2
Statsutskottets utlåtande nr Mit år 1955
Nr 1G1
Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av
frågan om statsbidrag åt Svenska sjukhemmet i Paris.
(3:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr Johanson i Västervik m. fl. väckt motion
(II: 401) har hemställts, att riksdagen måtte uppdraga åt Kungl. Maj :t
att låta utreda frågan om statsbidrag åt Svenska sjukhemmet i Paris.
Till stöd för sitt yrkande har motionärerna anfört följande.
Svenska sjukhemmet i Paris, som närmast sorterar under svenska församlingen,
har alltsedan tillkomsten uteslutande varit hänvisat till kollektmedel
och frivilliga gåvor för verksamhetens finansiering. Jämsides med
sjukhemmet administreras också ett ålderdomshem, där svenskfödda parisare,
som under större delen av sitt liv vistats i världsstaden och praktiskt
taget förlorat alla kontakter med hemlandet, beretts en relativt tryggad
tillvaro som pensionärer.
Personalen är uteslutande svensk och rekryteras ur kretsar, som låter
egna löneanspråk stå tillbaka för viljan att hjälpa och bistå sämre lottade
landsmän i världsstaden.
Otaliga basarer och auktioner på skänkta gåvor har måst arrangeras
under årens lopp och skulle ändå inte på långa vägar varit till fyllest för
att hålla verksamheten i gång, därest inte direkta hänvändelser till i Paris
verksamma svenska industrimän mötts med förståelse.
De senaste årens ökade resemöjligheter har ytterligare framhävt betydelsen
och värdet av denna svenska humanitära institution. Inte minst
personalen på svenska konsulatet i Paris vitsordar detta. I mer än ett fall
har det svenska sjukhemmet kommit att framstå som ett oundgängligt
komplement till de rent administrativa och konsulära institutionerna.
Svensk humanitet och svensk beredvillighet att hjälpa nationer och
människor, som drabbats av nöd och umbäranden, är omvittnade. Därför
synes det också vara på sin plats att uppmärksamma det behov av finansiellt
stöd som det svenska sjukhemmet i Paris representerar.
Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
medicinalstyrelsen avgivit yttrande, vilket bifogas detta utlåtande (Bilaga).
Utskottet. Såsom motionärerna framhållit och medicinalstyrelsen understrukit
torde det svenska sjukhemmet i Paris utföra ett värdefullt arbete
med tyngdpunkt på socialvårdens område. Utskottet anser i likhet med medicinalstyrelsen
att man i rådande läge bör iakttaga sträng återhållsamhet
då det gäller att vidga kretsen av sådana och liknande statsbidragsberätti
-
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1955
3
gade institutioner, varom bär är fråga. Dylik bidragsgivning bör övervägas
endast då skäl av särskild styrka kan åberopas därför. De i förevarande
motion anförda skälen synes inte utskottet vara av sådan styrka; fastinei
talar den av medicinalstyrelsen angivna principen, att varje land skall svara
för erforderlig omvårdnad av dem som uppehåller sig inom dess gränser
oavsett nationalitet, mot att statsbidrag skulle beviljas. På grund liärav och
då det inte synes uteslutet, alt sjukhemmets ekonomi skulle kunna balanseras,
därest resurserna utnyttjades i ungefär den utsträckning som sker vid
motsvarande anstalter i Sverige, kan utskottet inte tillstyrka yrkandet i motionen.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att motionen 11:401 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 8 november 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 163.
4
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1955
Bilaga
Till Riksdagens statsutskott.
Genom beslut den 24 februari 1955 har Kungl. Maj :t anbefallt medicinalstyrelsen
att till riksdagens statsutskott inkomma med av utskottet begärt
yttrande över en inom andra kammaren vid årets riksdag väckt motion (nr
401) angående utredning av frågan om statsbidrag åt Svenska sjukhemmet
i Paris.
Till åtlydnad liärav får medicinalstyrelsen, som inhämtat redogörelse över
verksamheten vid ifrågavarande hem från svenska konsulatet i Paris, med
överlämnande av handlingarna i ärendet anföra följande.
Av den införskaffade redogörelsen framgår bland annat att Svenska sjukoch
ålderdomshemmet i La Garenne-Colombes, Seine, sorterar under kyrkorådet
i svenska Sofiaförsamlingen i Paris. Av praktiska skäl har för hemmet
tillsatts en särskild styrelse, vars ledamöter emellertid utgöras av kyrkorådets
samtliga ledamöter. Hemmets byggande och dess inredning har finansierats
genom basarer, gåvor av olika svenska företag, Röda korset, Utlandssvenskarnas
förening, kollekt i hemlandets kyrkor nr. m.
Till hemmet äro knutna tre franska läkare och en apotekare. Den fast anställda
personalen, som till övervägande delen är svensk, utgöres av en husmoder,
en sjuksköterska, en henrsyster, ett biträde på sjukavdelningen, en
kokerska, ett biträde sonr är ersättare för både biträdet på sjukavdelningen
och i köket, ett biträde med nattjänst samt en befattningshavare för skötandet
av hemmets tvätt.
Verksamheten, som sedan 1938 bedrives i egen fastighet, omfattar dels
en sjuka\delning med 14 vårdplatser, dels ock en ålderdonrsavdelning med
10 sängplatser.
År 1953 har på sjukavdelningen vårdats 65 sjuka under 1 715 vårddagar
och 7 socialvårdsfall under 77 dagar samt bott 31 inackorderingar under
495 dagar, d. v. s. ett klientel av 103 personer har vistats på avdelningen under
sammanlagt 2 287 dagar. Motsvarande tal för år 1954 äro: 46 sjuka under
1 195 vårddagar, 3 socialvårdsfall under 8 vårddagar och 25 inackorderingar
under 157 dagar, d. v. s. ett klientel av 74 personer under sammanlagt
1 360 dagar. Inackorderingarna ha förutom personer i behov av vila
bland andra utgjorts av anhöriga och sällskap till sjuka samt småbarn, vars
mödrar varit sjuka. På sjukavdelningen ha också under år 1954 utförts 61
behandlingar på utifrån kommande patienter. Behandlingarna ha bestått av
läkarundersökningar, injektioner, vaccineringar, omläggningar, in. m.
Sjukvårdande verksamhet har även bedrivits utanför sjukavdelningen.
Salunda avlades under år 1953 231 sjukbesök och under år 1954 70 sådana
besok. Vidare har per telefon rådgivning åt sjuka, hänvisning till läkare
m. m. agt rum.
På ålderdomsavdelningen ha under år 1953 vårdats 13 personer under
^ 057 dagar och under år 1954 11 personer under sammanlagt
Under år 1954 uppgingo utgifterna för Svenska sjuk- och ålderdomshemmet
till 7 216 045 francs, medan inkomsterna stannade vid 5 089 477
francs. Inkomsterna ha huvudsakligen bestått av avgifter från sjuka, som
haft medel att betala, samt från icke helt obemedlade på ålderdomsavdel
-
Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1955
5
ningen, som åtnjutit socialunderstöd, mindre pension eller livränta. De helt
obemedlade ha beretts kostnadsfri vård. Det sålunda uppkomna underskottet
om 2 126 568 francs har täckts av frivilliga bidrag från svenska
företag och enskilda samt av vid en kyrkobasar influtna medel.
Ålderdomsavdelningen vid hemmet synes ha varit så gott som fullbelagd
under år 1954, medan sjukavdelningen däremot endast varit belagd med i
medeltal tre patienter per dag. Som ovan nämnts är vårdplatsantalet på
denna avdelning 14. Dagkostnaden för sjuk- och ålderdomshemmet har
under år 1954 varit cirka 22 kronor 50 öre. Med ledning härav kan samma
kostnad vid full beläggning å båda avdelningarna uppskattas till 16—
18 kronor.
Det för år 1954 redovisade underskottet på verksamheten, vilket uppgår
till i runt tal 32 000 kronor, har tydligen uppstått på grund av den ringa
beläggningen på hemmets sjukavdelning.
Av vad medicinalstyrelsen sålunda inhämtat har styrelsen bibragts uppfattningen,
att det svenska sjukhemmet utför ett värdefullt arbete med
tyngdpunkt på socialvårdens område. Rent principiellt vill styrelsen dock
ifrågasätta, om icke den vedertagna principen, att varje land skall svara
för erforderlig omvårdnad av dem som uppehålla sig inom dess gränser
oavsett nationalitet, alltjämt i första hand bör fasthållas. Ur praktisk synpunkt
tillkommer den tidigare berörda omständigheten, att det icke synes
uteslutet, att sjukhemmets ekonomi, därest resurserna utnyttjades i ungefär
den utsträckning som sker vid motsvarande anstalter i Sverige, skulle
kunna balanseras.
Med hänsyn till det anförda finner sig medicinalstyrelsen, som anser det
önskvärt, att den enskilda beredvilligheten att hjälpa även i fortsättningen
utnyttjas för hemmets räkning, icke kunna tillstyrka motionen.
I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Engel,
överdirektören Björkquist, medicinalrådet von Zweigbergk, föredragande,
och t. f. byråchefen Philipson.
Stockholm den 8 september 1955
ARTHUR ENGEL
O. v. ZWEIGBERGK
Svante Malm