Bankoutskottets utlåtande nr 39.

3

Nr 40.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående sjukpension åt förre förste kammarskrivaren
vid riksbankens huvudkontor K. 1. H. Dahl.

I skrivelse till bankoutskottet den 14 oktober 1954 har fullmäktige i riksbanken
hemställt, att utskottet måtte föreslå riksdagen medgiva, att fullmäktige
tillerkänner förre förste kammarskrivaren vid riksbankens huvudkontor
Karl Ivar Harry Dahl sjukpension enligt härför gällande bestämmelser,
att utgå från oeh med den 1 april 1954.

Bankofullmäktige har i ärendet bl. a. anfört följande.

I skrivelse den 25 februari 1954 anhöll Dahl, som är född den 3 maj 1903
och anställdes i riksbankens tjänst den 10 april 1928, om avsked fr. o. m.
den 1 mars 1954. Genom beslut den 4 mars biföllo fullmäktige Dahls avskedsansökan,
räknat fr. o. in. den 1 april 1954, därvid till protokollet antecknades,
att Dahl ägde rätt att i sinom tid erhålla tjänstelivränta enligt
bestämmelserna i 1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk.

I skrivelse den 14 mars 1954 anhöll Dahl om att få återtaga sin avskedsansökan.
Den 25 i samma månad beslöto fullmäktige att sistnämnda framställning
icke skulle föranleda ändring i fullmäktiges tidigare beslut att
bevilja honom avsked.

I skrivelse den 22 april 1954 hemställde Dahl — under hänvisning till
tre företedda läkarintyg utvisande att han varit oförmögen till tjänstgöring
under tiden 25 februari—30 april 1954 — att bliva återanställd i riksbanken
samt att frågan om fortsatt sjukledighet därefter skulle upptagas till prövning.
Av ett av intygen, utfärdat av vederbörande verksläkare, framgick att
Dahl sedan flera år lidit av psykisk depression med sömnlöshet m. m. och
att Dahl för den skull torde bliva oförmögen till tjänstgöring under avsevärd
tid framåt, möjligen till årets utgång.

Till ytterligare stöd för sin sistnämnda ansökan har Dahl sedermera åberopat
ett av överläkaren Harald Rabe den 19 maj 1954 utfärdat intyg. Dr
Rabe säger sig däri ha kommit till den bestämda uppfattningen, att Dahl,
dä han anhöll om avsked ur riksbankens tjänst, handlat under inflytande
av psykiskt depressionstillstånd med sömnlöshet och att avskedstagandet
sålunda skett under inflytande av sjukdom, som hindrat Dahl att klart överblicka
konsekvenserna av denna handling. Dr Rabe intygade vidare, att
Dahl då på grund av psykisk sjukdom var oförmögen till tjänstgöring och att
det vore sannolikt att denna oförmåga vore bestående.

I intyg påföljande dag meddelade verksläkaren, att han delade dr Rabes
uppfattning att Dahls avskedsansökan influerats av bristande omdömesförmåga
på grund av psykisk sjukdom. Verksläkaren kompletterade därefter
genom intyg den 3 juni 1954 sitt uttalande med att han med hänsyn till sin
erfarenhet av Dahls hälsotillstånd under de sista sju åren ansåge Dahl oförmögen
att för framtiden på ett tillfredsställande sätt kunna sköta en tjänst
i riksbanken eller annat av riksdagens verk.

4

Bankoutskottets utlåtande nr 40.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit hemställde riksbankens direktion
i skrivelse till medicinalstyrelsen den 20 juni 1954 om yttrande angående
dels huruvida det genom de av Dahl företedda läkarintygen kunde
anses styrkt att Dahl vid ingivande av sin avskedsansökan befunnit sig i
sådant sinnestillstånd att denna hans åtgärd icke kunde tillmätas rättslig
verkan, dels ock huruvida fullgoda skäl kunde anses föreligga för siukpensionering.

Med anledning härav meddelade medicinalstyrelsen å dess rättspsykiatriska
nämnds vägnar i skrivelse den 27 juli 1954 att det syntes sannolikt, att
Dahl när han avfattade sin avskedsansökan handlat under inflytande av psykisk
depression. Det kunde emellertid icke anses styrkt att han för framtiden
vore oförmögen att på ett tillfredsställande sätt sköta sin tjänst eller
annan befattning, till vilken han kunde vara pliktig att låta förflytta sig.

Dahl har därefter i skrivelse den 28 september 1954 anhållit att komma i
åtnjutande av sjukpension räknat fr. o. m. den 1 april 1954.

Fullmäktige — som finna det uteslutet att återanställa Dahl — ha med
hänsyn till medicinalstyrelsens uttalande icke ansett sig äga befogenhet att
bifalla hans framställning om sjukpension, oaktat han kunnat åberopa intyg
av verksläkaren som i och för sig fyller de formella kraven i detta hänseende.
Föreliggande omständigheter synas emellertid motivera att fullmäktige
tillerkännas dylik befogenhet genom särskilt beslut av riksdagen.

Utskottet. Med biträdande av fullmäktiges i riksbanken förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges förevarande
framställning, ''må medgiva att förre förste kammarskrivaren
vid riksbankens huvudkontor Karl Ivar Harry Dahl tillerkännes
sjukpension enligt härför gällande bestämmelser,
att utgå från och med den 1 april 1954.

Stockholm den 23 november 1954.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Boo,
Wehtje, Kronstrand, Eliasson och Strandler;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Dickson, Persson
i Norrby, Johansson i Kalmar, Malmborg i Stockholm, Löfgren, Mellqvist och
Nelander.

547795. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag