Tredje lagutskottets utlåtande nr 35.

1

Nr 35.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbud för universitetet
i Uppsala att öka sitt innehav av jordbruksoch
skogsfastigheter m. m.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nämligen inom första kammaren nr 355 av herr
Werner m. fl. samt inom andra kammaren nr 468 av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes,

»att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om snar lagstiftning
med förbud för Uppsala universitet att ytterligare öka sitt innehav i
fråga om jordbruks- och skogsfastigheter,

samt att riksdagen måtte uttala att Kungl. Maj :t icke må medgiva universitetet
tillstånd till sådana ytterligare jordförvärv, intill dess ovan yrkade
lagstiftning träder i kraft».

Beträffande de skäl, som motionärerna anför till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Då Uppsala universitet år 1477 grundades, blev dess ekonomi helt beroende
av den katolska kyrkan. Av staten erhöll universitetet visserligen sådana
privilegier, som vid denna tid var brukliga, men intet direkt ekonomiskt
stöd. Genom Gustav Vasas reformation år 1527 med därav följande indragning
till kronan av kyrklig egendom undanrycktes de ekonomiska grundvalarna
för universitetets bestånd. Ända fram till Gustav II Adolfs tronbestigning
befann sig universitetets ekonomi och därmed hela dess verksamhet i
ett mycket beträngt läge. I sin kungaförsäkran lovade emellertid Gustav II
Adolf att stödja universitetet, och några år därefter, år 1624, skänkte han
till universitetet ur sin privata förmögenhet den donation av jordegendom,
som sedermera har benämnts de gustavianska arvegodsen. Donationen, som
ursprungligen omfattade ungefär 320 hemman, hade enligt donationsbrevet
till syfte att förse lärare och stipendiater med deras »årliga och nödtorftiga
uppehälle». Efter hand har egendoinsinnehavet undergått förändringar genom
köp, byte och försäljning. Fortfarande befinner sig emellertid mer än
två tredjedelar av den ursprungliga donationsegendomen i universitetets ägo.

Förutom de gustavianska arvegodsen har universitetet även förvärvat jordbruksfastigheter
genom andra donationer eller genom köp, som skett för att
placera omhänderhavda fondmedel. Samtliga sålunda förvärvade jordbruksfastigheter
förvaltas gemensamt. För förvaltningen har universitetet inrättat
en särskild domänförvaltning, fördelad på en jordbruksförvaltning och en
skogsförvaltning men med ett gemensamt byggnadskontor för lantfastighe 1

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 9 samt. Sand. Nr 35.

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35.

ter. Det hela sorterar under universitetets drätselnämnd. Fastigheternas
öppna jord är utarrenderad. Skogsbruket däremot drives i universitetets egen
regi.

Universitetets jordbruksförvaltning omfattar f. n. 413 jordbruksfastigheter
med en areal av 13 210 hektar öppen jord. Det sammanlagda taxeringsvärdet
för fastigheterna är ca 36,8 miljoner kronor, varav ca 29,5 miljoner hänför
sig till de gustavianska arvegodsen och ca 7,3 miljoner till fastigheter, tillhörande
stipendie- och andra fonder. Brandförsäkringsvärdet för fastigheterna
är omkring 56 miljoner kronor.

Fastigheterna fördelar sig på storleksgrupper samt skilda län på följande
sätt:

Storleksgrupper

Uppsala län
Stockholms »

Västmanlands »

Örebro »

Östergötlands »

Kalmar »

Skaraborgs »

Summa 39 81 246 47 413

3-10

ha

10-20

ha

20—50

ha

Över
50 ha

Summa

24

39

131

22

216

8

17

39

6

70

4

22

73

15

114

3

3

1

2

1

9

1

2

—

—

2

—

—

—

1

1

Avkastningen av universitetets donationsegendom, främst vad som donerats
av Gustav II Adolf, var ända in på 1800-talet tillräcklig för att upprätthålla
universitetets verksamhet. År 1830 utbetalades till universitetet för
första gången årliga anslag, som beviljades av riksdagen. Statsanslagen ökades
tid efter annan. År 1837 utgjorde sålunda statsbidraget 26 procent av
universitetets omkostnader, år 1862 42 procent och år 1908 64 procent. F. n.
utgör avkastningen av universitetets egendomar blott några få procent av
universitetets årsbudget. Som exempel på egendomsförvaltningens ekonomiska
resultat kan nämnas några uppgifter från förvaltningsåret 1950—
1951. Bruttoinkomsten av skogen var 1,9 miljoner kronor och arrendeavgifterna
0,6 miljoner, tillsammans alltså 2,5 miljoner. Därav avgick för löner,
diverse förvaltnings- och driftskostnader samt skatter 1,2 miljoner kronor
samt för grundförbättring och byggenskap på fastigheterna 0,7 miljoner.
Av återstoden, 600 000 kronor, inlevererades till statsverket 250 000 kronor
samt användes 350 000 kronor — frånsett en mindre fondering — efter universitetskanslerns
bestämmande till ändamål av betydelse för universitetet,
t. ex. instrumentell utrustning, möbler, hyror, undervisning och extra personal.
I stor utsträckning har dessa ändamål varit sådana, för vilka framställning
om statsanslag gjorts utan att vinna omedelbart bifall. De senaste
åren har det belopp, som på detta sätt kunnat anslås till universitetsändamål,
befunnit sig i stigande. För förvaltningsåren 1952—53 samt 1953—54
var beloppet sålunda ca 403 000, resp. ca 551 000 kronor.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3ö.

3

Den förhållandevis låga nettoavkastningen från jordbruksfastigheterna
synes åtminstone delvis bero på den nuvarande omfattande byggenskapen på
fastigheterna. Fram till den arrendeårgång, som började den 14 mars 1945,
ordnades byggenskapen så, att arrendatorerna i kontrakten förpliktades att
under kontraktstiden uppföra vissa byggnader. Genom 1945 års stadga rörande
utarrendering av universitetsjord ålades universitetet att självt svara
för erforderlig nybyggnad på gårdarna. Sedan nämnda stadga trätt i kraft
har universitetet byggt eller bar under byggnad 115 mangårdsbyggnader, 54
arbetarbostäder, 36 ladugårdar och stall, 20 lador samt 30 övriga byggnader,
garage och silos. Kostnaderna härför har för tiden till den 30 juni 1954 uppgått
till ca 5 miljoner kronor. Enligt uppgift från universitetet räknar man
med att denna upprustning av byggnadsbeståndet å fastigheterna skall fortgå
fram till början av 1960-talet i en takt, som motsvarar en investering
av i genomsnitt 800 000 kronor per år.

Beträffande skogsförvaltningen kan tilläggas att årsavkastningen av universitetets
skogsmark — över 38 000 hektar, varav drygt 32 000 hektar produktiv
skogsmark — enligt nu gällande skogshushållningsplan utgör ca
86 000 skogskubikmeter. Enligt uppgift, som utskottet inhämtat från universitetet,
kommer årsavkastningen enligt den skogshushållningsplan, som
f. n. är under utarbetande, sannolikt att uppgå till mellan 120 000 och 130 000
skogskubikmeter.

Slutligen kan nämnas att universitetet utöver jordbruksfastigheterna äger
hyresfastigheter i Uppsala och Stockholm med ett sammanlagt taxeringsvärde
av ca sex miljoner kronor samt värdehandlingar (obligationer, aktier
och inteckningsreverser) med ett bokfört värde av tillhopa eu 20,7 miljoner
kronor, vilket ligger betydligt under marknadsvärdet.

Sedan gammalt gäller att varje inköp eller försäljning av fast egendom
från universitetets sida fordrar tillstånd av Kungl. Maj:t. Uttrycklig bestämmelse
härom finnes f. n. i 143 § Kungl. Maj:ts statuter den 28 januari 1916
för universiteten i Uppsala och Lund (SFS nr 66).

Utskottet.

Sedan de nu förevarande motionerna väckls bar 1951 års jordbruksrationaliseringsutredning
framlagt ett delbetänkande (SOU 1954: 16), innefattande
bl. a. förslag till lag med vissa bestämmelser till främjande av jordbrukets
yttre rationalisering in. in. (jordrationaliseringslag). Avsikten är att denna
lag skall ersätta bl. a. lagen den 17 juni 1948 om inskränkning i rätten att
förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen), vilken lag äger giltighet
t. o. in. den 30 juni 1955. I betänkandet framhålles att utanför sistnämnda
lags tillämpningsområde kommit att falla bl. a. köp som göres av universitet.
Enligt den föreslagna jordrationaliseringslagen skulle däremot även sådana
köp bli underkastade bestämmelserna om prövning av lantbruksnämnd.
Proposition på grundval av utredningens förslag torde vara att vänta vid

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35.

nästkommande års riksdag. I samband med behandlingen av denna proposition
kan det i motionerna upptagna spörsmålet komma under bedömning.

Vid angivna förhållanden anser utskottet att riksdagen saknar anledning
att nu taga ställning till de i motionerna framställda yrkandena.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1: 355 och II: 468, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

Vid behandlingen av detta ärende har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl*, Grym, Nilzon, Ivar,
Jansson, Axel, Ohlsson, Ebbe, Ohlsson, William, och Carlsson, Georg; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Allmän, Andersson
i Mölndal, Nyberg*, Levin, Persson i Tandö, Munktell och Jansson i Benestad*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

647784. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag