Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
1
Nr 55
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående vissa åtgärder till stöd åt den svenska
fruktodlingen.
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 133 av herr Karl Persson m. fl. och
II: 170 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte
besluta, att tillverkning och försäljning av ciderdrycker med en alkoholhalt
av högst 2,8 viktprocent må äga rum enligt de regler som gäller för
maltdrycker, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför
erforderlig författningstext»; samt
2) de likalydande motionerna I: 134 av herr Fritiof Karlsson m. fl. och
II: 157 av herr Jansson i Benestad m. fl., vari hemställts att riksdagen i
överensstämmelse med motionernas syfte måtte besluta att hos Kungl.
Maj :t begära utredning och förslag snarast möjligt rörande skattefrihet för
läskedrycker, som innehåller must, tillverkad av svenska äpplen, eller, därest
så befinnes lämpligt, annat stöd åt framställningen av sådana drycker.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 157 och II: 170.
I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 50 har riksdagen vid
vårsessionen beslutat att till innevarande års höstsession uppskjuta behandlingen
av de föreliggande motionerna.
Ciderfrågan
Enligt 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521),
som reglerar handeln med rusdrycker, hänföres till sådana drycker spritdrycker,
vin och starköl. Med vin förstås enligt förordningen varje dryck,
som är framställd genom alkoholisk jäsning av saft från druvor, bär, frukt
eller andra växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej
mer än tjugutvå volymprocent etylalkohol. Rätten att tillverka vin för avsalu
grundar sig på bestämmelse i näringsfrihetsförordningen; för upptagande
av sådan tillverkning erfordras tillstånd av Kungl. Maj:t.
Enligt 1 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker förstås med maltdryck varje jäst,
alkoholhaltig, odestillerad dryck, vid vars framställning torkat, rostat eller
bränt malt kommit till användning; dock skall genom hembrygd tillverkad
sådan dryck anses som maltdryck allenast om vid tillverkningen såsom
1 Dihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 55
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
extraktgivande ämne använts huvudsakligen malt och alkoholhalten icke
överstiger fem viktprocent. Maltdryckerna indelas i tre klasser. Första klassen
omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt icke överstiger en och åtta
tiondels viktprocent (lättöl), andra klassen omfattar maltdrycker, vilkas
alkoholhalt överstiger en och åtta tiondels men icke två och åtta tiondels
viktprocent (Öl), och tredje klassen omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt
överstiger två och åtta tiondels viktprocent (starköl).
För försäljning av lättöl och andra drycker med en alkoholhalt av högst
två och en fjärdedels volymprocent alkohol gäller bestämmelserna i förordningen
den 25 februari 1955 (nr 38) om försäljning av alkoholfria drycker.
I ölförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 522) regleras handeln
med Öl. Såsom tidigare nämnts återfinnes bestämmelserna om tillhandahållande
av rusdrycker i rusdrycksförsäljningsförordningen.
En redogörelse för ciderfrågan har lämnats i proposition nr 151 till 1954
års riksdag angående riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken
in. m., s. 581—587, vartill utskottet tillåter sig hänvisa. Här må endast
erinras om följande.
Ciderfrågan har under senare år livligt diskuterats. Från fruktodlarhåll
gjordes våren 1950 hos Kungl. Maj :t framställning att ciderdrycker med en
alkoholhalt motsvarande den för maltdrycker av andra respektive tredje
klassen fastställda måtte få försäljas efter samma regler som gällde för
dessa maltdrycker. Framställningen, som remissbehandlades, överlämnades
till 1944 års nykterhetskommitté.
Vid 1951 års riksdag väcktes motioner med yrkande av samma innebörd
som i ovannämnda- framställning. Motionerna föranledde emellertid icke
någon riksdagens åtgärd. Liknande motioner väcktes även vid 1953 års riksdag
men avslogs av riksdagen. Som motivering för dessa beslut hänvisades
till pågående utredning och prövning av frågan om utformningen av lagstiftningen
om alkoholdryckerna.
Nykterhetskommittén behandlade ciderfrågan i sitt principbetänkande,
nr V, SOU 1952: 53, s. 117—121. Något förslag i ämnet framlades icke av
kommittén, som gav uttryck åt uppfattningen att man hellre borde uppmuntra
den för folkhälsan betydligt värdefullare konsumtionen av färsk,
konserverad och torkad frukt samt fruktmuster. En ledamot av kommittén
reserverade sig för en försöksanordning, enligt vilken cider med en alkoholhalt
av högst 2,8 viktprocent tills vidare skulle få försäljas på i huvudsak
samma sätt som enligt kommittéförslaget skulle gälla för försäljning av Öl
(klass II).
I ovannämnda proposition nr 151 uttalade departementschefen bl. a. följande.
Om man skulle genomföra de från fruktodlarhåll framkomna förslagen,
skulle detta innebära att marknaden tillfördes en ny lättillgänglig alkoholdryck.
Möjligt är att man härigenom skulle vinna någon minskning av konsumtionen
av starkare drycker. Den totala effekten skulle emellertid troli
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955 3
gen bli en nettoökning av alkoholkonsumtionen. Såsom nykterhetskornmittén
och flera remissorgan framhållit, finns nämligen stor anledning antaga
att cidern i första hand skulle konkurrera med alkoholfria fruktdrycker
och läskedrycker. Jag finner därför liksom nykterhetskommittén icke anledning
att ‘föreslå ändrade bestämmelser rörande cider. Självfallet måste
bär som eljest i frågor av nykterhetspolitisk betydelse producentintressena
träda i bakgrunden.
I anledning av propositionen väcktes ett flertal motioner i ciderfrågan
av innebörd bl. a. att cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent skulle
få försäljas enligt de regler som komrne att gälla för Öl (klass II). Särskilda
utskottet vid 1954 års riksdag, som behandlade propositionen nr
151 jämte i anledning därav väckta motioner i sitt utlåtande nr 1, uttalade
beträffande cidern — under framhållande av att delade meningar rådde om
en eventuell cidertillverknings möjligheter att stödja fruktodlingen -— bl. a.
att frågan om eventuella stödåtgärder för denna näringsgren torde böra prövas
i ett vidare sammanhang. Utskottet erinrade därvid om trädgårdsutredningens
år 1952 avgivna betänkande med förslag rörande avsättningen av
trädgårdsprodukter m. m., vilket vore beroende på Kungl. Maj :ts prövning.
Utskottet kunde sålunda icke tillstyrka att åtgärder i motionernas syfte, innan
sådan prövning ägt rum, vidtoges från riksdagens sida. Vid utskottets
utlåtande fanns fogad en av flera ledamöter avgiven reservation, vari i anledning
av de i ämnet väckta motionerna hemställdes om förslag till 1954 års
höstriksdag om ändrade bestämmelser om tillverkning, beskattning och försäljning
av ciderdrycker, framställda av svensk frukt. Detta yrkande avvisades
emellertid av riksdagen, i första kammaren med 77 röster mot 37 och
i andra kammaren med 133 röster mot 61.
I de nu föreliggande motionerna i ämnet framhåller motionärerna att
cider med 2,8 procent alkohol i första hand icke skulle komma att konkurrera
med läskedryckerna, enär sådan cider aldrig kunde säljas till så
billigt pris som nämnda drycker. Det torde i stället bli vinkonsumtionen,
som skulle minskas genom ändrade bestämmelser för ciderförsäljningen
enligt de av motionärerna föreslagna grunderna. En sådan ändring skulle i
betydande utsträckning öppna marknaden för cidern och medföra stora ekonomiska
fördelar för vårt land. Därigenom skulle den nuvarande stora importen
av lätta viner motverkas till gagn för vår valutareserv. Men framför
allt skulle möjligheter skapas för avsättning av den svenska frukten. Nykterhetskonunittén
ansåg visserligen att cidertillverkningen icke skulle kunna
bli av någon större ekonomisk betydelse för fruktodlingen. Denna uppfattning
delades icke av de stora fruktorganisationerna, vilka understrukit
cidertillverkningens betydelse för fruktodlingen. Även lantbruksstyrelsen
hade framhållit att det vore angeläget, att den svenska fruktodlingen ej
hindrades i sina strävanden att vinna ökat avsättningsutrymme. I de stora
fruktproducerande länderna vore ciderframställningen av stor betydelse för
avsättningen av frukten, framför allt av sådan frukt som icke kunde säljas
som konsumtionsfrukt. Det vore enligt motionärernas uppfattning nödvän
-
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
digt, att även i vårt land fruktodlingen på detta sätt erhölle stöd från det
allmännas sida. Då cider i framställning ställde sig dyrare än maltdrycker,
förutsatt att fruktodlarna skulle få skälig ersättning för råvaran, vore det
önskvärt, att cidertillverkningen i beskattningshänseende finge en välvillig
behandling. Det syntes böra eftersträvas, att cidern skulle kunna säljas till
ungefär samma pris som Öl.
Skattefrihet för vissa läskedrycker
Beskattningen av läskedrycker beslöts vid 1939 års riksdag. Enligt förordningen
i ämnet den 22 december 1939 (nr 919), som trädde i kraft den
1 februari 1940, omfattar beskattningen mineralvatten samt kolsyrade och
därmed jämförliga drycker, vilka icke är hänför liga till rusdrycker eller
maltdrycker. Med avseende å förordningens tillämpning må här nämnas,
att skatteplikt föreligger för vissa slag av fruktsaft i konsumtionsfärdigt
skick men däremot icke för outspädd fruktmust.
Läskedrycksskatten utgick ursprungligen med 10 öre för liter men höjdes
sedermera till 12 öre. Som ett led i den allmänna skärpningen av den
indirekta beskattningen år 1948 fastställdes en skattesats av 18 öre för iiter.
Från och med den 1 december 1950 genomfördes en ytterligare skattehöjning
till 21 öre för liter, vilken skattesats alltjämt är gällande.
Frågan om beskattningen av drycker innehållande fruktmust har vid
flera tillfällen aktualiserats, varom må nämnas följande.
I anledning av den till 1939 års urtima riksdag avlåtna propositionen nr
81 med förslag till förordning om skatt å läskedrycker framställdes i motionen
11:54 yrkande att fruktmust, beredd enligt i motionen angiven metod
och utan tillsats av socker, måtte undantagas från beskattning. I sitt i ärendet
avgivna utlåtande nr 66 uttalade första särskilda utskottet i denna fråga
följande.
I anslutning till vad i motionen 11:54 framhållits finner utskottet till en
början, att det med statsmakternas bistånd igångsatta tillvaratagandet av
svensk frukt vid s. k. musterier icke bör försvåras genom påläggandet av
en särskild skatt å fruktmust, som försäljes i konsumtionsfärdigt skick.
Detta önskemål synes kunna uppnås utan ändring i författningstexten.
Det ankommer nämligen på kontrollstyrelsen att avgöra vad som skall anses
jämförligt med kolsyrade drycker och sålunda bliva föremål för beskattning.
Utskottet finner på grund härav tillfyllest att för kontrollstyrelsens
beaktande uttala, att fruktmusten icke bör anses utgöra med kolsyrade
läskedrycker jämförlig vara.
I en den 23 april 1953 dagtecknad framställning till Kungl. Maj :t anhöll
Sveriges musteriförbund, Fruktodlingens förhandlingsorgan och Föreningen
fruktdrycker om skattefrihet för läskedrycker innehållande minst 36
procent ren must tillverkad av svenska äpplen. Framställningen överlämnades
till den kort tid därefter tillsatta, åt dåvarande överdirektören Sven
Almgren anförtrodda utredningen angående avvägningen av beskattningen
av spritdrycker, vin, maltdrycker och läskedrycker. I en den 16 oktober
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
5
1953 dagtecknad promemoria i ämnet behandlade utredningsmannen utförligt
berörda framställning, särskilt med avseende å frågan om och på vilket
sätt skattefrihet ur tekniska synpunkter skulle kunna anordnas för läskedrycker,
tillverkade av äppelmust. Utredningsmannen framhöll därvid bl. a.
att en av honom skisserad teknisk anordning för skattefrihetens genomförande
skulle innebära, att musterinäringen — räknat efter då senast tillgängliga
försäljningssiffror — skulle komma att erhålla ett statligt ekonomiskt
stöd av endast omkring 60 000 kronor för år. Även om mustförbrukningen
inom läskedrycksindustrien skulle fördubblas eller måhända tredubblas,
kunde det knappast anses motiverat att införa det omständliga
förfarande som en skattebefrielse i av utredningsmannen antydd form
skulle innebära för att åstadkomma det avsedda understödjandet av musterinäringen
med så relativt blygsamma belopp. Sammanfattningsvis uttalade
utredningsmannen rörande den ifrågasatta skattefriheten att med
hänsyn bl. a. till de stora tekniska svårigheter, som vore för handen att
anordna en dylik skattebefrielse, man tills vidare borde avvakta utvecklingen
rörande förekomsten i marknaden av läskedrycker, beredda av fruktmust.
Utredningspromemorian lades, efter remissbehandling, såvitt avsåg förslag
rörande maltdrycks- och läskedrycksbeskattningen, till grund för proposition
nr 154 till 1954 års riksdag. 1 propositionen uttalade departementschefen
beträffande den ovannämnda av Sveriges musteriförbund gjorda
framställningen om skattefrihet för vissa läskedrycker, beredda av fruktmust,
att han, med hänsyn till de invändningar som framkommit mot att
skattevägen understödja tillverkningen av dessa drycker, ansåg sig böra
avstyrka bifall till framställningen. Därest stöd åt musterinäringen kunde
anses påkallat torde denna fråga, framhöll departementschefen vidare, få
utredas och övervägas i annat sammanhang.
I anledning av förenämnda proposition framfördes i de likalydande motionerna
1:443 av herr Karl Persson in. fl. och 11:577 av herr Hansson i
Skegrie in. fl. yrkande om utredning och förslag snarast möjligt rörande
skattefrihet för läskedrycker, som innehölle must, tillverkad av svenska
äpplen, eller, därest så befunnes lämpligt, annat stöd åt framställningen
av sådana läskedrycker.
Ovannämnda proposition och motioner behandlades av särskilda utskottet
vid 1954 års riksdag, som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4
i nu förevarande avseende anförde följande.
I anledning av motionerna 1:443 och 11:577 vill utskottet i likhet med
departementschefen framhålla att en skattefrihet för vissa av must tillverkade
läskedrycker skulle vara förbunden med betydande kontrollsvårigheter
och att frågan om stöd åt musterinäringen torde få utredas och övervägas
i annat sammanhang. Denna fråga torde för övrigt, såsom antytts i
propositionen nr 153, delvis falla inom området för den ännu arbetande
särskilda utredningen angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt
umgängesliv.
Med det anförda ansågs motionerna besvarade.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
Utredning och förslag angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt
umgängesliv har med skrivelse den 8 juli 1954 avlämnats av särskilt tillkallade
sakkunniga. Betänkandet har sedermera, efter remissbehandling,
lagts till grund för proposition, nr 22, i ämnet till innevarande års riksdag.
I propositionen framlades förslag om en av statsmedel stödd kampanj
för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och för ett alkoholfritt umgängesliv.
Vidare förordades ett statsbidrag till Föreningen fruktdrycker för kontinuerlig
upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.
Slutligen föreslogs som en försöksanordning att lån av statsmedel
skulle kunna beviljas till inrättandet av alkoholfria restauranger. Propositionen
har vid vårsessionen bifallits av riksdagen (skr. nr 106).
I huvudsak samma synpunkter som i de vid 1954 års riksdag väckta motionerna
I: 443 och II: 577 framföres i de nu föreliggande motionerna. Det
framhålles bl. a. att det vore av mycket stor betydelse, att en läskedrycksproduktion,
baserad på äppelmust, kunde komma till stånd i största möjliga
utsträckning. Att en kvalitetsgaranterad fruktdryck kunde säljas till
lågt pris vore ur folkhälso-, nykterhets- och trafiksynpunkt av största intresse.
Detta måste också sägas vara i överensstämmelse med principerna
för den nya nykterhetslagstiftningen. I proposition nr 154 till 1954 års
riksdag hade förutsatts, att frågan om stödet åt musterinäringen skulle omprövas,
därest så skulle visa sig påkallat. Enligt motionärernas uppfattning
talade såväl nykterhetspolitiska skäl som fruktodlingens berättigade intressen
för att tillverkningen och försäljningen av mustdryckerna erhölle stöd
snarast möjligt. Det borde därvid understrykas, att ett stöd av 60 000 kronor
årligen, vilket efter nuvarande försäljningssiffror skulle uppnås genom
den av utredningsmannen skisserade anordningen, visserligen vore ringa
men dock inte skulle vara oväsentligt för den under blygsamma ekonomiska
villkor arbetande musterinäringen. Ifrågavarande tillverkning befunne sig
ännu på begynnelsestadiet, varför några slutsatser knappast kunde dragas
av tillgängliga omsättningssiffror.
De åtgärder, som i proposition nr 22 förordats, måste anses otillräckliga
vad beträffade tillverkningen av mustdrycker. Eu sådan skattefrihet, som
utredningsmannen i sin promemoria skisserat, borde övervägas. Även andra
möjligheter till ett effektivare stöd borde kunna ifrågakomma.
Utskottet. I de föreliggande motionerna förordar motionärerna vissa åtgärder
för att stödja avsättningen av svensk frukt. Sålunda hemställes i de
likalydande motionerna I: 133 och II: 170 att cider med en alkoholhalt av
högst 2,8 viktprocent skall få tillverkas och försäljas enligt samma bestämmelser
som gäller för maltdrycker. I de likalydande motionerna I: 134 och
II: 157 föreslås riksdagsskrivelse med begäran om utredning och förslag
snarast möjligt rörande skattefrihet för sådana läskedrycker som innehåller
must, tillverkad av svenska äpplen, eller, därest så befinnes lämpligt,
annat stöd åt framställningen av sådana drycker.
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
7
Enligt gällande bestämmelser hänföres cider till vin därest alkoholhalten
överstiger 2 1/4 volymprocent; sådan cider får sålunda tillhandahållas endast
i den ordning rusdrycksförsäljningsförordningen föreskriver. Cider med
lägre alkoholhalt får däremot försäljas fritt enligt lagstiftningen om alkoholfria
drycker. Med motionerna synes därför väsentligen avses att cider med
en alkoholhalt motsvarande ölets skall få säljas efter samma regler som
gäller för Öl. Därvid förutsätter motionärerna att en skattesänkning för sådan
cider skall komma till stånd.
Den ordning i vilken ciderdrycker sålunda må saluföras har i princip varit
gällande även före de vid 1954 års riksdag genomförda ändringarna i alkohollagstiftningen;
några särskilt på ciderdryckerna inriktade lagstiftningsåtgärder
vidtogs således icke av statsmakterna i detta sammanhang. Inom
riksdagen motionsvis framförda yrkanden om sådana åtgärder, i främsta
rummet siktande till att cider skulle få säljas på sätt förordas i de nu föreliggande
motionerna, föranledde icke någon riksdagens åtgärd.
Riksdagens ställningstagande i ciderfrågan föregående år bör enligt utskottets
mening alltjämt hävdas. Därvid skedde en omprövning av nykterhetspolitiken
i dess helhet, och lagstiftningen om försäljning av alkoholhaltiga
drycker fick en väsentligen ny utformning. Att tillföra marknaden en
ny lättillgänglig alkoholdryck av den ifrågasatta typen ansågs kunna medföra
en nettoökning av alkoholkonsumtionen, detta så mycket mera som
konkurrensen från den nya drycken framför allt skulle träffa alkoholfria
muster och läskedrycker. Det torde därför framstå som mindre lämpligt att,
innan närmare erfarenhet vunnits rörande den nya lagstiftningens verkningar
i olika avseenden, företaga ett så vittutseende ingrepp i den sålunda
gjorda avvägningen som föreslås i föreliggande motioner. Enligt utskottets
mening bör således i avvaktan på den kommande utvecklingen valet av åtgärder
till stöd för den svenska fruktodlingen avse andra alternativ än ändrade
bestämmelser för ciderdryckernas försäljning och beskattning. I enlighet
härmed avstyrker utskottet åtgärder i det i de likalydande motionerna
I: 133 och II: 170 angivna syftet.
Beträffande härefter frågan om stöd åt musterinäringen genom skattefrihet
för läskedrycker innehållande must, tillverkad av svenska äpplen, var
jämväl detta spörsmål föremål för prövning vid 1954 års riksdag, som på
hemställan av särskilda utskottet i utlåtande nr 4 avslog i ämnet väckta
motioner. Den av såväl departementschefen som nämnda utskott rörande
ifrågavarande angelägenhet u Halade uppfattningen, alt de besvär och kostnader
som skulle vara förenade med den ifrågasatta skattefrihetens anordnande
och administrativa handhavande icke skulle stå i rimlig proportion
till de fördelar man med åtgärden skulle ernå, må bär ytterligare understrykas.
Utskottet vill även tillägga att motionärernas förslag framstår som
mindre tillfredsställande utifrån den vid åtskilliga tillfällen principiellt hävdade
grundsatsen, att del vore angeläget tillse att, i den mån stöd från statens
sida för något ändamål befunnes påkallat, detta stöd lämnades i form
av anslag till det ifrågavarande ändamålet och icke genom lättnader vid hc
-
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
skattningen. I sammanhanget torde få erinras om de stödåtgärder som vid
innevarande års riksdags vårsession beslutats för att främja ett alkoholfritt
umgängesliv och som i viss utsträckning torde komma musterinäringen
till godo. Tillika må erinras om att den statliga kreditgaranti för lån som
enligt beslut vid vårsessionen må utlämnas till trädgårdsnäringens rationalisering
även må avse rationaliseringsåtgärder inom bestående anläggningar
för musttillverkning. Såsom ock antytts i proposition nr 154 till 1954 års
riksdag samt i det ovannämnda utlåtandet nr 4 av samma års särskilda utskott
torde få förutsättas att, i den mån ytterligare åtgärder till stöd åt riiusterinäringen
befinnes erforderliga, en prövning av denna fråga i lämpligt
sammanhang kommer att äga rum. Med det anförda avstyrker utskottet de
likalydande motionerna I: 134 och II: 157.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) alt de likalydande motionerna I: 133 av herr Karl Persson
m. fl. och II: 170 av herr Hansson i Skegrie m. fl. angående
rätt att tillverka och försälja ciderdrycker icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd; samt
2) att de likalydande motionerna I: 134 av herr Fritiof
Karlsson m. fl. och II: 157 av herr Jansson i Benestad m. fl.
om skattefrihet för läskedrycker, som innehåller must av
svenska äpplen, m. in., icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 8 november 1955
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Eriksson, Velander,
Niklasson, Werner, Erik Jansson, Kronstrand* och Falk; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Orgård, Sjölin, Brandt,
Kollberg*, Kärrlander, fru Eriksson i Stockholm samt herrar Nilsson i Svalöv,
Larsson i Luttra* och Stenberg.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
9
Reservationer
I) av herrar Velander, Kollberg, Nilsson i Svalöv och Stenberg, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att Kungl. Maj :t ville — i anslutning till innehållet i de likalydande
motionerna I: 133 av herr Karl Persson m. fl.
och II: 170 av herr Hansson i Skegrie m. fl. samt de likalydande
motionerna 1:134 av herr Fritiof Karlsson m. fl.
och II: 157 av herr Jansson i Benestad m. fl. — i proposition
till nästkommande års riksdag framlägga förslag till
ändrade bestämmelser angående tillverkning, beskattning
och försäljning av ciderdrycker, framställda av svensk
frukt, samt läskedrycker, innehållande must, tillverkad av
svenska äpplen.
II) av herrar Werner, Niklasson och Larsson i Luttra, vilka ansett att
utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet, att frågan om en vidgad användning
av produkter tillverkade av svensk frukt är av stor betydelse såväl
ekonomiskt som ur folkhälsosynpunkt. Särskilt gäller detta fruktmusl
och cider med låg alkoholprocent, exempelvis av samma alkoholhalt som
de alkoholsvaga maltdryckerna. De farhågor, som emellanåt kommit till
uttryck, att den alkoholsvaga cidern skulle kunna påverka alkoholvanorna
i skadlig riktning, torde i betraktande av den stigande förbrukningen av
exempelvis det importerade starkvinet och starkölet vara betydligt överdrivna.
Det väsentliga synes emellertid vara, att safter eller s. k. must och
cider av svenska äpplen i större omfattning än hittills kan ingå i den dagliga
hushållsförbrukningen.
Erfarenheterna från fjolårets rika äppelskörd ger vid handen, att hundratals
ton både användbar fallfrukt och fullgod frukt lämnades att förfaras
på grund av att otillfredsställande avsättningsförhållanden hindrade fruktskördens
ändamålsenliga tillvaratagande. Visserligen kan invändas, att vissa
av de av motionärerna föreslagna åtgärderna torde tarva smärre ändringar
eller kompletteringar i av riksdagen år 1954 fattade beslut i ämnet. Om
sådana ändringar skulle visa sig påkallade, torde dessa mycket väl ligga
i linje med de nykterhetsvårdande syften, som den samtidigt antagna nykterhetslagstiftningen
till väsentlig del avser att tjäna. Erfarenheterna ger
tyvärr redan vid handen, att förbrukningen av starka alkoholdrycker och
starköl ökat på ett oroväckande sätt, sedan den nya lagstiftningen trätt i
kraft. Det är ej uteslutet, att en ökad användning av på lämpligt sätt tillredda
fruktsafter skulle gynnsamt motverka påtalade tendens.
Den svenska fruktodlingen, som inom de närmaste åren kan beräknas
komma att uppvisa en ytterligare starkt ökad produktion, torde icke utan
2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 55
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955
statligt stöd i olika avseenden kunna vinna en tillfredsställande avsättning
för samma produktion, därest särskilda åtgärder ej snarast vidtages i det
av motionärerna avsedda syftet. Detta syfte synes emellertid ej kunna tillgodoses
utan en föregående utredning och bearbetning av med frågan sammanhängande
detaljer. Denna utredning bör dock kunna bedrivas med sådan
skyndsamhet, att förslag till lämpliga åtgärder för ett bättre tillvaratagande
och en vidgad avsättning av svensk frukt bör kunna framläggas
för riksdagen under år 1956.
Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna
I: 133 av herr Karl Persson m. fl. och II: 170 av
herr Hansson i Skegrie m. fl. samt de likalydande motionerna
I: 134 av herr Fritiof Karlsson m. fl. och II: 157 av
herr Jansson i Benestad m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om skyndsam utredning och förslag till 1956 års
höstriksdag i syfte att verksamt underlätta tillverkning och
avsättning av sådana fruktmuster och av sådana ciderdrycker
med låg alkoholprocent som framställts av svensk
frukt.»
551657
Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag