ämbetsexamen med
ämneskombinationen matematik—fysik—teoretisk fysik.

Beträffande högskolornas lokalförhållanden bär konstaterats en stark
splittring och på flera håll påtagliga missförhållanden, förorsakade av otillräckliga
och bristfälliga lokaler.

För Stockholms högskolas vidkommande uppgjordes år 1949 en generalplan
av professor P. Hedqvist, och en av Kungl. Maj:t den 14 januari 1955
tillkallad utredningsman är f. n. sysselsatt med utarbetandet av en plan
för tillgodoseende av högskolans lokalbehov. Någon samlad plan för lösandet
av karolinska institutets lokalfrågor finnes icke, men byggnadsstyrelsen
arbetar successivt med institutets utbyggnad. För tekniska högskolans
byggnadsfrågor är en generalplan godkänd av riksdagen ar 1945 och fastställd
av Kungl. Maj:t. En särskild av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté handhar
utbyggnaden. Från handelshögskolan har upplysts, att formell plan
för lokalfrågornas lösning saknas men att frågan om en ny flygel snart kan
aktualiseras. Farmaceutiska institutets lokalfråga, som länge varit brännande,
har av revisorerna upptagits till behandling under § 29. För skogsoeh
veterinärhögskolorna föreligger en samlad plan för nybyggnader i 1946
års högskoleutrednings betänkande med förslag angående utbyggnad av
lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna (SOU 1947:67). Tandläkarhögskolans
lokalförhållanden äro mycket bristfälliga, och utredning om nybyggnad
pågår sedan längre tid.

Någon gemensam plan för lösande av högskolornas lokalfrågor under
beaktande av samtliga högskolors intressen föreligger sålunda icke, och
avsaknaden av dylik planering har i flera påtagliga fall fått menliga följder
i form av lokalsplittring och olycklig konkurrens om tomter och byggnader
mellan olika högskolor.

Revisorerna ha för egen del gjort följande uttalande.

»Den akademiska undervisningen i Stockholm är splittrad på ett stort

6 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

antal inbördes helt fristående högskolor. Frågan om en närmare samordning
dem emellan till ett Stockholms universitet har vid ett par tillfällen varit
uppe till övervägande, utan att detta doek lett till annat resultat än att
vederbörande rektorer sammanslutit sig till ett särskilt rektorskonvent för
behandling av vissa gemensamma angelägenheter.

Revisorerna, som besökt samtliga här avsedda högskolor och därvid ingående
gjort sig underrättade om olika omständigheter av betydelse för bedömande
av frågan om ett Stockholms universitet, anse starka skäl tala för
att denna fråga nu ånyo prövas. Till en början må erinras om — såsom icke
minst framgår av direktiven för 1955 års universitetsutredning — att vårt
land uppenbarligen står inför nödvändigheten att genomföra en ganska
betydande upprustning av den vetenskapliga forskningen och undervisningen.
I detta läge gäller mer än någonsin att tillse, att anvisade medel
komma till avsedd nytta och att organisationen av det akademiska arbetet
således utformas på sådant sätt, att onödiga kostnader undvikas. Från
denna utgångspunkt framstå förhållandena i Stockholm som föga rationella.
Den inbördes avvägningen av olika utgiftsbehov försvåras för det
första därav, att ifrågavarande högskolor icke sortera under ett och samma
departement; icke ens i de fall där högskolorna tillhöra ecklesiastikdepartementets
ämbetsområde äro samtliga underställda universitetskanslern.
Varje högskola har vidare sin egen administrativa apparat, oaktat de arbetsuppgifter
som härutinnan ankomma på de olika högskolorna i stort
sett sammanfalla. Beaktas bör därjämte att många av högskolorna förete
stark inbördes släktskap även i rent vetenskapligt hänseende. Sålunda kan,
för att nämna några exempel, erinras om den nära samhörigheten i fråga
om vissa ämnesområden mellan Stockholms högskolas naturvetenskapliga
fakultet, karolinska institutet och tekniska högskolan, mellan karolinska
institutet, tandläkarhögskolan, farmaceutiska institutet och veterinärhögskolan
samt mellan Stockholms högskolas humanistiska och juridiska
fakulteter och handelshögskolan. Någon organiserad form av samverkan
på så sätt, att lärarkrafter, föreläsningssalar, laboratorier, apparatur och
andra tekniska hjälpmedel, djurstallar, verkstäder m. m. utnyttjas gemensamt,
förekommer emellertid knappast. Oberoende av varandra ha likartade
institutioner för undervisning och forskning inom vissa läroämnen
inrättats på flera håll. Också biblioteksverksamheten är splittrad, även
om pa detta område ett ökat samarbete vuxit fram under senare år. Ej
heller föreligger någon enhetlig plan för högskolornas utbyggnad, uppgjord
med beaktande av samtliga högskolors lokalbehov. Ett belysande
exempel på de menliga följderna av denna bristande planering har lämnats
under § 29. Alla här anförda förhållanden måste enligt revisorernas mening
leda till onödiga kostnader i form av dubbelarbete samt mindre effektivt
utnyttjande av både personella och materiella resurser. Den nuvarande

7

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

splittringen innebär därjämte en viss fara för vetenskaplig isolering, vilket
särskilt gäller de minsta högskolorna.

Det motstånd som på sina håll rests mot tanken pa ett Stockholms universitet
är, enligt det intryck revisorerna erhållit, delvis psykologiskt och
emotionellt betingat. Uppenbarligen föreligga dock även stora praktiska
svårigheter för denna tankes förverkligande, till icke ringa del sammanhängande
med den omständigheten, att många av högskolorna äro belägna
på långt avstånd från varandra, vilket försvårar den interna kommunikationen.
Problemet kompliceras ytterligare därav, att en del av högskolorna
redan nått en sådan storlek, att de åtminstone i vissa hänseenden framsta
som naturligt avgränsade organisationsenheter. De olägenheter som berörts
i det föregående äro dock så betydande, att avsevärda rationaliseringsvinster
— vetenskapligt, pedagogiskt och administrativt torde stå att
vinna genom en närmare samordning av de här ifrågavarande högskolorna
i Stockholm. På vad sätt en dylik samordning bör komma till stånd får
självfallet bli beroende av särskilda överväganden. Lämpligast synes vara
att dessa ta formen av en utredning i sedvanlig ordning, innefattande medverkan
av såväl vetenskaplig som organisationsteknisk expertis.

På utredningen bör ankomma att allsidigt belysa förevarande spörsmål
och pröva olika utvägar för att nå fram till en mera rationell ordning.
Därvid bör bl. a. hänsyn tagas till att den traditionella fakultetsindelningen,
sådan den framträder vid universiteten i Uppsala och Lund, numera i
många stycken måste betecknas som föraldrad. dillkomsten av nya vetenskapsgrenar
och läroämnen har med andra ord skapat förutsättningar för
en ny akademisk organisation. Det synes därför ligga helt i linje med
utvecklingen, om ett universitet bildas som vid sidan av traditionella
fakulteter inrymmer sådana nybildningar som exempelvis odontologiska
och teknologiska fakulteter. Beaktas bör vidare att den nuvarande universitetsorganisationen
i övrigt icke till alla delar behöver appliceras pa
ett Stockholms universitet. Utomlands kan konstateras en klar skillnad
i struktur och organisation mellan äldre universitet, särskilt sådana som
förlagts till mindre städer, och nyare universitetsbildningar i storstäderna.
Dessa moderna storstadsuniversitet äro främst en form för fruktbärande
samverkan mellan i (ivrigt självstyrande organ, och nagon fullständig centralisation
har icke genomförts. Det förefaller också naturligt att de i ett
Stockholms universitet ingående fakulteterna ges en mycket vidsträckt
självstyrelse i rent fackmässiga angelägenheter, vilket f. ö. står i överensstämmelse
med andan i de nya universitetsstatuterna. I enlighet härmed
bör man i universitetets organisation eftersträva smidiga verksamhetsformer
för att undvika en omständlig handläggning av ärendena.

Möjligheten att på något sätt infoga naturhistoriska riksmuseet och
andra för den vetenskapliga forskningen och undervisningen betydelsefulla
museer i cn universitetsorganisation av här ifrågavarande slag synes jämväl

8 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

böra undersökas. Självfallet bör det vara utredningen obetaget att även
pröva frågan, i vad mån speciella förhållanden kunna motivera att viss
högskola ställes utanför universitetsbildningen. I detta sammanhang må
omnämnas att förslag på sin tid väckts om bildandet av två universitet
i Stockholm, av vilka det ena skulle ha medicinsk karaktär och i sig innefatta
karolinska institutet, tandläkarhögskolan, farmaceutiska institutet
och veterinärhögskolan.

Särskild uppmärksamhet synes böra ägnas byggnadsfrågorna. Helt oavsett
resultatet av en utredning av nu angivet slag lärer behov få anses
föreligga av en generalplan för de stockholmska högskolornas utbyggnad.
Därvid bör en sådan lösning eftersträvas, som medför största möjliga lokala
koncentration av den nu spridda högskolebebyggeisen. En dylik koncentration
är uppenbarligen en viktig förutsättning för att gemensamma
institutioner skola kunna inrättas för de läroämnen av ett och samma slag
som nu finnas företrädda vid olika högskolor.

Såsom i det föregående berörts har för några år sedan bildats ett Göteborgs
universitet genom sammanslagning av förutvarande Göteborgs högskola
och medicinska högskolan i Göteborg. Revisorerna, som besökt nämnda
universitet liksom Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan
i Göteborg, ha inhämtat att erfarenheterna av den ifrågavarande universitetsbildningen
varit uteslutande goda. Den ovan förutsatta utredningen bör
självfallet taga del av dessa erfarenheter. Erinras må i sammanhanget att
Chalmers tekniska högskola ställts utanför Göteborgs universitet. Mellan
de båda lärosätena har emellertid på vissa punkter etablerats ett fruktbärande
samarbete. Detta samarbete skulle otvivelaktigt kunna intensifieras
och även andra fördelar kunna uppnäs, om Chalmers tekniska högskola
anslötes till Göteborgs universitet som en teknologisk fakultet. Understrykas
bör emellertid, att ett eventuellt upphörande av de tekniska högskolorna
som självständiga organisationsenheter självfallet icke får hindra
ett fortsättande och ett utvecklande av det samarbete dem emellan som
nu sker genom försorg av de båda högskolornas överstyrelse. Skäl tala också
för att handelshögskolan i Göteborg på motsvarande sätt inordnas i universitetet.
Det synes vidare lämpligt att den uppkomna tanken på en tredje
tandläkarhögskola, förlagd till Göteborg, realiseras genom inrättandet av en
odontologisk fakultet vid Göteborgs universitet eller alternativt av en odontologisk
sektion inom därvarande medicinska fakultet. Jämväl nu sist
angivna spörsmål böra prövas av utredningen.

Slutligen må erinras om att flera av de nu avsedda högskolorna — såväl
i Stockholm som i Göteborg — förete stora inbördes olikheter i fråga om
sättet för verksamhetens finansiering. Vissa av dem äro sålunda i större
eller mindre utsträckning beroende av avkastningen från olika fonder samt
bidrag från vederbörande kommuner. Vid övervägandet av frågan om for -

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

9

men för den ekonomiska förvaltningen böra därför också nu berörda omständigheter
ägnas vederbörlig uppmärksamhet.

Frågan om lämpligaste organisationsform för de vetenskapliga högskolorna
i Stockholm och Göteborg synes revisorerna så betydelsefull, att
det framstår som synnerligen angeläget att en utredning i ämnet snarast
igångsattes.»

Över revisorernas uttalande ha yttranden avgivits av kanslern för rikets
universitet efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium, lärarkollegiet
vid tandläkarhögskolan i Stockholm, rektorsnämnden vid Stockholms
högskola samt högskolans styrelse, det större konsistoriet vid universitetet
i Göteborg, samt medicinska och filosofiska fakulteterna därstädes, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna efter hörande av lärarkollegierna vid
tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola, styrelsen
för veterinärhögskolan efter hörande av lärarkollegiet vid högskolan,
styrelsen för skog shög skolan och statens skogsforskning sinstitut efter hörande
av skogshögskolans lärarråd, direktionen för handelshögskolan i Stockholm
efter hörande av lärarrådet vid högskolan, styrelsen för handelshögskolan
i Göteborg efter hörande av lärarrådet vid högskolan, styrelsen för
farmaceutiska institutet efter hörande av lärarkollegiet vid institutet, byggnadsstyrelsen,
statskontoret, statens organisatio nsnämnd, 1955 års universitetsutredning,
djurgårdsnämnden samt Stockholms högskolors rektorskonvent
(revisorernas berättelse, del. II, s. 402—156).

Innehållet i berörda yttranden redovisas i det följande i sammandrag,
varvid yttrandena grupperats efter ställningstagande till den av revisorerna
förordade utredningen.

Tillstyrkande av utredning

Karolinska institutets lärarkollegium. Lämpligt att de av revisorerna
framförda synpunkterna och de över dem avgivna remissyttrandena överlämnas
till 1955 års universitetsutredning; som underlag borde studeras universitetsorganisationen
i några storstäder t. ex. London, Paris, Amsterdam,
Berlin och Köpenhamn.

Rektorsnämnden vid Stockholms högskola samt högskolans styrelse. Innan
den föreslagna utredningen igångsattes, borde fullföljandet av pågående
förhandlingar och utredning rörande Stockholms högskolas organisation och
byggnadsfrågor avvaktas. Utredningens direktiv borde därefter ansluta sig
till dels de resultat, vartill detta lett, dels ock till de förslag, som vore att
förvänta från universitetsutredningen.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm tillstyrker, att en allsidig
och förutsättningslös utredning om den lämpligaste organisationsformen
för de vetenskapliga högskolorna i Stockholm och Göteborg snarast
kommer till stånd. Ett snabbt avgörande av frågan om tandläkarhögskolans
i Stockholm framtida ställning, antingen som självständig högskola eller

10

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

som odontologisk universitetsfakultet, respektive del av universitetets medicinska
fakultet, är oundgängligen nödvändig.

Medicinska fakulteten i Göteborg tillstyrker utredning angående samarbete
i första hand på forskningens och undervisningens område och först
i andra hand på det förvaltningsorganisatoriska området.

Filosofiska fakulteten i Göteborg är i huvudsak av samma mening.

Det större akademiska, konsistoriet i Götebmg tillstyrker utredning.

Kanslern för rikets universitet, finner starka skäl för en förutsättningslös
utredning; syftet skulle vara att nå för undervisning och forskning rationella
och ändamålsenliga lösningar ur såväl samhällsekonomiska som organisatoriska
synpunkter. Nödvändigt är att härvid även ta ställning till såväl
lokala som centrala förvaltningsorganisatoriska spörsmål, enär dessa i icke
oväsentlig män intimt stå i samband med övriga, de högre lärosätena berörande
problem. Utredningen bör också omfatta frågan om en närmare anknytning
av tandläkarhögskolan i Malmö till Lunds universitet.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola tillstyrker utredning men
förutsätter, att denna utredning, avseende rent administrativa frågor, icke
skall inverka fördröjande på högskolans nuvarande och förestående nybyggnadsplaner.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna tillstyrker utredningen. Beträffande
tidpunkten för densammas igångsättande framhålles, att då för närvarande
för universiteten och högskolorna centrala spörsmål äro föremål
för utredning i andra sammanhang bör detta förhållande beaktas vid bestämmandet
av tidpunkten för utredningen.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan tillstyrker en allsidig och förutsättningslös
utredning.

Styrelsen för veterinärhögskolan vill inte framställa någon erinran mot
att utredningen kommer till stånd.

Skogshögskolans lärarråd tillstyrker utredningen.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut tillstyrker
utredningen.

Direktionen för handelshögskolan i Stockholm och högskolans lärarråd
tillstyrker utredningen.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg finner utredningen föga angelägen,
men vill likväl icke motsätta sig en dylik utredning på villkor, att den
icke kommer att under den tid den pågår utgöra hinder för prövning av
styrelsens framställningar om ökning av lärarkåren eller andra utvidgningar
och förbättringar.

Styrelsen för farmaccutiska institutet och institutets lärarkollegium tillstyrker
en allsidig utredning.

Statens orgnisationsnämnd tillstyrker utredningen.

Djurgårdsnämnden tillstyrker utredningen och att därvid snarast uppgöres
en gemensam plan för lösande av samtliga Stockholms högskolas lokalfrågor
och en generalplan för högskolornas utbyggnad.

Stockholms högskolors rekt or skonvent finner tidpunkten inne att låta
verkställa en utredning om en universitetsbildning i Stockholm. Konventet
tillstyrker en allsidig och förutsättningslös utredning, varvid förutsättes
samråd med universitetsutredningen. Konventet erinrar om övriga nu pågående
utredningar rörande Stockholms högskola m. m. och anser det lämpligt
att resultaten avvaktas innan den nu aktuella utredningen påbörjas.

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

11

Konventet framhåller, att vid en dylik utredning angående en eventuell universitetsbildning
i Stockholm skälig hänsyn bör tagas till de olika högskolornas
särprägel och speciella intressen.

Avstyrkande av utredning

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm anser att ett universitet
snarast bör inrättas i Stockholm men att någon fristående utredninghärom
— eller beträffande förhållandena i Göteborg — icke för närvarande
bör komma till stånd utan att resultatet av 1955 års universitetsutredning
bör avvaktas.

Lärarrådet vid handelshögskolan i Göteborg finner inga omständigheter
förebragta, som motivera en ny utredning för högskolans del och ser helst
att verksamheten under de närmaste åren får bedrivas ostörd av ytterligare
vittsyftande utredningar.

Statskontoret framhåller, att de av revisorerna berörda frågekomplexen
åtminstone till större delen redan äro föremål för utredning (1955 års universitetsutredning,
1955 års utredning om fortsatt upprustning av Stockholms
högskola, 1956 års utredning rörande högskolans framtida ställning,
innefattande förhandlingar rörande statens, Stockholms stads och högskolans
framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt
avseende). (Jfr även statsrevisorernas under § 1 begärda utredning angående
departementsindelningen, vilken berör veterinärhögskolan, skogshögskolan
och handelshögskolorna.) Närmast på grund av direktiven för universitetsutredningen
kan statskontoret icke tillstyrka tillsättandet av en
kommitté i det av revisorerna angivna syftet.

1955 års universitetsutredning. Utredningen har att enligt sina direktiv
helt förutsättningslöst ta upp frågan om universitets- och högskoleväsendets
organisatoriska uppbyggnad och administrativa struktur i hela dess
vidd. Med hänsyn härtill och då för närvarande flera utredningar pågå (jfr
ovan statskontorets yttrande), vilka på sina arbetsprogram helt eller delvis
ha de frågor som revisorerna begärt en särskild utredning om, synes det
ej vara motiverat att tillsätta den av revisorerna påyrkade särskilda utredningen.

Utan bestämt ståndpunktstagande till frågan om
tillsättandet av en utredning.

Byggnadsstyrelsen. För en lokal samordning av de olika högskolorna i
Stockholm saknas såväl praktiska som ekonomiska förutsättningar. Detta
utesluter dock icke att olika möjligheter till lösning av lokalfrågorna bättre
kunde överblickas om högskolorna i större utsträckning vore administrativt
samordnade.

Om en koncentration av nybyggeisen kunde genomföras till tre områden
— Norrbacka, Frescati och området för tekniska högskolan — bör en bättre
samordning i vad avser undervisning och forskning erhållas. Vidare skulle
man få ökade möjligheter att i fråga om högskolorna och andra institutioner
samordna närbesläktade arbetsuppgifter.

För Göteborgs universitet bär upprättats ett preliminärt förslag till generalplan.
Fiir Chalmers tekniska högskola har byggnadsstyrelsen nyligen fått
Kungl. Maj:ts uppdrag att upprätta en sådan plan. Enligt nu föreliggande

12

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

planer kommer bebyggelsen för den högre undervisningen i Göteborg att
koncentreras till tre områden.

Åtskilliga av de frågor som berörts av statsrevisorerna kunna bättre överblickas
när resultatet av universitetsutredningen föreligger. Beräkningen
av antalet studerande, för vilket universitet och högskolor behöva utbyggas,
kommer att få en avgörande betydelse för det fortsatta utredningsarbetet.

Farmaceutiska institutets lokalfråga

Av revisorernas under angivna rubrik lämnade redogörelse inhämtas
bland annat följande.

Farmaceutiska institutets nuvarande lokaler äro inrymda i tre olika fastigheter
i Stockholm. En byggnad inom kvarteret Vega vid Kungstensgatan
disponeras sålunda helt av institutet. Vidare utnyttjas inom samma
kvarter vissa andra lokaler, belägna i den nybyggnad som nyligen uppförts
för Stockholms högskolas zootomiska institut. Slutligen har institutet från
den 1 juli innevarande år erhållit dispositionsrätt till vissa lokaler inom den
byggnad statens farmaceutiska laboratorium förfogar över i norrbackaområdet.
I samma fastighet har också inrymts statens rättskemiska laboratorium,
varjämte tandläkarhögskolan i Stockholm fått sig anvisad vissa
lokaler där.

Lokalerna i byggnaden vid Kung stensgatan

Fram till slutet av år 1955 disponerade farmaceutiska institutet icke
några andra lokaler än dem i fastigheten vid Kungstensgatan, där huvuddelen
av institutet alltjämt är inrymd. Lokalerna togos i anspråk år 1923
efter att dessförinnan ha utnyttjats av tekniska högskolans avdelning för
kemisk teknologi. I farmaceututbildningssakkunnigas år 1948 framlagda
betänkande har lämnats redogörelse för de närmare omständigheterna vid
institutets övertagande av fastigheten i fråga (SOU 1948: 46, s. 183 f.).

De sakkunniga uttalade beträffande lokalernas skick vid tidpunkten för
betänkandets avgivande år 1948, att de för undervisningen avsedda utrymmena
vore alldeles otillräckliga och mycket bristfälliga. De ansågos icke
svara ens mot lågt ställda fordringar. För forskningen saknades praktiskt
taget helt lokaler.

Byggnadsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 31 augusti 1955 hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka ett investeringsanslag
av 700 000 kronor för en första etapp av ett byggnadsarbete, som skulle
sätta institutets byggnad i bättre stånd. Enär byggnadsstyrelsens skrivelse
icke föranlett någon åtgärd från statsmakternas sida, har styrelsen i underdånig
skrivelse den 31 augusti 1956 upprepat sin framställning, varvid
bland annat följande anförts.

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

13

I fråga om farmaceutiska institutets byggnad får styrelsen framhålla, att
dess tillstånd numera är så dåligt, att ett uppskov med iståndsättningsåtgärder
icke längre är försvarligt. I särskilt dåligt skick är samtliga installationer.
Till ventilationssystemet hörande å vinden belägna trummor, som
icke uppfyller gällande bestämmelser, har utdömts av vederbörande brandmyndigheter.
Förhållandena får allmänt anses vara sådana, att en renovering
snarast bör utföras, om undervisningen inom byggnaden fortsättningsvis
skall kunna nöjaktigt upprätthållas.

I skrivelsen har vidare meddelats, att byggnadskostnaderna nu finge beräknas
ha stigit med 5 procent, varför medelsbehovet skulle överstiga 1,6
miljoner kronor.

Lokalerna i nybyggnaden för Stockholms högskolas zootomiska institut

I propositionen nr 137 till 1952 års riksdag förordade departementschefen
att vissa utrymmen inom en föreslagen nybyggnad för Stockholms högskolas
zootomiska institut skulle upplåtas åt farmaceutiska institutet. Riksdagen
beslöt i enlighet med departementschefens förslag. Sedan den ifrågavarande
byggnaden färdigställts vid årsskiftet 1955—1956, har farmaceutiska
institutet fått taga i anspråk omkring 630 m2 i suterrängvåningen
och en del av bottenvåningen. De nya lokalerna utnyttjas för institutets
bibliotek, för den mikrobiologiska avdelningen samt för en del av avdelningen
för oorganisk och fysikalisk kemi. Lokalerna anses vara av god
standard, ehuru de för sitt ändamål äro förhållandevis trånga. Särskilt
gäller detta i fråga om biblioteket, vilket — trots att tillgängliga utrymmen
utnyttjats effektivt genom att s. k. compactushyllor anskaffats — icke
anses kunna tåla någon längre tids accession.

Lokalerna i statens farmaceutiska laboratorium

Vid farmaceutiska institutet har från och med den 1 juli 1956 inrättats
en professur i farmakodynamik och toxikologi. Innehavaren av professuren
skall tillika vara föreståndare för den biologiska avdelningen vid statens
farmaceutiska laboratorium. Till denna avdelning skall farmaceutiska institutets
undervisning och forskning inom ämnesområdet vara förlagda. De
nya lokaler som på detta sätt tillförts institutet anses vara av utmärkt
beskaffenhet.

Förslag om nybyggnad

I sitt förut omnämnda betänkande av år 1948 framlade farmaceututbildningssakkunniga
ett förslag till nybyggnad för farmaceutiska institutet. De
sakkunniga ha i betänkandet lämnat en närmare redogörelse för nybyggnadsförslaget.
Här må endast omnämnas, att de föreslagna nya lokalerna
skulle inrymma en nyttig golvyta av omkring 7 700 in2. Institutet disponerade
vid tidpunkten för förslagets avlämnande endast 2 000 in2. Projektet
var kostnadsberäknat till 5,7 miljoner kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

Farmaceututbildningssakkunnigas förslag, vilket såväl beträffande nybyggnaden
som i fråga om organisatoriska åtgärder tillstyrktes av flertalet
remissinstanser, föranledde emellertid icke någon proposition till riksdagen.
Härtill torde i främsta rummet statsfinansiella skäl ha bidragit. Ivungl.
Maj:t uppdrog dock genom beslut den 15 juli 1949 åt styrelsen för farmaceutiska
institutet att i samråd med byggnadsstyrelsen skyndsamt utreda
dels huruvida tillräckliga lokaler för ett partiellt genomförande av den av
farmaceututbildningssakkunniga föreslagna organisationen kunde erhållas
genom provisoriska åtgärder, dels i vad mån härigenom särskilt angelägna
reformer kunde genomföras beträffande utbildningen vid institutet. Den 9
december 1949 överlämnade styrelsen för framaceutiska institutet till
Kung]. Maj:t utredning och förslag i ämnet. I byggnadsfrågan föreslogs
därvid, att institutets byggnad skulle delvis ombyggas, att det elektriska
ledningsnätet skulle förnyas och att vissa omdispositioner av utrymmen
skulle ske. Arbetena, som voro kostnadsberäknade till 700 000 kronor enligt
1949 års prisnivå, kommo icke till utförande. I stället erhölls, såsom tidigare
nämnts, det erforderliga lokaltillskottet inom nybyggnaden för Stockholms
högskolas zootomiska institut.

Revisorerna ha för egen del gjort följande uttalande.

»Farmaceutiska institutet disponerar för närvarande lokaler på flera
olika ställen i Stockholm. Huvuddelen av institutet är dock alltjämt inrymd
i den byggnad som fram till år 1923 utnyttjades av tekniska högskolans
avdelning för kemisk teknologi. Vid institutets förflyttning till nämnda
byggnad förutsattes från statsmakternas sida, att anordningen skulle betraktas
som allenast ett provisorium, som på intet sätt borde föregripa eller
försvåra den disposition av det ifrågavarande tomtområdet i dess helhet,
vilken förr eller senare måste komma till stånd. Det framhölls vidare, att
inflyttningen ej heller borde medföra andra ändringar i avseende å själva
lokalerna än dem, som betingades av förflyttningens provisoriska karaktär,
samt ej heller sådana dispositioner som till äventyrs kunde hindra byggnadens
framtida användande för andra ändamål.

Under de senaste åren ha vissa reparations- och installationsarbeten utförts
inom farmaceutiska institutets ifrågavarande byggnad, vilket dock
icke hindrar att underhållet av densamma måste anses vara starkt eftersatt.
Vid besök ha revisorerna också kunnat konstatera att byggnaden — särskilt
med hänsyn till arten av den vid institutet bedrivna forskningen och undervisningen
— företer stora bristfälligheter i olika avseenden. Byggnadsstyrelsen
har för sin del förklarat lokalförhållandena vara sådana, att de äventyra
ett upprätthållande av institutets verksamhet. Förevarande spörsmål
måste även bedömas mot bakgrunden av att rådande brist på apotekare
gör en ökning av institutets examinationskapacitet önskvärd. Den snabba
utvecklingen på läkemedelsområdet har därjämte medfört behov av en intensifierad
forskning vid institutet och en ytterligare rationalisering av

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

15

utbildningen. De begränsade och otidsenliga lokalutrymmena ställa emellertid
hinder i vägen för att tillgodose dessa krav.

Såsom tidigare omnämnts har byggnadsstyrelsen nyligen äskat särskilda
medel för vissa iståndsättningsarbeten vid institutet, till stor del avseende
installationer av olika slag och kostnadsberäknade till drygt 1,6 miljon
kronor. Enligt vad revisorerna inhämtat skulle dock genom ett förverkligande
av detta projekt institutets byggnadsfråga icke slutligt vara löst
utan behovet av mera ändamålsenliga lokaler alltjämt kvarstå. Därtill kommer
att det för Stockholms högskola framstår som angeläget att få förvärva
den ifrågavarande byggnaden, som har ett i förhållande till högskolans
lokalutrymmen i övrigt gynnsamt läge. Skulle ett sådant förvärv framdeles
komma till stånd, finge de nu i byggnaden planerade installationerna i stor
utsträckning avlägsnas, då de nämligen därefter icke kunde komma till
avsedd användning.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter finna revisorerna det i hög
grad tveksamt om en investering av förevarande slag, vilken kan väntas
snabbt förlora i värde, bör genomföras. För farmaceutiska institutets lokalfråga
synes i stället böra eftersträvas en annan och mera definitiv lösning.
I detta sammanhang må erinras om hurusom ett organisatoriskt och lokalmässigt
samarbete mellan institutet och statens farmaceutiska laboratorium
nyligen kommit till stånd. Stora fördelar, icke minst ekonomiska, ha vunnits
genom att institutets nya professur i farmakodynamik och toxikologi
anordnats så, att den biologiska avdelningen vid nämnda laboratorium tilllika
blivit institutets avdelning för professurens ämnesområde. Revisorerna
vilja ifrågasätta, huruvida icke ytterligare fördelar skulle kunna uppnås
genom att det inledda samarbetet vidgades. Talrika beröringspunkter finnas
sålunda mellan den biologiska avdelningen vid laboratoriet och farmaceutiska
institutet — jämväl laboratoriets övriga verksamhet ligger helt inom
ramen för institutets intressesfär. Liknande skäl som motiverat etablerandet
av det nu genomförda samarbetet skulle därför kunna åberopas som stöd
för ett vidgat samgående mellan de båda statliga farmaceutiska organen.
Det synes därvid naturligt att också farmaceutiska institutets lokalfråga
sammankopplas med laboratoriets lokalmässiga förhållanden.

Statens farmaceutiska laboratorium är, som tidigare omnämnts, inrymt i
en nyuppförd fastighet inom norrbackaområdet. I byggnaden har förlagts
jämväl statens rättskemiska laboratorium, varjämte tandläkarhögskolan i
Stockholm provisoriskt disponerar vissa lokaler där. Enligt vad revisorerna
inhämtat föreligga möjligheter till en omfattande tillbyggnad av fastigheten.
Redan genom en sådan tillbyggnad skulle måhända tillräckliga utrymmen
kunna skapas för farmaceutiska institutet. Stora lokalmässiga besparingar
torde nämligen kunna göras genom sambruk av åtskilliga lokaler.

Revisorerna äro medvetna om att det i nuvarande läge på byggnadsmarknaden
svårligen låter sig göra att på kort tid uppföra nya lokaler för

16

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

hela farmaceutiska institutet. Vid en lokalmässig anknytning till statens
farmaceutiska laboratorium torde detta ej heller vara nödvändigt. Framhållas
må dessutom, att en sådan anknytning med stor fördel kan ske successivt.

Under § 28 ha revisorerna bland annat uttalat sig för en utredning om
förutsättningarna för en närmare samordning mellan de vetenskapliga högskolorna
i Stockholm. En dylik utredning, vilken skulle komma att beröra
jämväl farmaceutiska institutet, kan emellertid väntas bli relativt tidskrävande.
Med hänsyn härtill och då, å ena sidan, institutets byggnadsfråga
påkallar en snar lösning och, å andra sidan, ett eventuellt samgående mellan
institutet och farmaceutiska laboratoriet icke torde påverka den större
frågan om ett Stockholms universitet, synes det revisorerna motiverat att i
förevarande sammanhang behandlade spörsmål göras till föremål för en
speciell snabbutredning. Skulle som resultat därav framkomma förslag om
att farmaceutiska institutet och farmaceutiska laboratoriet böra knytas
närmare varandra såväl organisatoriskt som lokalmässigt, synes en plan
samtidigt böra utarbetas för projektets successiva förverkligande under
beaktande av jämväl övriga högskolors bvggnadsproblem.»

Över revisorernas uttalande ha yttranden avgivits av styrelsen jör
farmaceutiska institutet, byggnadsstyrelsen, rektor snämnden vid Stockholms
högskola och högskolans styrelse, statens farmaceutiska laboratorium
samt djurgårdsnämnden. (Revisorernas berättelse, del II, s. 456—463.)

Innehållet i yttrandena redovisas i det följande i sammandrag.

Styrelsen för farmaceutiska institutet framhåller, att institutet för närvarande
har möjlighet att ta emot 40 apotekarstuderande och 120 receptariestuderande
årligen. Med hänsyn till föreliggande svåra brist på farmaceutiskt
utbildad personal bör institutet beredas möjlighet att mottaga 80
apotekarstuderande årligen under en 1 O-årsperiod och 180 receptariestuderande
årligen under en 5-årsperiod. Styrelsen finner det synnerligen brådskande
att en utredning kommer till stånd för att få klarlagt, hur institutets
examinationskapacitet snarast skall kunna ökas. Den av revisorerna förordade
snabbutredningen angående lokalfrågan bör jämväl innefatta de
övriga spörsmål som sammanhänga med institutets nuvarande otillräckliga
resurser för att fylla sin uppgift.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att fråga väckts i olika sammanhang om
en förflyttning av institutet till Uppsala eller till Göteborg.

Om institutet anses böra ligga kvar i Stockholmsområdet kan man diskutera
följande alternativ: 1) anknytning till Stockholms högskola, 2) anknytning
till ett eventuellt framtida stockholmsuniversitet och då närmast
den kemiska institutionen, 3) anknytning till karolinska institutet, 4) anknytning
till statens farmaceutiska laboratorium.

Det är angeläget att, innan byggnadsfrågan blir aktuell, från statsmakternas
sida ställning i princip tages till frågan om institutets lokalisering
och dess administrativa anknytning till annan högre undervisning och
vetenskaplig verksamhet. En upprustning av de nuvarande lokalerna före -

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

17

griper icke en slutlig lösning; styrelsen räknar med att tills vidare hålla
ovannämnda möjligheter öppna för en framtida lösning av lokalfrågan.

Rektor snämnden vid Stockholms högskola och högskolans styrelse framhålla,
att om den av revisorerna förordade snabbutredningen kommer till
stånd bör jämsides därmed det pågående utredningsarbetet rörande högskolans
lokalfrågor även inriktas på huru det efter rivning av institutets
byggnad frigjorda tomtutrymmet lämpligast bör utnyttjas för förverkligande
av det aktuella byggnadsprogrammet för högskolan.

Statens farmaceutiska laboratorium förordar utredningen och att därvid
bland annat bör beaktas möjligheterna att förlägga eventuella nybyggnader
till farmaceutiska laboratoriets närhet och att utvidga det vetenskapliga
samarbetet mellan institutet och laboratoriet.

Djurgårdsnämnden har intet att erinra mot utredningen.

Utskottet

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha revisorerna ansett det
synnerligen angeläget att en utredning snarast igångsattes rörande frågan
om den lämpligaste organisationsformen för de vetenskapliga högskolorna

1 Stockholm och Göteborg. Vidare ha revisorerna förordat en speciell snabbutredning
angående farmaceutiska institutets lokalfråga och därmed sammanhängande
spörsmål.

Utskottet vill till en början erinra om att beträffande Stockholms högskola
utredningar för närvarande pågå dels rörande fortsatt upprustning av
högskolan och i samband därmed behandling av spörsmålet huruvida icke
ett närmare samgående mellan vissa delar av naturhistoriska riksmuseet
och motsvarande institutioner inom högskolan skulle kunna anvisa möjligheter
att minska det inom högskolan framträdande utrymmesbehovet och
därav betingade nybyggnader m. m., dels ock rörande högskolans framtida
ställning, innefattande förhandlingar angående statens, Stockholms stads
och högskolans inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt avseende
(Stockholms högskolas förhandlingskommitté).

Vidare torde böra erinras om att 1955 års universitetsutredning enligt de
för utredningen givna direktiven har att helt förutsättningslöst taga upp
frågan om universitetens organisatoriska uppbyggnad och administrativa
struktur. I direktiven framhålles även att universitetsutredningen bör i
detalj inventera universitetens och högskolornas lokalbehov och upplägga
ett långsiktigt investeringsprogram. I detta avseende förutsättes samarbete
med byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har i sitt ovannämnda yttrande framhållit, att såväl
praktiska som ekonomiska förutsättningar saknades i Stockholm för en
lokal samordning av de där förefintliga särskilda högskolorna, vilket dock
icke uteslöte att olika möjligheter till en lösning av lokalfrågorna bättre
kunde överblickas om högskolorna i större utsträckning vore administrativt
samordnade. Enligt byggnadsstyrelsen skulle en bättre samordning i vad

2 — liihang till riksdagens protokoll 1057. G saml. Nr 109

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

1 Q

lo

avsåge undervisning och forskning erhållas om en koncentration av nybebyggelsen
kunde genomföras till tre områden, Norrbacka, Frescati och
området för tekniska högskolan i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har vidare
upplyst, att för Göteborgs universitet upprättats ett preliminärt förslag till
generalplan samt att styrelsen nyligen erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att
uppgöra en dylik plan för Chalmers tekniska högskola. Enligt nu föreliggande
planer komme bebyggelsen i Göteborg att i huvudsak koncentreras
till tre områden — vid Renströmska parken, Gibraltar och ett område på
motsatta sidan Guldhedsgatan i förhållande till Sahlgrenska sjukhuset.

Universitetsutredningen har den 29 juni 1957 avgivit sitt första betänkande
(SOU 1957: 24), vilket omfattar den akademiska undervisningen och
forskarrekryteringen. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Beträffande byggnadsfrågorna har utredningen i betänkandet meddelat,
att utredningen ägnade dessa spörsmål stor uppmärksamhet och att utredningen
bedreve sitt arbete rörande investeringarnas omfattning och fördelning
på skilda fakulteter och högskolor i nära samarbete med byggnadsstyrelsen
och med utredningen angående fortsatt upprustning av Stockholms
högskola. Några slutliga förslag beträffande högskolans bvggnadsproblem
ha ännu icke avgivits av sistnämnda utredning och icke heller av
utredningen rörande högskolans framtida ställning.

Såvitt utskottet kan finna synas de av revisorerna berörda frågekomplexen
i stort sett falla inom det universitetsutredningen givna uppdraget.
Universitetsutredningen har också i sitt remissyttrande understrukit detta
och samtidigt erinrat om de två andra i det föregående omförmälda utredningarna,
som på sina arbetsprogram helt eller delvis hade till bedömande
de frågor revisorerna ansett böra bli föremål för särskild utredning. Utskottet
är ense med universitetsutredningen därom att det bör ankomma
på denna att till prövning upptaga de av revisorerna angivna spörsmålen
i den män dessa icke skola behandlas av de två andra utredningarna eller
av dessa i samråd med universitetsutredningen. Utskottet vill emellertid
framhålla, att särskilt de frågor, som beröra de organisatoriska problemen
beträffande högskolorna i Stockholm samt nybebyggelsen för dessa högskolor,
uppenbarligen torde kräva ett snabbt principiellt avgörande, så att
på detsamma grundade konkreta förslag kunna utformas och föreläggas
riksdagen för prövning och avgörande. Beträffande nybebyggelsen synes
det enligt utskottets mening som om genom den av byggnadsstyrelsen angivna
koncentrationen till tre områden mycket väsentliga praktiska och
organisatoriska fördelar skulle kunna ernås. En förläggning av tandläkarhögskolan
och farmaceutiska institutet till Norrbackaområdet skulle giva
dessa lärosäten en eftersträvansvärd nära lokal anknytning till karolinska
institutet. Utskottet delar revisorernas uppfattning om att farmaceutiska
institutets byggnadsfråga påkallar en snar lösning, men vill även betona

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

19

det nödläge, vari tandläkarhögskolan i Stockholm för närvarande i lokalavseende
befinner sig.

Revisorerna ha framhållit, att en utredning angående en samordning
mellan de vetenskapliga högskolorna i Stockholm kan väntas bli relativt
tidskrävande. Utskottet får emellertid för sin del framhålla, att en utredning
rörande eu samordning mellan karolinska institutet, tandläkarhögskolan
och farmaceutiska institutet säkerligen icke skulle behöva taga alltför
lång tid i anspråk. Enligt utskottets mening förefaller det som om en dylik
samordning skulle kunna erbjuda en rationell och ändamålsenlig lösning av
en del av de problem, varom här är fråga. Anmärkas må, att — enligt vad
utskottet har sig bekant — en samordning av sekreterargöromålen vid
karolinska institutet och tandläkarhögskolan för närvarande kommit till
stånd och att kanslern för rikets universitet i framställning till Kungl.
Maj:t den 21 oktober 1957 föreslagit att den administrativa organisationen
i denna del för dessa två lärosäten även för framtiden får en dylik uppbyggnad.
Utskottet förordar, att den av utskottet angivna samordningsfrågan
beträffande karolinska institutet, tandläkarhögskolan och farmaceutiska
institutet skyndsamt upptages till särskild prövning av universitetsutredningen,
som för detta ändamål torde böra förstärkas med den
expertis, som för ändamålet kan befinnas erforderlig.

I detta sammanhang vill utskottet även framhålla, att utskottet funnit
starka skäl tala för att utredning jämväl snarast bör verkställas rörande en
närmare anknytning av tandläkarhögskolan i Malmö till Lund universitet.

Under åberopande av vad sålunda anförts anser utskottet, att revisorernas
i ovannämnda paragrafer framställda förslag icke må till någon annan
riksdagens åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
giver till känna vad utskottet anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av vad riksdagens revisorer
i §§ 28 och 29 av sin berättelse över den år 1956 av dem
verkställda granskningen angående statsverket giva till
känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 26 november 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

20 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,
Ohlon, Näsström, fröken Andersson, herrar Gustaf Andersson, Ivar Johansson,
Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Sunne, Söderberg,
Jacobsson och Mårtensson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Rubbestad, Widén,
Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström, fröken Olsson, herr Almgren,
fröken Karlsson, fröken Vinge och herr Helén.

Ivar Hteggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957

572402