Statsutskottets utlåtande nr 178 år 1955

1

Mr 178

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statsbidrag
till viss hemkonsulentverksamhet.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hamrin-Thorell m. fl. (1:230) och den andra inom andra kammaren av
fröken Ager och herr Nihlfors (II: 273), har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att frågan om statsbidrag
till konsulentverksamhet av i motionerna angivet slag göres till föremål
för översyn.

I motionerna har anförts följande.

Den 25 augusti 1947 avgav utredningen för hem- och familjefrågor sitt
betänkande angående familjeliv och hemarbete (SOU 1947: 46). Utredningen
föreslog bl. a. åtgärder syftande till tillkomsten av genom landsting och
vissa städer tillsatta konsulenter, vilka skulle utgöra en personlig kontakt
mellan allmänheten och den forskning, som bedrives på för hemmets arbete
viktiga områden. Med stöd av bl. a. inhämtade remissyttranden föreslog
utredningen statsbidrag till flera olika typer av konsulenter, nämligen hemkonsulent,
sömnadskonsulent, hemslöjdskonsulent, barnkonsulent och bosättningskonsulent.
Utredningen ansåg statsbidrag böra utgå med samma
belopp som till de dåvarande hemkonsulenterna. Vidare föreslog utredningen,
att statsbidrag till det utredningsmaterial, konsulenterna kunde ha behov
av, skulle utgå enligt samma grunder som till yrkesskolornas undervisningsmateriel.

Förslaget om hemkonsulenternas överförande från hushållningssällskapen
till landstingen avstyrktes av bl. a. lantbruksstyrelsen. Efter hushållningssällskapens
omorganisation 1948 har sedermera efter beslut av 1950
års riksdag hemkonsulenternas placering vid hushållningssällskapen bibehållits.
I den mån dessa konsulenter är uppförda å hushållningssällskapens
personalförteckningar utgår statsbidrag till deras avlöning. Utredningens
förslag om hemkonsulenter också för städer har förblivit vilande liksom
förslagen om statsbidrag till övriga konsulenter. Enligt vår mening är erfarenheterna
av den verksamhet som bedrivs av hushållningssällskapens
hemkonsulenter synnerligen positiva. Det synes därför önskvärt att möjligheter
skapas för ett utsträckande av sådan verksamhet till att omfatta
också tätorterna. Vidare synes det angeläget att även vidgade möjligheter
för landsting, städer eller andra intresserade huvudmän skapas för bedrivande
av verksamhet med sömnadskonsulenter, barnkonsulenter och bosättningskonsulenter.
En sådan konsulentverksamhet skulle ha betydelse
för hemarbetets rationalisering och i allmänhet för konsumentupplysningen.

Vi vill särskilt i detta sammanhang betona de stora värden som förvaltas
av vårt lands husmödrar. En stor del av den privata konsumtionen upptas
av inköp av förnödenheter och artiklar till hemmet. Det torde vara av stor
allmän betydelse att dessa inköp sker med god varukännedom och att de in 1

Biliang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 178

2

Statsutskottets utlåtande nr 178 år 1955

köpta varorna skötes på ett riktigt sätt. Varken den nationalekonomiska
eller privatekonomiska betydelsen härav bör förbises. En verksamhet som
kan leda till en allmänt önskad kunskap om de olika på ett hem fallande
ansvaren torde vara av sådant intresse att det är rimligt att den stimuleras
genom bidrag från statens sida.

Av en del kommuner har denna fråga uppmärksammats. Så är fallet i
t. ex. Stockholm, där under år 1954 på grundval av tidigare erfarenheter en
omfattande utbyggnad av hittillsvarande konsulentverksamhet beslutats.
Även i andra kommuner har liknande beslut fattats. I det stora flertalet
aktuella kommuner ryggar man likväl för de kostnader, som en effektivt
arbetande konsulentverksamhet skulle medföra. Ett genomförande av hemoch
familjeutredningens förslag om vissa statsbidrag till löner och materiel
för konsulentverksamhet av ifrågavarande slag skulle med all säkerhet
utgöra en värdefull stimulans för kommunerna att ägna förevarande frågor
en intensifierad uppmärksamhet.

Därtill kommer, att det enligt vår mening vore skäligt att hemarbetet
även i dessa sammanhang mera allmänt karakteriserades som yrkesarbete
och att också den yrkesutbildande verksamheten på detta område — även
när den vänder sig med kortare kurser till de redan aktiva husmödrarna —
berättigades till statsbidrag.

Utskottet vill erinra om att 1941 års befolkningsutredning i ett år 1945
avgivet betänkande angående den husliga utbildningen understrukit den
stora betydelsen av en allmän upplysningsverksamhet på det husliga området
och med anledning härav förordat anställande av hemkonsulenter
inom vissa närmare angivna ämnesområden. Inom överstyrelsen för yrkesutbildning
borde enligt utredningen inrättas en särskild byrå för den husliga
undervisningen, varunder bl. a. konsulentverksamheten skulle sortera.

I ett år 1946 avgivet betänkande har 1945 års utredning angående den husliga
utbildningens centrala ledning i anslutning till befolkningsutredningens
förslag uppdragit vissa allmänna riktlinjer för en utökad konsulentverksamhet
och framlagt förslag till bl. a. anställande av länskonsulenter till
hemmens tjänst. Detta betänkande har varit föremål för remissbehandling
av olika myndigheter, organisationer och skolor.

I ett år 1947 avlämnat betänkande framlade utredningen för hem- och familjefrågor
— som hade alt fullfölja det inom befolkningsulredningen påbörjade
utredningsarbetet angående hem- och familjefrågor med hänsynstagande
till de i avgivna remissvar framkomna synpunkterna och mot bakgrunden
av de vidgade perspektiv på frågan om behovet av en allmän upplysningsverksamhet
rörande familj och hem, som befolkningsutredningen
vunnit — ett utförligt förslag till en av staten understödd konsulentorganisation
på ifrågavarande område. Enligt förslaget, som i huvudsak överensstämmer
med förenämnda utredningars, skulle statsbidrag utgå till fem
olika typer av konsulenter, nämligen hemkonsulenter, sömnadskonsulenter,
hemslöjdskonsulenter, barnkonsulenter och bosättningskonsulenter. Konsulenterna
skulle sortera under landstingen eller, inom de större städerna, under
lärlings- och yrkesskolestyrelsen. Institutionen som sådan skulle inordnas
under byrån för den husliga undervisningen inom överstyrelsen för yrkesutbildning.

Statsutskottets utlåtande nr 178 år 1955

3

Av det anförda framgår, att frågan om konsulentverksamheten på hemmets
områden vid skilda tillfällen varit föremål för grundliga utredningar.
Tillräckligt underlag för bedömande av behovet av och sättet för en eventuell
utbyggnad av ifrågavarande verksamhet torde alltså förefinnas. Någon
ytterligare översyn, på sätt i motionerna föreslagits, av denna fråga torde
enligt uskottets mening därför icke vara behövlig, varför utskottet avstyrker
bifall till de föreliggande motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 230 och II: 273 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 november 1955

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson,
herrar Näsström, Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Einar Persson och Jacobsson;
samt

från andra kammaren: herrar Ward, Bergström, Andersson i Malmö,
Rubbestad, Åkerström, Staxäng, fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors,
Gustafsson i Stockholm, Cassel, Gustafsson i Skellefteå, Löfroth, Almgren,
fröken Vinge och herr Svensson i Stenkyrka.

Reservation

av fröken Vinge.

5B1759

Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag