Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1955
3
Nr 170
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statsbidrag
till verkstads- och hantverkshus.
(1 :a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Theodor Johansson m. fl. (I: 253) och den andra inom andra kammaren av
herr Andersson i Brämhult m. fl. (11:257), har hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att frågan om statsbidrag till
verkstads- och hantverkshus, antingen genom återupptagande av den vilande
utredningen angående småföretagens lokalfrågor eller genom annan särskild
utredning, måtte prövas i så god tid, att proposition i ärendet kan föreläggas
1956 års riksdag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
hänvisas till motionen II: 257.
Utskottet har tidigare understrukit den stora betydelse, som småföretagsamheten
inom industri och hantverk utövar särskilt i syfte att åstadkomma
ett mera differentierat näringsliv på landsbygden. Såväl ur befolkningspolitiska
som allmänna ekonomiska synpunkter äro fördelar härigenom att
vinna.
För hantverks- och småindustriföretag finnas för närvarande särskilda
möjligheter att för olika ändamål erhålla lån av statsmedel. Sålunda finnas
inrättade särskilda lånefonder, statens hantverkslånefond och fonden för
hantverks- och småindustrikredit. Vidare bedriva företagareföreningar i vissa
län med understöd av statsmedel en låneverksamhet, som är avsedd att
stödja företagsamhet, varom här är fråga. Genom beslut av 1954 års riksdag
utvidgades och förbättrades det statliga kreditstödet åt hantverk och småindustri.
Sålunda inrättades ett system med statliga kreditgarantier. Genom
detsamma avsågs att skapa möjlighet för hantverks- och småindustriföretag
och därmed jämförliga företag att erhålla finansiell hjälp för nyetablering,
utvidgning och rationalisering i sådana fall, där eget kapital eller bankmässiga
säkerheter icke kan tillhandahållas i tillräcklig utsträckning. Därjämte
var avsikten att garantigivningen i likhet med den verksamhet, som med
statligt stöd bedrives av vissa företagareföreningar, skulle ingå som ett led
i en ur det allmännas synpunkter önskvärd lokaliserings- och sysselsättningspolitik.
Genom det statliga kreditgarantisystemet skulle alltså möjligheter kunna
beredas småföretagare att på ett bättre sätt än hittills lösa bl. a. sina lokal
-
4 Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1955
frågor. Tillkomsten av denna stödform och den under senare år utvidgade
låneverksamhet, som bedrives av företagareföreningarna, utgjorde huvudmotivet
för att 1954 års riksdag (se bankoutskottets utlåtande nr 30) avslog
motioner i samma syfte som de nu föreliggande.
Utskottet finner lämpligt och riktigt, att de möjligheter, som hittills öppnats
för småföretagen, prövas, innan ytterligare åtgärder vidtagas på detta
område. Utskottet kan därför icke tillstyrka de nu föreliggande motionerna.
Därest emellertid erfarenheterna skulle visa, att på grund av exempelvis
alltför stränga lånevillkor eller brist på kapital svårigheter äro för handen
att i motionerna angivet syfte eller eljest utnyttja nu förefintliga stödåtgärder,
förutsätter utskottet, att Kungl. Maj :t upptager denna fråga till förnyad
prövning.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 253 och II: 257 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 november 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar
Näsström, Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar Persson och
Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Rubbestad, Åkerström, Hoppe, Staxäng,
fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Thapper,
Karlsson i Olofström och fröken Vinge.
651697 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag