iVr 47—t8.

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 47.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående familjebidragen
till de värnpliktiga.

Andra lagutskottet har behandlat fyra inom riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nämligen dels de likalydande motionerna
nr 120 i första kammaren av herr Eliasson m. fl. och nr 149 i andra kammaren
av herr Svensson i Stenkyrka m. fl., dels de likalydande motionerna
nr 35 i första kammaren av herrar Bengtson och Heuman samt nr 49 i
andra kammaren av fru Johansson i Norrköping in. fl.

I motionerna 1:120 och 11:149 hemställes, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att frågan om ett slopande av nuvarande
s. k. normerad behovsprövning av familjebidragen till de värnpliktiga
göres till föremål för skyndsamt övervägande samt att förslag i ärendet
förelägges 1955 års riksdag.

I motionerna 1:35 och 11:49 hemställes, att riksdagen måtte besluta, att
13 § förordningen den 29 mars 1946 (nr 99) om familjebidrag åt värnpliktiga
m. m. (familjebidragsförordningen) skall erhålla ändrad lydelse enligt
följande

Förslag

till

Förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars

1946 (nr 99).

13 §.

Nuvarande lydelse:

1 mom. Familjepenning utgår under
tjänstgöringstiden. Har tjänstgöringen
varat minst trettio dagar,
skall familjepenning utgå för ytterligare
fem dagar; dock ej efter
tjänstgöring jämlikt 27 § I mom.
värnpliktslagen.

Hostadshidrag enligl 9 §, It) g och
ll § 2 mom. utgår, beräknat för
t jänslgöringsdag, under tjänstgöringstiden.

Föreslagen lydelse :

1 mom. Familjepenning utgår —

--verkställes under tjängörings tiden.

Hihann till riksdagens protokoll 19ö''i. 9 sand. 2 avd. Nr ''/ 7 iS.

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 inom.
utgår för kostnader för flyttning,
som verkställes under tjänstgöringstiden.

2 mom. Om särskilda skäl därtill
föranleda, må familjepenning utgå
för högst tjugu dagar och bostadsbidrag
enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom.
för högst trettio dagar utöver de i
1 mom. angivna tiderna.

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.
må, om särskilda skäl därtill äro,
utgå jämväl för kostnader för flyttning,
som verkställts inom trettio dagar
efter tjänstgöringstidens slut.

Vad ovan i detta moment stadgats
om familjepenning skall i fråga om
värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring
jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
äga tillämpning allenast därest
tjänstgöringen upphört tidigare
än som vid tjänstgöringens början
kunde förutsättas.

Bestämmelserna om bostadsbidrag
i detta moment skola icke gälla såvitt
angår värnpliktig, som fullgjort
allenast repetitions- eller befälsövning
eller sådana övningar i förening.

Storleken av familjepenning och
bostadsbidrag, som i detta moment
avses, bestämmes med hänsyn till
föreliggande behov.

3 mom. Beträffande vad som avses
med tjänstgöringstid meddelar
Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. Om särskilda skäl--

— 1 mom. angivna tiderna.
Bostadsbidrag enligt It § 1 mom.

— — —- efter tjänstgöringstidens
slut.

Vad ovan i detta moment stadgats
om familjepenning och bostadsbidrag
skall, såvitt angår värnpliktig
som fullgjort allenast repetitionseller
befälsövning eller sådana övningar
i förening, gälla endast för
det fall tjänstgöringen upphört tidigare
än som vid tjänstgöringens början
kunde förutsättas.

Storleken av familjepenning---

— hänsyn till föreliggande behov.

3 mom. Beträffande vad som —
— — närmare föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1954.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 1:120 och 11:49.

Andra lagutskottets utlåtande nr hl. I!

Allmänt om familjebidragsförfattningarna.

Bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga finnes i förordningen
den 29 mars 19h6 om familjebidrag till värnpliktiga in. m. (familjebidragsförordningen)
(SFS 1946:99 med ändringar 1947:237, 1950:188, 1951:117,
1952:28, 1953:38 och 1954:364) och familjebidragskungörelscn samma dag
(SFS 1946:101 med ändringar 1947:711, 1951:118, 1952:58 och 1953:39).

Familjebidragsförordningen trädde i kraft den 1 april 1946. De tidigare
bestämmelserna fanns i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar, nämligen
krigsfamiljebidragsförordningen och fredsfamiljebidragsförordningen
jämte därtill anslutna författningar.

Förmånerna enligt familjebidragsförfattningarna är familjebidrag och
hemortslön. För tillämpning av bestämmelserna om hemortslön kräves dock
särskilt förordnande av Kungl. Maj:t, och dylikt förordnande har ej meddelats.

Familjebidragsförmånerna fastställes och utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.
Försvarets socialbyrå är tillsynsmyndighet enligt
familjebidragsförfattningarna.

Familjebidrag kan utgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag.

Kostnaderna för familjebidrag bestrides i huvudsak av statsmedel och
till återstående del av kommunala medel. Kommunernas andel i kostnaderna
är olika för olika former av familjebidrag och i viss mån även för bidrag
till olika kategorier av familjemedlemmar. Sålunda svarar staten helt för
kostnaderna för familjepenning till hustru, med vilken den värnpliktige
sammanlever, och barn under 16 år, som står under hans vårdnad, samt för
kostnaderna för begravningsbidrag, medan kommunerna bidrager till koslnaderna
för näringsbidrag för upprätthållande av rörelse med fem procent,
för bostadsbidrag med tio procent samt för familjepenning i annat fall än
ovan sagts, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjukbidrag med tjugo
procent.

Till kostnaderna för familjebidrag har för budgetåret 1954/55 anvisats
förslagsanslag å 20 GOD 000 kr. för armén, 2 200 000 kr för marinen och
2 000 000 kr. för flygvapnet.

Behovsprövningen av familjebidragen.

Familjebidragen är behovsprövade. En allmän bestämmelse härom finnes
i 2 8 1 mom. familjebidragsförordningen. Till denna ansluter sig ytterligare
föreskrifter i familjebidragsförordningen och familjebidragslumgörelsen.
Vissa av dessa utgör direkta föreskrifter för behovspröva ingen, medan
andra hänvisar till föreskrifter, som utfärdats av Konungen. Direktiv för be -

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

hovsprövningen meddelas även i anvisningar, som utfärdats av tillsynsmyndigheten,
d. v. s. försvarets socialbyrå.

Behovsprövningen är antingen fri eller normerad. Den normerade behovsprövningen
innebär, att detaljerade föreskrifter anger, huru civila inkomster
av olika art och storlek skall påverka familjebidragsbeloppet.

Den normerade behovsprövningen tillämpas, då fråga är om familjepenning
och bostadsbidrag för den värnpliktiges familj i trängre mening, d. v. s.
den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn
och adoptivbarn under sexton år, som står under hans vårdnad. Bestämmelserna
härom finns i första hand i 14 § familjebidragskungörelsen. Dessa
innebär, att, beräknat för månad, familjepenningens maximibelopp och bostadskostnaden
sammanräknas, varefter från summan av dessa kostnader
avdrag efter vissa regler göres för den värnpliktiges och hans familjemedlemmars
inkomster. Äger sålunda den värnpliktige under tjänstgöringen
bibehålla inkomst av civil anställning, skall hänsyn icke tagas till ett belopp,
som uppgår till en fjärdedel av den värnpliktiges avlöning eller motsvarande
arbetsinkomst vid tiden omedelbart före inkallelsen, medan återstoden
avdrages med hela sitt belopp. Har hustrun arbetsinkomst är en fjärdedel
av denna — dock alltid minst 200 kronor -— avdragsfri, medan återstoden
avdrages med hälften. Särskilda föreskrifter meddelas vidare beträffande
inkomst av kapital. Beträffande inkomster i övrigt — d. v. s. främst inkomst
av näring eller rörelse — stadgas, att skälig hänsyn till dylika inkomster
skall tagas enligt anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

Anvisningarna har beträffande närings- och rörelseinkomst huvudsakligen
formen av vägledande synpunkter för bestämmande av familjepenning
och bostadsbidrag. De innebär i huvudsak, att en värnpliktig, som är närings-
eller rörelseidkare må av överskott av avkastningen avdragsfritt behålla
100 kronor för månad. Detta avdragsfria belopp må dock höjas,
därest den värnpliktiges familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov,
som föranledes av den värnpliktiges bortovaro och som eljest måst tillgodoses
genom anställande av avlönad arbetskraft. Återstoden av överskottet
reducerar i sin helhet familjebidraget. — Vid beräkningen av överskottet av
näring eller rörelse avdrages i förekommande fall kostnad för en såsom
nödvändig ansedd ersättare.

Förlängt familjebidrag.

I 10 § familjebidragsförordningen ges bestämmelser om de tidrymder varunder
familjebidrag i dess vanliga former må utgå. Bestämmelserna är så
utformade, atl bidrag i vissa fall kan utgå för någon tid utöver den värnpliktiges
tjänstgöring, s. k. förlängt familjebidrag. Från denna förmån undantages
dock i viss utsträckning värnpliktiga, som fullgör tjänstgöring
enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, d. v. s. fredstida värnpliktstjänstgöring.

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

o

För dessa kan nämligen förlängt familjebidrag i princip ifrågakomma allenast
i form av bostadsbidrag, och då endast efter tjänstgöring av längre
varaktighet. Den gällande lydelsen av 13 § i förordningen framgår av det
ovan återgivna yrkandet i motionerna I: 35 och II: 49.

Enligt 1942 års fredsfamiljebidragsförordning gällde, alt familjebidrag
till värnpliktiga under fredstjänstgöring utgick endast för lid, varunder
tjänstgöring fullgjordes. Vid den år 1946 verkställda översynen av familjebidragsbestämmelserna
ansågs det motiverat att för ifrågavarande värnpliktiga
bibehålla restriktiva bestämmelser rörande rätt till förlängt familjebidrag,
och enligt förordningens ursprungliga lydelse kunde dessa värnpliktiga
i princip icke erhålla förlängt familjebidrag vare sig i form av bostadsbidrag
eller familjepenning.

Till belysning av reglerna om inskränkningar i möjligheterna för värnpliktiga,
som fullgjort tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen alt
erhålla förlängt familjebidrag må här återgivas departementschefens uttalande
därom i propositionen 1946:73, genom vilken förslaget till familjebidragsförordningen
framlades för riksdagen:

För värnpliktig, som fullgör fredstjänstgöring enligt 27 § 1 inom. värnpliktslagen,
är dagen för tjänstgöringens början och för dess slut på förhand
bestämd. Med hänsyn härtill föreslås, att den vid beredskaps- och
krigstjänstgöring gällande rätten alt bibehålla familjepenning under fem
dagar efter tjänstgöringens avslutande, därest tjänstgöringstiden uppgått
till minst 30 dagar, icke skall gälla för ifrågavarande värnpliktiga. Skäl för
att familjebidrag skulle utgå under nämnda fem dagar var, när bestämmelsen
härom genomfördes, att den värnpliktige därigenom skulle beredas ersättning
för eventuella resdagar i samband med tjänstgöringens början och
avslutande, och därjämte, att man ville säkerställa alt fainiljebidragsnämnderna
hunne bliva underrättade om tjänstgöringens upphörande före nästa
utbetalningstillfälle. Dessa skäl föreligga icke beträffande fredstjänstgörande
värnpliktiga i vidare mån än då resan till respektive från tjänstgöringsorten
tager i anspråk längre tid än inrycknings- respektive utryckningsdagen.
Endast i sådant fall bör familjepenning få utgå utöver tjänstgöringstiden
jämte in- och utryckningsdagarna. Detta har tillgodosetts genom den
föreslagna nya lydelsen av 1 momentets första stycke.

I 1 mom. tredje stycket har intagits ett stadgande, att förlängd fainiljcpenning
och förlängt bostadsbidrag, som efter särskild prövning må beviljas
efter krigs- och beredskapstjänstgörings upphörande, icke må beviljas efter
fredstjänstgöring enligt 27 § 1 inom. värnpliktslagen i andra fall än dä
tjänstgöringen kommit att upphöra tidigare än som ursprungligen kunnat
förutsättas, d. v. s. vid hemförlovning i anledning av sjukdom eller av annan
särskild orsak.

194:i års försvarskommitté berörde i betänkande den 25 november 1947
angående försvarets organisation (SOU 1947: 72) cn i anledning av motion
vid 1946 års riksdag behandlad fråga om införande av cn särskild utrycka
ningspremie om minst 100 kronor, avsedd alt tilldelas den värnpliktige vid
rekrytutbildningens slut. Kommittén avstyrkte förslaget.

G

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

Försvarets socialbyrå, som erhöll uppdrag att överväga de synpunkter,
som framkommit vid remissbehandlingen av kommitténs förslag, förklarade
sig hysa den uppfattningen, att förlängt familjebidrag borde beredas i
stället för en till alla värnpliktiga utgående, lika stor utryckningsförmån,
och föreslog, att de inskränkande bestämmelserna rörande förlängt familjebidrag
i samband med fredstjänstgöring måtte upphävas. Som motivering
härför anförde byrån:

Även om vid tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen in- och ulryckningsdagarna
må vara på förhand kända, föreligga enligt byråns förmenande
i vissa fall behov av s. k. förlängt familjebidrag. Utryckningsdagen
har nämligen i vissa fall infallit så, att den värnpliktige på grund av helger
och liknande omständigheter — även om han återgått till före militärtjänstgöringens
påbörjande innehavd anställning — varit förhindrad att för viss
relativt lång tid förskaffa sig arbetsinkomst. I andra fall ha svårigheter
uppkommit på grund av att avlöning i civilt arbete utbetalats i efterskott.
För den värnpliktige måste det i dylika fall framstå såsom obilligt, att familjebidrag
icke må utgå under viss tid efter militärtjänstgöringens slut.

Socialbyråns förslag upptogs till bedömning i proposition 1951:17. Föredragande
departementschefen ansåg vad som förekommit i frågan sedan
familjebidragsförordningens tillkomst icke ha givit övertygande skäl för
frångående av den ståndpunkt, som då intogs. Man förklarade sig icke vara
beredd att förorda socialbyråns förslag och ansåg sig icke heller kunna biträda
förslaget om särskild utryckningspremie. Uttalandet föranledde icke
någon erinran av riksdagen (andra lagutskottets utlåtande nr 14, riksdagsskrivelse
nr 60).

Vid 1952 års riksdag begärdes i motioner, att en utredning angående bl. a.
förlängt familjebidrag för värnpliktiga, som fullgjorde första tjänstgöring,
skulle komma till stånd. Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 3 bifall till motionerna under hänvisning till del
tidigare ställningstagandet i frågan. Utskottet framhöll därvid även att ett
genomförande av förslaget om förlängt familjebidrag torde bliva förenat
med ganska stora kostnadsökningar.

Försvarets socialbyrå hemställde i skrivelse den 28 oktober 1952 ånyo,
att de i familjebidragsförordningen stadgade restriktionerna i fråga om förlängt
familjebidrag efter fredstjänstgöring skulle upphävas. Frågan härom,
anförde byrån, måste ses i samband med ett av byrån samtidigt framlagt
lörslag om ändrad tidsberäkning för bostadsbidrag. Detta förslag innebar,
alt bostadsbidragen skulle utgå med vad som belöpte på tjänstgöringstiden
i stället för att såsom enligt de ursprungliga familjebidragsbestämmelserna
beräknas efter hyresförfallodagar.

Förslaget om ändrad tidsberäkning av bostadsbidragen genomfördes vid
1953 års riksdag, och i samband därmed infördes även den möjlighet att
erhålla förlängt bostadsbidrag efter avslutad fredstjänstgöring, varom nu
stadgas i 13 § familjebidragsförordningen. Däremot avvisade statsmakterna

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

7

förslaget om förlängd familjepenning. Beträffande förlängningen av familjebidragen
yttrade föredragande departementschefen (prop. 1953:21):

I fråga om förlängning av familjepenningen är jag icke beredd att frångå
den ståndpunkt som så nyligen intagits av Kungl. Maj:t och riksdagen.
Ej heller kan jag biträda ett under remissbehandlingen framlagt förslag
om premier till utryckande värnpliktiga.

Däremot kommer frågan om förlängt bostadsbidrag i ett nytt läge därest
det förslag rörande ändrad tidsberäkning av sådant bidrag som jag i
det föregående förordat vinner bifall. Detta förslag är som nämnts av
den innebörden att bostadsbidragen, vilka nu beräknas efter hyresförfallodagar,
i stället skall utgå med vad som belöper på tjänstgöringstiden. En
följd av förslaget blir att bostadsbidrag i vissa fall kan komma att utgå
för kortare tid än nu är fallet.

Ett exempel — hämtat från utfärdad generalorder — må här anföras.

En kontingent värnpliktiga inrycker den 9 februari 1953 och utrycker
den 3 september samma år. Tjänstgöringstiden omfattar 207 dagar. Denna
tid inrymmer 7 hyresförfallodagar och enligt gällande regler utgår bostadsbidrag
för månaderna mars—september eller för 214 dagar. Enligt
det nu framlagda förslaget utbetalas endast det bostadsbidrag som belöper
på tjänstgöringstiden, d.v. s. på 207 dagar.

Det synes i det anförda exemplet vara av billighetsskäl påkallat att
hyrorna för såväl mars som september i mån av behov förskotteras genom
bostadsbidrag. För att så skall kunna ske efter genomförande av förslaget
om beräkning av bostadsbidrag efter tjänstgöringstid måste emellertid möjlighet
skapas att förlänga bostadsbidraget för, i detta fall, (214—207 =)
7 dagar.

Med tanke på dylika fall finner jag billighet och rättvisa tala för att —
därest förslaget om ändrad tidsberäkning för bostadsbidrag vinner bifall
— möjlighet till förlängning av sådant bidrag efter avslutad fredstjänstgöring
införes.

Förlängt bostadsbidrag bör endast kunna utgå efter mera långvarig
tjänstgöring. I författningstexten torde emellertid icke kunna göras annan
gränsdragning än att undantag göres för repetitions- och befälsövningar.

Utskottet.

1 motionerna 1: 120 och II: 119 behandlas frågan om ett slopande av den
nuvarande s. k. normerade behovsprövningen av familjebidragen. Denna
fråga är av komplicerad beskaffenhet, och en ändring av de nuvarande bestämmelserna
förutsätter noggrant övervägande av bl. a. de ekonomiska
konsekvenserna. Enligt vad utskottet erfarit har chefen för försvarsdepartementet
för avsikt att inom den närmaste framtiden föranstalta om en allmän
översyn av familjebidragsbestämmelserna. Denna översyn kommer att
innefatta även den i motionerna behandlade frågan. Med hänsyn härtill
torde en framställning av riksdagen i ärendet ej vara påkallad.

I motionerna 1:35 och 11.49 framliigges förslag till sådan ändring i
familjebidrags förord ningen, att de värnpliktiga skall kunna i viss utsträck -

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

ning erhålla förlängt familjebidrag i form av familjepenning efter avslutandet
av tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, d. v. s. fredstida
värnpliktstjänstgöring. Även denna fråga kommer, enligt vad utskottet inhämtat,
att omfattas av försvarsdepartementets förestående översyn av
familjebidragsbestämmclserna. Med ställningstagandet till den föreslagna
författningsändringen bör därför enligt utskottets mening tills vidare anslå.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att motionerna I: 120 och II: 149 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

B. att motionerna 1:35 och 11:49 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sunne, Nils Elowsson'', Axel
E. Svensson, Anders E. Johansson, fru Carlqvist, herrar Magnusson och Nils
Theodor Larsson;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Hagård,
Lundberg, Carlsson i Bakeröd, fröken Höjer, herr Svensson i Göteborg, fröken
Sandell och herr lvönigson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.