6
Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1955
Nr 174
Utlåtande i anledning av väckt motion angående uppförande av
en ny centralstation omedelbart söder om Ärstaviken.
(4:e avd.)
I en i andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Hagberg i
Stockholm väckt motion (II: 20) har föreslagits, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer om snabb utredning av frågan om att låta uppföra
en ny centralstation i området omedelbart söder om Ärstaviken.
Till stöd för sitt yrkande ha motionärerna anfört följande.
Under i huvudsak det senaste årtiondet har Stockholm i viktiga hänseenden
ändrat form och struktur. Den gamla egentliga stadsbildningen — staden
inom tullarna •— har minskat i invånarantal, medan ytterområdena i
väster och söder hastigt tillvuxit. Denna process beräknas fortsätta under
de närmaste fem åren. Hur genomgripande denna folkomflyttning i huvudstaden
varit och blir framgår av följande fakta: År 1940 var 77 procent av
stadens invånare bosatta inom tullarna, just nu är proportionen 50—50, och
om fem år beräknas endast 40 procent av befolkningen vara bosatt inom
tullarna och 60 procent i ytterstaden.
Särskilt kraftig är befolkningsökningen i det södra ytterområdet, Brännkyrka
och Enskede. Inom dessa båda församlingar, som upptar hela stadsområdet
söder om Hammarby leden—Ärstaviken—Liljeholmsviken, bor för
närvarande ca 250 000 människor. Kommunikationslederna mellan dessa
delar av staden, som nästan helt har karaktären av s. 1c. sovstäder, och de
inre delarna går över tre broar, Liljeholmsbron, Skanstullsbron och Årstabron,
den senare uteslutande för järnvägstrafik. Genom den snabba förflyttningen
av ett par hundra tusen människor till denna del av staden och
genom försummelser i utbyggnaden av dessa stadsdelar har bland annat
svåra trafikproblem uppstått.
I ett avseende kunde man från statsmakternas sida ge ett bidrag till att
avhjälpa en del av dessa trafikproblem, nämligen beträffande järnvägstrafiken.
Brännkyrka församling genomskäres av stambanan söder- och västerut.
Inom Stockholms stad finns mellan södra stadsgränsen och Ärstaviken en
järnvägsstation, Älvsjö, belägen nära gränsen mellan Stockholm och Huddinge.
Vid Älvsjö station stannar emellertid endast lokal- och persontåg.
Snälltågen söder- och västerut, som utgår från Stockholm C, gör uppehåll
först i Södertälje, och snälltågen söder- och västerifrån mot Stockholm stannar
icke mellan Södertälje och Stockholm C. Den kvarts miljon människor
som bor inom Brännkyrka och Enskede församlingar är för färd med snälltåg
tvingade att resa mellan 5 och 8 kilometer norrut för att nå centralstationen
och därvid belasta de redan tidigare hårt ansträngda smala trafiklederna
Skanstullsbron och Liljeholmsbron.
Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1955
7
Också lättare godsfrakt och post till och från södra ytterstaden måste
fraktas via inre staden.
En väsentlig förbättring i trafikförhållandena inte endast inom Stockholms
södra ytterområden utan också i de centrala delarna av staden skulle
åstadkommas, om en centralstation funnes omedelbart söder om Årstaviken
för betjänandet av befolkningen inom Brännkyrka och Enskede. Tanken att
göra Älvsjö till en sådan station har framförts i pressen under senare tid.
Den idén bör väl beaktas. Ännu bättre skulle det ur kommunikationssynpunkt
dock vara om en ny centralstation inrättades ungefär vid den punkt
där järnvägen korsar Sockenvägen. Lämplig tomtmark är här tillgänglig.
Någon bestämd mening om vartill denna mark skall utnyttjas finns ännu
inte hos Stockholms stads kommunala myndigheter. En centralstation just
vid denna punkt skulle väsentligt förbättra kommunikationerna för befolkningen
inom Brännkyrka och Enskede församlingar och därtill avlasta
den nuvarande centralstationen och de hårt belastade trafiklederna mellan
södra ytterområdena och centrala staden.
Ytterligare ett skäl talar för inrättandet av en centralstation på nämnda
plats. I Stockholms generalplan ingår bland annat uppförandet av en ny
trafikled mellan södra och västra ytterområdena över Stora Essingen, den
s. k. Västerleden. Så snart en sådan trafikled är färdig skulle befolkningen
i Stockholms västra förorter (nu cirka 100 000 människor) få en lika bekväm
eller bekvämare förbindelse till en Stockholms södra centralstation
som till den nuvarande. Med andra ord: inom den närmaste framtiden skulle
60 procent av Stockholms befolkning med fördel kunna betjänas av en sådan
söder centralstation.
Alla skäl synes oss sålunda tala för en utbyggnad av huvudstadens järnvägstrafikväsende
med en centralstation omedelbart söder om Årstaviken.
Då det är oss bekant att den nuvarande centralstationens kapacitet inte är
tillräcklig och vi är väl medvetna om vilka svårigheter som är förbundna
med en utvidgning av stationen mitt i centrum av staden, förefaller det oss
vara angeläget att kungl. järnvägsstyrelsen anmodas pröva också det av oss
här skisserade projektet.
Över motionen ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av järnvägsstyrelsen och Stor-Stockholms trafikutredning.
Järnvägsstyrelsen har, under hänvisning till det åt Stor-Stockholms trafikutredning
lämnade uppdraget, framhållit att nämnda utredningsorgan i
sitt arbete måste ägna uppmärksamhet även åt behovet av järnvägsanstalter
inom Stor-Stockholm liksom åt möjligheterna och sättet för detta behovs
tillgodoseende. Under angivna förhållanden anser styrelsen icke erforderligt
med någon speciell utredning av i motionen omnämnda spörsmål.
Stor-Stockholms trafikutredning har i huvudsak anfört följande.
Motionens syfte synes vara, att en ny personstation för såväl fjärr- som
lokaltrafik skall anläggas vid korsningen mellan SJ och Sockenvägen, d. v. s.
på norra delen av det s. k. »Årsta gärde». Motionärernas uppfattning, att
lämplig tomtmark här skulle vara tillgänglig och alt någon bestämd mening
om hur denna mark skall utnyttjas ej skulle finnas, är icke med det verkliga
förhållandet överensstämmande. Så gott som hela den obebyggda delen
8
Statsutskottets utlåtande nr 17å år 1955
av marken inom ca 350 m öster om SJ:s huvudlinje är genom ett markavtal
mellan SJ och staden av år 1923 reserverat för anläggning av Årsta
rangerbangård. Denna bangård är planerad redan av den av Kungl. Maj :t
utsedda 1915 års bangårdskommission.
En ny rangerbangård är fortfarande nödvändig för huvudstadens godstrafikrörelse.
Trafikutredningen kommer inom den närmaste tiden att till
Kungl. Maj:t avlämna ett yttrande härutinnan.
För att tillgodose motionärernas syfte återstår sålunda att undersöka,
huruvida en station av motionärerna önskad typ kan anläggas vid Älvsjö.
Trafikutredningen har härvid redan vid sitt hittillsvarande arbete kommit
till det resultatet, att den stora bebyggelse, som redan tagit och alltmera
kommer att taga form inom Brännkyrka, vore betjänt av att ett större antal
tåg gjorde uppehåll vid Älvsjö station än för närvarande. Med hänsyn till
de mycket stora svårigheter, som redan nu förefinnas att på den allenast
tvåspåriga linjesträckan mellan Södertälje och Stockholm upprätthålla en
regelbunden tågföring, kan en ökning av tåguppehållen på mellanstationerna
f. n. icke ifrågakomma — särskilt sedan järnvägsstyrelsen bundit sig
för en ny hållplats vid Flemingsberg. Att indraga tåguppehållen vid Stockholms
södra station och förlägga dem till Älvsjö torde icke kunna ifrågasättas
med hänsyn till Södra stationens betydelse för Södermalm. Möjlighet
till att låta flera tåg göra uppehåll i Älvsjö än för närvarande kan — oavsett
olägenheten av förlängd restid — inte åstadkommas med mindre
än att i första hand de av järnvägsstyrelsen sedan länge planerade motorvagnssätten
bli insatta i trafik och spårsystemet vid Centralstationen hunnit
utbyggas, så att en genomgående lokaltrafik genom stationen kan etableras.
De blivande motorvagnstågen kunna nämligen framföras mellan Södertälje
och Stockholm C på betydligt kortare tid än de nuvarande lokaltågen.
Centralstationens kapacitet ökar också väsentligt genom att genomgående
lokaltrafiken kommer till stånd. Båda dessa omständigheter göra, att den
nuvarande trängseln på huvudlinjen Stockholm—Södertälje mildras, dock
icke i så stor grad att Älvsjö station kan göras till uppehållsstation för
snäll- och persontågen. Detta kan ej ske förrän tågtätheten å de båda linjespåren
ytterligare uttunnats genom anläggande av ännu ett dubbelspår åtminstone
mellan Årsta och Södertälje (i första etappen Årsta—trakten av
Tullinge) och i samband härmed Älvsjö station grundligt ombyggts. Behovet
av detta dubbelspår är enligt trafikutredningens åsikt redan aktuellt
och behöver tillgodoses inom en 1 O-årsperiod.
Trafikutredningen önskar också framhålla, att samfärdseln mellan södra
förorterna inom Stockholms stad och Centralstationen väsentligt kommer
att förbättras sedan den under byggnad varande tunnelbanan blivit färdigställd.
Dessutom planeras nu en ny tunnelbanelinje från stadens sydvästra
förorter in mot centrum med bekväm kontakt mellan Centralstationen och
tunnelbanestationen i Klara. Dessa båda resemöjligheter böra underlätta
användandet av den nuvarande Centralstationen för de av motionärerna
behjärtade områdena.
Trafikntredningen förutsätter, att senast vid den ovan skildrade ombyggnaden
av Älvsjö dit dirigeras busslinjer på perifera gatustråk mellan stationen
och förortsområdena öster och väster om densamma.
Att anordna fjärrtrafikstation vid både Stockholm södra och Älvsjö anser
trafikutredningen vara uteslutet, liksom det även är uteslutet att anlägga
en fjärrtågstation på den av motionärerna önskade platsen.
Statsutskottets utlåtande nr 774 år 1955
9
Utskottet. Det av Stor-Stockholms trafikutredning avgivna remissyttrandet
ger vid handen, att lämplig tomtmark icke finnes disponibel för anläggning
av en ny centralstation inom det av motionärerna avsedda området omedelbart
söder om Årstaviken i Stockholm. Beträffande den nuvarande stationen
vid Älvsjö, vilken alternativt berörts av motionärerna, har trafikutredningen
vidare framhållit, att möjlighet icke föreligger att låta flera tåg än f. n.
göra uppehåll i Älvsjö med mindre vissa av järnvägsstyrelsen sedan länge
planerade åtgärder vidtagas, så att genomgående lokaltrafik från Södertälje
över Stockholm C kan etableras. Den nuvarande trängseln på huvudlinjen
Stockholm—Södertälje skulle därigenom mildras, dock icke i så hög grad
att Älvsjö station kan göras till uppehållsstation för snäll- och persontågen.
Enligt trafikutredningens mening är detta icke möjligt, förrän tågtätheten
på de båda nuvarande linjespåren ytterligare uttunnats genom anläggandet
av ännu ett dubbelspår åtminstone mellan Årsta och Södertälje och i samband
därmed Älvsjö station grundligt ombyggts.
Med hänsyn såväl härtill som till vad trafikutredningen i övrigt anfört
och då det icke synes rationellt vare sig med två centralstationer i Stockholm
eller med en utflyttning av den redan befintliga, under ombyggnad varande
centralstationen, föreligger enligt utskottets mening icke skäl för någon
framställning i enlighet med motionärernas yrkande. Utskottet hemställer
därför,
att motionen II: 20 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 15 november 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,
Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Näsström,
Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar Persson och Jacobsson;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Rubbestad, Åkerström, Hoppe, Staxäng,
fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Thapper,
Karlsson i Olofström och fröken Vinge.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 173—175