Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning
med förslag till reglemente för riksdagsbiblioteket
m. m.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 23/195-1 uttalade utskottet att
behov förelåge att verkställa en utredning rörande riksdagsbibliotekets
uppgifter och ställning inom det statliga biblioteksväsendet bl. a. med hänsyn
till att biblioteket anmält att ytterligare utrymme för uppställning och
förvaring av nytillkommande litteratur erfordrades. Därest riksdagen ej
hade erinran däremot, avsåge därför utskottet att föranstalta om en dylik
utredning. I enlighet med riksdagens beslut anmodade utskottet sedermera
delegerade för riksdagens verk att låta verkställa en sådan utredning, och
den 10 november samma år tillsattes genom delegerades beslut en kommitté
för att verkställa uppdraget bestående av talmannen i riksdagens
andra kammare, numera landshövdingen Gustaf V. Nilsson, ordförande,
samt numera landshövdingen Elis Ilastad, numera generaldirektören Gösta
Renlund, riksgäldsdirektören Sten Widlund och riksbibliotekarien Uno Wiliers;
såsom kommitténs sekreterare tjänstgjorde numera byråchefen i försvarsdepartementet
Nils Simonsson. Kommittén avgav sitt betänkande den
17 oktober 1956. Över detta har efter remiss yttrande avgivits av riksdagsbibliotekets
styrelse, till vilket är fogat ett yttrande av Riksdagsbibliotekets
personalförening, av fullmäktige i riksgåldskontoret, lönenåmnden för riksdagens
verk, riksarkivet, universitetsbiblioteket i Uppsala, Stockholmsbibliotekens
samarbetsnämnd, Svenska bibliotekariesamfundet och Civilförvaltningens
personalförbund.
I den mån redogörelse för kommitténs förslag icke lämnas i det följande
torde få hänvisas till kommitténs betänkande, vilket fogats till detta utlåtande
såsom bilaga C.
Delegerade för riksdagens verk, som i stort sett biträder kommitténs förslag,
har i skrivelse till bankoutskottet den 27 februari 1957 hemställt alt
bankoutskottet ville föreslå riksdagen att
dels antaga reglemente för riksdagsbiblioteket av den lydelse
kommittén föreslagit med de ändringar som delegerade
förordat;
dels bemyndiga delegerade att utfärda ändrade tjänste- och
personalförteckningar för riksdagsbiblioteket i enlighet med
av delegerade avgivet förslag;
dels ock i skrivelse till Konungen anhålla om förslag till
inrättande av en biblioteksdepå med beaktande av vad kommittén
anfört.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 35
2
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
I. Kommitténs förslag
Några särskilda direktiv utöver de uttalanden bankoutskottet gjorde vid
sin anmodan om kommitténs tillsättande har icke utfärdats. I sitt utredningsarbete
har kommittén utgått från frågan vilka institutioner och personer
riksdagsbiblioteket har att betjäna, på vilka litteraturområden biblioteket
med hänsyn härtill bör inrikta sin förvärvsverksamhet, bibliotekets
personalbehov och arbetsformer för att fylla sina olika uppgifter, varvid
vissa verksamhetsgrenar upptagits till särskild behandling, bibliotekets
lokalbehov och dess tillgodoseende samt slutligen utarbetat förslag till nytt
reglemente.
Att riksdagsbiblioteket alltjämt bör ha till sin främsta uppgift att betjäna
riksdagens ledamöter, riksdagens delegationer och verk och tillika utgöra
ett förvaltningens gemensamma bibliotek anser kommittén självfallet. Därutöver
vill kommittén med vissa inskränkningar och förbehåll tillerkänna
enskilda forskare rätt att begagna bibliotekets samlingar. En sådan utvidgning
av tillträdes- och lånerätten skulle endast innebära ett stadfästande
av en sedan länge tillämpad praxis. Man torde därför inte behöva räkna
med någon avsevärt ökad tillströmning av besökande eller ökade anspråk
på bibliotekets personella eller materiella resurser. I enlighet med detta
förslag gör kommittén erforderliga ändringar i det nya reglementet.
Med hänsyn till bibliotekets huvuduppgifter finner kommittén det stå
klart att tyngdpunkten i samlingarna bör ligga inom det rätts- och samhällsvetenskapliga
området: statskunskap, nationalekonomi, statistik, företagsekonomi,
sociologi, ekonomisk historia, kulturgeografi och juridikens
olika grenar. Emellertid tänker sig kommittén möjligheten av en starkare
specialisering av bibliotekets förvärvspolitik inom detta område. En sådan
skulle åvägabringas genom en arbetsfördelning och ett reglerat samarbete
mellan liksdagsbiblioteket och andra specialbibliotek i Stockholm, statliga
och enskilda, och även med större bibliotek i landsorten. Kommittén ifrågasätter
om icke ett sådant organiserat samarbete borde föregås av en inventeiing
av de rätts- och samhällsvetenskapliga litteraturområdenas representation
i ifrågavarande bibliotek och utföras som ett särskilt uppdrag
av därför lämpat organ. I ett par enskilda punkter uttalar kommittén
bestämda önskemål beträffande bibliotekets accession nämligen rörande
utländska juridiska tidskrifter och utländskt offenlligt tryck. Slutligen gör
kommittén ett uttalande om förvaringen av svenska och utländska tidningar.
Den förordar en koncentration av alla de stora offentliga bibliotekens
tidningsarkivering genom att tidningsmaterialet efter viss tid samlas
i kungl. biblioteket för magasinering.
A\ i iksdagsbibliotekets särskilda verksamhetsgrenar tar kommittén först
upp fragan om utgivningen av arsbibliografien. Vissa önskemål rörande dess
redigering fiamställas och hänskjutas till upptagande och övervägande av
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
3
riksdagsbibliotekets styrelse. Kommittén diskuterar därnäst frågan om ett
eventuellt överförande av utgivningen till bibliografiska institutet vid
kungl. biblioteket; den stannar här vid förslaget att hänskjuta även denna
fråga till biblioteksstyrelsens närmare övervägande. — Sedan något år
planeras en centralkatalogisering av det svenska trycket som skulle verkställas
av bibliografiska institutet vid kungl. biblioteket. Kommittén hemställer
till riksdagsbibliotekets styrelse att allvarligt överväga att, om och
när en dylik kommer till stånd, ansluta biblioteket därtill och rekommenderar
i sammanhang härmed en omläggning av bibliotekets katalogregler
för att möjliggöra en sådan anslutning. »Centralkatalogiseringen synes
vara ägnad att i längden möjliggöra personalbesparing för de deltagande
biblioteken» uttalar kommittén. — Den i april 1955 påbörjade upplysningstjänsten
anser kommittén alltjämt böra fortgå men finner tiden ännu icke
vara mogen för dess infogande i bibliotekets ordinarie organisation. — Vid
riksdagsbibliotekets omorganisation 1918 förelågo vissa förslag om bibliotekets
utvidgning som centralt förvaltningsbibliotek, vilka då ej genomfördes.
De utformades vidare i det av bibliotekets dåvarande chef Gödel
1923 avgivna betänkandet. Kommittén refererar Gödels olika förslag och
konstaterar, att de numera knappast äro aktuella. Emellertid har ett visst
samarbete i andra former kommit till stånd i det att riksdagsbiblioteket
stått ämbetsverken till tjänst med råd och hjälp i skilda angelägenheter,
och ett dylikt samarbete av frivillig, rådgivande karaktär synes kommittén
vara värdefullt och utgöra den form i vilken bibliotekets ställning som
centralbibliotek för förvaltningen bör taga sig uttryck.
Riksdagsbibliotekets behov av ökade magasinsutrgmmen har vid olika
tidpunkter varit föremål för överväganden, senast i maj 1954 då biblioteket
erhöll ett mindre lokaltillskott; därvid framhölls emellertid att några
ytterligare lokaler inom riksdagshuset icke vore alt påräkna. Ett av skälen
för igångsättande av förevarande utredning har varit att på längre sikt
lösa bibliotekets lokalfråga. Kommittén har sökt att på olika vägar vinna
utrymmesbesparingar och bl. a. funnit att en icke oväsentlig lättnad bör
kunna uppnås genom att tillvarataga alla möjligheter till systematisk och
successiv gallring av samlingarna där så kan ske utan men för bibliotekets
uppgifter. En verklig lösning av lokalsvårigheterna måste emellertid tänkas
efter andra linjer, och sedan kommittén övervägt olika alternativ stannar
den inför förslaget att upprätta ett depåbibliotek. Under det att huvuddelen
av samlingarna kvarbleve inom de nuvarande lokalerna skulle sådana
delar, som beräknades endast sällan bliva efterfrågade, överföras till depåbiblioteket.
För riksdagsbibliotekets del skulle uppskattningsvis ca 1 500
hyllmeter böcker kunna överföras till depåförvaring. Då även andra bibliotek
kunde hava intresse av att ett depåbibliotek upprättades infordrade
kommittén genom Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd yttrande i saken;
därvid anmälde sig nio av de till nämnden anslutna biblioteken till
4
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
erhållande av utrymmen om sammanlagt 9 000 hyllmeter i ett planerat
depåbibliotek. På grundval av dessa uppgifter gjorde kommittén vissa
beräkningar om byggnadens storlek och hemställde hos byggnadsstyrelsen
om en närmare undersökning av projektet. Byggnadsstyrelsen har också
inkommit med preliminära beräkningar och kostnadsförslag till en depåbyggnad.
som skulle förläggas till ett område intill Rosersbergs järnvägsstation.
Vidare har kommittén framställt vissa förslag om huvudmannaskapet
för och förvaltningen av depåbyggnaden och hemställt att riksdagen,
om den biträdde förslaget, ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
proposition i ärendet.
Granskningen av riksdagsbibliotekets organisation resulterar i att kommittén
föreslår vissa förändringar, som redovisas i detalj, och i samband
därmed en viss personalminskning. Kommittén anför härvid följande:
»Granskningen har också givit vid handen, att en viss reduktion av personalstyrkan
är möjlig. Kommitténs förslag äro i dagsläget närmast att uppfatta
som en grund för beräkningen av personalbehovet. Det är alltså icke
avsett, att bibliotekets styrelse skall vara bunden vid att omedelbart genomföra
den personalfördelning mellan olika arbetsenheter, som angives i det
följande. På längre sikt bör emellertid den föreslagna organisationen anses
som en idealorganisation, till vilken man bör eftersträva att anpassa sig
efter hand som förhållanden medge det», samt i annat sammanhang: »I
fråga om de tjänster för bibliotekarie och amanuenser, som sålunda skulle
utgå, anser kommittén skäligt att de nuvarande innehavarna tills vidare
få bibehållas vid sin anställning och att tjänsterna alltså förklaras skola
indragas först vid uppkommande vakanser». Beträffande de arbetsuppgifter
som tillkomma bibliotekets chef, överbibliotekarien, tar kommittén
först upp accessionen. Den konstaterar att inköpsrätten tillkommer styrelsen,
att denna ordning är unik inom svenskt biblioteksväsen, den förekommer
inte vid andra vetenskapliga bibliotek eller vid större folkbibliotek;
att systemet oundvikligen medför viss omgång och kan förminska
möjligheterna att göra ekonomiskt fördelaktiga eller angelägna förvärv.
Inköpsrätten bör därför enligt kommitténs mening överflyttas på överbibliotekarien,
vilket därför inte behöver betyda att styrelsen betages inflytande
över accessionen. Kommittén ingår därefter på en redogörelse för
hur inköpsförslagen böra upprättas. Till överbibliotekariens arbetsuppgifter
hänföras vidare bytesförbindelserna samt personal- och andra administrativa
ärenden. Till hans förfogande ställes ett sekretariat bestående
av en assistent och ett biblioteksbiträde. Bibliotekets verksamhet i övrigt
fördelas på två sektioner, jämte eu vaktmästarexpedition. Sektionen för
yttre tjänst föreslås skola stå under ledning av förste bibliotekarien med
biträde av en bibliotekarie Ca eller Ce 27 och en amanuens och omfatta
skötseln av låneexpedition, referensbibliotek och läsesalar; hit skulle upplysningstjänsten
anslutas och visst bibliografiskt arbete kunna utföras un
-
Bankoutskottets utlåtande nr 35 ar 1957
5
der riksdagsferierna. Sektionen för inre tjänst skulle omfatta katalogiseringsarbetet,
utgivning av nyförvärvsförteckning, bindningstjänst och
överinseendet av bokmagasinen. Den skulle förestås av en bibliotekarie i
Ca 29, och här föreslår kommittén en lönegradsuppflyttning av den ene
av de ordinarie bibliotekarierna; till sektionen skulle vidare höra 1 bibliotekarie
Ca eller Ce 27, 1 biblioteksassistent, 1 biblioteksbiträde samt tdls
vidare 1 amanuens. Vidare föreslår kommittén att en biblioteksassistent
i Ce 15 och ett biblioteksbiträde i Ce 13 ordinariesättas. Beträffande expeditionsvaktpersonalen
föreslås dels en minskning av antalet expeditionsvakter
med en — förslaget i denna del synes stå i samband med att
kommittén i det följande vid behandlingen av bokbindningsanslaget
ifrågasätter om inte bindningsverksamheten i bibliotekets egen regi borde
avvecklas — dels att förste expeditionsvakten, nu förordnad på vikariatslön
i Ca 13, under tjänstebenämningen expeditionsförman hänföres i
lönegraden Ca 14. Motionsvis framfördes vid 1954 års riksdag yrkande på
tjänstens placering i 15 lönegraden, men med hänsyn till lönesättningen för
liknande tjänster inom statsförvaltningen i övrigt anser sig kommittén icke
kunna tillstyrka en sådan placering. Kommitténs förslag rörande riksdagsbibliotekets
personalorganisation innebär sålunda, att förutom här redovisade
lönegradsuppflyttningar en bibliotekarietjänst i Ce 27, två amanuenstjänster
(övergångsvis dock endast en) samt en expeditionsvakttjänst
i Cg 4 utgå.
Riksdagsbibliotekets stadgar fastställdes 1918 och hava sedermera undergått
endast partiella ändringar. Med hänsyn till att vissa av de framlagda
förslagen för sitt genomförande kräva stadgeändringar och med hänsyn
jämväl till behovet av en allmän modernisering har kommittén ansett
lämpligast att utarbeta förslag till en helt ny författning som i likhet med
motsvarande författningar för andra riksdagens verk bör benämnas reglemente.
Kommittén har under respektive §§ ingående redovisat överensstämmelser
med och avvikelser från de nu gällande stadgarna, och motiverat
de senare.
Under rubriken kostnadsfrågor har kommittén mera allmänt avhandlat
vissa frågor rörande de tre för bibliotekets verksamhet utgående anslagen.
EU bifall till de föreslagna lönegradsuppflyttningarna medför att avlöningsanslaget
bör uppräknas med 1 500 kronor. Anslagsposten avlöningar
till icke-ordinarie personal är nu förslagsvis beräknad. I likhet med vad
som eljest gäller vid de statliga biblioteken föreslår kommittén att den
uppföres obetecknad fr. o. m. 1957/58. Beträffande anslaget till bokinköp
och bokbindning ifrågasätter kommittén som ovan nämnts om icke bibliotekets
egen bindningsverksamhet bör avvecklas; i varje fall bör icke förste
expeditionsvakten ägna sig åt denna. Kommittén bär uppmärksammat att
accession och bindning av de boksamlingar som förvaras i andra lokaler
än de egentliga bibliotekslokalerna inom riksdagshuset ombesörjes av riks
-
6
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
dagsbiblioteket men bekostas av förslagsanslaget Riksdagen: Övriga kostnader.
Enligt kommitténs mening böra kostnaderna belasta riksdagsbibliotekets
bokinköpsanslag, och här föreslås en överflyttning.
Biblioteksstyrelsens ordförande, ledamoten Håstad, har i vissa punkter reserverat
sig mot kommitténs förslag. Beträffande förslaget att överföra inköpsrätten
till överbibliotekarien anför han att den nuvarande ordningen
fungerat tillfredsställande. Vid arbetsordningen i andra bibliotek i berörda
avseende torde böra fästas mindre vikt än vid det förhållandet att inom
riksdagsförvaltningen beslutanderätten i viktigare frågor genomgående
tillkommer respektive styrelser. Ett frångående av denna praxis torde
kräva en synnerligen stark motivering, och någon sådan har enligt herr
Håstad icke förebragts. Han lämnar en redogörelse för hur det nuvarande
systemet fungerar och slutar med att framhålla att det väsentligaste måste
vara att riksdagen genom styrelsen äger den absoluta bestämmanderätten
över bibliotekets inriktning och omfattning. Den föreslagna indragningen
av den fjärde expeditionsvakttjänsten står i visst samband med den ifrågasatta
avvecklingen av bibliotekets egen bindningsverksamhet. I likhet med
kommittémajoriteten finner herr Håstad påkallat att biblioteksstyrelsen
verkställer en noggrann utredning om de vinster som kunna vara förknippade
med denna. Först med ledning av den sålunda förebragta utredningen
bör ställning tagas till frågan om nämnda tjänst. Beträffande spörsmålet
om bibliotekets personalstyrka gör herr Håstad det allmänna uttalandet
att han förenat sig med kommittémajoritetens förslag därför att
han menar, att biblioteket i högre grad än hittills kunde utnyttja assistenter
för mindre krävande, rutinmässiga arbetsuppgifter, men under förutsättning
alt personalstatens omfattning och differentiering under de närmaste
åren enligt sakens natur måste omprövas med ledning av de erfarenheter,
som vunnits sedan den nu föreslagna omorganisationen börjat tilllämpas.
II. Remissyttrandena
Av de inkomna yttrandena över kommitténs förslag avse tre, från riksarkivet,
Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd och universitetsbiblioteket
i Uppsala, endast frågan om depåbiblioteket, och tre, från lönenämnden för
riksdagens verk, Svenska bibliotekariesamfundet och Civilförvaltningens
personalförbund, endast organisations- och personalfrågor; två av de tillfrågade
myndigheterna, styrelsen för riksdagsbiblioteket och fullmäktige i
riksgäldskontoret, ha yttrat sig om kommitténs betänkande i dess helhet; till
biblioteksstyrelsens yttrande är fogat ett yttrande från Riksdagsbibliotekets
personalförening, likaledes över hela förslaget.
Vid redogörelsen för remissyttrandena torde det vara lämpligt att först
redovisa ställningstagandet till frågan om depåbiblioteket, eftersom
kommittén förutsatt att denna skulle behandlas som särskilt ärende och
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
7
överlämnas till Kungl. Maj:t. Samtliga tillfrågade myndigheter tillstyrka
kommitténs förslag. Biblioteksstyrelsen finner att bibliotekets lokalfråga
härigenom skulle för avsevärd tid framåt rationellt lösas och uttalar att
detta förslag snarast måtte komma till avgörande; fullmäktige i riksgäldskontoret
anser kommitténs förslag innebära en ur olika synpunkter lämplig
anordning, och den bör därför enligt fullmäktiges mening komma till utförande;
den föreslagna biblioteksdepån skulle även kunna lösa riksgäldskontorets
arkivfråga på längre sikt och indirekt medföra lättnad i fråga om
möjligheterna att framdeles tillgodose lokalanspråken inom riksdagshuset.
Riksarkivet, som endast tagit ställning till frågan i vad den rör en eventuell
samordning av detta byggnadsprojekt med depåbyggnad för arkivets egen
räkning, erinrar om att hela dess byggnadsfråga ännu är olöst; tidigast i
samband med huvudbyggnadens färdigställande blir frågan om en depåbyggnad
för dess del aktuell. Stockholmsbibliotekens samarbetsnåmnd understryker,
att ett realiserande av depåbiblioteksförslaget skulle innebära en
synnerligen viktig och med all säkerhet i hög grad ekonomiskt bärkraftig
rationalisering av stockholmsbibliotekens lokalproblem vad rör magasinsutrymmen.
Uppsala universitetsbibliotek framhåller att det vore av stort
värde om i den planerade depålokalen utrymme kunde ställas till dess förfogande
tillräckligt för magasinering av sammanlagt 4 000 m tidningar jämte
förslagsvis 50 °/o accessionsutrymme.
Inköpsrättens överförande till överbibliotekarien har föranlett
dels ett uttalande av biblioteksstyrelsen, som med instämmande i herr
Håstads reservation icke kan tillstyrka kommitténs förslag, dels av fullmäktige
i riksgäldskontoret, som funnit att kommittén anfört bärande skäl för
sitt förslag och därför tillstyrker detsamma.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har vidare tagit fasta på och understrukit
kommitténs önskemål att man skulle söka vinna utrymmesbesparingar bl. a.
genom systematisk och successiv utgallring av samlingarna.
Denna tanke finner å andra sidan Riksdagsbibliotekets personalförening
mycket betänklig. Gallringen skulle göra förefintliga tryckta kataloger otillförlitliga,
något som kommittén själv i annat sammanhang påvisat; det torde
vara svårt att finna någon norm efter vilken den kunde verkställas; inget
större svenskt vetenskapligt bibliotek torde heller vidtaga systematiska gallringar
i större skala.
Kommitténs starka betonande av centralkatalogiseringens
arbetsbesparande effekt har föranlett biblioteksstyrelsen att ta upp frågan
och dess inverkan på bibliotekets katalogarbete till närmare granskning.
Styrelsen framhåller att enbart av det skälet, att av bibliotekets totala accession
den svenska endast utgör eu mindre del och av denna åter eu icke obetydlig
del utgöres av sådant material som (iver huvud taget icke blir föremål
för centralkatalogisering, kan denna arhetsbesparing inte bli särskilt betydande
och under alla förhållanden långt mindre än vad kommittén före
-
8
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
ställer sig. Bibliotekets personalförening har från delvis andra utgångspunkter
och genom en analys av andra moment i katalogiseringsarbetet kommit
till liknande resultat: den sammanlagda arbetsbesparingen genom anslutningen
till centralkatalogiseringen torde i realiteten bli föga betydande, och
en eventuell tidsvinst borde enligt föreningens mening främst utnyttjas till
en intensifiering av den nuvarande katalogiseringsverksamheten.
Vidkommande bibliotekets bindningsverksamhet har styrelsen
låtit verkställa viss utredning. Det ekonomiska resultatet redovisas
siffermässigt i en till styrelsens yttrande fogad bilaga. På grundval av detta
anser sig styrelsen kunna fastslå att bindningsverksamheten uppenbart varit
ekonomiskt fördelaktig och vill för sin del dra slutsatsen att den bör utvecklas
och ej avvecklas.
Kommitténs förslag till personalorganisation har i de avgivna
yttrandena blivit föremål för delvis motsatta omdömen. Fullmäktige i riksgäldskontoret
och lönenämnden för riksdagens verk ha ingen erinran mot
förslagen. Styrelsen för Svenska bibliotekariesamfundet framhåller, att det
av betänkandet inte klart framgår, om vid beräkningen av personalbehovet
någon arbetskraft avdelats för utredigeringen av årsbibliografien; denna
föreslås ju skola tills vidare kvarbliva hos riksdagsbiblioteket; oklarhet synes
även föreligga i vad rör konsekvensen av centralkatalogiseringen av det
svenska trycket, frågan om bibliotekets anslutning till denna lämnas öppen,
d. v. s. hänskjutes till biblioteksstyrelsens avgörande; vid uppgörande av personalstat
utgår emellertid kommittén från att biblioteket är anslutet. Styrelsen
vill fästa uppmärksamheten på dessa icke avgjorda frågor; ställning till
dem måste rimligtvis tagas innan personalbehovet definitivt beräknas. Civilförvaltningens
personalförbund, som endast yttrat sig om lönegradsplaceringen
av expeditionsförmannen, framhåller att expeditionsförmän såväl
inom statsförvaltningen som vid riksdagens verk är placerade i 15 lönegraden;
samma lönegradsplacering bör tillämpas vid riksdagsbiblioteket. Riksdagsbibliotekets
personalförening konstaterar, att kommitténs förslag innebär
en betydande personalreduktion, grundande sig på arbetsbesparingar
som följd av beslut som ännu ej är fattade nämligen årsbibliografiens överflyttning
och bibliotekets anslutning till en blivande centralkatalogisering;
därtill kommer att dessa arbetsbesparingar i varje fall torde bli långt mindre
än kommittén räknat med. Föreningen uttalar därför sina stora betänkligheter
mot de föreslagna personalinskränkningarna. Styrelsen för riksdagsbiblioteket
slutligen anför att utgivandet av årsbibliografien inte synes vara
upptaget bland bibliotekets arbetsuppgifter. Så länge den förblir en uppgift
för biblioteket är indragningen av en e. o. bibliotekarie icke motiverad. Med
hänvisning till vad styrelsen yttrat i centralkatalogiseringsfrågan finner den
helt uteslutet, att anslutningen skulle möjliggöra en nedskärning av amanuensernas
antal, och anser sig icke kunna biträda den föreslagna indragningen.
Ej heller förslaget att indraga den fjärde expeditionsvakttjänsten
kan styrelsen biträda; det skulle bl. a. omöjliggöra bindningsverksamheten i
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
9
bibliotekets egen regi, vilken styrelsen på ovan anförda grunder anser böra
fortgå. Styrelsen instämmer emellertid i herr Håstads uttalande att biblioteket
måhända i än högre grad än hittills torde kunna utnyttja assistenter
för mindre krävande, mera rutinmässiga arbetsuppgifter; vid framdeles
uppkommande vakanser torde därför styrelsen överväga lämpligheten av
att utbyta lediga amanuenstjänster mot assistenttjänster.
Stgrelsen för Svenska bibliotekariesamfnndet fäster i sitt yttrande uppmärksamheten
vid att § 9 i förslaget föreskriver en provtjänstgöringstid
av minst två månader; inom stora svenska vetenskapliga
bibliotek är provtjänstgöringstiden genomgående minst tre månader;
styrelsen understryker önskvärdheten av att vid ett bibliotek av riksdagsbibliotekets
storlek inte föreskrives avsevärt kortare första utbildningstid.
Riksdagsbibliotekets personalförening, som i slutet av sitt yttrande granskar
förslaget till reglemente, påpekar ett par redigeringsfel i §§ 9, 10 och 16
och ifrågasätter om icke den till § 15 andra stycket från de gamla stadgarna
överflyttade bestämmelsen såsom föråldrad bör utgå.
III. Delegerade för riksdagens verk
Delegerade har i likhet med de hörda mjmdigheterna och organisationerna
i huvudsak biträtt vad kommittén anfört och föreslagit.
Vad först angår upprättandet av ett depåbibliotek utgör den föreslagna
anordningen enligt delegerades mening den bästa lösning av riksdagsbibliotekets
lokalfråga som under nuvarande omständigheter står att tinna,
och delegerade har icke någon erinran mot vad kommittén i denna del anfört.
Delegerade framhåller, att riksdagen — därest den biträder kommitténs
mening på denna punkt — med hänsyn till att depåfrågan till övervägande
del berör institutioner inom den Kungl. Maj:t underställda statsförvaltningen
torde böra i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin uppfattning och därvid
hemställa om närmare förslag i ämnet.
Vad därefter angår kommitténs förslag att inskriva de enskilda
forskarnas lånerättidet nya reglementet har delegerade icke kunnat
finna några betänkligheter möta att en sådan utvidgning av tillträdesoch
lånerätten inskrives i reglementet med nu tillämpade förbehåll och inskränkningar.
Beträffande vissa frågor som berör särskilda verksamhetsgrenar
inom riksdagsbiblioteket anför delegerade följande:
Kommitténs hemställanden har därvid i huvudsak utmynnat i att berörda
frågor skulle hänskjutas till bibliotekets styrelse för övervägande. Delegerade
ansluta sig till kommitténs uttalanden och förutsätta sålunda alt styrelsen
omprövar frågan om årsbibliografiens redigering och utgivning. Beträffande
centralkatalogiseringen föreligger redan eif uttalande från biblioteksstyrelsen
alt den ämnar ansluta biblioteket till denna. Upplysningstjänslen
torde fortfarande få bedrivas försöksvis. En starkare specialisering av riksdagsbibliotekets
förvärvspolitik än hittills tillämpats torde kunna åvägabringas
genom ett reglerat samarbete mellan riksdagsbiblioteket och andra
10
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
specialbibliotek. En sådan anordning torde enligt delegerades mening kunna
bliva av värde. — Delegerade instämma i kommitténs uttalande att samarbetet
mellan riksdagsbiblioteket och departements- eller verksbibliotek
bör ha frivillig, rådgivande karaktär och att riksdagsbiblioteket bör stå
^P1^)„e^sver^en tjänst med råd och hjälp i deras biblioteksangelägenhetei
så långt de personella resurserna tillåta. Beträffande bibliotekets bindningsverksamhet
ifrågasätter kommittén om denna icke borde avvecklas men
hänskjuter även avgörandet i denna fråga till biblioteksstyrelsen. Delegerade
finna den av biblioteksstyrelsen företagna, i yttrandet redovisade utredningen
på denna punkt knappast tillräcklig för ett bestämt ställningstagande utan
förutsätta att styrelsen upptar frågan till fortsatt övervägande.
Mot kommitténs rekommendationer i syfte att erhålla en fastare organisation
av bibliotekets verksamhet har delegerade i princip ingenting
att invända. Delegerade framhåller emellertid, att kommitténs förslag på
denna punkt inte får tolkas så att enskilda tjänster skall bindas vid bestämda
arbetsdetaljer: det bör exempelvis vara bibliotekets ledning obetaget att
låta förste bibliotekarien förestå sektionen för inre tjänst, om personliga
eller andra skäl därtill föranleder.
Kommitténs förslag angående personalen vid biblioteket innefattar
å ena sidan höjning av vissa ordinarie tjänster och överförande av vissa
icke-ordinarie tjänster till ordinarie samt å andra sidan indragning av vissa
tjänster. Av följande sammanställning framgår den nya organisationen jämförd
med nuvarande personal.
Antal |
Tjänstebenämning |
Nuv. personal |
Föreslagen |
lgr. |
personal lgr. |
||
1 |
överbibliotekarie |
Ca 37 |
Ca 37 |
1 |
förste bibliotekarie |
Ca 31 |
Ca 31 |
1 |
bibliotekarie |
Ca 27 |
Ca 29 |
1 |
» |
Ca 27 |
Ca 27 |
1 |
» |
Ce 27 |
Ce 27 |
1 |
» |
Ce 27 |
— |
1 |
amanuens |
1 |
1 2 |
1 |
» |
1 |
1 3 |
1 |
» |
1 |
|
1 |
biblioteksassistent |
Ce 15 |
Ca 15 |
1 |
» |
Cg 15 |
Ce el. Cg 15 |
1 |
expeditionsförman |
Ca 14 |
|
1 |
biblioteksbiträde |
Ce 13 |
Ca 13 |
1 |
» |
Ce ll4 |
Ce el. Cg ll4 |
i |
förste expeditionsvakt |
Ca ll5 |
_ |
1 |
expeditionsvakt |
Ca 10 |
Ca 10 |
1 |
» |
Ce 10 |
Ce el. Cg 10 |
1 |
» |
Cg 4 |
— |
Summa |
161/2 |
I2V28 |
1 Lön enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.
2 Bibehålies.
* Bibehålies så länge riksdagsbiblioteket icke är anslutet till en centralkatalogisering.
4 Med halvtidstjänstgöring.
5 Vikariatslön i Ca 13.
6 övergångsvis I3V2.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
11
Delegerade biträder i princip kommitténs förslag beträffande personalorganisationen.
De tjänste- och personalförteckningar för riksdagsbiblioteket
som fastställes av riksdagen — eller av delegerade jämlikt riksdagens
bemyndigande — bör sålunda omfatta de ordinarie tjänster som
kommittén har föreslagit samt en tjänst för bibliotekarie i Ce 27. Som en
anmärkning till staten bör enligt delegerade angivas, att övergångsvis antalet
bibliotekarietjänster i sistnämnda lönegrad utgör två. Övriga ickeordinarie
tjänster bör däremot i enlighet med vedertagna principer icke
redovisas i staten. Delegerade framhåller emellertid, att såsom av det föregående
framgått, frågan om de arbetsuppgifter, som i fortsättningen skulle
ankomma på riksdagsbiblioteket, icke nu i alla hänseenden kan överblickas.
Det kunde följaktligen framdeles visa sig påkallat att ändra personalförteckningen,
eller i varje fall personalorganisationen, när dessa spörsmål
blivit slutgiltigt avgjorda. Detta kunde i och för sig utgöra motiv för att
tills vidare minska den nuvarande personaluppsättningen endast i samband
med »naturlig» avgång av tjänstemän. Härför talar också enligt
delegerade, vilket även kommittén framhållit, att det är skäligt ur personalsynpunkt,
att de nuvarande innehavarna av tjänster för bibliotekarie
och amanuenser, som skulle utgå enligt den nya personalplanen, bibehållas
vid sin anställning tills vidare och att deras tjänster alltså indragas
först vid uppkommande vakanser. Det torde enligt delegerade böra ankomma
på riksdagsbibliotekets styrelse att följa frågan. I den mån erfarenheten
skulle ge vid handen att ändring är påkallad i den av kommittén
föreslagna och av delegerade tillstyrkta personalorganisationen, utgår delegerade
från att biblioteksstyrelsen kommer att vidtaga — inom ramen för
sin befogenhet — eller föreslå de åtgärder, som kunna betingas av uppgifternas
slutliga omfattning.
Delegerade erinrar slutligen om att delegerade i skrivelse till bankoutskottet
den 6 februari 1957 framlagt förslag till löneplansrevision för riksdagens
verk i anslutning till vad Kungl. Maj:t föreslagit i årets statsverksproposition
under För flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkten 4.
Ett genomförande av löneplansrevisionen kommer att medföra ändrade
lönegradsbeteckningar m. m. vid samtliga riksdagens verk. Godkännes kommitténs
förslag i vad det avser ändrade tjänste- och personalförteckningar
för riksdagsbiblioteket, torde det få ankomma på delegerade att vidtaga de
ändringar däri beträffande lönegradsbeteckningar in. m., som må följa av
löneplansrevisionen och vad därmed äger samband.
Förslaget till reglemente för riksdagsbiblioteket biträdes i stort sett
av delegerade. Vissa detaljer beröres närmare av delegerade, som därvid
föreslår vissa ändringar. Delegerade anför härom följande:
I förslagets § 4 sista stycket äro intagna bestämmelser om arvoden till
styrelsens ledamöter och suppleanter. Kommittén framhåller, att den ej tagil
ställning till arvodenas storlek. Delegerade, som icke heller anse sig böra
12
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
framlägga några förslag på denna punkt, vilja endast erinra om att nuvarande
arvoden till de ordinarie styrelseledamöterna utgått med oförändrade
belopp sedan de fastställdes år 1918. Det må i detta sammanhang erinras
om att stadgarna för riksdagsbiblioteket ursprungligen icke innehöllo några
bestämmelser om arvodenas storlek utan att sådana intogos först enligt beslut
av 1949 års riksdag (jfr. BoU:s uti. 1949: 35).
En provtjänstgöring av minst två månader för anställning i amanuenstjänst
föreskrives i § 6 andra stycket c) i gällande stadgar för riksdagsbiblioteket,
och kommittén har oförändrat överfört nämnda stycket till § 9 i förslaget.
Styrelsen för Svenska bibliotekariesamfundet understryker i sitt
yttrande önskvärdheten av att vid ett bibliotek av riksdagsbibliotekets storlek
icke föreskrives en avsevärt kortare första utbildningstid — d. v. s.
provtjänstgöring — än vid andra stora svenska vetenskapliga bibliotek, där
denna tid är bestämd till minst tre månader. Delegerade, som finna denna
erinran befogad, vilja för sin del föreslå, att provtjänstgöringstiden jämkas
till minst tre månader.
Kommittén har vidare i sitt förslag till § 9 infört ett nytt tredje stycke,
som möjliggör för delegerade att medge dispens från kravet på avlagd
licentiatexamen inom filosofisk eller juridisk fakultet för att kunna antagas
till amanuens. Delegerade vilja ifrågasätta, om icke med hänsyn till nuvarande
ämnesgruppering i studentexamen möjlighet till dispens bör föreligga
även beträffande kompetensvillkoren under andra stycket punkten a).
De av delegerade framlagda jämkningsförslagen skulle föranleda att § 9
skulle erhålla följande ändrade lydelse:
§ 9.
Vid biblioteket---icke-ordinarie personal.
För anställning som amanuens vid biblioteket erfordras:
a) att i---tyska språken;
b) att hava---juridisk fakultet;
c) att inom riksdagsbiblioteket under en tid av minst tre månader hava
genomgått provtjänstgöräng ----för bibliotekstjänsten.
Delegerade för---andra stycket under a) och b) upptagna vill
koren.
Befrielse från---vetenskapligt bibliotek.
Riksdagsbibliotekets personalförening har framfört erinran mot avfattningen
av § 10 första stycket, som avser att ange inriktningen av bibliotekets
accession. Såvitt delegerade kunnat finna skulle följande formulering av
nämnda stycke bättre angiva vad som åsyftas: »Riksdagsbiblioteket bör
---sin verksamhet. Särskilt bör tillses, att bibliotekens samlingar av
svenska och viktigare utländska riksdagshandlingar, av svensk och ledande
utländsk juridisk litteratur jämte lag- och författningssamlingar samt av
svenska och utländska kommittébetänkanden erhålla största möjliga fullständighet.
»
Kommittén har föreslagit överflyttning av beslutanderätten, när det gäller
bibliotekets accession, från bibliotekets styrelse till överbibliotekarien.
Häremot har ledamoten av kommittén herr Håstad reserverat sig för bibehållande
av nuvarande ordning, och styrelsen för riksdagsbiblioteket har i
sitt yttrande instämt med honom. Delegerades majoritet hava vid övervägande
av frågan kommit till den uppfattningen, att skäl tala för att inköpsrätten,
i likhet med vad som gäller vid andra jämförliga bibliotek, överföres
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
13
[ill bibliotekets chef. Med hänsyn härtill anse delegerade, att § 11 i förslaget
kan bibehållas oförändrad. Delegerade förutsätta härvid att överbibliotekarien
håller styrelsen fortlöpande underrättad om verkställda inköp. Herr
Hastad vidhöll inom delegerade sin i kommittén uttalade uppfattning och
herr Rubbestad anslöt sig till herr Håstad.
Till § 15 andra stycket har kommittén överflyttat en bestämmelse, som
enligt vad Riksdagsbibliotekets personalförening framhållit numera är föråldrad.
Bestämmelsen synes inte kunna tillämpas efter sin lydelse, varför
delegerade biträda personalföreningens förslag om att den bör utgå.
Mot bestämmelsen i förslagets § 16 har personalföreningen framfört en
formell erinran. Enligt delegerades uppfattning skulle paragrafen vinna i
tydlighet, om den formulerades sålunda.
»På tid — — — är tilländalupen. Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning, om någon, som är befattningshavare hos riksdagen eller något
riksdagens verk eller som representerar kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli,
centralt ämbetsverk eller kommitté, å tjänstens vägnar rekvirerar bok, som
är utlånad till person eller institution, vilken icke tillhör någon av de nu
nämnda kategorierna.»
Vad slutligen beträffar anslagsfrågorna anför delegerade, att
någon ändring i Riksdagsbibliotekets avlöningsanslag för budgetåret 1957/58
i förhållande till vad som föreslogs i årets statsverksproposition icke torde
erfordras. Beträffande frågan huruvida bibliotekets anslagspost till ickeordinarie
personal borde uppföras obetecknad, har delegerade i och för sig
inget att erinra häremot men förordar att anslaget uppföres förslagsvis liksom
hittills med hänsyn till att detta är fallet med motsvarande anslagsposter
vid övriga under fjortonde huvudtiteln upptagna riksdagens verk. Enligt
delegerade kan det vara lämpligt att riksdagen föreskriver att anslagsposten
ej må överskridas utan särskilt medgivande, vilket medgivande delegerade
då torde erhålla bemyndigande att lämna. Delegerade biträder vidare förslaget
att kostnaderna för de bokinköp, som verkställes av riksdagsbiblioteket
för riksdagens räkning, överföres till bibliotekets anslag för bokinköp och
bokbindning.
Under hänvisning till vad delegerade anfört hemställer delegerade »att
bankoutskottet ville föreslå riksdagen att, med godkännande av vad förenämnda
kommitté och delegerade anfört beträffande riksdagsbibliotekets
arbetsuppgifter in. m.,
dels antaga reglemente för riksdagsbiblioteket av den lydelse kommittén
föreslagit med de ändringar, som delegerade i det föregående förordat,
dels bemyndiga delegerade att utfärda ändrade tjänste- och personalförteckningar
för riksdagsbiblioteket av den lydelse härvid fogade bilaga A1
utvisar,
dels ock i skrivelse till Konungen anhålla om förslag till inrättande av eu
biblioteksdepå med beaktande av vad kommittén anfört».
1 Likalydande med bilaga 11 vid detta utlåtande med den ändringen att i utskottets förslag
införts de sedan den 1 juli 1957 gällande lönegradsbeteckningarna.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Utskottet
Under 1954 aktualiserades vid riksdagsbiblioteket vissa frågor rörande
personalorganisationen. Bibliotekets lokalfråga hade på nytt upptagits av
styrelsen för biblioteket som anmält behov av ytterligare utrymme för uppställning
och förvaring av nytillkommande litteratur. Gällande stadgar för
riksdagsbiblioteket hade efter sin tillkomst 1918 blivit reviderade endast i
mindre omfattning. Mot bakgrunden härav beslöt bankoutskottet med riksdagens
godkännande att uppdraga åt delegerade för riksdagens verk att
föranstalta om utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning
inom det statliga biblioteksväsendet.
Delegerade beslöt den 10 november 1954 att uppdraga åt en särskild kommitté
att företaga den ifrågavarande utredningen. Sedan kommittén i oktober
1956 avslutat sitt arbete och framlagt betänkande med vissa förslag
rörande riksdagsbiblioteket har ärendet, efter sedvanlig remissbehandling,
anmälts för utskottet av delegerade för riksdagens verk.
Det kommittébetänkande som framlagts och som i allt väsentligt är enhälligt
innefattar förslag i fråga om tillträdes- och lånerätten vid biblioteket,
förvärvspolitiken m. m., lokalfrågan, organisationen och personalbehovet
samt kostnadsfrågor. Kommittén har utarbetat förslag till reglemente för
riksdagsbiblioteket avsett att ersätta nu gällande stadgar.
Kommitténs förslag har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av remissinstanserna. Även delegerade för riksdagens verk har i allmänhet
anslutit sig till vad kommittén föreslagit.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse att utredningsarbetet rörande riksdagsbibliotekets
ställning och uppgifter inom det statliga biblioteksväsendet
slutförts och finner att det framlagda förslaget utgör en god grund för bedömning
av hithörande frågor. Utskottet fäster särskilt avseende vid att
bibliotekets lokalfråga genom vad som föreslagits bör kunna få en god och
varaktig lösning. Utskottet har också funnit den föreslagna moderniseringen
av de föreskrifter som gäller för biblioteket väl motiverad.
Utskottet vill till en början understryka att riksdagsbibliotekets huvuduppgift
i fortsättningen såsom hittills bör vara att betjäna riksdagen samt
dess delegationer och verk ävensom kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli, de
centrala ämbetsverken och statliga kommittéer. Företrädesrätt till boklån
bör tillkomma riksdagens ledamöter och organ. Enligt praxis har sedan
länge enskilda forskare och andra som bedriver allvarliga studier fått utnyttja
biblioteket, vilket kommittén ansett nu böra stadfästas genom ett
uttryckligt stadgande i det nya reglementet. Utskottet, som inhämtat att
några praktiska svårigheter icke kan väntas uppkomma om kommitténs
förslag genomföres, kan i likhet med delegerade för riksdagens verk biträda
vad kommittén i detta hänseende föreslagit.
När det gäller inriktningen av bokanskaffningen får denna främst ske
med beaktande av bibliotekets huvuduppgift att betjäna riksdagen, kyrko
-
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
15
mötet och förvaltningen. Tyngdpunkten kommer sålunda att ligga på det
rätts- och samhällsvetenskapliga området, men några snäva gränser för
bokanskaffningen bör icke uppdragas. Då förvärvspolitiken praktiskt utformas,
får genom biblioteksstyrelsens försorg beaktas av riksdagens ledamöter
uttalade önskemål och synpunkter eller eljest framkomna behov också
på andra litteraturområden. I anslutning till vad kommittén anfört bör
emellertid en planmässig arbetsfördelning mellan riksdagsbiblioteket och
andra bibliotek eftersträvas. Utskottet vill redan nu framhålla, att det enligt
utskottets mening icke bör föreligga något hinder för att riksdagsbiblioteket
överför sina tidningssamlingar till kungl. biblioteket.
Under utredningsarbetet har behandlats vissa särskilda verksamhetsgrenar
vid riksdagsbiblioteket såsom den bibliografiska verksamheten, upplysningstjänsten
och samarbetet med verksbiblioteken. Utskottet, som icke
funnit anledning att göra något uttalande i anledning av vad kommittén
anfört i dessa hänseenden, förutsätter att styrelsen för riksdagsbiblioteket
beaktar de synpunkter som framförts av kommittén och under ärendets
remissbehandling.
Vid bedömningen av bibliotekets lokalfråga har kommittén haft att utgå
från att ytterligare lokaler inom riksdagshuset icke torde vara att påräkna
för riksdagsbibliotekets behov. Kommittén har därför haft att överväga en
fullständig eller partiell utflyttning av biblioteket. Kommittén har funnit
den lämpligaste lösningen vara att en biblioteksdepå inrättas, till vilken
skulle kunna överföras partier som endast sällan efterfrågas. I depån skulle
utrymme kunna beredas åt även andra riksdagens verk än riksdagsbiblioteket.
Intresse har framkommit från ett flertal bibliotek i Stockholm samt
från universitetsbiblioteket i Uppsala för en gemensam depåbyggnad. Kommitténs
förslag att en biblioteksdepå inrättas har vunnit allmän anslutning.
Då depåfrågan till övervägande del berör institutioner inom den Kungl.
Maj:t underställda statsförvaltningen torde riksdagen på sätt delegerade
för riksdagens verk föreslagit böra i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin
uppfattning i ämnet och därvid hemställa om närmare förslag i detta avseende.
Utskottet har funnit att genom tillkomsten av ett depåbibliotek skulle
riksdagsbibliotekets lokalfråga erhålla en tillfredsställande och rationell
lösning. Utskottet kan således biträda delegerades förslag härom. Utskottet
förutsätter att vid den fortsatta utredningen kommer att tagas under övervägande
huruvida kostnadsbesparingar vore att påräkna genom användande
av det s. k. compactussystemet. Utskottet vill understryka att frågan är av
brådskande natur och att förslag i ämnet om möjligt bör föreläggas 1959
års riksdag. Utskottet vill därjämte framhålla angelägenheten av att styrelsen
för riksdagsbiblioteket överväger att genomföra systematiska gallringar
inom biblioteket, varigenom ökat utrymme kan vinnas.
Kommittén har föreslagit vissa förändringar i riksdagsbibliotekets orga -
16
Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957
nisation, innebärande bl. a. en uppdelning av arbetet på två sektioner jämte
ett sekretariat, direkt underställt överbibliotekarien, samt eu vaktmästarexpedition.
Delegerade har i princip icke haft något att invända mot den
skisserade arbetsfördelningen och de särskilda förslag och uttalanden som
kommittén i detta sammanhang gör. Delegerade har emellertid framhållit
att kommitténs förslag på denna punkt icke får tolkas så att enskilda tjänster
skall bindas vid bestämda arbetsdetaljer. Även utskottet kan ansluta sig
till vad som sålunda föreslagits, samtidigt som utskottet understryker, att
styrelsen för riksdagsbiblioteket bör känna sig obunden att inom ramen för
de personalresurser biblioteket vid varje tillfälle disponerar företaga de
organisationsförändringar den finner lämpliga och ändamålsenliga.
Delegerade har i enlighet med kommitténs förslag förordat att beslutanderätten,
när det gäller bibliotekets accession, överföres från bibliotekets styrelse
till överbibliotekarien. Även om utskottet känner sig övertygat om att
inköpsfrågorna hittills handlagts av styrelsen för riksdagsbiblioteket på ett
sätt som förtjänar stort erkännande och några nämnvärda olägenheter med
det nuvarande systemet icke visat sig, kan utskottet icke finna tillräckliga
skäl för att bibehålla det hittillsvarande förfarandet som torde vara enastående
i svenskt biblioteksväsende. Utskottet biträder sålunda vad delegerade
föreslagit och förutsätter härvid att styrelsen fortlöpande hålles underrättad
om inköpen och att överbibliotekarien samråder med styrelsen i frågor
av principiell innebörd.
De av kommittén framlagda förslagen vad angår personalen vid riksdagsbiblioteket
innebärande höjning av vissa ordinarie tjänster, överförande
av vissa icke-ordinarie tjänster till ordinarie samt indragning av vissa tjänster
har delegerade i princip biträtt. Utskottet har icke funnit anledning till någon
erinran mot vad delegerade sålunda föreslagit och har på grundval härav
utarbetat förslag till tjänste- och personalförteckningar för riksdagsbiblioteket,
varvid nu gällande lönegradsbeteckningar använts (Bilaga B). De
nya förteckningarna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1958. Utskottet
anser sig dock böra understryka vad delegerade uttalat om att frågan om de
arbetsuppgifter som i fortsättningen skall ankomma på riksdagsbiblioteket
icke nu i alla avseenden kan överblickas. Ändringar kan således visa sig
bliva erforderliga i personalförteckningarna sedan vissa organisationsfrågor
slutligt avgjorts. I likhet med delegerade anser också utskottet att indragningen
av tjänster bör ske först vid uppkommande vakanser.
De kostnadsfrågor som kommittén berört avser utskottet att närmare
behandla vid prövningen av anslagen till riksdagens verk för budgetåret
1958/59. Redan nu vill utskottet som sin mening ge till känna att utskottet
funnit skäl tala för att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
vid riksdagsbiblioteket uppföres såsom obetecknad. Vad speciellt angår
frågan huruvida riksdagsbibliotekets bindningsverksamhet bör fortsätta
har utskottet uppmärksammat, att bindningen vid biblioteket delvis avser
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
17
lagning och enkla band av det slag som bokbinderierna icke utför. Utskottet
förutsätter i likhet med delegerade att styrelsen för riksdagsbiblioteket upptar
frågan om bindningsverksamheten till fortsatt övervägande. Kostnaderna
för de bokinköp som av riksdagsbiblioteket verkställes för placering i riksdagens
lokaler utanför riksdagsbiblioteket bör, såsom delegerade förordat,
belasta bibliotekets bokinköpsanslag, som i anledning härav bör höjas med
motsvarande belopp.
Utskottet har i allt väsentligt kunnat biträda det förslag till reglemente
för riksdagsbiblioteket som framlagts av delegerade för riksdagens verk
och som nära ansluter sig till kommitténs förslag. Vad särskilt gäller de
i § 4 angivna arvodena till ledamöterna av riksdagsbibliotekets styrelse har
utskottet övervägt en ändring. I avvaktan på erfarenheterna av den nya
omorganisationens återverkan på styrelsens arbete har utskottet icke ansett
sig böra nu framlägga något förslag i detta hänseende.
Utskottet föreslår att sista meningen i § 15 utgår med hänsyn till att det
förfarande som där finns reglerat enligt vad utskottet inhämtat tett sig
onödigt och därför icke kommit till användning.
Det sålunda jämkade förslaget till reglemente för riksdagsbiblioteket, vilket
bör träda i kraft den 1 januari 1958, återfinnes i Bilaga A.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels antaga reglemente för riksdagsbiblioteket av den
lydelse som härvid fogade Bilaga A utvisar,
dels bemyndiga delegerade för riksdagens verk att utfärda
ändrade tjänste- och personalförteckningar för riksdagsbiblioteket
av den lydelse härvid fogade Bilaga B utvisar,
dels ock i skrivelse till Konungen anhålla om förslag till
inrättande av en biblioteksdepå med beaktande av vad ovan
anförts.
Stockholm den 19 november 1957
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård,
Werner, Strandler och Mannerskantz;
från andra kammaren: herrar Nordqvist i Karlskoga, Severin, Svensson
1 Stenkyrka, Carlsson i Tibro, Adamsson, fru Renström-Ingenäs, herrar
Löfgren och Rask.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 sand. Nr 35
18
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Bilaga A
FÖRSLAG
till
reglemente för riksdagsbiblioteket
Allmänna bestämmelser
§ !•
Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och arkivalier
m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock i riksdagens
och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten
avsedda lägenheter.
§ 2.
Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och
verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt
av Kungl. Maj:t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande tillsatta
kommittéer.
Biblioteket skall därjämte, i den mån de i första stycket avsedda uppgifterna
icke därigenom åsidosättas, betjäna dem, som bedriva forskning
eller allvarliga studier.
§ 3.
Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.
Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid detsamma
tillkommer dess överbibliotekarie. Denne skall tillse att personalen
med nit och noggrannhet fullgör sina åligganden.
Förste bibliotekarien skall biträda överbibliotekarien med ledning, övervakning
och kontroll av det dagliga arbetet inom biblioteket.
§ 4.
Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:
en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, samt
två ledamöter, utsedda av riksdagen.
De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra kammarens
ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän, vilka
hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.
Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute, väljes ny ledamot
för den tid, som för den avgångne återstått.
För var och en av styrelsens tre ledamöter utses en suppleant; och skall
vad i första och andra styckena är stadgat om utseende av ledamöter äga
motsvarande tillämpning vid utseende av suppleanter.
Envar av styrelsens ledamöter äger uppbära ett årligt arvode av 500 kronor.
Suppleant, som vid förfall för ledamot eller eljest av särskilda skäl
inkallas till deltagande i sammanträde, äger åtnjuta ersättning med 25 kronor
för varje sammanträdesdag, dock att det sammanlagda arvodet under
ett kvartal icke må överstiga vad som utgår till ledamot under samma tid.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
19
§ 5.
Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.
Vid styrelsens sammanträden föres av överbibliotekarien protokoll, vars
riktighet granskas och bestyrkes på sätt, som styrelsen finner lämpligt.
I bibliotekets ärenden är överbibliotekarien föredragande inför styrelsen,
och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i dess beslut. År han
från beslutet skiljaktig, åligger honom att till protokollet anteckna sin avvikande
mening.
Vid riksdagens början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna till
riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.
§ 6.
Riksdagsbiblioteket skall med uppmärksamhet följa förhållandena inom
biblioteksväsendet såväl inom landet som, såvitt möjligt, i övriga nordiska
länder och annorstädes i utlandet. Biblioteket skall eftersträva samverkan
med övriga vetenskapliga bibliotek inom landet.
§ 7.
Styrelsen äger uppdraga åt överbibliotekarien eller annan tjänsteman vid
biblioteket att företaga de tjänsteresor, som styrelsen finner påkallade av
bibliotekets ämbetsförvaltning, i den mån medel för ändamålet finnas tillgängliga.
§ 8.
De allmänna bestämmelser, som erfordras rörande arbetet inom biblioteket
utöver innehållet i detta reglemente, meddelas av styrelsen i arbetsordning.
Därjämte äger styrelsen utfärda särskilda föreskrifter för personalen.
Envar tjänsteman har att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser och
föreskrifter, som sålunda meddelats, samt att utan avseende på stadgad
arbetsfördelning lämna det biträde, som påkallas av vederbörande förman.
§ 9.
Vid biblioteket äro anställda ordinarie tjänstemän i enlighet med vad
gällande stat angiver samt, i mån av behov, icke-ordinarie personal.
För anställning som amanuens vid biblioteket erfordras:
a) att i avlagd studentexamen eller fyllnadsprövning till sådan examen
hava erhållit vitsord om minst godkända insikter i engelska, franska och
tyska språken;
b) att hava avlagt licentiatexamen inom filosofisk eller juridisk fakultet;
c) att inom riksdagsbiblioteket under eu tid av minst tre månader hava
genomgått provtjänstgöring, anordnad på sätt som av överbibliotekarien
bestämmes, och att under sådan tjänstgöring hava ådagalagt lämplighet för
bibliotekstjänsten.
Delegerade för riksdagens verk äga på därom av styrelsen för .särskilt
fall gjord framställning medgiva undantag från de i andra stycket under
a) och b) upptagna villkoren.
befrielse från provtjänstgöring, helt eller delvis, kan av styrelsen medgivas
den som erhållit intyg om godkänd provtjänstgöring vid annat större,
vetenskapligt bibliotek.
20
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande.
Bibliotekets öppethållande
§ io.
Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta sådana arbeten i rätts- och
samhällsvetenskap, av vilka de i § 2 avsedda organen äro i behov för utövandet
av sin verksamhet. Särskilt bör tillses att bibliotekets samlingar
av svenska och viktigare utländska riksdagshandlingar, av svensk och ledande
utländsk juridisk litteratur jämte lag- och författningssamlingar
samt av svenska och utländska kommittébetänkanden erhålla största möjliga
fullständighet.
Biblioteket bör dessutom verka som ett specialbibliotek inom litteraturområdena
statskunskap och juridik.
§ 11.
Inköp beslutas av överbibliotekarien. Vid avgörandet av fråga om inköp
skall beaktas, huruvida till inköp föreslaget, mera dyrbart arbete ingår i
annat i huvudstaden beläget, offentligt bibliotek och, därest så är fallet,
huruvida behov av arbetets förvärvande likväl kan anses föreligga.
För samlingarnas förkovran skall överbibliotekarien verka för utbyte
av tryck i erforderlig omfattning med in- och utländska bibliotek och institutioner.
Rörande utgallring från biblioteket av sådan litteratur, som finnes icke
böra ingå i bibliotekets samlingar, beslutar styrelsen eller, då fråga endast
är om obehövliga dupletter, överbibliotekarien.
§ 12.
Över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga kataloger
på sätt styrelsen bestämmer.
Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på tid
och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.
§ 13.
Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av bibliotekets
samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så, att den efter viss
tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.
§ 14.
De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler i
riksdagshuset, hållas tillgängliga varje söckendag under tider, som bestämmas
av styrelsen med iakttagande av att samlingarna städse skola vara
tillgängliga under pågående plenum.
På grund av rengöring kan biblioteket eller del därav för erforderlig tid
hållas stängt.
§ 15.
De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och kamrarnas
kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter,
äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte samt statsrevisorer
ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision anställda
tjänstemän, då nämnda lokaler av dem begagnas.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957
21
§ 16.
På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse av
därtill enligt § 2 berättigade. Härvid skall iakttagas att, om ledamot av
riksdagen rekvirerar bok, som redan är utlånad till annan, biblioteket äger
återkräva arbetet, oaktat lånetiden icke är tilländalupen. Vad nu sagts skall
äga motsvarande tillämpning, om någon, som är befattningshavare hos
riksdagen eller något riksdagens verk eller som representerar kyrkomötet,
Kungl. Maj:ts kansli, centralt ämbetsverk eller kommitté, å tjänstens vägnar
rekvirerar bok, som är utlånad till person eller institution, vilken icke tillhör
någon av de nu nämnda kategorierna.
§ 17‘
Närmare bestämmelser för bibliotekets begagnande enligt här fastställda
grunder utfärdas av styrelsen.
T jänstetillsättning
§ 18.
Tjänstemän vid riksdagsbiblioteket tillsättas eller antagas av styrelsen.
Ordinarie tjänstemän tillsättas genom konstitutorial.
Vid ledighet å tjänst utfärdar styrelsen kungörelse, som införes i allmänna
tidningarna och anslås i bibliotekets lokaler i riksdagshuset, med
föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för kungörandet
i allmänna tidningarna.
Tillkännagivande om styrelsens beslut skall ofördröjligen anslås i bibliotekets
lokaler i riksdagshuset tillika med uppgift å den dag, då anslaget
skedde.
Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.
Vad i andra stycket sägs skall icke gälla tjänst i reglerad befordringsgång.
Semester och annan ledighet, vikariat och avsked
§ 19.
överbibliotekarien äger själv bestämma tid, till vilken hans semester skall
förläggas, så ock annan ledighet för sig under högst femton dagar för år.
§ 20.
1 mom. Fördelningen av semester mellan personalen uppgöres och bestämmes
av överbibliotekarien.
2 mom. För sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande må överbibliotekarien kunna bevilja tjänsteman
tjänstledighet under högst fyrtiofem dagar för år. Fråga om tjänstledighet
för annat ändamål eller under längre tid avgöres av styrelsen.
§ 21.
1 mom. Då överbibliotekarien åtnjuter semester eller när han eljest under
tid, som ej överskrider femton dagar, är hindrad afl tjänstgöra, företrädes
han, där ej styrelsen annorlunda bestämmer, av förste bibliotekarien
eller vid förhinder för denne av den i tjänstegraden äldste av de i tjänst
varande bibliotekarierna.
22
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
Erfordras eljest vikarie för tjänsteman eller är tjänst ledig, förordnar
styrelsen lämplig person att uppehålla tjänsten; dock skall, där ledighet
beviljats av överbibliotekarien, på honom ankomma att bestämma om
tjänstens uppehållande.
2 mom. För ombesörjande av viss uppgift eller viss grupp av uppgifter
inom biblioteket eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten
äger styrelsen befria tjänsteman under viss tid helt eller delvis från övriga
honom åliggande tjänstegöromål; i sådant fall skall styrelsen förordna
annan att uppehålla tjänsten eller bestrida göromålen.
§ 22.
Ansökan om avsked eller entledigande prövas och avgöres av styrelsen.
Om avsked och entledigande är i övrigt stadgat i särskilda författningar
om tjänstepension.
Åtal och disciplinär bestraffning
§ 23.
Beträdes överbibliotekarien med ämbetsbrott, som i 25 kap. 1—4 §§
strafflagen omförmäles, sker åtal därför vid Svea hovrätt.
§ 24.
Åsidosätter annan tjänsteman än överbibliotekarien av försummelse,
oförstånd eller oskicklighet vad honom åligger enligt detta reglemente,
arbetsordning eller annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens
beskaffenhet eller visar han klandervärt uppförande i tjänsten eller vanvördnad
mot förman, må styrelsen efter omständigheterna döma honom
till varning eller till löneavdrag under högst trettio dagar eller till suspension
i högst tre månader från tjänst och lön. Har tjänsteman gjort sig
skyldig till fel av svårare beskaffenhet eller har han icke låtit sig rätta
av tidigare ådömd bestraffning, må han dömas till avsättning.
Löneavdrag skall bestämmas till belopp motsvarande A-avdrag enligt
statens grundlöneförordning eller, därest denna icke är tillämplig på tjänstemannen,
det motsvarande avdrag som skulle hava bestämts om tjänstemannen
varit löneplansanställd.
Innan styrelsen prövar fråga om disciplinär bestraffning av tjänsteman,
skall denne beredas tillfälle att antingen skriftligen eller, om han det påfordrar
eller så prövas lämpligt, vid muntligt förhör inför styrelsen, uttala
sig om vad som åberopas mot honom. Han må därvid anlita biträde av
försvarare.
§ 25.
Styrelsen åligger att till åtal anmäla i § 24 avsedd tjänsteman, som är
skäligen misstänkt för brott som avses i 25 kap. 1—3 §§ strafflagen eller
för annat brott i tjänsten varå enligt lag kan följa frihetsstraff.
Oaktat sådant fall som i första stycket sägs icke föreligger, åligger det
styrelsen att till åtal anmäla tjänsteman, som är skäligen misstänkt för
brott i tjänsten, såvida enskild målsägande finnes eller skadestånd eljest
kan ifrågakomma, så ock då tjänstemannen bestrider vad som lägges honom
till last och tillfredsställande utredning icke kan åstadkommas genom
styrelsens försorg.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
23
§ 26.
Vidtages åtgärd för att anställa åtal eller inleda disciplinärt förfarande
mot tjänsteman, äger styrelsen, om särskilda skäl därtill äro, avstänga honom
från utövning av tjänsten, dock icke längre än till dess lagakraftägande
dom eller beslut föreligger.
Besvär över styrelsens beslut
§ 27.
över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstemän eller innefatta
vägran att utlämna allmän handling, äger den, på vars rätt beslutet
kan inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.
Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos styrelsen inom fjorton dagar från den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.
Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till styrelsen, som har att, jämte utlåtande däröver, så snart
ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.
§ 2S.
Styrelsens beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes
från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen
meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest
den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma
beslut överklaga, icke återbesättas förr än besvären blivit av bankoutskottet
avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits.
Genom detta reglemente upphävas de år 1918 fastställda stadgarna för
riksdagsbiblioteket, dock att för ordinarie tjänsteman, som utnämnts å sin
tjänst före den 1 juli 1949, bestämmelserna i § 25 av de år 1918 fastställda
stadgarna för riksdagsbiblioteket, sådant författningsrummet lydde före
nämnda dag, skola äga giltighet så länge han innehar sagda tjänst.
Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1958.
24
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
Bilaga B
Förslag
till
tjänste- och personalförteckningar för riksdagsbiblioteket
Tjänsteförteckning
Riksdagsbiblioteket
Expeditionsvakt .................................. Ao 7
Biblioteksbiträde ................................. Ao 9
Expeditionsförman ............................... Ao 9
Biblioteksassistent ............................... Ao 10
Bibliotekarie ..................................... Ao 21
Bibliotekarie ..................................... Ao 23
Förste bibliotekarie ............................. Ao 24
överbibliotekarie ................................. Bo 1
Personalförteckning
Riksdagsbiblioteket
Tjänstemän å ordinarie stat
1 överbibliotekarie ............................. Bo 1
1 Förste bibliotekarie ............................ Ao 24
1 Bibliotekarie ................................... Ao 23
1 Bibliotekarie .......... .........,..................... Ao 21
1 Biblioteksassistent ............................. Ao 10
1 Expeditionsförman ............................. Ao 9
1 Biblioteksbiträde ............................... Ao 9
1 Expeditionsvakt ................................ Ao 7
Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än Ae 18
1 Bibliotekarie ................................... Ae21‘ 1
1 övergångsvis 2 bibliotekarier i Ae21.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
25
Bilaga C.
Till Herrar Delegerade för riksdagens verk
Den 10 november 1954 beslöto delegerade för riksdagens verk att för verkställande
av utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning
inom det statliga biblioteksväsendet tillsätta en kommitté, bestående av talmannen
i riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen Gustaf V.
Nilsson, ordförande, samt professorn Elis Hastad, numera generaldirektören
Gösta Renlund, riksgäldsdirektören Sten Widlund och riksbibliotekarien
Uno Willers.
Såsom kommitténs sekreterare har tjänstgjort numera byråchefen i försvarsdepartementet
Nils Simonsson. Med stöd av erhållet bemyndigande har
kommittén anmodat bibliotekarien vid kungl. biblioteket Sten Lindberg att
såsom expert biträda kommittén. Under utredningsarbetet har kommittén
haft överläggningar med riksdagsbibliotekets chef, överbibliotekarien Erik
Winge.
Sedan utredningsarbetet nu slutförts, får kommittén härmed överlämna
betänkande med vissa förslag rörande riksdagsbiblioteket. Under hänvisning
till vad som anförts i betänkandet får kommittén anhålla, att delegerade
ville föreslå riksdagens bankoutskott att hemställa, att riksdagen må
a) godkänna det vid betänkandet fogade förslaget till reglemente för riksdagsbiblioteket;
b)
antaga tjänste- och personalförteckningar samt anvisa anslag för riksdagsbiblioteket
i överensstämmelse med kommitténs förslag;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder för inrättande av
en biblioteksdepå, avsedd att inrymma bland annat vissa delar av riksdagsbibliotekets
samlingar.
Stockholm den 17 oktober 1956
GUSTAF V. NILSSON
Elis Håstad Gösta Renlund
Sten Widlund Uno Willers
Nils Simonsson
26
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Inledning
Bankoutskottet vid 1954 års riksdag behandlade i sitt utlåtande nr 23
vissa frågor rörande riksdagsbibliotekets personalorganisation, vilka bragts
under utskottets prövning till följd av dels förslag i samma års statsverksproposition
om höjning av bibliotekets avlöningsanslag, dels ock en motion
(II: 443) om uppflyttning i lönegrad av förste expeditionsvakt vid biblioteket.
I yttrande över motionen uttalade riksgäldsfullmäktige bl. a., att det
icke syntes vara möjligt eller lämpligt att taga definitiv ställning till den
ifrågavarande tjänstens lönegradsplacering annat än i samband med en
översyn av riksdagsbibliotekets personalorganisation.
Lönenämnden för riksdagens verk förklarade sig i anslutning till vad
motionären anfört finna anledning att föreslå, att en organisationsundersökning
genomfördes vid riksdagsbiblioteket. Därvid borde klarläggas vilka
olika slag av arbetsuppgifter som förekomme inom biblioteket, huru dessa
lämpligen borde fördelas på olika kategorier av tjänstemän och vilka förändringar
i personalorganisationen som kunde vara påkallade.
Lönenämnden yttrade sig sedermera även över en skrivelse från styrelsen
för riksdagsbiblioteket, vari förslaget om anslagsökning närmare motiverats.
Styrelsen hade där hemställt om uppflyttning i lönegrad av en bibliotekarietjänst
och två expeditionsvaktstjänster, inrättande av ytterligare en
amanuenstjänst samt ordinariesättning av två e. o. bibliotekarietjänster.
Nämnden sade sig vid behandlingen av skrivelsen ha ytterligare befästs i sin
uppfattning, att en organisationsundersökning vid biblioteket måste betraktas
som angelägen. Med hänsyn till vad styrelsen anfört syntes emellertid
undersökningen böra göras mera omfattande än lönenämnden först räknat
med och jämväl avse spörsmålet om riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning
inom det statliga biblioteksväsendet.
Bankoutskottet — som avstyrkte såväl förslaget om anslagsökning som
motionen — anförde bl. a. följande:
Därest riksdagen ej har erinran häremot avser utskottet att i enlighet
med lönenämndens förslag föranstalta om en utredning rörande
riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning inom det statliga biblioteksväsendet,
varav behov enligt utskottets mening föreligger bl. a. med hänsyn
till att biblioteket anmält att ytterligare utrymme för uppställning
och förvaring av nytillkommande litteratur erfordras. Vid en sådan utredning
skulle även tillfälle lämnas att närmare överväga de förslag beträffande
personalens löne- och anställningsförhållanden m. in., som framförts
av riksdagsbibliotekets styrelse.
Sedan utlåtandet godkänts av riksdagen, anmodade utskottet den 26 maj
1954 delegerade för riksdagens verk att, med beaktande av vad utskottet
anfört i utlåtandet samt av vad som framkommit vid överläggningar mellan
riksgäldsfullmäktige och styrelsen för riksdagsbiblioteket, föranstalta
om utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning inom
det statliga biblioteksväsendet.
Några särskilda direktiv utöver dem, som innefattas i denna bankoutskottets
anmodan, ha delegerade, enligt vad kommittén inhämtat, icke ansett
erforderliga.
Frågan om riksdagsbibliotekets uppgifter har kommittén i sitt utredningsarbete
ansett sig böra ställa så: vilka institutioner och grupper av personer
bör biblioteket ha att betjäna? Svaret härpå har tagits till utgångspunkt
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
27
för överväganden rörande frågan, på vilka litteraturområden riksdagsbiblioteket
bör inrikta sin förvärvsverksamhet. Kommittén har vidare behandlat
olika spörsmål rörande riksdagsbibliotekets arbetsformer och arbetsförhållanden,
däribland lokal- och personalfrågorna. Förslag till reglemente
för biblioteket har utarbetats.
Tillträdes- och låncrätten
Enligt § 2 i de av riksdagen år 1918 fastställda stadgarna för riksdagsbiblioteket
är detta avsett för riksdagen och dess delegationer, kyrkomötet,
Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt de av Kungl. Maj:t
eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta kommittéer och sakkunniga.
Vilka institutioner och personer — utöver riksdagen och kyrkomötet
—- som skola äga rätt att utnyttja bibliotekets tjänster är ett spörsmål, som
i tidigare sammanhang, då grunderna för bibliotekets verksamhet varit
föremål för utredning eller behandlats inom riksdagen, ägnats stort intresse.
Riksdagen har i det förflutna rest ett segt motstånd mot framkomna förslag
om utvidgning av de tillträdes- och låneberättigades krets. Förhållandet må
här belysas med några uppgifter hämtade ur T. Byströms uppsats »Riksdagsbiblioteket
1851—1951. xlterblick på en hundraårig utveckling» (i Nordisk
tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1952). Enligt 1850 års »Stadganden
för riksdagsarkivets vårdande och begagnande» skulle riksdagsbiblioteket,
så länge riksdag pågick, vara tillgängligt för riksdagsmännen och
riksdagens kanslitjänstemän. Mellan riksdagarna ägde endast rikets ständers
revisorer tillträdes- och lånerätt. Sådan rätt tillerkändes i 1882 års
stadgar även kungliga kommittéer samt kyrkomötet. I praxis hade åtminstone
sedan 1860 ämbetsverkens personal och även enskilda forskare i varje
fall under icke-riksdagstid lämnats tillträde till biblioteket. Riksdagen ville
emellertid vid fastställandet av sistnämnda stadgar icke, såsom riksgäldsfullmäktige
föreslagit, uttryckligen ge ämbetsmän och enskilda rätt att begagna
biblioteket, en åtgärd som på riksdagshåll betraktades som ett överskridande
av »bibliotekets egentliga ändamål». Frågan upptogs ånyo vid
1899 års riksdag, varvid emellertid statsutskottet fortfarande ansåg det vara
vådligt och stridande mot riksdagsbibliotekets egentliga ändamål att stadga
en rättighet för nämnda grupper. Riksdagen följde utskottet.
Med anledning av en motion hemställde 1912 års riksdag hos Kungl. Maj:t
om eu utredning av spörsmålen, huruvida och i vad mån riksdagens bibliotek
borde och kunde utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek ävensom
huruvida och i vad mån en sådan utvidgning borde medföra ökad lånerätt
vid biblioteket. En för ändamålet tillsatt kommitté avlämnade påföljande år
sitt betänkande, vari föreslogs att riksdagsbiblioteket skulle ombildas till
ett centralt förvaltningsbibliotek. Ämbetsverken skulle i likhet med kommittéerna
få rätt till boklån mellan riksdagarna. Eventuella olägenheter för
riksdagen av en sådan utvidgning ansågos kunna undvikas bl. a. genom
att för riksdagen stadgades företrädesrätt i fråga om lån. Någon tillträdesoch
lånerätt för enskilda ville 1912 års kommitté icke föreslå. Härom anförde
kommittén:
Det har visserligen ifrågasatts, all ell utvidgat Riksdagens bibliotek
skulle med lämplig avvägning göras tillgängligt jämväl för enskilda forskare.
All stadga i den riktningen vore dock alt öppna väg för allmän
-
28
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
heten. Och därom kan aldrig bliva tal. Biblioteket bör hava karaktären
av ett Riksdagens och den centrala förvaltningens bibliotek och inriktas
helt på de uppgifter, som det i denna egenskap har att fylla.
Riksdagen biföll år 1918 en på kommittéförslaget grundad proposition,
vilken med avseende å tillträdes- och lånerätten innebar, att § 2 i bibliotekets
stadgar erhöll sin alltjämt gällande lydelse.
Vid bankoutskottets behandling av nämnda proposition förelåg en motion,
i vilken krävdes större hänsynstagande till den samhällsvetenskapliga
forskningen i olika avseenden och då främst ett klart fastställande av enskilda
vetenskapsutövares tillträdes- och lånerätt. Utskottet framhöll, att då
stadgeförslaget på denna punkt formulerats så, att riksdagsbiblioteket var
avsett för riksdagen etc., detta ej syntes utgöra något hinder för de i detta
sammanhang icke nämnda enskilda forskarna att få tillträde till detsamma.
För övrigt hänvisade utskottet till ett vid frågans behandling 1899
av en enskild riksdagsman fällt yttrande, att det icke torde vara någon
betaget att på de tider, då riksdagsbiblioteket vore öppet, begagna sig av
detta. Under sådana förhållanden, förklarade utskottet, var något förtydligande
enligt motionärens förslag icke erforderligt.
Då 1954 års kommitté nu går att framlägga sina synpunkter på frågan
om vilka kategorier som skola äga rätt att begagna riksdagsbibliotekets
samlingar, synes det lämpligt att först lämna några statistiska uppgifter om
olika gruppers andel i låne- och besöksfrekvensen. Tabellerna 1—2 innehålla
dylika uppgifter med avseende å antalet hemlån under åren 1945—
1954. Vid riksdagsbiblioteket har icke brukat utövas någon sådan kontroll
av de besökandes identitet genom krav på anteckning i en besöksbok, som
vanligen förekommer vid andra större bibliotek. På hemställan av kommittén,
som ansett det vara av intresse att äga tillgång till en mot lånestatistiken
svarande besöksstatistik, lät emellertid bibliotekets styrelse i
början av år 1955 anordna en dylik kontroll. Genom detta — alltjämt bestående
— arrangemang erhållna uppgifter om de besökandes antal och fördelning
på kategorier ha såvitt avser månaderna januari—maj 1956, sammanställts
i tabell 3.
Tab 1. Fördelningen av antalet hemlån åren 1945—1954 (absoluta tal)
Ldntagarkategorier |
|||||||||||
1945 |
1946 |
1947 |
1948 |
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
1954 |
||
i. |
Riksdagen och dess |
||||||||||
utskott ............. |
908 |
904 |
756 |
674 |
513 |
657 |
544 |
616 |
654 |
541 |
|
2. |
Enskilda ledamöter av |
||||||||||
riksdagen ........... |
758 |
772 |
575 |
510 |
298 |
514 |
617 |
473 |
416 |
402 |
|
3. |
Statsdepartement .... |
759 |
427 |
495 |
501 |
540 |
570 |
456 |
560 |
606 |
884 |
4. |
Kungl. kommittéer . . |
751 |
722 |
748 |
359 |
407 |
566 |
229 |
249 |
260 |
165 |
5. |
Centrala ämbetsverk . |
700 |
843 |
729 |
847 |
943 |
1 066 |
760 |
1 170 |
1 306 |
1 311 |
6. |
Bibliotek och arkiv . . |
728 |
687 |
593 |
491 |
566 |
706 |
478 |
646 |
667 |
689 |
7. |
Övriga statliga institu- |
||||||||||
tioner .............. |
275 |
285 |
319 |
303 |
134 |
223 |
567 |
391 |
311 |
571 |
|
8. |
Icke statliga institu- |
||||||||||
tioner, privata företag |
|||||||||||
och sammanslutningar |
936 |
879 |
759 |
576 |
598 |
792 |
798 |
1 004 |
909 |
1 305 |
|
9. |
Enskilda forskare . . |
3 832 |
4 402 |
3 611 |
3 401 |
3 214 |
3 034 |
2 970 |
2 670 |
2 781 |
3 936 |
10. |
Utländska bibliotek . . |
66 |
62 |
65 |
63 |
30 |
26 |
42 |
35 |
28 |
85 |
Summa |
9 713 |
9 983 |
8 650 |
7 725 |
7 243 |
8 154 |
7 461 |
7 814 |
7 938 |
9 889 |
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
29
Tab. 2. Fördelningen av antalet hemlån åren 1945—1954 (procenttal)
Ldntagarkategorier
pnlint tnh 1 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954
1.—2................... 17,2 16,8 15,4 15,3 11,2 14,4 15,6 13,9 13,5 9,5
3.-7................... 33,1 29,7 33,3 32,4 35,8 38,4 33,4 38,6 39,7 36,6
8 ................... 9,6 8,8 8,8 7,5 8,3 9,7 10,7 12,8 11,5 13,2
9 ................... 39,5 44,1 41,7 44,0 44,4 37,2 39,8 34,2 35,0 39,8
10................... 0,7 0,6 0,8 0,8 0,4 0,3 0,6 0,4 0,4 0,9
Summa 100,1 100,0 100,0 100,0 100,1 100,0 100,1 99,9 100,1 100,0
Tab. 3. Fördelningen av antalet besökande under månaderna
januari—maj 1956
Ldntagarkategorier |
Jan. |
Febr. |
Mars |
April |
Maj |
Jan.— antal |
-Maj Vo |
1................................. |
.. 27 |
34 |
41 |
34 |
47 |
183 |
■ 7,9 |
2................................. |
3 |
5 |
2 |
14 |
8 |
32 |
|
3.-7............................. |
.. 198 |
186 |
195 |
255 |
245 |
1 079 |
39,7 |
8................................. |
.. 57 |
42 |
53 |
41 |
59 |
252 |
9,3 |
9. a) Universitetslärare ............ |
17 |
14 |
17 |
16 |
10 |
74 |
|
b) Advokater .................. |
.. 28 |
29 |
24 |
25 |
33 |
139 |
|
c) Forskare för högre studier . . |
.. 59 |
45 |
64 |
77 |
97 |
342 |
43,1 |
d) Högskolestuderande ......... |
64 |
70 |
88 |
73 |
68 |
363 |
|
e) Privatforskare .............. |
49 |
46 |
44 |
50 |
62 |
251 |
Summa 502 |
471 |
528 |
585 |
629 2 715 |
100,0 |
Enligt såväl låne- som besöksstatistiken äro förvaltningens representanter
samt enskilda forskare de ojämförligt största grupperna, vardera utgörande
i runt tal 40 %> av hela antalet låntagare resp. besökande. För riksdagens
ledamöter och tjänstemän tillsammans ligga motsvarande procenttal under
10. I fråga om lånefrekvensen, vars utveckling under en följd av år det varit
möjligt för kommittén att fastställa, visa tab. 1 och 2 en tydlig nedgång i
riksdagsledamöternas utnyttjande av riksdagsbiblioteket. Om orsakerna till
denna nedgång kan här endast göras några antaganden. Det ligger nära till
hands att peka på riksdagsarbetets intensifiering, som lämnat allt mindre tid
åt ledamöternas fria disposition. Fn annan bidragande orsak synes kunna
vara, att landsortsrepresentanterna numera i betydligt större utsträckning
än tidigare vistas i sina hemorter i samband med veckoskiftena. Biblioteksväsendets
utveckling har för många ökat möjligheterna till boklån i hemorten.
Måhända tillgodoses också litteraturbehoven i större omfattning än
förr genom egna bokförvärv. — Vid bedömandet av de låga siffrorna
för riksdagsledamöternas besök i riksdagsbiblioteket bör den praktiska omständigheten
beaktas, att besökskontroll varit anordnad endast vid den direkta
ingången till bibliotekets expedition. Till följd härav omfattar statistiken
icke de fall, då ledamöterna besökt den övre lässalen eller begagnat
trappan därifrån till bibliotekets huvudlokaler. Då emellertid ledamöterna
i det övervägande antalet fall begagna dessa möjligheter, ger besöksstatistiken
ett alltför svagt uttryck för deras utnyttjande av biblioteket.
30
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
Att riksdagsbiblioteket alltjämt skall ha till sin främsta uppgift alt betjäna
riksdagens ledamöter och »delegationer» ligger i sakens natur och
påkallar icke annat uttalande från kommitténs sida än att riksdagens verk
böra angivas i stadgarna såsom jämställda med »delegationerna» i förevarande
hänseende samt att kommittén i ett senare sammanhang kommer
att beröra frågan om en intensifiering av bibliotekets verksamhet till riksdagsledamöternas
tjänst. Det synes vidare icke kunna sättas i fråga, att man
skulle söka vända den utveckling, som lett till att riksdagsbiblioteket numera
både stadgeenligt och till gagnet utgör ett förvaltningens gemensamma
bibliotek. Vad man i dag har att taga ställning till är, huruvida man
skall avlägsna sig ytterligare ett steg från den ursprungliga ståndpunkten,
att riksdagsbiblioteket borde vara ett bibliotek enbart för riksdagens egna
behov, genom att tillerkänna de enskilda forskarna rätt att begagna bibliotekets
samlingar. Forskarna ha — såsom beträffande de senare åren också
framgår av statistiken — sedan lång tid i praktiken lämnats tillträde till
och medgivits låna ur biblioteket, åtminstone i den mån de bedrivit mera
avancerade studier; i fråga om kursläsande högskolestuderande har man
däremot iakttagit restriktivitet, särskilt då det gällt hemlån. För det tillmötesgående,
som sålunda visats forskarna, synes kunna åberopas vad 1918
års bankoutskott anförde i sitt ovan refererade, av riksdagen godkända utlåtande.
Emellertid kan det enligt kommitténs mening icke anses tillfredsställande
att en kategori av låntagare, som enligt tillgängliga uppgifter är
den största i riksdagsbibliotekets lånestatistik, lämnas tillstånd att utnyttja
boksamlingarna endast med riksdagens goda minne, utan formellt stöd i
bibliotekets stadgar. Man bör icke längre underlåta att i ena eller andra
riktningen reglera frågan om de enskilda forskarnas tillträdes- och lånerätt.
Riksdagsbiblioteket förfogar inom de rätts- och samhällsvetenskapliga områdena
över rika litteratursamlingar, som på vissa väsentliga punkter komplettera
Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken. Vissa delar av riksdagsbibliotekets
samlingar sakna motsvarighet i övriga svenska bibliotek,
exempelvis de betydande serierna av utländskt parlamentstryck. Icke blott
för dem, för vilka riksdagsbiblioteket enligt stadgarnas nuvarande lydelse är
avsett, utan även för forskarna inom här ifrågavarande ämnesområden är
därför möjligheten att utnyttja bibliotekets tjänster otvivelaktigt av stort
värde, i många fall rentav en nödvändig förutsättning för vederbörandes
verksamhet. Vissa delar av samlingarna torde f. ö. nästan enbart användas
av forskarna. Från allmänkulturella synpunkter synes det vara önskvärt,
att den — delvis unika — litteratur, som anskaffas till riksdagsbiblioteket
och som under alla förhållanden drager vissa förvaltningskostnader, står
forskningen till buds. Vad nu anförts talar för att forskarna alltjämt tillåtas
utnyttja riksdagsbibliotekets samlingar. Med forskare vill kommittén härvid
förstå icke blott akademiska lärare och studerande utan även andra personer,
som för sitt yrke eller sin utbildning eller för annat ändamål bedriva
allvarliga studier. Detta innebär, att begreppet forskare kommer att innefatta
exempelvis de i tab. 3 avsedda kategorierna tidningsmän, advokater
och privatforskare. En utvidgning av den stadgade tillträdes- och lånerätten
i enlighet härmed får anses innebära, att riksdagsbiblioteket blir ett offentligt
bibliotek. Det bör emellertid beaktas, att riksdagsbiblioteket, som från
och med år 1887 lämnat bidrag till de offentliga bibliotekens accessionskatalog,
redan därigenom kommit att framstå såsom i realiteten offentligt samt
att den ifrågasatta utvidgningen endast skulle innebära ett stadfästande av
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
31
en praxis, som sedan länge varit rådande. I anslutning till vad som förut
anförts om denna praxis vill kommittén framhålla, att enligt kommitténs
mening hittills tillämpade restriktiva grunder för prövningen av kursläsande
studenters m. fl. rätt att begagna bibliotekets samlingar alltjämt böra följas.
Dessa av praktiska skäl motiverade grunder — vilka ansluta sig till dem
som tillämpas vid Kungl. biblioteket — synas icke stå i strid med innebörden
i begreppet offentligt bibliotek.
En lösning av förevarande spörsmål i den riktningen, att forskarna skulle
utestängas från riksdagsbiblioteket, kan enligt kommitténs uppfattning icke
komma i fråga. Såsom förut framhållits är tillgången till bibliotekets samlingar
en nödvändig förutsättning för stora delar av forskningen i vårt land.
Därest forskarna icke skulle lämnas tillträde till riksdagsbiblioteket, bleve
det följaktligen nödvändigt att bereda dem motsvarande resurser på annat
håll. Härigenom skulle uppkomma betydande kostnader för inköp, förvaring
och underhåll, samtidigt som stora delar av riksdagsbibliotekets samlingar
skulle komma att stå oanvända eller endast obetydligt utnyttjade.
Om riksdagsbiblioteket göres tillgängligt för det klientel, som ovan angivits,
torde några olägenheter därav icke behöva befaras. Liksom för närvarande
böra riksdagens ledamöter och organ äga företrädesrätt till boklån framför
förvaltningens och forskningens representanter, vilka således måste vara
beredda att när som helst på anfordran återlämna eu lånad bok, om den
efterfrågats av en riksdagens ledamot eller tjänsteman. Någon avsevärt ökad
tillströmning av besökande till följd av den ifrågasatta stadgeändringen är
icke sannolik; såsom tidigare framgått torde biltills knappast någon forskare
ha vägrats tillträde, och detta förhållande kan antagas vara känt bland dem
som ha intresse av att utnyttja riksdagsbibliotekets samlingar. Man saknar
således anledning att räkna med några krav på ökning av bibliotekets personella
eller materiella resurser.
På grundval av de överväganden, som här redovisats, föreslår kommittén
att i reglementet för riksdagsbiblioteket inskrives en på angivet sätt begränsad
tillträdes- och lånerätt för enskilda forskare.
Förvärvspolitiken m. m.
Enligt riksdagsbibliotekets katalog omspänna bibliotekets samlingar de
litteraturområden, som förtecknats i nedanstående sammanställning. Exakta
uppgifter rörande samlingarnas omfattning inom de skilda områdena finnas
icke att tillgå. På kommitténs hemställan har emellertid bibliotekets ledning
under sommaren 1955 låtit uppmäta samlingarnas omfattning i hyllmeter
inom varje särskilt bokfack. Resultaten härav angivas i sammanställningen.
Riksdagsbibliotekets boksamlingar sommaren 1955
Hyllmeter
1. Biblioteks- och arkivväsen. Bokväsen................ 55
3. Allmänna encyklopedier........................... 19
4. Tidningar........................................ 51
Tidskrifter....................................... 1 141
Skriftsamlingar .................................. 23
5. Allmän rätts- och statsvetenskap.................... 124
Bihang: Politiska tidsfrågor...................... 14
32
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Hyllmeter
6. Allmänna lag- och författningssamlingar ............ 147
I läsesalarna uppställda samlingar.................. 46
7. Riksdags- och parlaments- m. fl. handlingar1 ........ 1117
I läsesalarna uppställda samlingar.................. 189
Svenska riksdagens handskrivna handlingar (fr. 19001 2) 253
8. Statsrätt......................................... 87
Förvaltning ...................................... 33
9. Folkrätt ......................................... 55
Nationernas förbund .............................. 54
Förenta Nationerna............................... 79
10. Privat-, straff- och processrätt...................... 186
11. Politi............................................ 47
12. Kommunalväsen .................................. 37
13. Religions- och kyrkoväsen......................... 41
14. Undervisning..................................... 68
15. Krigsväsen....................................... 52
16. Kommunikationsväsen ............................ 36
17. Finansväsen ..................................... 110
18. Politisk ekonomi.................................. 130
19. Samhällsväsen ................................... 161
Fattigväsen ...................................... 9
20. Näringsväsen .................................... 140
21. Penning- och myntväsen........................... 13
22. Bank- och kreditväsen ............................ 29
23. Försäkrings- och pensionsväsen .................... 24
24. Statistik ......................................... 209
Bihang: Kalendrar.............................. 113
25. Historia (med kulturhistoria) ...................... 232
26. Genealogi ........................................ 1
27. Biografi ......................................... 77
28. Filosofi ......................................... 6
29. Språkväsen ...................................... 10
30. Skriftväsen ...................................... 30
31. Geografi ......................................... 71
32. Naturvetenskap .................................. 4
Arbetsrum ........................................... 328
Läsesalar ............................................ 491
Fackfolio ................................... 61
Summa 6 202
Anm. I ovan angivna siffror ingår ej handbiblioteket i övre läsesalen,
årsbibliografiens och uppackningsavdelningens arbeten, hemligt tryck,
bytestryck eller dubbletter. Ej heller ingå utskottens samlingar eller de
samlingar, som äro uppställda i plenisalarna och klubbrummen.
Spörsmålet om vilka litteraturområden som böra odlas av riksdagsbiblioteket
kan, såvitt det gäller bokanskaffningens inriktning i stort, besvaras
med en hänvisning till bibliotekets huvuduppgifter att betjäna riksdagen,
1 Bankoutskottets handlingar arkiveras i riksbanken.
2 De äldre handlingarna förvaras i riksarkivet.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 ar 1957
33
kyrkomötet och förvaltningen. Det står sålunda klart alt tyngdpunkten i
samlingarna bör ligga inom det rätts- och samhällsvetenskapliga området,
under det att anledning saknas att i nämnvärd utsträckning anskaffa exempelvis
språkvetenskaplig eller teknisk litteratur. Det är däremot icke utan
vidare givet, vilken gradering som bör göras mellan de skiftande ämnen
statskunskap, nationalekonomi, statistik, företagsekonomi, sociologi, ekonomisk
historia och kulturgeografi samt juridikens olika grenar — som kommittén
avser med uttrycket rätts- och samhällsvetenskap. En gradering med
hänsyn till litteraturbehoven hos de personer och institutioner, som biblioteket"
i första hand har att betjäna, sker givetvis fortlöpande i samband med
anskaffningsbesluten. Med beaktande av att riksdagsbiblioteket aven avses
stå forskningen till tjänst bör emellertid enligt kommitténs mening bibliotekets
förvärvspolilik infogas i eti större sammanhang. Kommittén anser, att
anskaffningsprinciperna vid de större bibliotek, som äro verksamma inom
här ifrågavarande litteraturområden, böra samordnas i syfte att na fram
till en planmässig arbetsfördelning, genom vilken det blir möjligt att pa ett
mera rationellt sätt tillgodose de totala litteraturbehoven inom namnda områden.
En sådan specialisering, som kommittén åsyftar, förekommer redan
i viss utsträckning — så t. ex. betraktas biblioteket vid handelshögskolan i
Stockholm som landets huvudbibliotek i fråga om nationalekonomisk litteratur
— men betydande fördelar synas stå alt vinna genom eu längre driven
specialisering i förening med eu utbyggnad av den interurbana lånerörelsen.
För att underlag skall erhållas för den här föreslagna arbetsfördelningen
erfordras en inventering av de rätts- och samhällsvetenskapliga litlcraturområdenas
representation i de ifrågakommande biblioteken. Aven om en
arbetsfördelning mellan huvudstadsbiblioteken framstår såsom mest angelägen,
bör inventeringen omfatta även större bibliotek i landsorten. Inventeringen
bör vidare avse såväl statliga som icke-statliga bibliotek, exempelvis
handelshögskolornas bibliotek och arbetarrörelsens arkiv. Genom inventeringen
bör kunna klarläggas i vilka hänseenden onödiga dubbelanskaiiningar
förekomma och, å andra sidan, inom vilka områden den totala anskaffningen
är otillräcklig. Om dubbelanskaffningarna inskränkas, böra
därigenom vunna besparingar kunna möjliggöra ett berikande av samlingarna
som en helhet inom ramen för disponibla ekonomiska resurser.
I anslutning till det sagda anser jag kommittén böra framhålla, att dubbelanskaffningar
självfallet i viss utsträckning äro nödvändiga. Vad särskilt
angår riksdagsbiblioteket bör sålunda bl. a. beaktas, att den statliga förvaltningens
representanter böra kunna göra anspråk pa att fa brådskande litteraturbehov
snabbt tillgodosedda genom detta bibliotek.
Den föreslagna inventeringen torde kräva en relativt betydande arbetsinsats
vilken är av sådan art att kommittén icke själv kan påtaga sig
densamma. Nämnas må emellertid att i anslutning till kommitténs arbete
verkställts en inventering genom Kungl. bibliotekets försorg av löpande
utländska juridiska tidskrifter i svenska bibliotek, särskilt i Stockholm.
Kommittén vill ifrågasätta, om icke jämväl inventeringen i övrigt borde
anförtros åt Kungl. biblioteket, som i redaktionen för de offentliga bibliotekens
accessionskatalog synes förfoga över ett lör uppgiften lämpat oigan.
Givetvis måste man dock räkna med en temporär arbetsluaflsförstärknmg
för arbetets genomförande.
Av det sagda följer all
förvärvspolilik bör inriktas
enligt kommitténs mening riksdagsbibliotekets
på eu starkare specialisering beträffande vissa 3
3 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 sand. Nr 35
34
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 195 7
ämnen, medan vissa andra ämnen förutsättas komma att i första hand
odlas annorstädes inom biblioteksväsendet och därför kunna — med iakttagande
likväl av vad riksdagsbibliotekets huvuduppgifter kräva — tilldelas
en mera sekundär ställning i detta biblioteks verksamhet. Frågan om
vilken grad av fullständighet som riksdagsbiblioteket bör eftersträva inom
de särskilda ämnena kan besvaras först sedan den föreslagna inventeringen
ägt rum. Kommittén vill dock härvidlag framhålla följande. Enligt vad
den nyss omförmälda undersökningen utvisar torde de sammanlagda bestånden
av utländska juridiska tidskrifter icke motsvara föreliggande behov.
Erfarenheten synes också ge vid handen, att brister föreligga i fråga
om tillgången till utländskt offentligt tryck (utredningar in. m.) i våra
bibliolek. Det förefaller kommittén vara lämpligt och naturligt att, då
riktlinjerna för eu fastare arbetsfördelning mellan biblioteken dragas upp,
det anförtros åt riksdagsbiblioteket alt närmast svara för litteraturförsörjningen
inom de båda nämnda områdena.
Specialiseringen av bokbestånden synes böra få komma till stånd successivt
som eu följd av den genom arbetsfördelningen reviderade inköpspolitiken.
Det skulle visserligen kunna ifrågasättas, att överföringar verkställdes
biblioteken emellan, men med hänsyn till att förefintliga kataloger
då skulle bli delvis otillförlitliga tala praktiska skäl mot dylika åtgärder.
Kommittén vill härefter upptaga en annan fråga, som i likhet med den
nyss behandlade synes påkalla en överenskommelse om närmare samordning
av de större offentliga bibliotekens verksamhet, nämligen förvaringen
av svenska och utländska tidningar. Vad riksdagsbiblioteket beträffar, hållas
där visserligen icke några .svenska tidningar — med undantag av Post- och
Inrikes Tidningar — men biblioteket inköper, binder och bevarar utländska
tidningar till ett antal som våren 1956 uppgick till 28 stycken. Från och
med år 1955 inköpes därjämte ett extra exemplar av 16 av dessa tidningar
— dock endast för första halvåret — för att utläggas i riksdagsledamöternas
övre läsesal. Dessa extra exemplar införlivas icke med samlingarna. —
I fråga om motsvarande förhållanden vid andra bibliotek må här främst
nämnas något om Kungl. biblioteket. Dit förvärvas genom föreskrivna
tryckerileveranser ett exemplar av samtliga i Sverige utkommande tidningar.
Dessa tidningar bevaras och bindas, det senare dock endast i fråga
om den s. k. A-upplagan. Av tidningar, som utgivas utom Sverige, inköpas
36 stycken, i vilket antal ingå samtliga svenskspråkiga tidningar med utgivningsort
i annat land än Sverige. Även dessa 36 tidningar bevaras, 32 i
bundet skick och 4 — i enlighet med eu tilltagande tendens inom de vetenskapliga
biblioteken — i form av mikrofilmer. Antalet utländska tidningar,
som bevaras i såväl riksdagsbiblioteket som Kungl. biblioteket, uppgår till
10. Vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt Göteborgs stadsbibliotek
hållas respektive 21, 13 och 26 utländska tidningar. Av de sammanlagt
56 utländska tidningar, som hållas vid de fem här nämnda biblioteken,
förekomma 25 vid två eller flera av dessa bibliotek.
Kommittén finner icke anledning att ingå på spörsmålet, i vilken omfattning
svenska och utländska tidningar böra anskaffas av olika bibliotek.
Däremot vill kommittén starkt ifrågasätta, om det är behövligt eller ekonomiskt
försvarbart, att äldre årgångar av samma tidning lagras på flera
håll i en och samma ort i sådan omfattning som nu sker. Möjlighet bör
givetvis alltjämt finnas för forskare och andra att få tillgång till äldre
tidningslägg, men kravet härpå bör kunna tillgodoses i tillfredsställande
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
35
mån även om förvaringen av tidningarna koncentreras. En dylik koncentration
framstår enligt kommitténs mening som mycket angelägen med
hänsyn till de betydande kostnader för lokalutrymmen och inbindning
in. m., som äro förenade med tidningsarkiveringen i dess nuvarande omfattning
och form. Kommittén vill i detta sammanhang erinra, att 1949
års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteksfilmning i sitt betänkande
»Arkiv- och biblioteksfilmning» (SOU 1951: 36) behandlade frågan om filmning
av tidningar och därvid (s. 51 f.) framförde bl. a. följande synpunkter.
Tidningarnas enorma tillväxt utgör ett mycket brännande problem lör
biblioteken, bland vilka Kungl. biblioteket, universitetsbiblioteken i Uppsala
och Lund samt Göteborgs stadsbibliotek bilda kompletta samlingar
av samtliga i landet utkommande nyhetstidningar, omkring 300. Tidningsfolianterna
utsättas för stora påfrestningar, som deras format och papperets
dåliga kvalitet göra dem föga skickade att motstå. Filmning av tidningarna
skulle öppna en möjlighet att bemästra båda dessa problem.
Erfarenheten visar, att en filmkopia blott kräver omkring 5 % av originalets
utrymme. Vidare skulle filmningen underlätta den interurbana lånerörelsen
med tidningar och betydligt minska arbetet med tidningarnas
framtagande och återställande. — Frågan om tidningarnas arkivering har
också berörts i en promemoria rörande journalistutbildning och pressforskning,
som den 15 januari 1953 överlämnats till statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet av en kommitté, tillsatt av Stockholms högskola
och pressens huvudorganisationer. Nämnda kommitté har upptagit
frågan om inrättande av ett pressforsknings- eller pressinstitut och därvid
uttalat att för ett dylikt instituts verksamhet fordras bekväm tillgång till
ett så fullständigt arkiv för tidningar och tidskrifter som möjligt. Kommittén
har vidare förklarat sig anse det naturligt att undersöka möjligheten
av att på samma plats, där Kungl. bibliotekets tidningar framdeles
komma att arkiveras, även inrymma lokaler för ett pressinstitut.
Kommittén finner det vara i hög grad önskvärt, att man för riksdagsbibliotekets
vidkommande tillgodogör sig de besparingar i fråga om lokaler
m. in., som kunna vinnas genom eu kraftig begränsning av arkiveringen av
utländska tidningar. En dylik begränsning synes emellertid icke lämpligen
kunna ske annat än i förening med en allmän koncentration av alla de stora
offentliga bibliotekens tidningsarkivering. Kommittén föreslår därför att en
dylik koncentration genomföres i samarbete mellan dessa bibliotek. 1 anslutning
till vad som anförts i förenämnda promemoria rörande journalistutbildning
och pressforskning synes det kommittén lämpligt, alt koncentrationen
äger rum genom att tidningsmaterialet efter viss tid samlas i Kungl. biblioteket
för magasinering. Enligt vad kommittén erfarit skulle sistnämnda
bibliotek därigenom kunna undvika eu eljest behövlig utökning av sina samlingar
av utländsk press. I samband med den föreslagna koncentrationen
bör eu omdisponering av äldre tidningssamlingar kunna ske i de berörda
biblioteken.
Vissa särskilda verksamhetsgrenar
1. liiblioqrnfisk verksamhet
Riksdagsbiblioteket har efter 1918 års omorganisation av trycket utgivit
följande bibliografiska publikationer, nämligen 1) den s. k. grundkatalogen
(avseende tiden I. o. in. 1927) jämte tillägg för åren 1928—1936 och 1937—
36
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
1945; 2) den årligen utkommande Förteckning över riksdagsbibliotekets
nyförvärv; 3) Årsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer samt 4)
Förteckning över statliga utredningar 1904—1945.
Utgivningen av år sbibliografien över Sveriges offentliga publikationer
började med årgång 1931, sedan Kungl. Maj:t i kungörelse den 30 april
1931 (nr 72) lörklarat sig gilla ett av riksdagsbibliotekets styrelse i juni 1929
framlagt förslag om upprättande genom bibliotekets försorg av en dylik årsbibliografi
samt riksdagen (se bankoutskottets utlåtande 1934 nr 51) beviljat
anslag för ändamålet. I nyssnämnda kungörelse har Kungl. Maj:t förordnat,
att till statsförvaltningen hörande verk eller myndighet skall till riksdagsbiblioteket
insända ett exemplar av varje publikation, som verket eller myndigheten
utgiver från trycket, omedelbart efter dess utgivande. Enligt kungörelsen
skall därvid såsom publikation icke räknas biljett- och blanketttryck
in. in. dylikt.
Kommittén har tagit del av de principer, som tillämpas vid årsbibliografiens
redigering; en redogörelse för dem finnes att tillgå i publikationen Från
departement och nämnder, nr 8/1950. Härvid har kommittén framför allt
ägnat uppmärksamhet åt tolkningen av termen »offentliga publikationer»
med hänsyn dels till publikationernas ursprung, d. v. s. de utgivande institutionerna,
dels ock till publikationernas innehållsmässiga natur.
Enligt det förslag från riksdagsbibliotekets styrelse, som enligt det förut
anförda låg till grund för kungörelsen 1931: 72, borde i första hand sådana
verks och myndigheters publikationer redovisas, som upptagas i statskalenderns
avdelningar I—VII. I andra hand borde möjlighet beredas institutioner
i statskalenderns avd. VIII (Akademier samt vittra och lärda samfund
m. m.) och avd. IX (Allmänna anstalter och stiftelser för ekonomiska, kulturella
in. fl. ändamål) att få sina verksamhetsberättelser angivna i bibliografien.
Därjämte borde kyrkomötet medtagas. — Det är av intresse att med
de sålunda föreslagna riktlinjerna jämföra följande uttalanden i den förenämnda
redogörelsen i Från departement och nämnder:
---har man vid omprövning av årsbibliografiens innehåll funnit
nödvändigt, att samtliga rubriker i statskalenderns avdelningar I—VII
skola, i den mån publikationer förekomma, upptagas i årsbibliografien,
dock med villkor att ifrågavarande inrättning förfogar över statsanslag.
Beträffande sådana, vilka äro placerade i avdelningarna VIII och IX, och
för vilka endast verksamhetsberättelser eventuellt skulle redovisas enligt
det ursprungliga förslaget bar det vidare visat sig ofrånkomligt att låta
dem representeras efter samma grunder som övriga, d. v. s. med samtliga
utgivna publikationer. Att inskränka det bibliografiska förtecknandet till
endast viss publikationstyp i ena fallet, under det man i det andra eftersträvar
största möjliga fullständighet torde sannolikt leda till felaktiga
slutsatser rörande publiceringsverksamheten. Dessutom har det befunnits
skäligt att upptaga vissa till statskalenderns bihang förda institutioner
liksom även sådana som överhuvud ej ingå i denna.---Någon
egentlig gallring av de i årsbibliografien inflytande publikationerna har
hittills icke ansetts böra ske.
Såsom framgår av det anförda har årsbibliografien kommit att få en något
större omfattning än vad som förutsattes vid dess tillkomst. Otvivelaktigt
kan det vara en vansklig uppgift att avgöra vad som bör medtagas i en
dylik publikation och vad som bör utelämnas. Det kan med rätta hävdas
— såsom också skett i den citerade redogörelsen — att årsbibliografiens
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
37
värde i hög grad beror av dess fullständighet. Men denna tes hör självfallet
vara vägledande vid urvalet endast så länge man rör sig med tryckalster,
som äro att beteckna som offentliga publikationer i egentlig mening. Kommittén
har för sin del kommit till den uppfattningen, att sistnämnda begrepp
i vissa fall kommit att få en alltför vidsträckt tolkning vid redigeringen av
årsbibliografien. Sålunda ha i denna medtagits exempelvis broschyrer tillhörande
statens järnvägars reklamtryck, vilka icke torde vara publikationer
i 1931 års kungörelses mening, och förlagsartiklar, vilka — ehuru utgivna
av statsunderstödda institutioner — icke kunna anses tillhöra det offentliga
trycket. Att bibliografiens innehåll begränsas till vad dess titel anger är
givetvis angeläget med hänsyn till framställningskostnaderna, men det ökar
också överskådligheten och därmed den praktiska användbarheten. Det må
tilläggas, att enligt vad kommittén erfarit förtecknandet av skrifter utom
bibliografiens egentliga område medfört svårigheter i samband med fullgörandet
av den leveransskyldighet avseende offentligt tryck, som vårt land
åtagit sig gentemot vissa andra stater.
Med hänsyn till vad kommittén sålunda anfört vill kommittén föreslå, att
eu översyn av principerna för årsbibliografiens redigering kommer till stånd.
Därvid bör eftersträvas att återföra bibliografien till en omfattning i huvudsak
motsvarande den som åsyftades vid dess tillkomst. I samband härmed
bör man undersöka möjligheterna att inskränka den nu enligt kungörelsen
1931: 72 gällande leveransplikten för statliga verk och myndigheter, exempelvis
i fråga om skolredogörelser och visst militärt tryck.
Kommittén har även diskuterat frågan, huruvida arbetet med årsbibliografiens
upprättande alltjämt bör vara en uppgift för riksdagsbiblioteket eller
om det hellre bör överflyttas till annan institution. Om avseende fästes endast
vid årsbibliografiens ämnesområde, kan det synas lika naturligt nu som då
beslutet om årsbibliografiens upprättande fattades, att det ifrågavarande
arbetet skall vara förlagt till riksdagsbiblioteket med dess ställning som
centralt förvaltningsbibliotek. Det är emellertid alt märka, att det svenska
biblioteksväsendet sedan några år inrymmer ett speciellt för bibliografisk
verksamhet avsett och utrustat organ, nämligen det till Kungl. biblioteket
förlagda Bibliografiska institutet. Det synes kommittén, att vägande skäl
kunna anföras för att upprättandet av årsbibliografien inordnas i institutets
verksamhet; bl. a. skulle därigenom mahända öppnas möjligheter att
spara kvalificerad arbetskraft. Emellertid har kommittén ansett sig icke böra
framlägga något längre gående förslag i denna fråga än att densamma bör
upptagas till övervägande av riksdagsbibliotekets styrelse i samband med
översynen av årsbibliografiens utformning och omfattning. Det torde la
förutsättas att styrelsen därvid finner lämpligt att upptaga överläggningar
med Kungl. biblioteket samt andra av frågan intresserade verk och myndigheter.
I förevarande sammanhang har kommittén ansett sig böra vidröra frågan
om eu oniläggninc/ av riksdagsbibliotekets katalor/rei/ler. för den svenska
nationalbibliografien har fr. o.''in. år 1956 vidtagits en revidering av katalogreglerna,
och samtidigt har Kungl. biblioteket lör all litteratur tryckt fr. o. m.
år 1950 övergått till samma system (det genom Sveriges allmänna bibliotcksförcnings
försorg reviderade systemet). Denna katalogform kommer att
bli normgivande för den planerade cenlralkalalogiseringen av det svenska
trycket. Kommittén har — utan alt ingå på de skilda tekniska detaljproblem
som för riksdagsbiblioteket kunna vara förenade med eu anslutning till
38
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
centralkatalogiseringen — endast velat framhålla, att det för biblioteksväsendet
som helhet och för bibliotekens klientel måste vara av värde, om ett
sådant projekt som en enhetlig svensk katalogform vinner allmän anslutning,
samt att centralkatalogiseringen synes vara ägnad att i längden möjliggöra
personalbesparingar för de deltagande biblioteken. Kommittén finner
det därför önskvärt att, om en centralkatalogisering kommer till stånd,
riksdagsbibliotekets styrelse allvarligt överväger att ansluta biblioteket därtill.
Beträffande publikationen Förteckning över statliga utredningar har kommittén
icke funnit anledning att göra något särskilt uttalande.
2. Riksdagsbibliotekets upplgsningstjcinst
Med skrivelse den 3 mars 1955 överlämnade författningsutredningen till
kommittén en promemoria rörande viss särskild bibliotekstjänst (referenstjänst)
för riksdagens ledamöters räkning. I promemorian anfördes att utredningen
ansåg det tinnas skäl att i vårt land pröva — i mindre skala — en
anordning liknande den särskilda referenstjänst, som sedan ett tiotal år
finnes vid det amerikanska kongressbiblioteket (The Legislative Reference
Service). Detta synes lämpligen kunna ske genom att utvidga ramen för de
tjänster riksdagsbiblioteket erbjuder riksdagens ledamöter.
Kommittén fann sig efter undersökning av frågan böra hemställa hos riksdagsbibliotekets
stjTelse om anordnande av en försöksverksamhet av den
art, som författningsutredningen åsyftat. En dylik verksamhet påbörjades
också den 18 april 1955. Den fortgick — med benämningen Riksdagsbibliotekets
upplysningstjänst — till och med den 31 maj och har sedermera bidrivits
även under höstsessionen 1955 och vårsessionen 1956. Upplysningstjänsten
bedrives under närmaste ledning av en bibliotekarie vid riksdagsbiblioteket,
vilken biträdes av en för ändamålet särskilt anställd yngre
akademiker. Syftet med upplysningstjänsten har närmare angivits i ett provisoriskt
reglemente, som vid verksamhetens igångsättande tillställdes samtliga
riksdagsledamöter. Det heter där:
Upplysningstjänsten avser att lämna riksdagens ledamöter biträde
vid insamling av sakuppgifter i frågor, som äro under behandling i riksdagen
eller som någon riksdagsledamot önskar bringa inför riksdagen.
Såsom exempel på sådana uppgifter må nämnas:
anvisning av litteratur i ett ämne:
insamling av statistiska data i svenska eller utländska källor;
upplysning om lagstiftningen i något visst eller några vissa länder på
ett visst område eller om den tidigare behandlingen av en fråga i Sverige;
undersökning om en viss frågas handläggning av Kungl. Maj:t eller
ett ämbetsverk;
efterforskning av ett tidigare uttalande av några politiker eller någon
myndighet i ett visst ärende, etc.
Enligt reglementet skola bl. a. följande allmänna regler gälla för upplysningstjänsten
:
1. Tjänsten skall var politiskt objektiv.
2. Sådana förfrågningar, som kräva mera tidsödande efterforskningar,
kunna endast emottagas, om de icke inkräkta på upplysningst jänstens
behöriga gång.
3. Upplysningstjänstens personal får ej utnyttjas för författande av
motioner, spörsmål, reservationer eller riksdagsanföranden. Däremot få
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
39
sakuppgifter, som upplysningstjänsten på beställning sammanställt, härvid
givetvis användas.
Under våren 1955 besvarade upplysningstjänsten 40 frågor, ställda av
19 riksdagsledamöter. Därjämte utarbetades en promemoria om Sovjetunionen
till tjänst för den svenska riksdagsdelegation, som i juni 1955 avlade
besök därstädes. Hösten 1955 besvarades likaledes 40 frågor antalet frågeställare
var då 21 — och våren 1956 78 frågor av 35 riksdagsledamöter.
De här avsedda frågorna, vilka förtecknats i bil. 2, äro sådana som registrerats
av upplysningstjänsten. Därutöver ha en del frågor förekommit, som
kunnat besvaras utan särskild utredning.
Som antalet frågeställare under upplysningstjänstens tre förflutna verksamhetsperioder
visar, har upplysningstjänsten ännu icke fått någon större
omfattning. Om anledningen härtill är det vanskligt att uttala sig. Att av
den relativt låga frekvensen draga den slutsatsen att verksamheten bör nedläggas
vore emellertid enligt kommitténs mening förhastat. För de riksdagsledamöter
som hänvänt sig till upplysningstjänsten har denna säkerligen
varit till icke ringa gagn, och måhända kommer intresset för att utnyttja
densamma att bli mera allmänt. Härtill kommer det enligt kommitténs
mening betydelsefulla förhållandet, att den som anlitar upplysningstjänsten
därigenom kan få sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter till information
som riksdagsbiblioteket i övrigt har att erbjuda. Om på så sätt en närmare
kontakt kan åstadkommas mellan riksdagens ledamöter och biblioteket,
är detta ett värdefullt resultat av upplysningstjänsten vid sidan av den
direkta service som denna tillhandahåller. Kommittén anser därför att verksamheten
med en särskild upplysningstjänst bör fortgå t. v. men finner
icke tiden vara mogen att föreslå, att upplysningstjänsten infogas i bibliotekets
ordinarie organisation.
3. Samarbete med verksbiblioteken
Det i 1913 års betänkande framförda förslaget om utvidgning av riksdagsbiblioteket
till centralt förvaltningsbibliotek har i det föregående berörts
endast i vad det avsåg ämbetsverkets rätt att utnyttja riksdagsbibliotekets
samlingar. Förslaget var emellertid betydligt mera vittsyftande än så.
Enligt de sakkunniga borde nämligen inom biblioteket i princip sammanföras
förvaltningens strödda boksamlingar, varjämte dit borde överföras
den sedermera till de olika verken inkommande litteraturen. De sakkunniga
förutsatte dock, att från centraliseringen skulle undantagas departementens
och verkens handbibliotek samt de juridiska verkens och åtskilliga andra
verks boksamlingar i övrigt. Till centraliseringsfrågan togs ej ställning j den
på betänkandet grundade propositionen, som förelädes 1918 års riksdag.
Med anledning av en framställning från riksdagsbibliotekets styrelse bemyndigade
Kungl. Maj :t år 1921 dåvarande riksdagsbibliotekarien V. Gödel att
undersöka, i vilken omfattning den centrala förvaltningens boksamlingar
borde i enlighet med de av förenämnda sakkunniga angivna grunderna införlivas
med riksdagsbiblioteket, samt utreda andra spörsmål, vilka ägde
samband med riksdagsbibliotekets organiserande såsom centralt förvaltningsbibliotek
och vore ägnad att för framliden åstadkomma sådan samverkan
mellan riksdagsbiblioteket och lörvallningens centrala myndigheter
i fråga om förvärv av litteratur, bokvård och katalogisering in. in., all därigenom
vunnes ett ur såväl ekonomisk som biblioleksteknisk synpunkt tillfredsställande
resultat.
40
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Gödels förslag, som framlades i ett år 1923 avgivet betänkande (SOU 35),
innebar i huvudsak följande. Riksdagsbiblioteket skulle vara eu central,
med vilken centralförvaltningens verk och myndigheter skulle vara samorganiserade
i bok- och biblioteksavseende. Samorganisationen skulle avse samverkan
och samarbete mellan centralen och verkens handbibliotek, vilka
borde bestå för att tillgodose de dagliga och stundliga behoven. Överinseende
och inspektion vid handbiblioteken skulle utövas genom riksdagsbiblioteket,
under det att den närmaste tillsynen och det dagliga arbetet
vid varje handbibliotek skulle handhavas av eu vid vederbörande verk anställd
tjänsteman. Inköp för handbibliotekens räkning skulle bestämmas av
myndigheten och riksdagsbibliotekets överbibliotekarie gemensamt, där ej
fråga vore om mindre eller brådskande inköp. Till riksdagsbiblioteket skulle
överlåtas all vid centralförvaltningens verk och myndigheter befintlig eller
dit inkommande litteratur, i den mån densamma icke ansåges böra ingå i verkens
handbibliotek, vidare den för kungl. kommittéer m. m. införskaffade
litteraturen, sedan arbetet avslutats, samt behövliga exemplar av allt officiellt
och statsunderstött tryck. Till översikt och kännedom om förvaltningens
bokförråd skulle genom centralbibliotekets försorg upprättas en
hela förvaltningen, om möjligt, omfattande gemensam centralkatalog.
Vid betänkandet fogades i enlighet med nu angivna riktlinjer uppgjorda
förslag till ändringar i riksdagsbibliotekets stadgar samt till en kungörelse
med bestämmelser angående riksdagsbibliotekets och den centrala statsförvaltningens
samorganisation i bok- och biblioteksavseende.
Gödels förslag mötte åtskillig kritik på förvaltningshåll. Man vände sig
därvid mot den medbestämmanderätt i myndigheternas förvaltning — bl. a.
i fråga om bokinköp — som enligt förslaget skulle tilldelas riksdagsbiblioteket,
och någon överflyttning dit av de egna boksamlingarna ville man
i allmänhet icke veta av. Förslaget kom ej heller att föranleda några åtgärder.
Ett visst samarbete har dock kommit till stånd mellan riksdagsbiblioteket
och ämbetsverken, ehuru ej de former Gödel tänkte sig. Det har huvudsakligen
inneburit, att riksdagsbiblioteket stått ämbetsverket till tjänst med
råd och hjälp i skilda angelägenheter. Bl. a. må nämnas att tjänstemän
hos riksdagsbiblioteket under senare år anlitas av kammarkollegium, högsta
domstolen, justitiedepartementet och lagberedningen för omkatalogisering,
gallring m. in. av respektive bibliotek.
Ett samarbete mellan riksdagsbiblioteket och förvaltningen av den frivilliga,
rådgivande karaktär, som numera utbildats, synes kommittén vara
värdefullt och utgöra den form, i vilken riksdagsbibliotekets ställning som
centralbibliotek för förvaltningen bör taga sig uttryck. Kommittén håller
icke för osannolikt, att ett dylikt frivilligt samarbete kan medföra besparingar
genom att onödiga dubbelanskaffningar förebyggas. Däremot vill
kommittén för sin del icke söka återuppliva tanken på en författningsmässigt
reglerad samorganisation av den typ, som Gödels förslag avsåg. Ett
överförande av ämbetsverkets boksamlingar till riksdagsbiblioteket skulle
sannolikt i vissa fall vara direkt olämpligt, nämligen då fråga är om verk
med mera omfattande bibliotek och speciell karaktär, såsom socialstyrelsen
och statisliska centralbyrån. Vad åter angår verkens handbibliotek, ifrågasattes
varken i 1913 års betänkande eller i 1923 års annat än att de skulle
kvarbliva i vederbörande verk. Det synes icke osannolikt, att införandet av
formlig inspektionsrätt och medbestämmanderätt beträffande verkens bok
-
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
41
inköp för riksdagsbiblioteket skulle kunna ge upphov till irritation och
kontroverser, något som skulle äventyra de möjligheter till nyttigt samarbete
i litteraturfrågor, som eljest föreligga. I varje fall är kommittén böjd
för att beteckna ifrågavarande åtgärder, liksom även anordnandet av en
centralkatalog över verkens bokbestånd, såsom överorganisation. Några
särskilda åtgärder med avseende å riksdagsbibliotekets verksamhet i förhållande
till ämbetsverken anser kommittén alltså icke erforderligt att
föreslå.
Lokalfrågan
Såsom ett av skälen för igångsättandet av förevarande utredning angav
bankoutskottet i sitt förenämnda utlåtande nr 23 till 1954 års riksdag, att
riksdagsbiblioteket anmält behov av ytterligare utrymme för uppställning
och förvaring av nytillkommande litteratur. Rörande dessa spörsmål får
kommittén anföra följande.
Riksdagsbiblioteket förfogar nu över de lokaler, som markerats på bifogade
planritningar över riksdagshusets övre källare, jordvåning, bottenvåning
och huvudvåning samt entresolvåning (bil. 3 a—e). På bilagorna har
angivits vilka år de olika lokalerna tillförts biblioteket, i den man detta
skett efter bibliotekets inflyttning i riksdagshuset.
Enligt en av riksdagsbibliotekets överbibliotekarie verkställd utredning
utgjorde hyllmängderna i bibliotekets bokmagasin i slutet av år 1952 tillsammans
7 294 in, varav 734 in voro odisponerade. Sistnämnda antal hyllmeter
stod alltså till förfogande för kommande accession. Då denna beräknades
till omkring 170 m årligen, skulle enligt en rent matematisk beräkning
reservutrymmena komma alt vara utnyttjade efter ca 4 år. Emellertid
medförde boksamlingarnas uppdelning i olika bokfack och böckernas
uppställning inom varje bokfack, att det icke vore praktiskt möjligt att utnyttja
hyllreserven intill sista hundratalet meter. I utredningen framhölls
därför, att biblioteket var i behov av en omedelbar och högst väsentlig lokalökning,
vilken om möjligt icke borde understiga tio års accession.
I skrivelse till bankoutskottet den 0 februari 1953 anslöt sig riksdagsbibliotekets
styrelse till vad som anförts i utredningen och uttalade för egen del
bl. a. följande.
Styrelsen delar även så till vida överbibliotekariens uppfattning, att
om tillräckliga utrymmen icke stå att uppdriva inom riksdagshuset, man
bör upptaga till prövning huruvida icke utanför riksdagshuset belägna
lokaler för riksdagsbiblioteket bör anskaffas rymmande samtliga läsesalar,
arbetsrum och bokmagasin. Efter det dylika lokaler kommit till
stånd skulle då endast ett mindre referensbibliotek för utskotten och
riksdagsledamöterna kvarstanna förslagsvis riksdagsmännens övre läsesal
jämte den ovanför denna belägna balkongvåningen. Det torde emellertid
knappast råda någon tvekan om att för riksdagsarbetet och även för arbetet
i departementen och de centrala ämbetsverken det vore förmånligast.
om biblioteket i dess helhet kunde kvarbliva i riksdagshuset.
Skrivelsen utmynnade i en hemställan, att bankoutskottet ville vidtaga
åtgärder för eu sådan lösning av bibliotekets lokalfråga, atl bibliotekets
behov av bokmagasin bleve tillgodosett för eu avsevärd lid framåt.
1 maj 1954 avhölls under ordförandeskap av bankoutskottets ordförande
ett sammanträde mellan representanter för fullmäktige i riksgäldskontorct
och riksdagsbibliotekets styrelse, varvid överläggningar om bibliotekets
42
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
lokalfråga ägde rum. överläggningarna resulterade i att den s. k. rotundan
i bottenvåningen under andra kammarens plenisal anvisades åt biblioteket
för begagnande. Tack vare detta tillskott beräknades det tillgängliga reservutrymmet
våren 1955 — trots att de totala bestånden då vuxit till ca 7 000 m
— utgöra omkring 700 m. Om den årliga accessionen antages komma att
kvarligga ungefär på hittillsvarande nivå och någon mera omfattande gallring
icke äger rum, är det dock tydligt, att biblioteket ganska snart kan
stå inför en akut brist på förvaringsutrymmen. Vilka förändringar i accessionen
den av kommittén rekommenderade arbetsfördelningen mellan riksdagsbiblioteket
och vissa andra bibliotek kan komma att innebära är f. n. icke
möjligt att bedöma. Även om resultatet skulle bli, att riksdagsbiblioteket
inom något eller några bokfack icke komme att eftersträva samma fullständighet
i samlingarna som hittills, synes inverkan på bibliotekets totala årsaccession
knappast kunna bli sådan, all lokalfrågan mera nämnvärt påverkas.
Enligt vad som framhållits av fullmäktige i riksgäldskontoret, då behov
av ökade utrymmen under de senaste åren anmälts från bibliotekets sida,
synes tillgång till några ytterligare lokaler inom riksdagshuset icke vara
att påräkna. Självfallet bör man tillvarataga alla möjligheter till en sådan
systematisk och successiv gallring av samlingarna, som kan ske utan men
för bibliotekets uppgifter. Även om en icke oväsentlig lättnad bör kunna
vinnas på denna väg, måste man taga ställning till frågan, huruvida eu fullständig
eller partiell utflyttning av riksdagsbiblioteket till lokaler utanför
riksdagshuset kan och bör genomföras.
Vad först beträffar alternativet total utflyttning, skulle det enligt kommitténs
uppfattning vara verklighetsfrämmande att ifrågasätta en åtgärd, som
skulle innebära att riksdagens ledamöter icke längre ägde tillgång till biblioteket
i omedelbar anslutning till de lokaler, där riksdagsarbetet bedrives.
Vid sådant förhållande måste en total utflyttning av biblioteket avvisas.
En partiell utflyttning skulle kunna få den formen, att i riksdagshuset
bibehölles endast en mindre del av bibliotekets samlingar, vilken skulle få
karaktären av handbibliotek för riksdagens eget behov, medan återstoden
flyttades till någon annan, närbelägen plats. Behoven av ytterligare förvaltningslokaler
i huvudstaden och de stora svårigheterna att tillgodose sådana
behov, vare sig genom all övertaga ledigblivande lokaler eller genom nybyggnad,
äro emellertid väl kända. Även om själva lokalfrågan kunde lösas,
skulle detta alternativ ge rum för vägande erinringar, såväl med avseende
på den service som skulle kunna beredas riksdagen — jfr biblioteksstyrelsens
ovan citerade skrivelse — som från ekonomiska synpunkter.
Kommittén har emellertid trott sig finna en i olika hänseenden tillfredsställande
utväg ur svårigheterna i en annan form för uppdelning av bibliotekets
samlingar, innebärande att huvuddelen bibehålies i nuvarande lokaler
men att sådana partier, som endast sällan efterfrågas, överföras — i
den mån de anses icke kunna utgallras — till en depå, vilken ulan olägenhet
kan och av ekonomiska skäl följaktligen bör förläggas utom
Stockholm. Till depån överförda böcker böra kunna beställas i biblioteksexpeditionen
i riksdagshuset och där tillhandahållas beställaren. Förslaget
innebär en viss sänkning av den mycket höga beredskap, som riksdagsbiblioteket
f. n. håller. Expedieringstidens förlängning torde emellertid bli
ganska obetydlig, omkring ed dygn. Den antydda ordningen synes därför
icke behöva medföra nämnvärt men för bibliotekets kundkrets, särskilt
som ju till depåförvaring skulle utväljas sådana verk, som erfarenhets
-
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
43
mässigt endast undantagsvis efterfrågas. Kommittén har dock ansett sig
böra utgå från att tillfälle i enstaka fall skall kunna beredas forskare att
i depån begagna där förvarade böcker, exempelvis då fråga är om en större
serie parlamentstryck e. d.
På kommitténs hemställan har inom riksdagsbiblioteket verkställts en
preliminär undersökning rörande arten och omfattningen av de litteratursamlingar,
som lämpligen skulle kunna överföras till depåförvaring. Denna
undersökning ger vid handen, att böcker motsvarande ett utrymme av omkring
1 475 hyllmeter skulle kunna avsöndras, främst riksdags- och parlamentshandlingar
(700 m), tidskrifter (250 in), tidningar (200 in) och statistik
(90 in), överbibliotekarien har framhållit, att ifrågavarande böcker
huvudsakligen utgöras av större sviter eller grupper i bibliotekets bokmagasin
men att vid en mera tidskrävande genomgång bokmängden säkerligen
kan betydligt ökas med föråldrade eller genom nya upplagor överflödiggjorda
enstaka arbeten.
Då kommittén ansett, att anordnandet av en depå borde kunna vara en
lämplig lösning av utrymmesfrågan även för andra bibliotek än riksdagsbiblioteket,
har kommittén hos Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd
hemställt om en undersökning, huruvida övriga i nämnden representerade
bibliotek skulle ha intresse av att en gemensam depåbyggnad komme till
stånd. Därigenom skulle uppenbarligen betydande ekonomiska fördelar stå
att vinna, liksom även genom en samordning av transporterna till och
från depån. Samarbetsnämnden har i skrivelse till kommittén den 29 juni
1955 meddelat i huvudsak följande.
Nio av de tillfrågade, till nämnden anslutna 21 statliga biblioteken
hade anmält ett positivt intresse för planen, och från vissa av dem hade
med bestämdhet understrukits att frågan om ett depåbibliotek kunde
på ett väsentligt sätt påverka deras planer på nya magasinsutrymmen
och på så sätt reducera deras framtida expansionsbehov på innerstadens
dyrbara tomtmark. För andra bibliotek åter skulle depåbiblioteket i just
detta avseende kunna innebära en provisorisk lösning i avvaktan på en
slutgiltig lösning av deras byggnadsfråga. De ifrågavarande nio biblioteken
hade angivit följande hyllmeterbehov i ett depåbibliotek:
Farmaceutiska institutet .................... 105
Järnvägsstyrelsen .......................... 00
Kungl. biblioteket .......................... 0 000
Lantbruksakademien ....................... 50
Musikaliska akademien ..................... 650
Riksdagsbiblioteket ......................... 1 475
Statistiska centralbyrån..................... 100
Tekniska högskolan ........................ 600
Veterinärhögskolan ........................ . 30
9 070
Slutsiffran borde utökas med eu expansionsmarginal på ca 100 %.
1 byggnaden borde alltså beredas plats för ca 18 000 hyllmeter.
Lokalen borde komma till utförande norr om Stockholm, detta dels
för alt undvika trafikstockningarna vid Stockholms södra infarter och
slussen, dels för all Kungl. bibliotekets tidningsdepå skulle kunna i viss
utsträckning betjäna även Uppsala universitetsbibliotek, vars ledning
anmält sill intresse för projektet.
44
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
Lokalen borde vara belägen på en ur skyddssynpunkt lämplig plats,
alltså icke centralt i tätort, icke direkt vid järnvägslinje, men dock i
grannskapet av järnvägsstation och i omedelbar anslutning till goda
kommunikationer. Tomtmarken borde disponeras i den utsträckning att
byggnaden senare skulle kunna successivt utbyggas; hänsyn därtill borde
även tagas vid byggnadsritningarnas utformning.
Lokalen borde inrymma tjänstebostäder för två expeditionsvakter,
garage för två bilar samt vidare ett forskarrum med plats för ett par
besökande.
Den dagliga framtagningen och bilservicen med Stockholm borde vara
centralt organiserad, förslagsvis genom Kungl. bibliotekets försorg.
Med redogörelse för de av samarbetsnämnden angivna förutsättningarna
för depåns anordnande har kommittén hos byggnadsstyrelsen hemställt,
att styrelsen ville närmare undersöka projektet med avseende å plats för
uppförande av en depåbyggnad, dennas utförande samt uppkommande
kostnader m. in.
I sitt svar (bil. A) har styrelsen erinrat om att 1940 års arkivsakkunniga
föreslagit en liknande depåbyggnad för riksarkivet omfattande ca 25 000
hyllmeter. Med hänsyn bl. a. till påräkncliga besparingar i anläggnings- och
driftkostnader vid en gemensam lösning av de båda byggnadsfrågorna har
styrelsen i förevarande sammanhang även utrett förslaget om eu arkivdepå.
För den gemensamma anläggningen lämplig tomt har utsetts å staten
tillhörig mark ca 400 m öster om Rosersbergs järnvägsstation. Efter alternativa
kostnadsberäkningar avseende fast resp. rörlig hyllinredning förordar
styrelsen att fasta hyllor anordnas. De båda tjänstebostäderna för
expeditionsvakter anses böra utföras som villabyggnader. Kostnaderna enligt
prisläget våren 1956 uppskattades — med reservation för eventuella
merkostnader på grund av onormalt dåliga grundförhållanden — till
1,5 miljon kronor för biblioteksdepån och 0.13 miljon kronor för vaktmästarbostäderna.
Om arkivdepån anslutes vid en senare tidpunkt, uppskattas
kostnaden härför till 1,5 miljon kronor; uppföres däremot hela
anläggningen i ett sammanhang, beräknas kostnaden för själva depåbyggnaden
understiga 3 miljoner kronor.
Efter övervägande av de utredningar, som sålunda verkställts av Stockholmsbibliotekets
samarbetsnämnd och byggnadsstyrelsen, har kommittén
styrkts i sin uppfattning att anordnandet av en biblioteksdepå skulle vara
eu rationell lösning av riksdagsbibliotekets lokalfråga, samtidigt som det
skulle vara till fördel för åtskilliga andra statliga institutioner med liknande
problem. Mot de riktlinjer för depåprojektets genomförande, som
framkommit, har kommittén för sin del intet att erinra. Kommittén vill
emellertid som sin mening uttala, att i depån bör beredas utrymme även
åt andra riksdagens verk än riksdagsbiblioteket; främst blir det för dessa
verk fråga om utrymmen för arkivalier. Vad angår kostnaderna för uppförande
och drift av en biblioteksdepå, vill kommittén framhålla, att det
måste anses i hög grad oekonomiskt att utnyttja så dyrbara utrymmen
som riksdagshusets — eller över huvud taget lokaler i huvudstadens centrala
delar — till förvaring av endast undantagsvis efterfrågad litteratur.
Det skulle därför enligt kommitténs mening vara motiverat att övergå till
förvaring av dylik litteratur under arkivmässiga förhållanden, även om
detta icke nödvändiggjordes av en akut lokalbrist.
Kommittén föreslår alltså, att en biblioteksdepå inrättas i huvudsak
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
45
enligt vad som här anförts. Om detta förslag genomföres, kan det därigenom
frigjorda utrymmet i riksdagsbiblioteket i anslutning till överbibliotekariens
förenämnda upplysningar överslagsvis beräknas till minst 1 700
hyllmeter. Härtill kommer nu förefintligt reservutrymme, 700 hyllmeter.
Om vidare gallringsfrågan, såsom kommittén förutsätter, fortlöpande ägnas
vederbörlig uppmärksamhet, kan frågan om ytterligare lokaler i riksdagshuset
för biblioteket icke behöva bli aktuell i framtiden. Förslagets genomförande
skulle alltså medföra eu lättnad i den för riksdagens verksamhet
alltmera besvärande lokalbristen i riksdagshuset. Med hänsyn härtill och
till de fördelar, som i övrigt skulle slå att vinna genom inrättandet av eu
biblioteksdepå, synes det angeläget att frågan därom upptages till prövning
och avgörande snarast möjligt.
Kommittén vill i detta sammanhang något beröra frågan om anslagsanvisning
till biblioleksdepåbyggnaden. Såsom framgår av den tidigare
redovisade sammanställningen över bibliotekets utrymmesbehov kunna
Kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket beräknas komma att taga större
delen av hyllmeterutrymmet i anspråk. Kungl. biblioteket behöver sålunda
ca 2/3 av den totala hyllmeterlängden och riksdagsbiblioteket ungefär
hälften av återstoden. Då de i depåbyggnaden inrymda samlingarna främst
komma att utnyttjas genom Kungl. biblioteket, synes lämpligt att, såsom
Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd föreslagit, driften av depån anförtros
åt detta bibliotek. Kungl. bibliotekets byggnad är — liksom flertalet
statliga förvaltnings- och institutionsbyggnader — redovisad under
byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Även depåbyggnaden
bör — om den kommer till utförande — redovisas på denna
delfond. Byggnadsstyrelsen kommer därigenom att svara för underhållet
av byggnaden. Till den del byggnaden tages i anspråk av riksdagsbiblioteket
och eventuellt andra riksdagens verk kommer ersättningen härför att
enligt de för fastighetsfonden gällande bestämmelserna regleras över anslaget
till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond under fjortonde
huvudtiteln. Medel till depåbyggnadens uppförande böra anvisas såsom
investeringsanslag under nämnda delfond av fastighetsfonden.
Kommittén utgår från att, sedan ärendet i vederbörlig ordning behandlats
av delegerade för riksdagens verk, riksdagen — om den för sin del
finner att frågan om ytterligare utrymme för riksdagsbiblioteket bör lösas
enligt kommitténs förslag — genom skrivelse till Kungl. Maj:t ger sin
mening till känna. Det torde sedermera ankomma på Kungl. Maj:t att efter
eventuell ytterligare utredning och komplettering genom remissbehandling
framlägga proposition i ärendet.
46
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Organisation och personalfrågor
Vid riksdagsbiblioteket finns f. n. följande personal anställd:
Antal Tjänstebenämning
1 överbibliotekarie ........
1 förste bibliotekarie ......
2 bibliotekarier ..........
2 » ..........
3 amanuneser .............
1 biblioteksassistent .......
1 » ........
1 biblioteksbiträde ........
1 » ........
1 förste expeditionsvakt
1 expeditionsvakt .........
1 » .........
1 » .........
S:a I6V2
Lönegrad
Ca 37
Ca 31
Ca 27
Ce 27
enligt bestämmelserna om
reglerad befordringsgång
Ce 15
Cg 15
Ce 13
Ce ll1
Ca ll1 2
Ca 10
Ce 10
Cg 4
De båda tjänsterna för biblioteksassistent ha tillkommit under de senaste
åren med utnyttjande av lönemedel för två amanuenstjänster, som biblioteksstyrelsen
i rationaliserings- och besparingssyfte ansett icke böra återbesättas
vid innehavarens avgång utan utbytas mot lägre kvalificerad personal.
Under överbibliotekarien är bibliotekariepersonalen f. n. fördelad till
tjänstgöring enligt följande.
Accessionsavdelningen: förste bibliotekarien.
Katalogiseringsavdelningen: 1 bibliotekarie Ca 27.
Fortscittningsavdelningen: 1 bibliotekarie Ce 27.
Bindningstjänsten: 1 amanuens.
Låneexpeditionen: 1 bibliotekarie Ce 27; 1 amanuens.
Publikationsavdelningen: 1 bibliotekarie Ca 27; 1 bibliotekarie (reglerad
befordringsgång).
Av biblioteksassistenterna tjänstgör den ena på katalogiseringsavdelningen
och den andra huvudsakligen på inbindningsavdelningen. Biblioteksbiträden
syssla med skriv- och kontrollarbete för olika arbetsenheter inom biblioteket.
Vid sin granskning av riksdagsbibliotekets organisation har kommittén
funnit skäl föreslå vissa förändringar, för vilka redogörelse lämnas i det
följande. Kommittén har därvid beaktat de organisationsformer som tilllämpas
vid andra bibliotek. Det har varit kommittén angeläget att iakttaga
grundsatsen, att mera talrik eller högre kvalificerad personal icke skall avses
för de olika arbetsuppgifterna än vad dessa kräva för att utföras på tillfredsställande
sätt. Granskningen har också givit vid handen, att en viss
reduktion av personalstyrkan är möjlig. Kommitténs förslag är i dagsläget
närmast att uppfatta som en grund för beräkningen av personalbehovet.
Det är alltså icke avsett, att bibliotekets styrelse skall vara bunden vid att
1 Med halvtidstjänstgöring.
2 Innehavaren är förordnad att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma
på tjänstemän i lönegraden Ca 13.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 ur 1957
47
omedelbart genomföra den personalfördelning mellan olika arbetsenheter,
som angives i det följande. På längre sikt bör emellertid den föreslagna
organisationen anses som en dealorganisation, till vilken man bör eftersträva
att anpassa sig efter hand som förhållandena medge det.
Kommittén anser lämpligt att först behandla de arbetsuppgifter, som
enligt kommitténs mening böra ombesörjas av bibliotekets chef, överbibliotekarien,
och av honom direkt underställda hjälpkrafter. Sådana arbetsuppgifter
är accessionen, bytesförbindelserna samt personal- och andra administrativa
ärenden. Därefter behandlas övriga arbetsuppgifter, vilka föreslås
skola — bortsett från expeditionsvaktsgöromålen — fullgöras inom två sektioner,
en för yttre och eu för inre tjänst.
Accessionen. Rörande handläggning av ärenden angående litteraturinköp
föreskrives i § 8 av riksdagsbibliotekets stadgar:
»Inköp bestämmes av styrelsen efter förslag av överbibliotekarien. Inköp,
som icke tåla uppskov, äger överbibliotekarien att mellan styrelsens
sammanträden företaga, börande sådana inköp, som mellan två sammanträden
ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor, vid styrelsens
nästa sammanträde anmälas.»
I stadgarnas § 17 angives vidare att det åligger överbibliotekarien att noggrant
följa utkommande litteratur för samlingarnas utvidgande och förkovrande.
I anslutning till dessa bestämmelser finnes anledning att ägna uppmärksamhet
åt två frågor, nämligen dels vem som bör besluta om inköp, dels
hur beredningen av inköpsärendena bör tillgå. Vad först angår beslutanderätten
vill kommittén framhålla, att den vid riksdagsbiblioteket nu tillämpade
ordningen i detta avseende är unik inom det svenska biblioteksväsendet;
det förekommer icke vid andra vetenskapliga bibliotek eller vid de större
folkbiblioteken, att biblioteksstyrelsen eller motsvarande organ tager befattning
med de enskilda inköpsärendena på det sätt som sker vid riksdagsbiblioteket.
Det kan enligt kommitténs mening icke rimligen krävas, att
styrelsens ledamöter skola ägna så mycken tid och så mycket arbete åt
granskningen av inköpsförslagen, som ansvaret för inköpsbesluten bör förutsätta.
Även om s. k. inköpssammanträden hållas relativt ofta, medför det
nuvarande systemet dock oundvikligen eu viss omgång. Olägenheterna härav
äro måhända normalt icke så framträdande men kunna komma till synes
exempelvis om möjlighet uppkommer att göra ett ekonomiskt fördelaktigt
eller eljest angeläget förvärv men möjligheten står öppen endast en mycket
kort tid. Det sagda talar enligt kommitténs mening för att beslutanderätten
i inköpsfrågor bör tillkomma överbibliotekarien, såsom fallet är vid andra
bibliotek. Särskilt väsentligt är emellertid att en dylik ordning skulle stämma
bättre överens med den allmänt rådande principen, att det är verkschefen,
som skall bära ansvaret för att den löpande verksamheten bedrives i enlighet
med utfärdade föreskrifter. En sådan förändring, som kommittén här
förordat, skulle icke betaga styrelsen inflytandet över accessionen. Styrelsen
— som givetvis fortlöpande bör erhålla redogörelse för inköpen — komme
alltjämt att äga möjlighet och skyldighet att ingripa, om accessionsverksamlieten
skulle visa tendenser att avvika från de för bibliotekets verksamhet
gällande allmänna riktlinjerna, liksom överbibliotekarien å sin sida skulle
kunna hänvända sig till styrelsen i tveksamma fall.
Kommittén föreslår alltså, alt beslutanderätten i inköpsärenden överföres
från styrelsen till överbibliotekarien.
48
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Upprättandet av inköpsförslagen jämte därför erforderliga förberedelser
(övervakning av bokhandels-, antikvariats- och auktionskataloger, recensionsavdelningar,
bibliografier etc.) har intill år 1956 ombesörjts av överbibliotekarien
personligen; beträffande den juridiska litteraturen har dock
en utomstående sakkunnig anlitats. Med sistnämnda undantag, som alltjämt
gäller, skötes ifrågavarande uppgift numera av förste bibliotekarien
under överbibliotekariens överinseende. Kommittén finner det vara mest
ändamålsenligt, att beredningen av inköpsärendena vid riksdagsbiblioteket,
liksom vid andra bibliotek, fördelas efter ämnesområden mellan ett flertal
personer med särskild sakkunskap inom respektive områden. Erfarenhetsmässigt
är det önskvärt, att dessa personer — vilka såsom referenter böra
för överbibliotekarien framlägga sina inköpsförslag — äro bibliotekstjänstemän.
Erfarenheten visar emellertid också, att det — särskilt inom ett bibliotek
med så förhållandevis fåtalig personal som riksdagsbiblioteket — är
svårt att finna för olika fack lämpade specialreferenter. I den mån så likväl
kan ske, böra referentuppgifterna anförtros åt bibliotekets egna tjänstemän,
att bestridas vid sidan av vederbörandes huvudbefattningar inom biblioteket.
Att den utbildning den enskilde tjänstemannen skaffat sig utnyttjas på detta
sätt synes vara värdefullt icke blott för biblioteket utan även för tjänstemannen
själv. Icke minst för att på längre sikt möjliggöra att accessionsarbetet
organiseras på nu föreslaget sätt är det givetvis angeläget, att man
vid nyrekrytering av tjänstemän till riksdagsbiblioteket söker förvärva samhällsvetenskapligt
utbildad arbetskraft, i den mån möjligheter därtill kunna
föreligga. Slutligen må tilläggas att anordningen med specialreferenter för
att ge största möjliga effekt förutsätter ett gott personligt samarbete direkt
mellan de olika bibliotekens referenter.
För den tekniska behandlingen av inköpsförslagen bör överbibliotekarien
disponera en assistent i lönegraden Ca 15. Assistenten bör även biträda överbibliotekarien
med arbete (förande av kartotek etc.) avseende bibliotekets
bytesförbindelser, vilka förutsättas skola liksom hittills handläggas av
honom.
Sekretariatet. I förste bibliotekariens åligganden ingår f. n. att handhava
personalärenden (föra tjänstematrikeln, redovisa semestrar och andra ledigheter,
uppgöra PM till avlöningslistor, ordna övertidstjänstgöringen vid
kvälls- och nattplena m. m.). Det är här fråga om arbetsuppgifter av sådan
art, att de — i betraktande av de kompetenskrav som gälla för förstebibliotekarietjänsten
och den lönegrad i vilken denna är placerad — under inga
omständigheter böra vara förenade med nämnda tjänst. Göromålen i fråga
böra lämpligen fullgöras av den nyss omnämnda assistenten. Självfallet skola
ifrågakommande beslut i personalärenden fattas av överbibliotekarien, i den
mån beslutanderätten icke tillkommer styrelsen. I sekretariatet bör förutom
assistenten ingå ett biblioteksbiträde i 11 lönegraden för renskriftsarbeten,
katalogkortskopiering för den nedannämnda sektionen för inre tjänst samt
biträde i mån av behov åt assistenten.
Sektionerna för yttre och inre tjänst. För erhållande av en fastare organisation
än den nuvarande synes biblioteket — med undantag av sekretariatet
och expeditionsvaktspersonalen — böra indelas i endast två sektioner, eu
för yttre och en för inre tjänst. Den förra bör omfatta skötseln av låneexpeditionen
med lokal och interurban bokutlåning samt skötsel och övervakning
av referensbiblioteket, läsesalar och läsrum. Då omfattningen av detta
arbete minskar under riksdagsferierna och riksdagens höstsession, bör sek
-
Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957
49
tionens personal tidvis i viss utsträckning kunna vara sysselsatt med speciella
bibliografiska arbeten, t. ex. »Förteckning över statliga utredningar».
Även upplysningstjänsten bör anslutas till sektionen för yttre tjänst; sasom
förut uttalats bör den emellertid icke f. n. anses tillhöra bibliotekets ordinarie
organisation, och vid beräkningen av sektionens personalbehov tager
kommittén icke hänsyn till upplysningstjänsten i vidare man än att foreståndarskapet
för densamma vid dess nuvarande omfattning förutsattes
kunna bestridas av en tjänsteman inom sektionen. Det är icke möjligt att
nu bedöma vilka krav på personal, som upplysningstjänsten i framtiden kan
komma att ställa. Om det framdeles, sedan ytterligare erfarenheter vunnits
rörande denna verksamhetsgren, skulle visa sig att densamma icke kan
bedrivas inom den för biblioteket beräknade personalramen, torde styrelsen
få upptaga frågan om erforderlig förstärkning till prövning och göra de
framställningar, som därvid kunna befinnas påkallade. Sektionen för
yttre tjänst bör stå under ledning av förste bibliotekarien (tillika ställföreträdare
för överbibliotekarien) samt i övrigt omfatta en bibliotekarie i lönegraden
Ca eller Ce 27 och en amanuens.
Till sektionen för inre tjänst bör föras katalogiseringsarbetet, utgivningen
av en på grundval av katalogiseringen redigerad nyföryärvsförteckmng,
bindningstjänsten samt överinseendet över bokmagasinen. För sektionschefen
bör enligt kommitténs mening avses en bibliotekarietjänst i Ca 29. I övrigt
uppskattar kommittén personalbehovet till en bibliotekarie i Ca eller Ce 27,
en biblioteksassistent ilo och ett biblioteksbiträde i 13 lönegraden samt
i avvaktan på att ställning tages till frågan om riksdagsbibliotekets anslutning
till centralkatalogiseringen— en amanuens.
Av de båda bibliotekarietjänster, som här ovan föreslagits skola hantoras
till Ca eller Ce 27, synes eu böra vara ordinarie och den andra extra ordinarie.
Expeditionsvaktspersonalen. Det förefaller kommittén vara möjligt att
minska antalet expeditionsvakter med en. Denna minskning bör komma till
stånd, även om — såvitt nu kan förutses — det tidvis kan visa sig behövligt
att något öka uttaget av övertid. ,
Kommittén har i inledningen till detta betänkande omnämnt det förslag
om högre lönegradsplacering för förste expeditionsvakten, som väcktes i
motion vid 1954 års riksdag. Yrkandet, som avsåg placering i 15 lönegraden,
tillstyrktes av biblioteksstyrelsen. Fullmäktige i riksgäldskontoret uttalade
i sitt yttrande bl. a., att å tjänsteinnehavaren faktiskt kommit att — vid
sidan av hans åligganden som förste expeditionsvakt i viss utsträckning
läggas göromål, som eljest pläga åvila bibliotekspersonal. I avvaktan på
översyn av riksdagsbibliotekets personalorganisation syntes den dåvarande
(och nuvarande) innehavaren av tjänsten skäligen kunna tillerkännas en
löneförhöjning, förslagsvis i form av förordnande med vikariatslön i 13 lönegraden.
Lönenämnden för riksdagens verk anslöt sig till detta förslag, mot
vilket icke heller bankoutskottet hade någon erinran. I anslutning härtill
har förste expeditionsvakten från och med den 1 juli 1954 tilldelats vikanatslöneförordnande
i 13 lönegraden.
Enligt från riksdagsbiblioteket erhållna uppgifter åligger del förste expedilionsvakten:
a)
all handhava förrådet av skrivmaterialier och andra löibiukningsarliklar;
b)
att avsända, mottaga och sortera bibliotekets bytestryck;
■1 Bihani) till riksdagens protokoll It)57. 8 sand. Nr 35
50
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
c) att ombesörja distributionen av bibliotekets publikationer och föra
distributions- och leveranslistor;
d) att granska räkningar rörande materialanskaffningar;
e) att planera, övervaka och deltaga i omflyttningar av boksamlingarna;
f) att svara för fördelningen av löpande riksdagstryck och officiellt tryck
inom biblioteket, utskottslokaler, kamrar, kanslier och klubbrum.
Första expeditionsvakten utför dessutom i den utsträckning hans övriga
sysslor det medgiva diverse bokbinderiarbeten.
Kommittén har vid övervägande av förevarande lönespörsmål funnit en
högre lönegradsplacering än den nuvarande vara motiverad. Härvid har
kommittén beaktat — förutom de nyss angivna arbetsuppgifterna — att åt
förste expeditionsvakten är anförtrodd den kvalificerade uppgiften att leda
framtagningsarbetet. Det förut omnämnda motionsyrkandet om tjänstens
placering i 15 lönegraden anser sig kommittén dock, med hänsyn till lönesättningen
för liknande tjänster inom statsförvaltningen i övrigt, icke kunna
tillstyrka. Kommittén föreslår att tjänsten hänföres till lönegraden Ca 14 med
tjänstebenämningen expeditionsförman.
I kapitlet »Kostnadsfrågor» framlägger kommittén vissa synpunkter på
de förenämnda bokbinderiarbetena i bibliotekets egen regi.
Vid bifall till vad kommittén nu föreslagit skulle följande tjänster komma
att vara erforderliga vid riksdagsbiblioteket.
Antal Tjänstebenämning
1 överbibliotekarie ........
1 förste bibliotekarie ......
I bibliotekarie............
1 » .............
1 » ............
II amanuens ..............
1 biblioteksassistent........
1 » ........
1 expeditionsförman .......
1 biblioteksbiträde .........
1 » .........
1 expeditionsvakt ..........
1 » .........
S:a 131/24
Lönegrad
Ca 37
Ca 31
Ca 29
Ca 27
Ce 27
enligt bestämmelserna om
reglerad befordringsgång
Ca |
15 |
||
Ce |
eller |
eg |
15 |
Ca |
14 |
||
Ca |
13 |
||
Ce |
eller |
eg |
ll1 2 |
Ca |
103 |
||
Ce |
eller |
eg |
103 |
Sammanfattningsvis innebära förslagen
att en bibliotekarietjänst uppflyttas från Ca 27 till Ca 29 och en tjänst
för förste expeditionsvakt utbytes mot tjänst för expeditionsförman i Ca 14,
att en tjänst för biblioteksassistent i Ce 15 och en tjänst för biblioteksbiträde
i Ce 13 ordinariesättas samt
att en bibliotekarietjänst i Ce 27, två amanuenstjänster (övergångsvis dock
endast en sådant tjänst) och en expeditionsvakttjänst i Cg 4 utgå.
1 Så länge riksdagsbiblioteket icke är anslutet till en centralkatalogisering dock 2.
2 Med halvtidstjänstgöring.
s Lönegradsplaceringen kan komma att påverkas av 1956 års löneberednings arbete.
4 övergångsvis IP/2 (se not 1).
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
51
I fråga om de tjänster för bibliotekarie och amanuenser, som sålunda
skulle utgå, anser kommittén skäligt att de nuvarande innehavarna t. v. få
bibehållas vid sin anställning och att tjänsterna alltså förklaras skola indragas
först vid uppkommande vakanser. De övertaliga tjänstemännen synas
lämpligen kunna utnyttjas för upplysningstjänsten och för bibliografiska
arbetsuppgifter, däribland det fortlöpande förtecknandet av kommittébetänkanden.
Specialmotivering
till det föreslagna reglementet för
riksdagsbiblioteket
Eu omarbetning av stadgarna för riksdagsbiblioteket har för kommittén
framstått såsom påkallad icke endast med hänsyn till de förslag i skilda
hänseenden, som kommittén framlagt i det föregående, utan också för att
åstadkomma en allmän modernisering — stadgarna fastställdes som tidigare
nämnts år 1918 och ha sedan dess endast undergått partiella ändringar vid
skilda tillfällen, senast år 1950. Kommittén har ansett lämpligt att utforma
sitt förslag icke såsom ändringar i de nuvarande stadgarna utan såsom en
helt ny författning. Denna bör, i likhet med vad som gäller beträffande
motsvarande författningar för vissa andra riksdagens verk, benämnas reglemente.
Vid utarbetandet av reglementet bär kommittén haft att taga hänsyn till
att eu allmän verksstadga numera finnes utfärdad (SFS 1955:3). Denna
innehåller främst sådana allmänna bestämmelser rörande exempelvis arbets-
och mottagningstid, semester och annan ledighet, åtal och disciplinär
bestraffning, som tidigare plägat likalydande intagas i de olika ämbetsverkens
instruktioner. I instruktionen för ett ämbetsverk, beträffande vilket
verksstadgan förklaras skola tillämpas, behöver alltså endast intagas sådana
föreskrifter, som hänföra sig till de för verket speciella arbetsuppgifterna
o. d. Denna gruppering av författningsmaterialet, som tillämpats då under
senare tid nya instruktioner utfärdats för Kungl. Maj:t underställda myndigheter,
synes emellertid kommittén icke vara lämplig för riksdagsbibliotekets
vidkommande. Detta beror främst på att verksstadgan är utformad med
hänsyn till organisations- och lydnadsförhållandena inom den Kungl. Maj:t
underställda delen av statsförvaltningen, vilka icke oväsentligt avvika från
motsvarande förhållanden i fråga om riksdagens verk.
Kommittén har därför i stället valt att i reglementet inarbeta — med erforderliga
modifikationer — de delar av verksstadgans innehåll, som enligt
kommitténs mening böra ha sin plats i reglementet, vilket förutsättes skola
fastställas av riksdagen. Vissa andra bestämmelser i verksstadgan böra visserligen
i sak göras tillämpliga på riksdagsbiblioteket men avhandla frågor
av sådan art, att de böra regleras i en av styrelsen utfärdad arbetsordning.
Vilka frågor det här gäller återkommer kommittén till i det följande.
I samband härmed får kommittén erinra om att fullmäktige i riksgäldskontoret
i skrivelse den 12 januari 1956 till delegerade för riksdagens verk
framhållit, att de bestämmelser rörande åtal och disciplinär bestraffning,
som innehållas i riksgäldskontorets reglemente, icke överensstämma med
motsvarande bestämmelser i allmänna verksstadgan. Fullmäktige ha förklarat
sig finna det önskvärt, att i berörda hänseende komma alt gälla
likartade bestämmelser för riksdagens verk som för statsförvaltningen
52
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
övrigt samt hemställt att delegerade ville upptaga frågan därom till prövning
och vidtaga de åtgärder, som kunna finnas påkallade. Kommittén
delar den uppfattning, åt vilken fullmäktige sålunda givit uttryck, och har
i sitt reglementsförslag (§§ 23—26) upptagit bestämmelser om åtal och
disciplinär bestraffning, vilka utformats med 22, 23, 25 och 26 §§ verksstadgan
som förebild. Kommittén vill emellertid framhålla, att även beträffande
andra ämnen än de nu berörda synes föreligga behov av eu omarbetning
av de för riksdagens verk gällande bestämmelserna i syfte att nå överensstämmelse
med verksstadgan. I sådant hänseende vill kommittén nämna
ansökningstiden vid tjänstetillsättning och besvärstiden. Vad ansökningstiden
beträffar, har kommittén i sitt förslag till reglemente (§ 18) angivit
denna till den inom statsförvaltningen allmänt tillämpade perioden tre
veckor i stället för vid riksdagsbiblioteket nu gällande minst fjorton dagar.
Vad åter angår besvärstiden, har kommittén funnit frågan härom vara
relativt komplicerad på grund av den speciella anordning, som förekommer
vid såväl riksdagsbiblioteket som andra riksdagens verk och som innebär,
att en besyärstid av fjorton dagar föregås av en lika lång tid för anmälan
av missnöje. Kommittén har därför ansett sig böra förutsätta, att delegerade
upptaga frågan om besvärstiden till övervägande beträffande alla riksdagens
verk i ett sammanhang. I enlighet härmed ha bestämmelserna om
besvär i de nuvarande stadgarna för riksdagsbiblioteket med allenast formella
justeringar intagits i reglementsförslaget (§§ 27—28).
Kommittén övergår nu till att kommentera sitt författningsförslag.
§ 1. Paragrafen överensstämmer med § 1 i stadgarna. — Till »bibliotekets
lokaler» äro givetvis att hänföra de utrymmen, som biblioteket kommer
att disponera i den av kommittén föreslagna depåbyggnaden.
§ 2. Beträffande denna paragraf — som avhandlar samma spörsmål
som stadgarnas § 2 —-får kommittén hänvisa till vad som anförts under
rubriken »Tillträdes- och lånerätten». I övrigt må här nämnas, att orden
»och sakkunniga» i stadgarna ansetts böra utgå med hänsyn till den definition
av begreppet kommitté, som lämnas i 1 § kommittékungörelsen.
§ 3. De två första styckena motsvara stadgarnas § 3 samt 5 § verksstadgan.
Tredje stycket har sin motsvarighet i stadgarnas § 18, första meningen.
§ I fråga om ersättning till suppleant i riksdagsbibliotekets styrelse
gäller nu (§ 4 i stadgarna) att suppleant, som vid förfall för ledamot inkallas
till deltagande i sammanträde, äger åtnjuta ersättning med 50 kronor för
sammanträdesdag, om han är suppleant för ordföranden, och eljest med
25 kronor. Kommittén föreslår två ändringar i dessa bestämmelser. Ersättning
bör enligt kommitténs mening kunna utgå till suppleant, som av
särskilda skäl kallas till sammanträde. Arvodet till suppleant bör utgå med
samma belopp, oavsett om vederbörande är suppleant för ordföranden eller
för annan ledamot; det må framhållas, att ordföranden åtnjuter samma
årsarvode som övriga ledamöter. Kommittén har upptagit det lägre beloppet,
25 kronor, men vill framhålla, att kommittén icke tagit ställning till frågan
om vilken arvodesnivå som bör gälla, vare sig i fråga om dagarvodet eller
årsarvodet.
§ 5 innebär ingen förändring i förhållandet till § 5 i stadgarna.
§ G. Innehållet i denna paragraf utgör resultatet av en bearbetning med
hänsyn till riksdagsbibliotekets särskilda arbetsuppgifter av 2 § Verksstadgan.
§ 7. Paragrafen motsvarar i huvudsak 7 § verksstadgan.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
53
§ 8. Paragrafen är utformad med 8 § verksstadgan som förebild. Under
hänvisning till vad som anförts i inledningen till detta kapitel får kommittén
här anmäla, att i arbetsordningen synas böra intagas, bl. a. bestämmelser
i de ämnen som behandlas i 6 § 1 och 2 mom., 12 § och 21 § verksstadgan
— varvid förutsättes att en nära anslutning till verksstadgan kommer att
eftersträvas — samt i stadgarnas § 17.
§ 9. Paragrafen är avsedd att ersätta stadgarnas § 6. I första stycket
föreslås den ändringen, att ordet befattningshavare utbytes mot det numera
brukliga »tjänsteman». Sistnämnda uttryck förekommer nu i andra stycket
men synes där — i enlighet med en äldre terminologi — åsyfta personal
i bibliotekariekarriären till skillnad från biträdes- och vaktpersonal. Ordet
har i kommitténs förslag utbytts mot »amanuens».
De i andra stycket under b) angivna alternativa kompetenskraven (licen
tiatexamen inom filosofiska eller juridiska fakulteten eller ock magistereller
kandidatexamen inom vardera av dessa fakulteter) äro — med något
avvikande formuleringar — stadgade även för motsvarande anställning vid
Ivungl. biblioteket och universitetsbiblioteken samt för anställning som bibliotekarie
vid stifts- och landsbiblioteken i Linköping och Skara. Enligt
vad kommittén inhämtat, anställas emellertid numera i praktiken icke några
»dubbelkandidater». I de år 1953 utfärdade instruktionerna för stifts- och
landsbiblioteken i Västerås och Växjö kräves för anställning som bibliotekarie
licentiatexamen, utan alternativet med dubbla lägre examina. Kommittén
har därför funnit sig böra föreslå, att i förevarande paragraf sistnämnda
alternativ utgår. Om det i något särskilt fall skulle befinnas önskvärt
att eftergiva kravet på licentiatexamen, torde biblioteksstyrelsen få göra
framställning om dispens för vederbörande. I författningsförslaget förutsattes
att dyiik fråga skall avgöras av delegerade för riksdagens verk.
I sista stycket ha orden »statligt, större bibliotek» utbytts mot »större,
vetenskapligt bibliotek».
§ 10. Kommittén har i sitt förslag till avfattning av denna paragraf
(jfr stadgarnas § 7) velat ge uttryck åt de principer beträffande anskaffningspolitiken,
som angivits i ett föregående avsnitt. Av förslaget framgår
att bibliotekets karaktär av parlaments- och förvaltningsbibliotek skall i
första hand vara bestämmande för inriktningen av bibliotekets accession
och sätta gränserna för denna inom de olika litteraturområdena. I enlighet
med vad kommittén förut anfört om genomförandet av en planmässig arbetsfördelning
mellan de statliga biblioteken bör emellertid inom vissa områden
eftersträvas en större fullständighet — till gagn för forskningen —
än riksdagens och förvaltningens behov skulle kräva. Inom vilka områden
riksdagsbiblioteket sålunda bör utvecklas till ett specialbibliotek är eu fråga,
som kan besvaras först efter den av kommittén förutsatta inventeringen
och efter därpå grundade överväganden. Kommittén har emellertid preliminärt
angivit områdena statskunskap och juridik.
Att de i paragrafens nuvarande lydelse använda ämbetsbeteckningarna
i förslaget ersalts med »rätts- och samhällsvetenskap» innebär endast en
anpassning till allmänt brukad terminologi. Med samhällsvetenskap avser
kommittén statskunskap, nationalekonomi, statistik, företagsekonomi, sociologi,
ekonomisk historia och kulturgeografi.
§ 11. Paragrafen motsvarar §§ 8—10 i stadgarna. Ilär ha alltså sammanförts
bestämmelserna om inköp, utbyte och gallring av litteratur. Att beslut
om inköp skola fattas av överbibliotekarien har kommittén utförligt
54
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
motiverat i kapitlet »Organisation och personalfrågor». I förslaget har
tillagts en föreskrift om att vid avgörandet av fråga om inköp skall beaktas,
huruvida till inköp föreslaget mera dyrbart arbete ingår i annat i huvudstaden
beläget offentligt bibliotek och, därest så är fallet, huruvida behov
likväl kan anses töreligga av arbetets förvärvande. Även sådan anskaffning,
som sker genom byte, synes böra beslutas av överbibliotekarien. Detsamma
gäller beträffande utgallringen av obehövliga dubletter. I övrigt har kommittén
dock ansett övervägande skäl tala för att styrelsens godkännande
skall inhämtas innan utgallring sker.
Kommittén törutsätter såsom självfallet, att bytesverksamheten bedrives
på sådant sätt att å ena sidan biblioteket därigenom berikas med litteratur,
som är av intresse med hänsyn till dess uppgifter, men att å andra sidan
samlingarna icke belastas med umbärliga arbeten.
Kommittén har i kapitlet »Lokalfrågan» givit uttryck för sin uppfattning,
att man bör tillvarataga alla möjligheter till eu sådan systematisk och successiv
gallring av samlingarna, som kan ske utan men för bibliotekets uppgifter
såsom förvaltnings- och forskningsbibliotek. Att gallring bör ske
icke blott av nytillkommande litteratur utan även av redan förefintliga
bestånd, har markerats genom den ändrade formuleringen i paragrafens slut.
§ 72. Paragrafen motsvarar § It i stadgarna. Förkortningen av första
stycket har sin grund däri, att kommittén ansett det vara överflödigt att
reglementet — som fastställes av riksdagen — skall i detalj reglera vilka
slags kataloger som skola föras. Detta är en teknisk fråga, vars''avgörande
bör kunna överlåtas åt styrelsen.
§ 13 motsvarar helt stadgarnas § 12.
§ 14. Stadgarnas § 13 anger bl. a. i detalj mellan vilka klockslag bibliotekets
lokaler skola hållas öppna, dels då riksdagssessionen pågår och dels
mellan sessionerna. I reglementet synes emellertid tiderna för bibliotekets
öppethållande icke behöva regleras i vidare mån än att det fastslås, att samlingarna
skola vara tillgängliga varje söckendag (utom vid sådana tillfällen
som avses i andra stycket) samt att de alltid skola vara tillgängliga under
pågående plenum. På styrelsen bör få ankomma att bestämma de dagliga
expeditionstiderna. Ehuru kommittén alltsa icke ansett sig böra framlägga
några förslag i nämnda hänseende, må här nämnas ett par frågor, som i
detta sammanhang diskuterats inom kommittén. Det har framhållits, att
expeditionstiden enligt hittillsvarande ordning tager sin början senare än
vid jämförliga bibliotek och inom den administrativa förvaltningen. Riksdagsbibliotekets
expedition öppnas salunda först kl. 10. Eu anpassning till
verkens och de övriga bibliotekens förhållanden i detta hänseende synes
bora övervägas. Vidare har ifrågasatts om det icke skulle vara till fördel
särskilt för kategorien forskare, att biblioteket sommartid hölles öppet åtminstone
ett par kvällar i veckan i stället för att, såsom nu. varje dag stängas
kl. 17. Kommittén har icke närmare undersökt de ekonomiska konsekvenserna
men anser det önskvärt, att här berörda spörsmål upptagas till prövning
av riksdagsbibliotekets styrelse.
Kommittén har inhämtat, att under tid då biblioteket hålles stängt för
städning — fem å sex vardagar årligen vid jul, påsk och midsommar_all
personal utom förste expeditionsvakten plägar åtnjuta ledighet med full lön.
Enligt uppgift tillämpas en dylik ordning även vid vissa andra statliga bibliotek
samt vid riksarkivet. Kommittén anser för sin del, att det bör vara
möjligt att förlägga städningen till sådana tider, att biblioteket icke behöver
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
55
hållas stängt. Skulle emellertid detta i undantagsfall vara påkallat, bör
motsvarande tid inarbetas av personalen.
§ 15 motsvarar § 14 i stadgarna endast med de undantagen, att en i sistnämnda
författningsrum nu förekommande hänvisning borttagits (jfr motiveringen
ovan till § 12) samt att en förkortning av andra stycket ansetts utan
olägenhet kunna företagas.
§ 16 (jfr stadgarnas § 15). Vad här sägs om företrädesrätt för vissa låntagare
är en konsekvens av vad kommittén tidigare anfört under rubriken
»Tillträdes- och lånerätten». Erinras må att enligt universitetsbibliotekens
reglementen gäller en på likartat sätt konstruerad företrädesrätt för akademiska
lärare.
§ 17. Termen »reglemente» i stadgarnas § 16 har här ersatts med det
mera allmänt hållna uttrycket »närmare bestämmelser».
§ 18. Förevarande bestämmelser om tjänstetillsättning ha sin motsvarighet
i stadgarnas § 20, utom såvitt avser tredje och femte styckena, vilkas
sakliga innehåll kommittén hämtat från 15 och 16 §§ verksstadgan. Den i
andra stycket omtalade ansökningstiden har dock, såsom i det föregående
omnämnts, ansetts böra ändras från nuvarande »minst fjorton dagar» till
tre veckor.
§§ 19—22 motsvara i stort sett vad som f. n. gäller enligt §§ 21—23 i
stadgarna; vid de nya paragrafernas utformning har dock även innehållet
i 17—20 §§ verksstadgan beaktats.
§§ 23—26. Bestämmelserna avhandla samma ämnesområde som stadgarnas
§ 24 (se även § 26, första meningen). Kommittén hänvisar till vad som
anförts i detta kapitel.
§§ 27 och 28 överensstämma med §§ 25 och 26 i stadgarna utom såtillvida,
att första meningen i § 26 samt slutorden i samma paragraf utgått.
Första meningen har dock fått sin sakliga motsvarighet i den nya § 24, sista
stycket. Slutorden äro obehövliga. I övrigt hänvisas till vad som anförts i
inledningen till detta kapitel.
övergångsbestämmelsen avser att bibehålla verkningarna av en nu gällande
övergångsbestämmmelse, som tillkom i samband med viss år 1949 (se
bankoutskottets utlåtande nr 42) vidtagen ändring i stadgarnas dåvarande
§ 21.
Kostnadsfrågor
För riksdagsbibliotekets verksamhet anvisas årligen ett förslagsanslag
till avlöningar, ett förslagsanslag till omkostnader samt ett reservationsanslag
till bokinköp och bokbindning. Under dessa tre anslag anvisade belopp,
verkställda nettoutgifter och uppkomna behållningar för de senaste
budgetåren redovisas i följande sammanställning.
1951/52 |
1952/53 |
1953/54 |
|||||||
Anslag |
Netto- utgift |
Reser- vation |
Anslag |
Nello- utgift |
Reser- vation |
Anslag |
Netto- utgift |
Reser- vation |
|
Avlöningar . . . . |
183 000 |
197 932 |
— |
210 000 |
230 524 |
— |
240 000 |
252 767 |
— |
Omkostnader . . |
20 000 |
18 617 |
— |
20 000 |
27 565 |
— |
30 000 |
29 716 |
— |
Bokinköp och |
60 000 |
56 643 |
3 357 |
70 000 |
53 156 |
20 201 |
100 000 |
83 460 |
36 735 |
56
Rankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
1954/55 |
1955/56 |
1956/57 |
|||||
Anslag |
Netto- utgift |
Reser- vation |
Anslag |
Netto- utgift |
Reser- vation |
Anslag |
|
Avlöningar .... |
240 000 |
250 331 |
— |
277 000 |
278 117 |
— |
294 000 |
Omkostnader . . |
30 000 |
41 667 |
- |
30 000 |
25 277 |
— |
30 000 |
Bokinköp och |
100 000 |
126 917 |
9 818 |
100 000 |
106 482 |
3 337 |
100 000 |
Vissa av de förslag, som framlagts i det föregående, äro av sådan principiell
och långsiktig natur, att det svårligen låter sig göra att nu framlägga
några beräkningar rörande den inverkan förslagens genomförande kan beräknas
komma att få på riksdagsbibliotekets anslag. Det är exempelvis icke
möjligt att precisera anslagsbehovet för bokinköp och bokbindning, innan
de i kapitlet »Förvärvspolitiken m. in.» förutsatta undersökningarna verkställts
och resulterat i närmare riktlinjer för bibliotekets anskaffningsverksamhet.
Kommittén har därför i huvudsak måst avstå från att framlägga
preciserade kostnadsberäkningar. Däremot har kommittén funnit anledning
att i detta kapitel mera allmänt avhandla vissa frågor rörande de tre för
bibliotekets verksamhet utgående anslagen.
Avlöning sanslaget. Såsom framgår av kapitlet »Organisation och personalfrågor»
föreslår kommittén, att personaluppsättningen på längre sikt
minskas med en bibliotekarie i Ce 27, två amanuenser i reglerad befordringsgång
och en expeditionsvakt i Cg 4. Räknat efter lägsta löneklass och
beträffande amanuenserna efter lönegrad Ce 25 kommer detta förslag att
medföra eu kostnadsminskning av, vid 1956 års lönenivå, 64 620 kronor.
Å andra sidan föreslås uppflyttning av en bibliotekarietjänst från Ca 27 till
Ca 29 och utbyte av en vikariatslön i Ca 13 mot tjänst för expeditionsförman
i Ca 14. Uppflyttningarna kunna beräknas medföra en sammanlagd kostnadsökning
av i runt tal 1 500 kronor, varför nettoresultatet av kommitténs
förslag i förevarande delar kan förväntas bli en kostnadsminskning för löner
av omkring 63 500 kronor. Även om indragningen av en expeditionsvaktstjänst
skulle komma att medföra ett något ökat övertidsuttag och detta måhända
i sin tur skulle behöva i viss mån kompenseras genom kontant övertidsersättning
— något som icke nu kan bedömas — torde den angivna siffran
icke mera nämnvärt påverkas därav.
De förändringar i medelsbehovet, som för budgetåret 1957/58 kunna
komma att föranledas av ett bifall till kommitténs förslag, torde böra beaktas
vid beräknandet av bibliotekets avlöningsanslag för nämnda budgetår.
Den under avlöningsanslaget upptagna posten till avlöningar till ickeordinariepersonal
är förslagsvis beräknad. Huvudregeln är emellertid, att
dylik anslagspost uppföres obetecknad. I de undantagsfall, då posten uppföres
såsom förslagsvis beräknad, plägar medelsförbrukningen vara reglerad
genom ett förbud för myndigheten att inrätta tjänster utöver dem, som
upptagits i fastställd personalförteckning, eller ock ställas medlen till förfogande
med föreskrift att anslagsposten icke må överskridas utan Kungl.
Maj:ts medgivande. Sistnämnda anordning tillämpas beträffande universiteten
i Uppsala och Lund, från vilkas avlöningsanslag universitetsbibliotekens
löner bestridas. Kungl. bibliotekets anslagspost till icke-ordinarie per
-
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
57
sonal är obetecknad. Såvitt kommittén kan finna, kunna icke för riksdagsbibliotekets
vidkommande åberopas några skäl mot att övergå till den i
förevarande hänseende normala ordningen. Kommittén föreslår därför, att
i samband med ställningstagandet till de i detta betänkande framlagda organisationsförslagen
bibliotekets anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie
personal uppföres obetecknad fr. o. m. budgetåret 1957/58.
Beträffande omkostnadsanslaget finner kommittén icke anledning att göra
några särskilda uttalanden.
Anslaget till bokinköp och bokbindning. Kommittén har genom en för
ändamålet tillkallad expert, bibliotekarien S. G. Lindberg, låtit verkställa
en särskild utredning rörande riksdagsbibliotekets bokvård och bokbindning.
Resultaten ha av Lindberg redovisats i eu promemoria med synpunkter
på planeringen av inbindningsprogrammet, registreringen av bindfärdig
litteratur, den tid som bör åtgå för bindning, kontrollen av det bundna samt
val av olika bandtyper. I sistnämnda sammanhang har Lindberg berört den
framställning av visst slag av bokband, som bedrives inom riksdagsbiblioteket
av förste expeditionsvakten. Kommittén avser att i samband med avlämnandet
av detta betänkande överlämna nämnda promemoria direkt till
riksdagsbibliotekets styrelse, varefter det torde få ankomma på styrelsen
att pröva vilka åtgärder som kunna böra vidtagas på grundval av promemorian.
Kommittén finner det önskvärt, att styrelsen därvid noggrant omprövar
frågan, huruvida den nyssnämnda bindningsverksamlieten i bibliotekets
egen regi bör fortsätta. Med hänsyn till förste expeditionsvaktens övriga
åligganden kan han icke — och bör enligt kommitténs mening icke heller —
mera regelbundet ägna sig åt bokbindningen. Ln verksamhet av denna art,
som endast bedrives sporadiskt, kan emellertid knappast medföra några
ekonomiska fördelar eller över huvud taget vara rationell. Det bör också
observeras, att visst lokalutrymme belägges genom verksamheten i fråga.
Från nu angivna synpunkter kan det enligt kommitténs mening med fog
ifrågasättas, om icke bindningsverksamheten i egen regi borde avvecklas.
De boksamlingar, som förvaras i andra lokaler (utskotten m. m.) inom
riksdagshuset än de egentliga bibliotekslokalerna, räknas såväl enligt de
nuvarande stadgarna som enligt det föreslagna reglementet till bibliotekets
samlingar. Accessionen och bindningen ombesörjes också av biblioteket men
bekostas av förslagsanslaget Riksdagen: Övriga omkostnader. Enligt kommitténs
mening böra ifrågavarande kostnader i stället belasta riksdagsbibliotekets
anslag till bokinköp och bokbindning. Kommittén föreslår, att en
överflyttning i enlighet härmed sker vid anslagsberäkningarna för budgetåret
1957/58. De kostnader det här gäller ha under budgetåren 1953/56 uppgått
till, i runda tal, 11 700, 8 600 respektive 16 200 kronor. Med hänsyn
härtill synes det belopp, varmed bokinköpsanslaget bär ökas på bekostnad
av anslaget Riksdagen: Övriga omkostnader, lämpligen böra bestämmas
till 12 000 kronor.
Slutligen får kommittén erinra om vad som i kapitlet »Lokalfrågan» anförts
rörande finansieringen av det där framlagda depåprojektet samt om de
kostnadsberäkningar för samma projekt, som innehållas i bil. 4.
58
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
Reservation av herr Håstad
Kommitténs majoritet har föreslagit att inköp av ny litteratur skall beslutas
enbart av överbibliotekarien och att styrelsens befattning med nyförvärvsverksamheten
skall inskränkas till en efterkontroll av inköpslistorna.
Såsom främsta motiv härför har majoriteten i huvudsak anfört dels att
detta system praktiseras vid alla större jämförliga bibliotek, dels att vägen
över styrelsen kan leda till försening av nyinköpen.
Enligt min mening har den nuvarande ordningen fungerat på det hela
taget mycket tillfredsställande. Då riksdagsbiblioteket intar eu särställning
inom vårt biblioteks väsen, torde inte något större avseende behöva fästas
vid arbetsordningen i andra bibliotek. Alldeles oavsett att inköpen vid de
större universitetsbiblioteken faktiskt torde avgöras efter mer eller mindre
ingående och kollegiala överläggningar mellan bibliotekschefen och avdelningschefer,
bör stor vikt tillmätas det förhållandet att beslutanderätten
vid riksdagens verk genomgående tillkommer styrelserna i viktigare frågor.
Ej blott i riksdagsbiblioteket utan även i riksbanken och i riksgäldskonloret
skola alla viktigare beslut fattas av styrelsen respektive fullmäktige.
Ett frångående av detta system i fråga om riksdagsbiblioteket torde enligt
min mening inte böra ifrågakomma annat än om synnerligen trängande
skäl föreligga. Några sådana har kommitténs majoritet ej anfört. Det måste
för övrigt vara naturligt att Ivungl. Maj:t och riksdagen, som tillsätta styrelsen
och som ha det allra största direkta intresse av att ha en hand över
riksdagsbibliotekets förvärvsverksamhet — Kungl. Maj:t representerar härvid
förvaltningen och kommittéväsendet — redan på ett förberedande stadium
kunna öva inflytande över inköpspolitiken.
Härtill kommer att kommitténs majoritet enligt min mening i mycket hög
grad överdrivit fördelarna av en övergång till ett system, enligt vilket överbibliotekarien
får bestämmanderätten över inköpen. Redan nu äger överbibliotekarien
rätt att utan styrelsens hörande företa inköp intill ett belopp
av 500 kronor i de fall, då ett omedelbart förvärv uppenbart är önskvärt;
något hinder att om så skulle erfordras höja denna siffra till exempelvis
1 000 kronor föreligger inte. Vidare föranleder det nuvarande systemet inte
något avsevärdare uppskov med inköp. Systemet fungerar för närvarande
på det sättet, att överbibliotekarien tillställer styrelsens medlemmar med
lämpliga mellanrum listor på böcker som föreslås till inköp. Styrelseledamöterna
sända dessa listor tillbaka till överbibliotekarien med anteckningar i
kanten, om de hysa tveksamhet beträffande någon viss bok eller önska upplysningar
om denna. Överbibliotekarien verkställer därefter inköp av alla
de böcker, beträffande vilka någon sådan anteckning inte gjorts. Normalt
göres kanske en sådan anteckning för blott var tjugufemte bok. Vid nästa
styrelsesammanträde fattas beslut i de tveksamma fallen. Ofta rör det sig
i dessa dock om viktiga principfrågor, till exempel om eu viss serie skall
inköpas eller om biblioteket skall utvidga sitt bokbestånd till något nytt
område eller om eu mycket dyrbar bok nödvändigtvis bör finnas även i
riksdagsbiblioteket. Såvitt jag bär mig bekant har den nuvarande överbibliotekarien
den bestämda uppfattningen, att det nuvarande systemet fungerat
väl och att han själv funnit det mycket värdefullt alt redan på ett förberedande
stadium kunna diskutera tveksamma fall. Det bör tilläggas, att
styrelsen på detta sätt aldrig behöver desavouera överbibliotekarien; det
system, som kommitténs majoritet nu föreslår, kan däremot leda till att
styrelsen efteråt ser sig nödsakad att ogilla överbibliotekariens inköp, något
som kan framkalla irritation eller konflikter.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
59
Enligl min mening måste det väsentligaste vara när det gäller riksdagsbiblioteket
att riksdagen genom styrelsen äger den absoluta bestämmanderätten
över bibliotekets inriktning och omfattning.
Därjämte vill jag uttala, att jag ej på basis av föreliggande utredningsmaterial
är beredd att nu ansluta mig till förslaget om indragande av den
fjärde expeditionsvaktstjänsten. Enligt de uppgifter, som jag erhållit, bör
bibliotekets egen bindningsverksamhet betraktas som ekonomiskt förmånlig.
Då expeditionsvakterna ha skyldighet att när intet annat arbete tar
deras tid i anspråk ägna sig åt bindningen och då en indragning av ifrågavarande
tjänst dessutom skulle leda till att övertidsbetalningen till expeditionsvakterna
under riksdagstiden än mer skulle ökas, synes det mig tvivelaktigt
om bibliotekets utgifter verkligen skulle reduceras eller en besparing
ernås genom kommittéförslaget om tjänstens indragning. I likhet med kommitténs
majoritet finner jag det emellertid påkallat att biblioteksstyrelsen
verkställer en noggrann utredning om de vinster, som ändock kunna vara
förknippade med bibliotekets egen bindningsverksamhet. Först med ledning
av denna bör ställning tagas till frågan om nämnda expeditionsvaktstjänst.
Allmänt vill jag beträffande spörsmålet om bibliotekets personalstyrka
uttala, att detta kan komma att påverkas dels av ett beslut om längre öppethållande,
dels av den frekvens som upplysningstjänsten kan komma att
få i framtiden sedan den blivit mera känd bland riksdagsmännen, dels också
av de bibliografiska uppgifter — t. ex. angående utredningsväsendet —
som kunna komma att anförtros riksdagsbiblioteket eller krävas av detta.
När jag förenat mig med kommitténs majoritet i förslaget om den personalstab,
som framlägges i betänkandet, har detta skett därför att jag tror att
riksdagsbiblioteket i än högre grad än hittills kan utnyttja assistenter för
mindre krävande, mera rutinmässiga arbetsuppgifter, men också därför att
jag förutsatt att frågan om personalstatens omfattning och differentiering
under de närmaste åren enligt sakens natur måste omprövas med ledning av
de erfarenheter, som vunnits sedan den nu föreslagna omorganisationen
börjat tillämpas.
I anslutning till vad jag här förut anfört i fråga om beslutanderätten rörande
inköp föreslår jag, att § It i förslaget till reglemente för riksdagsbiblioteket
erhåller följande lydelse:
8 ii.
Inköp bestämmas av styrelsen efter förslag av överbibliotekarien. Inköp,
som icke tåla uppskov, äger överbibliotekarien alt mellan styrelsens
sammanträden företaga; börande dylika inköp, som mellan två
sammanträden ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor,
vid styrelsens nästa sammanträde anmälas.
Vid avgörandet av fråga om inköp skall beaktas, huruvida till inköp
föreslaget, mera dyrbart arbete ingår i annat i huvudstaden beläget,
offentligt bibliotek och, därest så är fallet, huvuvida behov av arbetets
förvärvande likviil kan anses föreligga.
För samlingarnas förkovran skall styrelsen verka för utbyte av tryck
i erforderlig omfattning med in- och utländska bibliotek och institutioner.
Rörande utgallring från biblioteket av sådan litteratur, som finnes
icke böra ingå i bibliotekets samlingar, beslutar styrelsen eller, då
fråga endast är om obehövliga dupletter, (iverbibliotekarien.
00
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Bilaga 1 till bilaga C
FÖRSLAG
till
reglemente för riksdagsbiblioteket
Allmänna bestämmelser
§ 1.
Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och arkivalier
m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock i riksdagens
och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten
avsedda lägenheter.
§ 2.
Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och
verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt
av Kungl. Maj:t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta
kommittéer.
Biblioteket skall därjämte, i den mån de i första stycket avsedda uppgifterna
icke därigenom åsidosättas, betjäna dem, som bedriva forskning
eller allvarliga studier.
§ 3.
Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.
Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid detsamma
tillkommer dess överbibliotekarie. Denne skall tillse att personalen
med nit och noggrannhet fullgör sina åligganden.
Förste bibliotekarien skall biträda överbibliotekarien med ledning, övervakning
och kontroll av det dagliga arbetet inom biblioteket.
§ 4.
Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:
en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, samt
två ledamöter, utsedda av riksdagen.
De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra kammarens
ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän, vilka
hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.
Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute, väljes ny ledamot
för den tid, som för den avgångne återstått.
För var och en av styrelsens tre ledamöter utses en suppleant; och skall
vad i första och andra styckena är stadgat om utseende av ledamöter äga
motsvarande tillämpning vid utseende av suppleanter.
Envar av styrelsens ledamöter äger uppbära ett årligt arvode av 500 kronor.
Suppleant, som vid förfall för ledamot eller eljest av särskilda skäl
inkallas till deltagande i sammanträde, äger åtnjuta ersättning med 25 kronor
för varje sammanträdesdag, dock att det sammanlagda arvodet under
ett kvartal icke må överstiga vad som utgår till ledamot under samma tid.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1951
61
§ 5.
Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.
Vid styrelsens sammanträden föres av överbibliotekarien protokoll, vars
riktighet granskas och bestyrkes på sätt, som styrelsen finner lämpligt.
I bibliotekets ärenden är överbibliotekarien föredragande inför styrelsen,
och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i dess beslut. Är han
från beslutet skiljaktig, åligger honom att till protokollet anteckna sin avvikande
mening.
Vid riksdagens början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna till
riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.
§ 6.
Riksdagsbiblioteket skall med uppmärksamhet följa förhållandena inom
biblioteksväsendet såväl inom landet som, såvitt möjligt, i övriga nordiska
länder och annorstädes i utlandet. Biblioteket skall eftersträva samverkan
med övriga vetenskapliga bibliotek inom landet.
§ 7-
Styrelsen äger uppdraga åt överbibliotekarien eller annan tjänsteman vid
biblioteket att företaga de tjänsteresor, som styrelsen finner påkallade av
bibliotekets ämbetsförvaltning, i den mån medel för ändamålet finnas tillgängliga.
§ 8.
De allmänna bestämmelser, som erfordras rörande arbetet inom biblioteket
utöver innehållet i detta reglemente, meddelas av styrelsen i arbetsordning.
Därjämte äger styrelsen utfärda särskilda föreskrifter för personalen.
Envar tjänsteman har att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser och
föreskrifter, som sålunda meddelats, samt att utan avseende på stadgad
arbetsfördelning lämna det biträde, som påkallas av vederbörande förman.
§ 9.
Vid biblioteket äro anställda ordinarie tjänstemän i enlighet med vad
gällande stat angiver samt, i mån av behov, icke-ordinarie personal.
För anställning som amanuens vid biblioteket erfordras:
a) att i avlagd studentexamen eller fyllnadsprövning till sådan examen
hava erhållit vitsord om minst godkända insikter i engelska, franska och
tyska språken;
b) att hava avlagt licentiatexamen inom filosofisk eller juridisk fakultet;
c) att inom riksdagsbiblioteket under en tid av minst två månader hava
genomgått provtjänstgöring, anordnad på sätt som av överbibliotekarien bestämmes,
och att under sådan tjänstgöring hava ådagalagt lämplighet för
bibliotekstjänsten.
Delegerade för riksdagens verk äga på därom av styrelsen för särskilt
fall gjord framställning medgiva undantag från de i andra stycket under
a) och b) upptagna villkoren.
Befrielse från provtjänstgöring, helt eller delvis, kan av styrelsen medgivas
den som erhållit intyg om godkänd provtjänslgöring vid annat större,
vetenskapligt bibliotek.
62
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande.
Bibliotekets öppethållande
§ io.
Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta sådana arbeten i rättsoch
samhällsvetenskap, av vilka de i § 2 avsedda organen äro i behov
för utövandet av sin verksamhet. Särskilt bör tillses att bibliotekets samlingar
av svenska riksdagshandlingar, lagar och författningar samt svenska
och utländska kommittébetänkanden erhålla största möjliga fullständighet.
Biblioteket bör dessutom verka som ett specialbibliotek inom litteraturområdena
statskunskap och juridik.
§ 11.
Inköp beslutas av överbibliotekarien. Vid avgörandet av fråga om inköp
skall beaktas, huruvida till inköp föreslaget, mera dyrbart arbete ingår i
annat i huvudstaden beläget, offentligt bibliotek och, därest så är fallet,
huruvida behov av arbetets förvärvande likväl kan anses föreligga.
För samlingarnas förkovran skall överbibliotekarien verka för utbyte
av tryck i erforderlig omfattning med in- och utländska bibliotek och institutioner.
Rörande utgallring från biblioteket av sådan litteratur, som finnes icke
böra ingå i bibliotekets samlingar, beslutar styrelsen eller, då fråga endast
är om obehövliga dupletter, överbibliotekarien.
§ 12.
över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga kataloger
på sätt styrelsen bestämmer.
Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på tid
och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.
§ 13-
Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av bibliotekets
samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så, att den efter viss
tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.
§ 14.
De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler i
riksdagshuset, hållas tillgängliga varje söckendag under tider, som bestämmas
av styrelsen med iakttagande av att samlingarna städse skola vara
tillgängliga under pågående plenum.
På grund av rengöring kan biblioteket eller del därav för erforderlig tid
hållas stängt.
§ 15-
De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och kamrarnas
kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter,
äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte samt statsrevisorer
ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision anställda tjänstemän,
då nämnda lokaler av dem begagnas. Enahanda rättighet må efter
därom hos överbibliotekarien gjord framställning lämnas kommitté, åt vilken
lokal i riksdagens hus blivit till begagnande mellan riksdagarna upplåten.
Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande, mottager
under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker och arkivalier.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
63
§ 16.
På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse av
därtill enligt § 2 berättigade. Härvid skall iakttagas att, om ledamot av
riksdagen rekvirerar bok, som redan är utlånad till annan, biblioteket äger
återkräva arbetet, oaktat lånetiden icke är tilländalupen. Vad nu sagts skall
äga motsvarande tillämpning, om någon, som är tjänsteman hos riksdagen
eller något riksdagens verk eller som representerar kyrkomötet, Kungl.
Maj:ts kansli, centralt ämbetsverk eller kommitté, rekvirerar bok, som är
utlånad till personal eller institution, vilken icke tillhör någon av de nu nämnda
kategorierna.
§ 17.
Närmare bestämmelser för bibliotekets begagnande enligt här fastställda
grunder utfärdas av styrelsen.
T jänstetillsättning
§ 18.
Tjänstemän vid riksdagsbiblioteket tillsättas eller antagas av styrelsen.
Ordinarie tjänstemän tillsättas genom konstitutorial.
Vid ledighet å tjänst utfärdar styrelsen kungörelse, som införes i allmänna
tidningarna och anslås i bibliotekets lokaler i riksdagshuset, med
föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för kungörandet
i allmänna tidningarna.
Tillkännagivande om styrelsens beslut skall ofördröjligen anslås i bibliotekets
lokaler i riksdagshuset tillika med uppgift å den dag, då anslaget
skedde.
Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.
Vad i andra stycket sägs skall icke gälla tjänst i reglerad befordringsgång.
Semester och annan ledighet, vikariat och avsked
§ 19.
överbibliotekarien äger själv bestämma tid, till vilken hans semester skall
förläggas, så ock annan ledighet för sig under högst femton dagar för år.
§ 20.
1 mom. Fördelningen av semester mellan personalen uppgöres och bestämmes
av överbibliotekarien.
2 mom. För sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande må överbibliotekarien kunna bevilja tjänsteman
tjänstledighet under högst fyrtiofem dagar för år. Fråga om tjänstledighet
för annat ändamål eller under längre tid avgöres av styrelsen.
§ 21.
/ mom. Då överbibliotekarien åtnjuter semester eller när han eljest under
tid, som ej överskrider femton dagar, är hindrad alt tjänstgöra, företrädes
han, där ej styrelsen annorlunda bestämmer, av förste bibliotekarien
eller vid förhinder för denne av den i tjänstegraden äldste av de i tjänst
varande bibliotekarierna.
64
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
Erfordras eljest vikarie för tjänsteman eller är tjänst ledig, förordnar
styrelsen lämplig person att uppehålla tjänsten; dock skall, där ledighet
beviljats av överbibliotekarien, på honom ankomma att bestämma om
tjänstens uppehållande.
2 mom. För ombesörjande av viss uppgift eller viss grupp av uppgifter
inom biblioteket eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten
äger styrelsen befria tjänsteman under vissttid helt eller delvis från övriga
honom åliggande tjänstegöromål; i sådant fall skall styrelsen förordna
annan att uppehålla tjänsten eller bestrida göromålen.
§ 22.
Ansökan om avsked eller entledigande prövas och avgöres av styrelsen.
Om avsked och entledigande är i övrigt stadgat i särskilda författningar
om tjänstepension.
Åtal och disciplinär bestraffning
§ 23.
Reträdes överbibliotekarien med ämbetsbrott, som i 25 kap. 1—4 §§
strafflagen omförmäles, sker åtal därför vid Svea hovrätt.
§ 24.
Åsidosätter annan tjänsteman än överbibliotekarien av försummelse,
oförstånd eller oskicklighet vad honom åligger enligt detta reglemente,
arbetsordning eller annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens
beskaffenhet eller visar han klandervärt uppförande i tjänsten eller vanvördnad
mot förman, må styrelsen efter omständigheterna döma honom
till varning eller till löneavdrag under högst trettio dagar eller till suspension
i högst tre månader från tjänst och lön. Har tjänsteman gjort sig
skyldig till fel av svårare beskaffenhet eller har han icke låtit sig rätta
av tidigare ådömd bestraffning, må han dömas till avsättning.
Löneavdrag skall bestämmas till belopp motsvarande A-avdrag enligt
statens grundlöneförordning eller, därest denna icke är tillämplig på tjänstemannen,
det motsvarande avdrag som skulle hava bestämts om tjänstemannen
varit löneplansanställd.
Innan styrelsen prövar fråga om disciplinär bestraffning av tjänsteman,
skall denne beredas tillfälle att antingen skriftligen eller, om han det påfordrar
eller så prövas lämpligt, vid muntligt förhör inför styrelsen, uttala
sig om vad som åberopas mot honom. Han må därvid anlita biträde av
försvarare.
§ 25.
Styrelsen åligger att till åtal anmäla i § 24 avsedd tjänsteman, som är
skäligen misstänkt för brott som avses i 25 kap. 1—3 §§ strafflagen eller
för annat brott i tjänsten varå enligt lag kan följa frihetsstraff.
Oaktat sådant fall som i första stycket sägs icke föreligger, åligger det
styrelsen att till åtal anmäla tjänsteman, som är skäligen misstänkt för
brott i tjänsten, såvida enskild målsägande finnes eller skadestånd eljest
kan ifrågakomma, så ock då tjänstemannen bestrider vad som lägges honom
till last och tillfredsställande utredning icke kan åstadkommas genom
styrelsens försorg.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
65
§ 26.
Vidtages åtgärd för att anställa åtal eller inleda disciplinärt förfarande
mot tjänsteman, äger styrelsen, om särskilda skäl därtill äro, avstänga honom
från utövning av tjänsten, dock icke längre än till dess lagakraftägande
dom eller beslut föreligger.
Besvär över styrelsens beslut
§ 27.
Över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstemän eller innefatta
vägran att utlämna allmän handling, äger den, på vars rätt beslutet
kan inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.
Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos styrelsen inom fjorton dagar från den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.
Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till styrelsen, som har att, jämte utlåtande däröver, så snart
ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.
§ 28.
Styrelsens beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes
från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen
meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest
den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma
beslut överklaga, icke återbesättas förr än besvären blivit av bankoutskottet
avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits.
Övergångsbestämmelse
För ordinarie tjänsteman, som utnämnts å sin tjänst före den 1 juli 1949,
skola bestämmelserna i § 25 av de år 1918 fastställda stadgarna för riksdagsbiblioteket,
sådant författningsrummet lydde före nämnda dag, äga
giltighet så länge han innebar sagda tjänst.
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 35
66
Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957
Bilaga 2 till bilaga C
Förteckning över frågor till riksdagsbibliotekets upplysningstjänst
I. Vårsessionen 1955
1. Litteratur och erfarenheter om tvångssparande i utlandet.
2. Räntehöjningens inverkan på hyrorna enligt utländska erfarenheter.
3. Meningar om socialpolitiken och socialvårdens organisation vid tiden
för socialvårdskommitténs tillsättning.
4. Initiativet till befolkningskommissionens tillsättning.
5. Litteratur om världshandeln med livsmedel.
6. Litteratur om sparandets betydelse och omfattning i Sverige.
7. Finns det någon litteratur rörande tidpunkten när t. ex. priskontrollnämndens
protokoll skall anses offentliga? — Bör de vara justerade?
8. Bestämmelser gällande för tjänstgöring i folktandvården med särskild
hänsyn till halvtidstjänst.
9. Hänskjutande av intressetvister till avgörande inom Europarådet.
10. Lord Simon of Wythenshawe’s yttrande i överhuset rörande hjälpen
till de underutvecklade länderna.
11. Litteratur belysande frågan: Har vi för många statstjänstemän?
12. Ohlins motion om hemforskningen 1939 samt fru Lindströms yttrande
i samma fråga 1953.
13. Elektrifieringen av Halmstad—Nässjö järnväg. Tidigare uttalanden.
14. Breddning av Halmstad—Bolmen—Vislanda järnväg. Tidigare uttalanden.
15. Falkenberg—Limmared. Breddning av järnvägen. Uttalanden.
16. Motion, interpellation och interpellationssvar om avdragsrätt för periodiskt
understöd 1952.
17. Världshandeln med livsmedel, ytterligare uppgifter.
18. Om arrendekontrakt vid Statens skogsindustrier underställts riksdagen
vid viss tid.
19. Sparandets betydelse i utlandet. Litteratur.
20. Fanns besvärs- och ekonomiutskott 1912?
21. Yttranden och motioner av Olof Johansson i Edsbyn 1921—1933. Lista
med rubriker.
22. Kommunallagspropositionen.
23. Diskussionen om ett statligt läroboksförlag.
24. Äldre arbetskraft i ett samhälle med överfull sysselsättning.
25. Är USA anslutet till GATT?
26. Fråga om distriktsveterinärs eller provinsialläkares eventuella skyldighet
att göra tjänst utanför sitt distrikt.
27. Förhållandet mellan direkta och indirekta skatter i Sovjet.
28. När kom idén om folkomröstning först upp i Sverige?
29. Varför kan radions dubbelprogram inte sändas med den redan brukliga
trådlösa radion?
30. Organisationernas ansvar för den ekonomiska utvecklingen.
31. Propositionerna om betodlingen 1941 och om polisens tjänstgöring
1947.
32. Barn och farliga leksaker.
33. Litteratur om återkallande av proposition.
Bcinkoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
67
34. Principuttalande av riksdagen mot samordning av folkhögskolor och
lantmannaskolor.
35. Data om centrala sjukvårdsberedningen.
36. Finns ännu kvar paragrafer om fängelsestraff i strandlagen och byggnadslagen?
37.
Hur är polismans ersättning ordnad då polis skall vittna i mål pa icketjänstetid?
38.
I vad mån tillämpas nu metoden att låta medicine kandidater utföra
legitimerad läkares gärning vid militärsjukhusen?
39. Hur stor är vinstmarginalen på hörselapparater?
40. Ortsavdraget för rörelseidkare som icke är bosatt i den kommun där
rörelsen bedrives.
II. Höstsessionen 1955
1. Uppgifter om fri rättegång i utlandet med hänsyn till parts ekonomiska
tillgångar.
2. Statsbidrag till lanthushållsskolor.
3. Uppgifter om konkurser och protesterade växlar.
4. Om interpellation ang. Statens skogsindustrier skall riktas till kommunikationsministern
eller jordbruksministern.
5. Ang. upplåtande av kyrka för jordfästning i annan ordning än sv.
kyrkans (tidigare uttalanden av riksdag och kyrkomöte).
6. Finansiering av studiekostnader för studenter.
7. Kontrollstyrelsen och måltidstvånget m. m.
8. Litteraturhänvisningar om folkpensionering i Nya Zeeland.
9. Fråga om ändring i inlämnad reservation efter justeringstiden.
10. Litteratur om det mindre skogsbruket i Danmark, Norge och Finland.
11. Skall undervisningsmateriel betalas av staten vid samrealskolor?
12. Expeditionshjälp för rektor vid samrealskola.
13. Finns det möjlighet för finsk medborgare att erhålla studiehjälp?
14. Vilket studielånereglemente tillämpas för folkskoleseminarier?
15. Statistiska uppgifter ang. handeln med Cuba.
16. Hur stora är våra lager av råg och vete?
17. Vilka exportåtaganden har vi gjort i fråga om råg och vete? Till vilka
priser?
18. Pensionsförhållanden för gruvarbetare utrikes.
19. Summan av löntagarnas löner på ett år.
20. Litteratur om inflationsbekämpande.
21. Uppgifter om Sveriges sockerimport.
22. Finns det remissyttranden över lantmäteristyrelsens PM ang. inlösningsrätt
enligt dalalagen okt. 1954?
23. Riktlinjer för fördelning av lotterimedel.
24. Folkpensionering i USA.
25. Arkivarbetarnas ställning.
26. Ekonomisk demokrati, arbetarnas medinflytande på företagets styrelse.
27. Income tax regulations. Dcductions made for new enterprises.
28. Statens sakrevisions anmärkningar om Svenskt biografiskt lexikon.
29. Nationalinkomstens utveckling i USA.
30. Skatteavdrag för gåva till kulturella institutioner i USA.
31. Fråga om kvinna vid inkallelse till krigstjänstgöring äger rätt till familjebidrag.
68
Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957
32. Anslaget till mödrahjälp 1946—49.
33. Uppgifter om amerikanska immigrationen.
34. Har SOU 1952: 36 legat till grund för någon framställning till riksdagen?
35.
P. A. Hanssons yttrande i remissdebatten 1933 eller 1934 rörande pantbankernas
verksamhet.
36. Kommittéordföranden tillsatta sedan 1/9 1951.
37. Uppgifter till stöd för en framställning om vidgad pensionsrätt för
änkor.
38. Holländska järnvägarnas förvaltning (med arrendebidrag).
39. Minimiåldern för körande av traktor på privat mark.
40. Om änkors beskattning.
III. Vårsessionen 1956
1. Skatteavdrag för gåvor till kulturella institutioner, norska förhållanden.
2. Villkoret i ensittarlagens 1 § att där omtalade byggnad skall vara uppförd
före 1 jan. 1919.
3. Komplettering av utredning om ortsavdraget för rörelseidkare som är
bosatt utanför den kommun där rörelsen bedrivs.
4. Lantmäteristyrelsens meddelande 1950, nr 1; vissa uppgifter om tätortsstatistiken,
vissa uppgifter om jordbruksbefolkningens minskning,
nyaste siffror om nettoutflyttningen från landsbygden.
5. Norska bestämmelser om sjukkassehjälp för alkoholism.
6. Nya ordningen för utminutering av rusdrycker. Motiv till bestämmelser
om butikernas öppethållande.
7. Arbetstid och semester för gruvarbetare utrikes.
8. Kommerskollegiums tilläggsbestämmelser till förordningen om explosiva
varor.
9. Statistik över änkor mellan 50 och 55 års ålder.
10. Vad kan göras mot risken för läkemedelsförväxling på grund av namnlikhet?
11.
Lista över yttranden av riksdagsman A. Bexell 1884—1894.
12. Stickprov pa namnen pa socialdemokratiska kommittéordföranden
1926—32 och borgerliga kommittéordföranden 1932—39.
13. Antalet konkurser och protesterade växlar 1955 jämfört med 1954.
14. Har SOU 1949: 53 lagts till grund för någon proposition?
15. Remissyttranden av medicinska auktoriteter före nuvarande abortlagstiftningen.
16. Litteratur till regeringsformen § 90.
17. Föreskrives något om inom vilken tid ett skattemål i kammar- och
regeringsrätten skall vara slutbehandlat?
18. Har frågan om eftersläpning av regeringsrättens och kammarrättens
skattemål varit föremål för riksdagens behandling under de senaste
två åren?
19. Senaste uppsatser om rattfylleri och blodprov.
20. Fråga om särskilda barnbidrag till änklingars barn.
21. Ersättning enligt sjukkasselagen av behandling som ej utföres av läkare
(t. ex. talpedagog, massör).
22. Antalet fastigheter i Djurå kommun.
23. Sakliga innehållet i motion ang. hjälp till en tegelfabrikör som drabbats
av eldsvåda under inkallelse.
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
69
24. Frigivande av fiskerätten på kronans vatten.
25. Om rätten att dra enskild väg över järnväg. Betänkande (SOU 1951: 52),
direktiv, gällande bestämmelser.
26. Översikt av frågan om handelsgymnasier sedan SOU 1950: 12.
27. Skolöverstyrelsens yttrande om vapenövningar och militär yrkesvägledning.
21/12 1955.
28. 1937 års riksdags beslut om utsmyckning av statliga byggnader.
29. Översikt över anslag för baltiska ändamål under 8:e huvudtiteln.
30. översikt av frågan om fastighetsskattens avveckling.
31. Försvaret som en funktion av samhället. Litteraturuppgifter om försvarsviljan.
32. Interpellationen om A. H. Kinberg.
33. Voteringssiffror vid frågan om utredning om avveckling av kvarlåtenskapsskatten
1955.
34. Hägerströms uppsats om de eskatologiska dragen i marxismen.
35. Alf Ahlbergs uppsats omkring 1950 om kommunismen som en religiös
övertygelse.
36. Aktuell litteratur om Israel.
37. Hur fördelas anslaget till friluftslivets främjande?
38. Finns några motsvarigheter till RF 90 utomlands?
39. Ilar förslag väckts om förverkande av bilen vid rattfylleri?
40. Vad gäller om skatteplikt vid arbetslöshetsunderstöd?
41. Hur stora är de statliga fonderna, och hur är de placerade?
42. Litteratur till RF § 11.
43. Utländsk litteratur om ungdomsbrottsligheten.
44. Aktuella tidskriftsartiklar om nordiskt ekonomiskt samarbete.
45. Behållningen av de kassor som för jordbruksnämndens räkning är
innestående hos Sveriges kreditbank.
46. Senaste statistiska siffror om födelse, ingångna och upplösta äktenskap.
47. Utredningen om hälso- och sjukvårdens arbetskraftbehov.
48. Riksdagsdebatterna om svensk upplysningsverksamhet i utlandet.
49. Litteratur om ungdomsbrottsligheten.
50. Interpellationsdebatten om baltiska flyktingars statstillhörighet.
51. Motioner om de kommunala bostadstilläggen för folkpensionärer.
52. Riksdagens behandling av f. d. byråchefen J. Döss’ pensionsfråga.
53. Litteratur om barnbyn Skå och av dr Gustav Jonsson.
54. I vad mån JO:s åtal bifallits eller avslagits av rätten.
55. Nyare litteratur om JO.
56. Statistik över tjänstemännens och arbetarnas befolkningsutveckling.
57. Vissa uppgifter om kristendomsundervisningen.
58. Genomgång av en daglig tidning för att undersöka hur många interner
som rymt från anstalter och vad de därvid låtit komma sig till last.
59. Vilken lärobok åsyftas av dr Ivar Wennfors då han apropos en kristendomsbok
i Svenska Morgonbladet säger att »detta är parodi på objektivitet»
?
60. Självmordsstatistik sedan 1944.
61. Litteraturuppgifter rör. militärutgifternas inflationsdrivande verkan.
62. Litteratur om psykisk barna- och ungdomsvård.
63. Riksdagens behandling av flyktingfrågor sedan 1950.
64. Utbildning för Irafikexperter.
65. Uttryck för folkskollärarnas vantrivsel.
70
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
66. Förändringar i fiskerätten i Blekinge.
67. Folkskolans möjligheter att lämna lov för konfirmationsundervisning.
68. Litteratur om finnarnas flyttning till Värmland.
69. Ämbetsverk med generaldirektör som chef.
70. Viss uppgift om Jane Horney.
71. Propositionerna om allmän sjukförsäkring sedan 1946.
72. Mentalhygieniska bestämmelser rör. filmen.
73. Vissa frågor om nådeinstitutet.
74. Statistik om ungdomsbrottsligheten.
75. Yrkesfördelningen i riksdagen.
76. Rusdrycks- och fylleristatistik.
77. Om ålfisket med sax, speciellt i Pukaviksbukten.
78. Eventuell debatt om folkstyrelsens organisation, speciellt med hänsyn
till beslutande expertis.
71
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
Bilaga 3 till bilaga C
Planritningar över riksdagsbibliotekets
lokaler
‘‘Varrnecentrat
72
Bankoutskottets utlåtande nr £5 dr 1957
J^cAsc/a^sA csse tf
Öi/re baddare/.i
''Verksta d -
-> ''dfnfa ri^-rdo riv. bod ad—je- (ou
»1*4
DO □
cTajznrvm.
*t.a
*94, D
It
\ X -rton
X '' Ma''\
» e rs
*e.ts
Sannrun.
* t is
''SIS
°qqod:
»»♦«
» »to
r ‘
-''Restauran. £ Skonorpilokaler
ff.Me r.
Bibi. bokförråd tillfört biblioteket 1918
Tryckeriexp. förråd » » 1946
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
73
Bilaga 3 a
rotin. g.—if-Vahin. boslad-^-Jnfa.rt/
-cFdrrå d -
Sniré—i
do.
''4 in
: :qq:
P *1** , 15
a
S° □ DO g
□ Do ad aa C 0 DO
'' SP7
P
dr ra d
£ i .
s ! ! \
''rrttal! V
* "ij::
Oljén
rrdd
Jfcattiiil
</drd .\V
"L
SB
Wrym.itlc$<jr)rånnelec?7i. | j ^
borrad
njForrad
(/and
Pr:::''"-
’*>•*''/ i ‘ Å""
vP''
.. r
$drd
d.srurn
''Vénii tedi ö-qj central
(dryckeri--Zi/y/eddiZ/ev^
74
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
->K -
A?tAsc/a<gsA use A
A7orcAud/2 t/2 ge/2
tRitr. mask. borfad-^ dnfariZ- Jo riv. kodad.-
Q &€i 33
-J$e/?ai/rand,ہor2omilo%aZer -
I
- Öuer/varÅ.fåorfad
\ l j £
Je
Bibi. bokförråd tillfört biblioteket 1918
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
75
Bilaga 3 b
roltv. § —befiai-^ttrCnfart -
OO • • • •■•
vt ii i
''''m ■■■■''■
-Teater i a Iforv. bo i i ad -
*• H \
I dDS oD
1
□HD
5f''in
: /»« n
gård:
o y
rf
4/
--prm
rr$ct\ Y
del \ \/ \
Pfor i
O
förråd
évredel
O
grdrcZ
...... 0
-**o i
^§»,05^ äpéd
::=Q:.v:
izy---E-.
•Mrr ,
fré
rrdro
Wum/SrXiÅtdagrrmciri c- ?■ ■
jPkriis/nasbUnrc/m. ''
/* rf
W/
S<*
,yr/ ,■
gdrd
liibl. bokförråd tillfört biblioteket 1913
k2z>2y%z>Ar*-------zvAud?uz> pr
-ffcrfro eode/rjafn/zs —
76
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
J/fVA sda c/sÅ zyj e /
^offenz/d/zr/iye/i
q Was
□ So oD DO “og
irf
Fx
&art£
jar
nrr:
- • □
sfrtiu :
SD □ j
_ D |i;
* \(r ) <p- > /;/ —;
-J
90*2 %X.//'' °TX
«K Ht "\ \-X W"l*!«l=*^
- - '' tet > Na U
-SÄ1 XXL*
S|L
dr^~~
r
XX
hX
■ Trä “ KTTTtoXS -XnCrjh
-uMn
63. Q-- —
I t j
•X-''-
Ofo/f
JYafraS
—^esfaurant
Mut-t f f ;-f-M-f-f-f -
BiW. bokförråd tillfört biblioteket 1918
Utr. f. värmeledn. » » 1954
Övriga utrymmen » » 1940
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
77
Bilaga 3 c
Å -
-*lf 1/lskolhrum -j|
I_J
''sr D
: D
(gård.
Cfclefbn växel -
(gård
vrv/ne,
co/er.
r/ysA
dörråcTl \ V •*vħj::
Jor/å
(?å7cf
(gdrd
J>drsfc/c&i vlfÅGtfel
Bibl. bokförråd tillfört biblioteket 1940
lltr. j. värmeledn. » » 1952
\-J8/iheoefe/:auB--f------------JtixrÅOifcWÅoffei.-------^^érloenc/er^^
CX/a/isZi
78
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
S$z Ås c/ags/ i/se /
///z/ui/c/uåaiayea
/Zo/D/GreowM 2*aOcamm‘sya.7mdn^r--(''//an
''
■
C CWu,
flartio
Zkams
/en is åt
J
C$c//n.
Å/bsfro/Q.
CHansli
<Z)ep
-
fön/T/jn.
JoaZ.
''<S/9(7
-2 ^^arrsare/i s Ck/vfifirvm.
rrv/?.2
/neos
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
79
Bilaga 3 d
-s/¥a/rräcfrrc/in -
/f/a <j^a/v/a''tr7ä/m do.
Cfaml
&cn?rrac/rrva.i.
Gård
f^XcZM/D.
enisal
rzi/rvm
*m7
Gf/iu □
areas &??(/£& rvfä.
mfafsTc/m.
rrc//n.
_ r^cta/D^Sfaasfi
80
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957
J^zAsc/aysÄ C/se A ^A/^^c/c/odn/n^e/is éhéresol
ZDamrvn
2dra£KamviareT2j tSznari/a.
''cZfancZZiZli
''PaAZm.rvm.
jwf r~~f
f —
‘flzfefer
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
81
Bilaga 3 e
del]
Ofam B ar?ds Små ru%_
onfennsrvm.
Ttakfii.rum.
-.____J
C—-~J
Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957
83
Bilaga A till bilaga C
Till Riksdagsbiblioleksulredningen
1 skrivelse till byggnadsstyrelsen 12 juli 1955 har riksdagsbiblioteksutredningen
anhållit att styrelsen måtte undersöka möjligheterna att under närmare
angivna förutsättningar upprätta en depåbyggnad för cirka 18 000 hyllmeter
mindre efterfrågad litteratur, tillhörig vissa statliga bibliotek i Stockholm
och Uppsala.
I anledning härav får styrelsen efter slutförd utredning och med hänvisning
till samråd med Eder under hand närmare anföra följande.
I 1940 års arkivsakkunnigas betänkande 5 maj 1951 föreslås en liknande
depåbyggnad för riksarkivet omfattande cirka 25 000 hyllmeter. Då i stort
sett liknande krav i fråga om belägenhet, kommunikationer etc. kan uppställas
på de nu nämnda depåanläggningarna och då vissa besparingar i
fråga om såväl anläggnings- som driftskostnader kan påräknas därest byggnadsfrågorna
löses gemensamt, har styrelsen jämsides med den av Eder
väckta byggnadsfrågor jämväl upptagit till utredning det föreslagna depåmagasinet
för arkivmaterial.
I samarbete med fortifikationsförvaltningen, Stockholmstraktens regionplanekontor
samt Märsta kommun har för anläggningen lämplig tomt utsetts
å staten tillhörig mark i skogsområdet cirka 400 meter öster om Rosersbergs
järnvägsstation. För området gällande stadsplan finnes icke, men
enligt vad styrelsen gjort sig underrättad om kan depåbyggnaden på föreslagen
plats utan svårighet infogas i en blivande byggnadsplan för området,
oavsett om storflygplatsen kommer alt förläggas till Halmsjön eller ej.
De för biblioteksdepån önskade två tjänstebostäderna tänkes som villabyggnader
i anslutning till Rosersbergs villasamhälle.
För jämförande kostnadsberäkning har alternativa utredningsskisser upprättats,
dels med traditionell, mer utrymmeskrävande fast hyllinredning,
dels med tätpackning av arkivmaterial medelst rörlig mindre utrymmeskrävande
hyllinredning. Bifogade förslag är uppgjort med utgångspunkt
från att fast hyllinredning skall ifrågakomma, vilket på grund av byggnadens
enkla utförande och den relativt billiga tomtmarken i detta fall
visat sig vara mest ekonomiskt (Ritning nr 11 daterad 16 januari 1956,
nr 18—21 daterad 10 februari 1956.)
Kostnaderna för depåbyggnaden enligt ovanstående ritningar och nuvarande
prisläge har med reservation för sådana kostnader, som kan uppkomma,
därest den ännu ej undersökta undergrunden skulle vara av onormalt
dålig beskaffenhet, uppskattas till:
1. Biblioteksdepån ca 1500 000 kronor, varav hyllkostnad ca 300 000
kronor.
2. Merkostnad för alt vid senare tidpunkt till biblioteksdepån ansluta
arkivdepån ca 1 500 000 kronor, varav hyllkostnad ca 350 000 kronor.
3. Kostnad för 2 stycken vaktmästarbostäder ca 130 000 kronor.
Därest hela anläggningen uppföres i ett sammanhang torde kostnaden för
själva depåbyggnaden komma att understiga det enligt ovan sammanlagda
beloppet om (1 500 000 + 1 500 000 =) 3 000 000 kronor.
84
Bankoutskotteta utlåtande nr 35 är 1957
För det fall att den gjorda utredningen finnes böra föranleda anslagsäskande
hos 1956 års riksdag, vill styrelsen för sin del föreslå, att för budgetåret
1956/57 upptages ett belopp om 100 000 kronor för byggnadsföretagets
förberedande.
Samråd i ärendet har förevarit med riksarkivet och fortifikationsförvaltningen.
Stockholm den 6 april 1956.
På Kungl. byggnadsstyrelsens vägnar
H. BRUNNBERG
A. Elofsson
STATENS REPRODUKTIONSANSTALT
469857