Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

1

Nr 246.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av tilläggsprotokoll nr 3 till överenskommelsen den 19
september 1950 angående upprättande av en europeisk
betalningsunion; given Stockholms slott den 17
oktober 1952.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna ett i Paris den 11
juli 1952 undertecknat tilläggsprotokoll till 1950 års överenskommelse angående
upprättande av en europeisk betalningsunion.

Genom tilläggsprotokollet ha vissa ändringar och tillägg gjorts till reglerna
för betalningsunionens verksamhet, innefattande bland annat upprättande
av ett garantisystem med bidrag från samtliga medlemsländer i syfte
att stärka unionens finansiella resurser.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 246.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 17 oktober 1952.

Närvarande:

Statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Hammarskjöld.

Med skrivelse den 13 december 1950 (nr 421) har riksdagen godkänt
Kungl. Maj :ts proposition nr 257/1950 angående Sveriges anslutning till den
i Paris den 19 september 1950 undertecknade överenskommelsen angående
upprättande av en europeisk betalningsunion jämte bihang och tilläggsprotokoll.
Någon tidsgräns för överenskommelsens giltighet fastställdes icke annat
än vad beträffar de delar, som innefatta bestämmelserna om medlemsländernas
kvoter och guldbetalningar till respektive från unionen. Enligt artikel
35 skulle dessa bestämmelser upphöra att gälla den 30 juni 1952 för
den händelse enighet icke dessförinnan kunnat nås om en förlängning.

Diskussioner angående möjligheterna att fortsätta unionens verksamhet
efter den 30 juni 1952 påbörjades inom organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC eller Paris-organisationen), i första hand inom
betalningsunionens styrelse, under de första månaderna av innevarande år.
Efter slutförda förhandlingar fattade organisationens ministerråd den 7 juni
1952 ett principbeslut om att unionen skulle förlängas enligt vissa angivna
riktlinjer. Detta beslut fullföljdes under återstående delen av juni månad
genom fortsatta överläggningar, huvudsakligen i tekniska frågor, samt genom
utarbetandet av erforderliga texter. Den 30 juni 1952 godkände rådet
på tjänstemannaplanet ifrågavarande texter, omfattande dels ett tilläggsprotokoll
nr 3 till överenskommelsen angående betalningsunionen dels ock en
serie rådsbeslut i frågor som icke krävde ändring av själva överenskommelsen.
Tilläggsprotokollet undertecknades formellt den 11 juli 1952, från
svensk sida med ratifikationsförbehåll.

Innehållet i de berörda besluten redovisas i den följande framställningen;
beträffande betalningsunionens grundprinciper och mekanism hänvisas till
den beskrivning som ingår i nyss åberopade proposition nr 257/1950. Texten
till tilläggsprotokoll nr 3 torde såsom bilaga (litt. A.) få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

I detta sammanhang torde få anmälas, att organisationens råd den 4

Kungl. Maj. ts proposition nr 246.

3

augusti 1951 godkände ett tilläggsprotokoll nr 2 till överenskommelsen. Protokollet
innefattar i huvudsak bestämmelser angående den tekniska utformningen
av den amerikanska finanshjälpen till vissa medlemsländer i utpräglad
underskottsställning. Enär dessa bestämmelser sakna praktisk betydelse
för svensk del, har anledning icke förelegat att underställa protokollet
riksdagens prövning.

Betalningsunionens hittillsvarande verksamhet.

Såsom bakgrund till redogörelsen för de nya besluten torde en kort återblick
få göras på unionens hittillsvarande tvååriga verksamhet. Denna har
karakteriserats främst av de stora svängningarna i betalningsställningen
för vissa länder, enkannerligen Storbritannien och Frankrike. Medan dessa
länder — vilkas kvoter äro de största i unionen — under den första tolvmånadersperioden
hade icke obetydliga betalningsöverskott, förbyttes dessa
under det andra verksamhetsåret i mycket kraftiga underskott. En utveckling
i motsatt riktning visade Västtyskland. Medan den tyska ställningen
kring årsskiftet 1950/51 var kritisk och föranledde ett ingripande i form av
ett särskilt lån från unionen är den numera mycket stark. Även ett flertal
andra länder, däribland Nederländerna och Sverige, förbättrade påtagligt
sina positioner, vilket till stor del kan sägas utgöra en avspegling av underskottsutvecklingen
för Storbritanniens och Frankrikes del. Den kreditorställning,
som förelegat så gott som kontinuerligt i fråga om Belgien, Portugal
och Schweiz markerades ytterligare under perioden 1951/52. De stora
belgiska betalningsöverskotten gåvo upphov till allvarliga svårigheter för
unionen och nödvändiggjorde en serie speciella uppgörelser för att möjliggöra
fortsatt belgiskt deltagande.

Vid halvårsskiftet den 30 juni 1952 uppgick Storbritanniens underskott i
förhållande till unionen till icke mindre än 1 144 miljoner dollar, vilket innebar
att hela kvoten om 1 060 miljoner dollar utnyttjats; överskjutande
delar måste enligt bestämmelserna regleras till 100 % genom guld- eller dollarbetalningar
till unionen. Den franska underskottsställningen vid samma
tidpunkt var 421 miljoner dollar, motsvarande c:a 80 % av den franska kvoten.
De olika ländernas ställning den 30 juni 1952, jämförd med motsvarande
siffror den 30 juni 1951, framgår av följande tabell (alla siffror i miljoner
dollar).

Pcla''n..ställn.

Betaln.ställn.

Land

Kvot

(»kumulativ
netti position»)

(»kumulativ
net topos tion»)

30. 3. 19fi 1

30. 6. 10f>2

Belgien-Luxemburg.......

331

• 223

+ 789

Danmark................

____ 105

- 67

29

Frankrike...............

520

+ 195

- 421

Grekland................

45

- 24

—

Island ..................

15

- 3

— 2

Italien..................

____ 205

+ 12

+ 209

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Betaln.ställn.

Betaln.ställn.

Land

Kvot

(»kumulativ

(»kumulativ

nettoposition»)

nettoposition»)

30. 6. 1*51

30.

6. 1952

Nederländerna........

...... 355

- 241

+ 235

Norge................

...... 200

- 20

+

1

Portugal.............

...... 70

+ 59

+

8S

Schweiz..............

...... 250

+ 11

4*

171

Storbritannien.........

...... 1060

+ 372

—

1 144

Sverige...............

...... 260

- 44

+

231

Turkiet..............

...... 50

- 41

—

90

Västtyskland..........

...... 500

- 273

+

311

Österrike..............

...... 70

— 24

—

17

De brittiska och franska betalningskriserna kring årsskiftet 1951/52 —
liksom även den tyska ungefär ett år tidigare — fingo allvarliga återverkningar
på frilistningsarbetet inom Paris-organisationens ram. I samband
med att betalningsunionen på sin tid trädde i verksamhet, skulle alla länder
utöka sin frilistning till att omfatta minst 60 % av importen från övriga
medlemsländer. Sedermera höjdes frilistningsprocenten till 75 %. Sistnämnda
procentsats tillämpas emellertid endast av något mer än hälften av medlemsländerna,
däribland Sverige; ett flertal länder ha under åberopande av
gällande bestämmelser förklarat sig icke kunna medgiva en frilistning av
den föreskrivna omfattningen utan att riskera att komma i allvarliga betalningssvårigheter
gentemot unionen. Den tyska frilistningen upphävdes i sin
helhet i början av år 1951 men har numera återinförts. I oktober 1951 och
februari 1952 reducerade Storbritannien sin frilistning från över 90 % till
c:a 46 % och i början av år 1952 upphävdes den franska frilistan.

Utvecklingen av Sveriges betalningsställning.

Från unionens bildande fram till och med augusti 1951 befann sig Sverige
i underskottsställning i sina betalningar gentemot unionen. Vid ett tillfälle
— maj 1951 — steg underskottet över den gräns, motsvarande 20 % av den
svenska kvoten å cirka 1 350 miljoner kronor eller cirka 270 miljoner kronor,
där överskjutande delar enligt bestämmelserna måste partiellt täckas
med betalning i dollar. I och med att underskottet följande månad reducerades,
återfick Sverige det inbetalade dollarbeloppet.

Mot slutet av år 1951 förbyttes den svenska betalningsställningen i ett
betydande överskott. Härvid trädde för Sveriges del i kraft den regel som
föreskriver, att överskott utöver 20 % av kvoten skola till 50 % täckas genom
betalningar i guld eller dollar från unionen.

Utvecklingen månad för månad av Sveriges betalningsställning (»kumulativa
nettoposition») framgår av följande tabell (alla siffror i miljoner kronor).

Kungi. Maj:ts proposition nr 246.

5

Sveriges »kumnlativn ncitoposition» i förhållande till den europeiska betalningsunionen
från och med juli 1950.

juli—

dec.

1950

jan.

1951

febr.

1951

mars

1951

april

1951

maj

1951

juni

1951

juli

1951

aug.

1951

sept.

1951

okt.

1951

n OV.

1951

»Kumulativ netto-position» ........

_+ o

-98

-220

-156

-256

-336

-229

-228

-186

+ 14

+ 437

+ 601

därav:

av Sverige lämnad
( +) resp. i anspråk
tagen (—) kredit. .

± o

-98

-220

-156

-256

-323

-229

-228

-186

+ 14

+ 353

+ 435

guldbetalning (till
Sverige ( + ); från
Sverige (-)).....

- 13

+ 84

+ 166

»Kumulativ nettoposition»
.......

därav:

av Sverige lämnad
( + ) resp. i anspråk
tagen (—) kredit.,
guldbetalning (till
Sverige ( + ); från
Sverige (-))...

dec.

1951

jan.

1952

febr.

1952

mars

1952

april

1952

maj

1952

juni

1952

juli

1S52

aug.

1952

sept

1952

+ 887

+1 218

+ 1262

+ 1273

+ 1231

+ 1267

+ 1197

+ 1 156

+ 1156

+ 1 117

+ 578

+ 743

+ 765

+ 771

+ 750

+ 768

+ 733

+ 713

+ 713

+ 693

+ 309

+ 475

+ 497

+ 502

+ 481

+ 499

+ 464

+ 443

+ 443

+ 424

Den svenska betalningsställningen blev i särskild ordning föremål för
justering i två omgångar. Den första avsåg det s. k. ingående debetsaldo
(»initialskuld»), till ett belopp motsvarande 21,2 miljoner dollar, som upprättades
för Sverige vid betalningsunionens tillkomst och som utgjorde genparten
till Sveriges motsedda dollartilldelning för budgetåret 1950/51. Avsikten
var att ifrågavarande debetsaldo skulle likvideras genom ett svenskt
betalningsöverskott i förhållande till övriga unionsländer. Då under unionens
första verksamhetsår något dylikt överskott icke kom till stånd, adderades
saldot, i enlighet med på förhand fastställda regler, till det svenska
underskottet per den 31 juli 1951.

Den andra justeringen skedde per den 31 januari 1952 med anledning av
att Sverige i slutet av augusti 1951 beslutit att icke tillgodogöra sig de delar
av den nyssnämnda dollartilldelningen som komrne att återstå outnyttjade
per den 1 september 1951.

När det svenska betalningsöverskottet i början av år 1952 började antaga
stora proportioner upptog unionens styrelse i enlighet med sitt mandat Sveriges
ställning till prövning. Från svensk sida anfördes, att överskottsställningen
vore beroende av speciella omständigheter, framför allt av de stora
valutainkomsterna från exporten av skogsindustriprodukter under år 1951,

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

och troligen komme att visa sig vara av övergående natur. Om det svenska
överskottet tillfälligt skulle komma att överskrida kvoten, vore man på
svensk sida beredd att icke påfordra särskild reglering för överskjutande belopp
utan låta detta utestå som fordran på unionen. Skulle det emellertid
visa sig att överskottet fortsatte att stiga och kunde väntas stabiliseras på en
nivå över kvoten, måste frågan om en retroaktiv reglering för samtliga överskjutande
belopp övervägas. Detta arrangemang accepterades av styrelsen,
som beslöt att tillsvidare under tre månader uppskjuta prövningen av det
svenska fallet. Sedermera förlängdes uppskovet ytterligare tre månader till
och med juni 1952. Då det svenska överskottet aldrig kom att överskrida
kvoten, aktualiserades icke tillämpningen av det angivna arrangemanget.

Ehuru den svenska uppfattningen att överskottstendenserna vore av övergående
karaktär i stort sett bekräftats och månatliga underskott börjat registreras
under andra kvartalet 1952, befann sig den svenska kreditorställningen
vid utgången av juni månad ännu på en så hög nivå — 89 % av kvoten
— att styrelsen ansåg sig vilja ännu en gång granska Sveriges läge. Denna
granskning ägde rum i början av juli 1952, varvid styrelsen konstaterade,
att utvecklingen av den svenska betalningsställningen varit och kunde
väntas bli sådan, att några särskilda åtgärder eller arrangemang tillsvidare
icke vore erforderliga.

I proposition nr 257/1950 lämnades bland annat en redogörelse för de
uppgörelser, som i enlighet med överenskommelsens bestämmelser träffades
av Sverige med övriga medlemsländer angående avvecklingen av ömsesidiga
valutabehållningar vid betalningsunionens ikraftträdande den 1 juli 1950.
Den viktigaste uppgörelsen gällde de svenska tillgodohavandena i pund, vilka
vid nämnda tidpunkt uppgingo till 315 miljoner kronor (22 miljoner
pund). I en särskild skriftväxling fastslogs Sveriges rätt att anlita dessa
tillgodohavanden för att täcka eventuellt uppkommande svenska nettounderskott
gentemot unionen. För den händelse tillgodohavandena icke
skulle komma att tagas i anspråk på detta sätt, skulle enligt skriftväxlingen
de svenska och brittiska regeringarna diskutera på vad sätt eventuella
önskemål från svensk sida att reducera desamma skulle kunna tillgodoses.
Möjligheten att täcka nettounderskott gentemot unionen genom utnyttjande
av pundtillgodohavandena togs i anspråk i november och december 1950 då
sammanlagt cirka 70 miljoner kronor (5 miljoner pund) disponerades för
detta ändamål.

Då den angivna skriftväxlingens giltighetstid utlöpte den 30 juni 1952,
har denna genom en ny skriftväxling förlängts att gälla till och med den 30
juni 1953. På framställning av den brittiska regeringen, har man från svensk
sida — utan att ge avkall på rätten att efter eget bedömande utnyttja pundtillgodohavandena
vid en eventuell omsvängning av den svenska betalningsställningen
från nuvarande nettoöverskott till nettounderskott — utfäst sig
att inhämta brittiska regeringens synpunkter innan avgörande träffas om
utövande av denna rätt.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Enligt den motsvarande uppgörelse, som år 1950 träffades med norska
regeringen om den svenska fordran å 22 miljoner kronor, skulle 12 miljoner
kronor amorteras från norsk sida genom lika månatliga avbetalningar under
treårsperioden 1 juli 1951—30 juni 1954. Användningen eller amorteringen
av återstående 10 miljoner kronor skulle diskuteras efter den 1 juli
1952. Enligt en tilläggsöverenskommelse, som träffats i september 1952, skola
ifrågavarande 10 miljoner kronor amorteras av norrmännen genom lika
månatliga avbetalningar under tvåårsperioden 1 juli 1952—30 juni 1954.
Detta belopp kommer sålunda att slutamorteras samtidigt med förenämnda
belopp å 12 miljoner kronor.

Den svenska fordran på Västtyskland — 89,i miljoner kronor — har från
tysk sida kunnat likvideras tidigare än förutsett enligt den träffade överenskommelsen.
De svenska skulderna per den 30 juni 1950 — vilkas avveckling
likaledes på sin tid blevo föremål för bilaterala uppgörelser med respektive
länder — äro med undantag för obetydliga belopp numera slutreglerade.

Betalningsunionens förlängning till och med den 30 juni 1953.

Vid överläggningarna inom Paris-organisationen i början av detta år framstod
med klarhet medlemsländernas gemensamma önskan att om möjligt
fortsätta betalningsunionens verksamhet. Unionen hade i stort sett fungerat
tillfredsställande och det skulle innebära ett mycket allvarligt bakslag för
de västeuropeiska handels- och betalningsförbindelserna om den skulle upphöra.
Å andra sidan hade under den gångna perioden svårigheter framträtt,
vilka måste lösas för att unionen även fortsättningsvis skulle kunna fylla
sin uppgift. Den grundläggande svårigheten hade visat sig vara, att unionens
guld- och dollartillgångar icke räckte till för att möta de betalningsförpliktelser
som i vissa situationer kunde komma att åligga unionen. Detta
problem hade blivit akut framför allt genom nödvändigheten att genom olika
anordningar, inrymmande betydande guldbetalningar från unionen, reglera
de mycket kraftiga överskott utöver kvoten, som under det andra verksamhetsåret
registrerades av Belgien.

För unionens del gällde det därför att dels söka stärka sina finansiella
resurser, dels avveckla utestående belgiska krediter utöver kvoten, dels ock
finna en form för reglering av eventuella liknande överskott framdeles, icke
blott beträffande Belgien utan även andra medlemsländer, såsom Italien,
Portugal och Schweiz, för vilka en dylik utveckling i första band syntes
kunna komma att aktualiseras. Den lösning, eller snarare det komplex av
lösningar som nåddes, innefattar nämnda tre huvudelement.

Av hänsyn till unionens guld- och dollarställning ändrades den tidigare
gällande procentskalan för underskottsländernas guldbetalningar till unionen,
i det att guldbetalningsprocenten i de s. k. lägre trancherna av kvoten
ökades enligt följande tabell.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Guldbetalningar respektive krediter i procent av underskottet
inom varje »tranch».

Tranch i procent
av kvoten

Gamla

skalan

Nya skalan

Guld

Kredit

Guld

Kredit

T.a tranchen 20 % ........

0

100%

a. 10%...............

0

100%

b. 10%...............

20%

80%

2:a tranchen 20%.........

20%

80%

30%

70%

3:e tranchen 20%.........

40*

60 %

40%

60%

4:e tranchen 20%.........

60 %

40%

50%

50 %

5:e tranchen 20%.........

80%

20%

70%

30%

Vid ett totalt utnyttjande

av kvoten.............

40%

00%

40%

00% ;

Såsom framgår av tabellen har relationen mellan guldbetalningar och krediter
vid ett totalt utnyttjande av kvoten bibehållits oförändrad vid procentsiffrorna
40 respektive 60.

I samma syfte att förstärka betalningsunionens finansiella ställning infördes
ett garantisystem. Detta system innebär att, för den händelse och i
den mån unionens reserver i guld och dollar skulle komma att understiga
100 miljoner dollar, medlemsländerna skola ställa till unionens förfogande
i form av tillfälliga lån ett sammanlagt belopp i guld eller dollar å högst
100 miljoner dollar. I första hand skola lånen lämnas av de medlemsländer,
som äro i kreditorställning i förhållande till unionen. Beräkningen av varje
lands andel i garantibeloppet skall ske med ledning av storleken av landets
kvot. Då Sveriges kvot för närvarande utgör något över 6,3 % av medlemsländernas
sammanlagda kvoter, kan Sveriges andel komma att uppgå till
högst cirka 6,3 miljoner dollar. Om unionen skulle likvideras, skola eventuellt
utestående garantibelopp återbetalas till långivarna med förtur framför
varje annat anspråk på unionen.

Regleringen av de belgiska överskotten utöver kvoten, till den del dessa
voro utestående i form av krediter, innefattade dels en temporär höjning
av Belgiens kvot till 416 miljoner dollar, dels en omedelbar guldbetalning
till Belgien av 80 miljoner dollar, dels en överföring till Storbritannien
och Frankrike av 50 miljoner dollar från det belgiska kontot i samband
med en uppgörelse om vissa brittiska och franska krigsmaterielleveranser
till Belgien, dels slutligen en konsolidering med amortering under 5 år
av ett kreditbelopp å 50 miljoner dollar. Uppgörelsen gjordes i sin helhet
beroende av att Belgien i internationella valutafonden skulle kunna få låna
50 miljoner dollar att återbetalas med utnyttjande av amorteringarna från
betalningsunionen å det sistnämnda kreditbeloppet. Detta villkor uppfylldes
sedermera genom en särskild uppgörelse mellan Belgien och valutafonden.
Belgien å sin sida utfäste sig att acceptera överskott gentemot betalningsunionen
under tolvmånadersperioden fram till och med den 30 juni
1953 å högst 250 miljoner dollar, varav hälften skulle ställas till förfogande

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 9

i form av kredit och hälften kompenseras genom guldbetalningar från
unionen.

Beträffande regleringen av sådana överskott utöver kvoterna, som kunde
tänkas uppkomma fram till och med den 30 juni 1953 fastslogs som allmän
princip, att dessa skola täckas till ena hälften genom kredit till unionen och
till den andra genom guldbetalningar till vederbörande land. Den maximigräns
för dylika överskott, som fastställdes för Belgiens del, utgjorde såsom
redan nämnts 250 miljoner dollar. Motsvarande maximibelopp nestämdes till
100 miljoner dollar för Italien, 55 miljoner dollar för Portugal och 125 miljoner
dollar för Schweiz.

Samtidigt med de i det föregående refererade besluten genomfördes en
höjning av unionens räntesatser för att bättre anpassa dessa till det rådande
allmänna ränteläget i de västeuropeiska länderna. Kreditorländerna
skola sålunda hädanefter erhålla 21/4 % ränta å till unionen lämnad kredit.
Beträffande debitorländernas krediter från unionen skola dessa förräntas
med 2 V2 % i fråga om krediter utestående högst ett år, medan 2 3/4 och 3 %
måste betalas för krediter som varit utestående intill två år respektive ännu
längre tid.

Under överläggningarna i Paris förordades från flera medlemsländers
sida, att beslutet att förlänga unionen skulle avse två år, d. v. s. tidsperioden
1 juli 1952—30 juni 1954. Enighet kunde emellertid icke uppnås härom
och förlängningen begränsades till ett år, eller fram till och med den 30 juni
1953. I syfte att möjliggöra en planering i god tid före sistnämnda datum
av den eventuellt fortsatta verksamheten gav man unionens styrelse i uppdrag
att senast den 31 mars 1953 avge en rapport i ärendet; i själva verket
torde planeringsarbetet komma att påbörjas redan under innevarande höst.

Departementschefen.

Den europeiska betalningsunionen har alltsedan den tillkom i mitten av
år 1950 varit en central faktor i de europeiska handels- och betalningsförbindelserna.
Genom att medlemsländernas valutor därigenom blivit sinsemellan
fullt utbytbara, har en ökad multilateral handel i Västeuropa
möjliggjorts. Under de två år, som betalningsunionen varit i verksamhet,
har denna handel värdemässigt stigit med c:a 50 %, varav hälften beräknas
motsvara en ökning av handelsvolymen. Det torde också ha varit en allmän
uppfattning, alt det skulle ha inneburit ett synnerligen allvarligt bakslag
för den europeiska handeln, liksom även för de europeiska ekonomiska
samarbetssträvandena över huvud, om betalningsunionen icke kunnat fortsätta
med sin verksamhet. Såsom enda alternativ stod i själva verket en
återgång till den första efterkrigstidens strängt bilaterala reglering av handeln
och betalningarna, varvid de resultat som nåtts i fråga om importens
frilistning etc. i stor utsträckning skulle ha gått förlorade och den inomeuropeiska
handeln åter skulle ha krympt samman. Vetskapen om unionens

10

Kiingl. Maj:ts proposition nr 246.

betydelse ur ekonomiska och även politiska synpunkter har otvivelaktigt
bidragit till att lösningar kunnat nås på de många besvärliga problem som
måste övervinnas innan beslutet om en förlängning kunnat bli ett faktum.

Den största svårigheten har betingats av unionens relativt sett låga reserver
av guld och dollar. Vid unionens upprättande tillsköts från amerikansk
sida ett grundkapital å 350 miljoner dollar, varjämte ytterligare dollarbelopp
kommit unionen till godo indirekt genom det sätt varpå den amerikanska
ekonomiska hjälpen till vissa finansiellt svaga medlemsländer utformats.
Reserverna ha emellertid visat sig icke vara tillräckligt stora för
att möta de påfrestningar på unionen, som de stora förskjutningarna i de
internationella betalningsförhållandena efter Korea-krigets utbrott inneburit.
Det må härvidlag erinras om att principerna för unionens verksamhet
fastlades före Korea-krisen och byggde på förväntningar om en utveckling
utan balansrubbningar av den storleksordning som sedermera uppstått.
Unionens finansiella svårigheter tillspetsades framför allt till följd av de
stora guldbetalningar som måste göras till Belgien för att täcka detta lands
extrema betalningsöverskott i förhållande till unionen.

För att stärka unionens guld- och dollarställning har därför en skärpning
gjorts av de regler som hittills gällt beträffande underskottsländernas
guldbetalningar till unionen, innebärande bland annat att dessa länders
möjligheter att erhålla kredit utan skyldighet att samtidigt betala guld till
unionen reducerats från 20 % till 10 % av kvoten. I samma syfte har dessutom
ett garantisystem införts. För den händelse och i den utsträckning
unionens guld- och dollarreserver skulle sjunka under en viss angiven gräns
— 100 miljoner dollar — skola medlemsländerna enligt detta system ställa
till unionens förfogande i form av tillfälliga lån ett sammanlagt belopp av
högst 100 miljoner dollar, varvid storleken av kvoten är avgörande för respektive
lands andel i lånebeloppet. I första hand skola länder i kreditorställning
fullgöra denna skyldighet att lämna lån till unionen.

För Sveriges del innebära dessa ändringar följande. För den händelse
Sveriges nuvarande överskottsställning i unionen skulle förbytas i ett underskott,
kan detta till ett belopp av högst 135 miljoner kronor täckas genom
kredit hos unionen utan varje skyldighet att samtidigt betala guld
eller dollar. Motsvarande maximibelopp var före ändringen 270 miljoner
kronor. Skulle underskottet stiga upp till 540 miljoner kronor, sker detta
till priset av större svenska guldbetalningar än vad som tidigare gällt. Guldbetalningsprocenten
vid ett totalt utnyttjande av den svenska kvoten å 1 350
miljoner kronor kvarstår däremot oförändrad, i det att procentsatserna i de
högsta »trancherna» av kvoten reducerats.

Vad garantisystemet beträffar kunna för Sveriges del de tillfälliga lånen
till unionen, för vilka bestämmelser införts, komma att uppgå till högst
cirka 6 miljoner dollar. Enligt de kalkyler som gjorts inom betalningsunionens
styrelse, torde garantisystemet komma att behöva träda i kraft endast
i vissa extrema undantagsfall. Jag vill samtidigt erinra om att eventuella

1]

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

lån skola i händelse av unionens upplösning likvideras med företrädesrätt
framför varje annan betalningsförpliktelse.

Beslutet att förlänga betalningsunionen torde ur svensk synpunkt böra
hälsas med tillfredsställelse. Fortsatta förutsättningar ha på detta sätt skapats
för ett multilateralt handelsutbyte i Västeuropa. Med tanke på fördelarna
av att unionen kan fortsätta sin verksamhet synes mig den utvidgning
av medlemsländernas finansiella förpliktelser, som de nytillkomna reglerna
för unionen i vissa lägen kunna innebära, icke böra ge anledning till
erinran för Sveriges vidkommande.

I själva verket torde det knappast vara sannolikt att den reviderade guldskalan
för underskottsländer inom en rimlig framtid kommer att bli praktiskt
tillämplig i Sveriges fall. Även om det betydande överskott gentemot
unionen, som den svenska betalningsställningen för närvarande utvisar, kan
tänkas komma att reduceras under kommande månader, synes uppkomsten
av en svensk underskottsposition tills vidare föga trolig. En annan sak är
att den nya skalan indirekt kan komma att påverka svensk export och utrikeshandel,
då de minskade möjligheterna att erhålla guldfri kredit hos
unionen måhända i vissa fall komma att motivera en försiktigare frilistningspolitik
och importpolitik över huvud hos medlemsländerna. I detta
sammanhang måste tyvärr konstateras de motgångar för frilistningsarbetet,
som återinförandet av franska och brittiska importrestriktioner i stor skala
inneburit.

Såsom framgår av den tidigare framställningen, avser förlängningen tiden
fram till och med den 30 juni 1953. Ur bland annat handelspolitiska
synpunkter hade det otvivelaktigt varit att föredraga, om betalningsunionens
fortsatta verksamhet kunnat fastläggas för en längre period än denna.
Enighet inom Paris-organisationen kunde emellertid inte uppnås för ett
förslag omfattande en tvåårig förlängning.

Med åberopande av vad som i det föregående anförts får jag därför tillstyrka,
att här behandlade frågekomplex i sin helhet måtte underställas
riksdagen. Dennas beslut synes erforderligt i två hänseenden. Godkännande
torde begäras av det tilläggsprotokoll, i vilket de formella ändringarna av
1950 års överenskommelse angående betalningsunionen inrymts. Därjämte
bör bemyndigande sökas för riksbanken att ombesörja de transaktioner som
införandet av ett garantisystem av angivna innebörd må föranleda för Sveriges
del. Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

dels godkänna tilläggsprotokoll nr 3 till överenskommelsen
den 19 september 1950 angående upprättande av en
europeisk betalningsunion,

dels ock bemyndiga riksbanken att vidtaga erforderliga
anordningar för Sveriges fortsatta medverkan i betalningsunionen
enligt reglerna i tilläggsprotokollet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Regenten, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Birgit Warholm.

BILAGA

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Bilaga.

Protocole additionnel No 3
portant amendement å 1’accord
sur 1’étabiissement d’une Union
Européenne de Paiements
du 19 septembre 1950.

Les Gouvernements de la République
Fédérale d’Allemagne, de la République
d’Autriche, du Royaume de Belgique,
du Royaume de Danemark, de la République
Francjaise, du Royaume de
Gréce, de la République d’Irlande, de
la République d’Islande, de la République
Italienne, du Grand-Duché de
Luxembourg, du Royaume de Norvége,
du Royaume des Pays-Bas, de la République
Portugaise, du Royaume-Uni
de Grande-Bretagne et d’Irlande du
Nord, de la Suéde, de la Confédération
Suisse et de la République Turque; et
le Commandant de la Zone Anglo-Américaine
du Territoire Libre de Trieste;

Signataires de 1’Aecord sur 1’Établissement
d’une Union Européenne de
Paiements (appelé ci-dessous l’«Accord»),
signé le 19 septembre 1950, et du Protocole
d’Application Provisoire de l’Accord,
signé le méme jour, lequel dispose
dans son paragraphe 1 que 1’Accord est
appliqué å titre provisoire comme s’il
avait produit ses effets å compter du
ler juillet 1950;

Signataires du Protocole Additionnel
N° 2 portant amendement å 1’Accord,
signé le 4 aout 1951;

Convenus de signer un Protocole
Additionnel N° 3 qui prévoit certains
amendements å 1’Accord;

Désirant donner effet immédiat aux
dispositions dudit Protocole Additionnel;

Considérant la Recommandation en
date du 30 juin 1952, par laquelle le

Supplementary Protocol No 3
Amending the Agreement for the

Establishment of a European
Payments Union of 19th
September 1950.

The Governments of the Federal Republic
of Germany, the Republic of
Austria, the Kingdom of Belgium, the
Kingdom of Denmark, the French Republic,
the Kingdom of Greece, the
Republic of Ireland, the Republic of
Iceland, the Italian Republic, the Grand
Duchy of Luxembourg, the Kingdom
of Norway, the Kingdom of the Netherlands,
the Portuguese Republic, the
United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland, Sweden, the Swiss
Confédération, the Turkish Republic;
and the Commander of the BritishUnited
States Zone of the Free Territory
of Trieste;

Being the signatories of the Agreement
for the Establishment of a European
Payments Union (hereinafter referred
to as the “Agreement”), signed on
19th September, 1950, and of the Protocol
of Provisional Application of the
Agreement, signed on the same date,
in accordance with paragraph 1 of
which Protocol the provisions of the
Agreement are being provisionally applied
as if it had been effective as from
1st July, 1950;

Being the Signatories of Supplementary
Protocol No. 2 amending the Agreement,
signed on 4th August, 1951;

Having agreed to sign a Supplementary
Protocol No. 3 which provides for
certain amendments to the Agreement;

Being desirous of giving immediate
effect to the provisions of the said
Supplementary Protocol; and

Having regard to the adoption on
30th June, 1952, by the Council of the

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

15-

Översättning.

Tilläggsprotokoll nr 3
till överenskommelsen den 19
september 1950 angående upprättande
av en europeisk
betalningsunion.

Förbundsrepubliken Tysklands, Republiken
Österrikes, Konungariket Belgiens,
Konungariket Danmarks, Franska
republikens, Konungariket Greklands,
Republiken Irlands, Republiken
Islands, Italienska republikens, Storhertigdömet
Luxemburgs, Konungariket
Norges, Konungariket Nederländernas,
Portugisiska republikens, Det förenade
konungariket Storbritannien och Norra
Irlands, Sveriges, Schweiziska edsförbundets
och Turkiska republikens regeringar
samt befälhavaren för den brittisk-amerikanska
zonen i det fria området
Trieste;

vilka äro signatärmakterna till överenskommelsen
den 19 september 1950
angående upprättande av en europeisk
betalningsunion (härefter benämnd
»överenskommelsen») samt till protokollet
samma dag om provisorisk tilllämpning
av överenskommelsen i vilket
protokolls paragraf 1 föreskrives, att
bestämmelserna i överenskommelsen
skola provisoriskt tillämpas som om den
hade gällt från och med den 1 juli 1950;

vilka äro signatärmakterna till tilläggsprotokoll
nr 2 den 4 augusti 1951
med ändring av överenskommelsen;

vilka hava överenskommit att underteckna
ett tilläggsprotokoll nr 3, varigenom
överenskommelsen i vissa avseenden
ändras;

vilka önska ge bestämmelserna i
nämnda tilläggsprotokoll omedelbar verkan;
och

vilka beakta den rekommendation den
30 juni 1952, varigenom Organisationens

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Conseil de 1’Organisation Européenne
de Coopération Économique a approuvé
le texte du présent Protocole Additionnel
et l’a recommandé å la signature des
Membres de 1’Organisation;

Sont convenus de ce qui suit:

Artide 1.

Le paragraphe b de 1’article 8 de
1’Accord est modifié comme suit:

«b. Les dispositions du présent article
n’ont pas pour effet d’obliger une Partie
Contractante å mettre å la disposition
d’autres Parties Contractants des montants
de sa monnaie dépassant, au total,
un montant équivalant å la différence
entre les montants qui peuvent étre
réglés en vertu des articles 11 et 13
ci-dessous et son excédent comptable
cumulatif.»

Article 2.

Les paragraphes c et d de 1’article 9
de 1’Accord sont modifiés comme suit:

«c. Les ressources spéciales, qui pourraient
étre attribuées par le Gouvernement
des États-Unis d’Amérique å une
Partie Contractante, seront considérées
comme des ressources existantes au sens
du paragraphe a du présent article;
toutefois, ees ressources spéciales sont
utilisées:

1. sans que la Partie Contractante
en cause ait besoin d’en faire la demande; 2.

dans les conditions fixées par le
Gouvernement des États-Unis d’Amérique
en accord avec 1’Organisation;

3. comme si elles étaient, aux fins de
1’article 7, un excédent comptable
d’une Partie Contractante, dés lors
qu’elles sont attribuées å ladite Partie
Contractante au titre d’une période
comptable antérieure å la date å
laquelle leur attribution est faite; et

4. sauf décision contraire prise par
1’ Organisation en accord avec le Gou -

Organisation for European Economic
Co-operation, of a Recommendation
approving the text of the present Supplementary
Protocol and recommending it
to the Members of tliat Organisation
for signature;

Have agreed as follows:

Artide 1.

Paragraph (b) of Article 8 of the
Agreement shall be amended and shall
read as follows:

“(b) Under the provisions of the present
Article no Contracting Party may
be required to place åt the disposal of
other Contracting Parties amounts of
its currency exceeding, in aggregate,
the amount by which its cumulative
accounting surplus falls short of the
amounts which may be settled by virtue
of Articles 11 and 13.”

Artide 2.

Paragraphs (c) and (d) of Article 9 of
the Agreement shall be amended and
shall read as follows:

“(c) Special resources which may be
allotted by the Government of the
United States of America to a Contracting
Party shall be treated as existing
resources within the meaning of the
provisions of paragraph (a) of the present
Article; provided, however, that
such special resources shall be used:

(i) without the necessity for a
request of the Contracting Party concerned; (ii)

only in accordance with such
terms and conditions for their use as
may be determined by the Government
of the United States of America
in agreement with the Organisation;

(iii) for the purposes of Article 7,
as if they were an accounting surplus
of a Contracting Party in so far as
they are allotted to that Contracting
Party in respect of an accounting
period ending prior to the date on
which their allotment is made; and

(in) unless the Organisation decides
otherwise in agreement with the Gov -

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

för europeiskt ekonomiskt samarbete
råd godkänt texten till förevarande tillläggsprotokoll
och rekommenderat protokollet
till undertecknande av medlemmarna
av denna Organisation;

hava överenskommit om följande:

Artikel 1.

Moment (b) i artikel 8 i överenskommelsen
skall erhålla följande ändrade
lydelse:

»(b) Bestämmelserna i denna artikel
förplikta icke en fördragsslutande part
att till andra fördragsslutande parters
förfogande ställa belopp i sin valuta,
som sammanlagt överstiga den summa,
med vilken dess kumulativa avräkningsöverskott
understiger de belopp, vilka
må regleras i enlighet med artiklarna
11 och 13.»

Artikel 2.

Moment (c) och (d) i artikel 9 i överenskommelsen
skola erhålla följande
ändrade lydelse:

»(c) Särskilda tillgodohavanden, vilka
kunna komma att tilldelas en fördragsslutande
part av Amerikas förenta staters
regering, skola betraktas som befintliga
tillgodohavanden enligt moment

(a) i denna artikel; dock att sådana
särskilda tillgodohavanden skola användas: (i)

utan att den fördragsslutande
parten behöver framställa begäran
härom;

(ii) endast i enlighet med sadana
villkor beträffande deras utnyttjande,
som må bestämmas av Amerikas förenta
staters regering i samförstånd
med Organisationen;

(iii) vid tillämpningen av artikel 7,
som om de utgjorde en fördragsslutande
parts avräkningsöverskott, i
den mån de tilldelas den fördragsslutande
parten för en avräkningsperiod,
som slutar före den dag, då
deras tilldelning sker;

(iv) därest Organisationen icke annorledes
beslutar i samförstånd med

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. N r 240.

18

hungl. Maj.ts proposition nr 246.

vernement des Etats-Unis d’Amérique,
dans la mesure seulement ou
des montants équivalents d’or, au
sens du paragraphe b de 1’article 14
ci-dessous, sont mis å la disposition
de 1’Union.

d. Toute partie des ressources prévues
au paragraphe c du présent article, non
utilisée conformément audit paragraphe
dans les operations relatives aux périodes
comptables de 1’année au cours de laquelle
lesdites ressources sont attribuées,
est considérée coxnme un excédent net
encouru par la Partie Contractante en
eause pendant la derniére période comptable
de cette année, dans la mesure
ou des montants équivalents d’or, au
sens du paragraphe b de 1’article 14
ci-dessous, sont mis å la disposition de
1’Union.»

ernment of the United States of
America, only to the extent that an
equivalent amount of gold within the
meaning of paragraph (b) of Article
14 has been made available to the
Union.

(d) Any amount of the resources referred
to in paragraph (c) of the present
Article and not used in accordance with
that paragraph in the operations relating
to accounting periods of the year
in the course of which it has been
allotted, shall be deemed to be a net
surplus of the Contracting Party concerned
arising in the last accounting
period of that year, to the extent that
an equivalent amount of gold within
the meaning of paragraph (b) of Article
14 has been made available to the
Union.”

Article 3.

L’article 15 de l’Accord est modifié
eomme suit:

«Article 15.

Assistance spéciale.

a. Si une Partie Contractante n''est
pas en mesure d’effectuer, conformément
aux artides 11 ou 13 ci-dessus, les
versements d’or exigibles pour le réglement
de son déficit comptable, 1’Organisation
peut, ä la demande de ladite
Partie Contractante, recommander au
Gouvernement des États-Unis d’Amérique
de mettre ä sa disposition, le cas
échéant sous certaines conditions, les
montants en dollars nécessaires pour lui
permettre de remplir les obligations
résultant du présent Accord. La demande
faite par une Partie Contractante
conformément aux dispositions du présent
paragraphe ne suspend pas l’exécution
de ses obligations résultant des
artides 11 ou 13 ci-dessus.

b. L’Organisation peut décider, dans
des circonstances exceptionnelles et ä la
demande d’une Partie Contractante,
(jue tout ou partie des versements d’or
exigibles conformément å 1’article 11
ci-dessus pour le réglement de son déficit

Article 3.

Article 15 of the Agreement shall be
amended and shall read as follows:

“Article 15.

Special Assistance.

(a) If a Contracting Party is not in a
position to make, in accordance with
Artides 11 or 13, payments in gold
necessary for the settlement of its accounting
deficit, the Organisation may,
åt the request of that Contracting
Party, recommend to the Government
of the United States of America to
place åt the disposal of that Contracting
Party — subject, if desirable, to conditions
— amounts of United States
dollars necessary to enable it to complv
with its obligations under the present
Agreement. Any request made by a
Contracting Party in accordance with
the provisions of the present paragraph
does not suspend its obligations under
Artides 11 or 13.

(b) The Organisation may, in exceptional
circumstances and åt the request
of a Contracting Party, decide that, in
whole or in part, payments in gold due
in accordance with Aiticle 11 for the
settlement of its accounting deficit shall

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

19

Amerikas förenta staters regering,
endast i den utsträckning motsvarande
belopp i guld i enlighet med
moment (b) i artikel 14 ställts till
Unionens förfogande.

(d) Varje del av de i moment (c) i
denna artikel förutsedda tillgodohavandena,
som icke använts i enlighet med
nämnda moment vid operationerna för
avräkningsperioderna under det år, då
de tilldelats, skall anses utgöra ett
nettoöverskott för vederbörande fördragsslutande
part, som uppkommit
under detta års sista avräkningsperiod,
i den utsträckning motsvarande belopp
i guld i enlighet med moment (b) i
artikel 14 ställts till Unionens förfogande.
»

Artikel 3.

Artikel 15 i överenskommelsen skall
erhålla följande ändrade lydelse:

»Artikel 15.

Särskilt bistånd.

(a) Därest fördragsslutande part icke
är i stånd att i enlighet med artiklarna
11 eller 13 verkställa betalning i guld
för reglering av sitt avräkningsunderskott,
må Organisationen på begäran
av den fördragsslutande parten i fråga
till Amerikas förenta staters regering
förorda, att till den fördragsslutande
partens förfogande ställes •— på villkor
som kunna befinnas påkallade — sådana
belopp i Förenta staternas dollar, som
erfordras för att sätta den fördragsslutande
parten i stånd att uppfylla sina
förpliktelser enligt denna överenskommelse.
Framställning, som av en fördragsslutande
part göres i enlighet med
bestämmelserna i detta moment, upphäver
icke dess förpliktelser enligt artiklarna
11 eller 13.

(b) Organisationen må under särskilda
förhållanden på begäran av fördragsslutande
part besluta att betalningar i guld,
som den fördragsslutande parten skall
erlägga i enlighet med artikel 11 för
reglering av dess avräkningsunderskott,

20

Kungl. Maj ds proposition nr 246.

comptable seront différés dans les conditions
et jusqu’å la date fixées par
1’Organisation. Les Parties Contractantes
qui bénéficient des dispositions du
présent paragraphe paieront un intérét
sur les montants dont le versement est
différé, comme s’il s’agissait de préts
consentis par l’Union en vertu de l’article
11 ci-dessus.»

Ariicle 4.

La premiére phrase du paragraphe b
de 1’article 19 de 1’Accord est modifiée
comme suit:

«Les décisions prises par le Conseil en
vertu du présent Accord, sous réserve
des dispositions des paragraphes c et d
du présent artide, de 1’article 35 et de
1’article 35 bis, sont prises par accord
mutuel de toutes les Parties Contractantes,
å 1’exception des Parties Contractantes
qui sont absentes ou s’abstiennent.
»

Artide 5.

Le sous-paragraplie 3 du paragraphe
c de 1’article 23 de 1’Accord est modifié
comme suit:

«3. Les frais entrainés par l’exécution
des versements et des transferts
d’or ou de devises effectués en
vertu du présent Accord et par le
placement des avoirs composant le
fonds, ainsi que toute autre dépense
analogue et, si 1’Organisation en décide
ainsi, les frais exposés en vertu
des artides 21 et 25.»

Artide 6.

L’article 23 bis nouveau ci-dessous est
ajouté apres l’article 23 de 1’Accord:

«Article 23 bis.

CONTRIBUTIONS TEMPORAIRES.

fl. Dans la mesure ou 1’exécution
d’opérations a pour effet de réduire les
avoirs convertibles du fonds å un montant
inférieur å l’équivalent de 100

be postponed on conditions and until a
date determined by the Organisation.
Any Contracting Party which benefits
from the provisions of the present paragraph
shall pay interest on the amounts
the payment of which is postponed, as
if such amounts were credits granted by
virtue of Artide 11.”

Artide 4.

The first sentence of paragraph (b) of
Artide 19 of the Agreement shall be
amended and shall read as follows:

“Subject to the provisions of paragraphs
(c) and (d) of the present Artide,
of Artide 35, and of Artide 35 Bis,
décisions of the Council under the present
Agreement shall be taken by mutual
agreement of all Contracting Parties,
except those which are absent or abstain.
”

Artide 5.

Sub-paragraph (iii) of paragraph (c)
of Artide 23 of the Agreement shall be
amended and shall read as follows:
“(iii) meeting expenses incurred in
connection with payments and transfers
of gold or currency made under
the present Agreement; with the investment
of assets; as well as other
similar expenditure; and, if the Organisation
so decides, expenses incurred
bv virtue of Artides 21 and
25.”

Artide 6.

A new Artide 23 Bis shall be added to
the Agreement after Artide 23, which
shall read as follows:

“Article 23 Bis.

Temporary Contributio.ns.

(a) To the extent that the execution
of any operations results in a reduction
of the convertible assets of the fund
below the equivalent of 100 million

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

21

skola helt eller delvis uppskjutas på
sådana villkor och intill dag, som bestämmes
av Organisationen. Varje fördragsslutande
part, till vilkens förmån
bestämmelserna i detta moment tillämpas,
skall betala ränta på de belopp,
vilkas erläggande uppskjutes, som om
dessa belopp utgjorde krediter, vilka
tillhandahållits i enlighet med artikel 11.»

Artikel 4.

Första meningen i moment (b) i artikel
19 i överenskommelsen skall erhålla följande
ändrade lydelse:

»Med de inskränkningar, som följa av
bestämmelserna i denna artikels moment

(c) och (d), i artikel 35 och artikel 35 b,
skola Rådets beslut på grund av denna
överenskommelse fattas enhälligt av
samtliga fördragsslutande parter, utom
de som icke närvara eller avstå från att
deltaga i beslutet.»

Artikel 5.

Punkten (iii) av moment (c) i artikel
23 i överenskommelsen skall erhålla
följande ändrade lydelse:

»(iii) möta sådana utgifter, som
uppstått i samband med enligt denna
överenskommelse gjorda betalningar
och överföringar i guld eller
valutor, eller på grund av tillgångarnas
investering, ävensom andra liknande
omkostnader samt, därest Organisationen
så beslutar, kostnader
som uppstått på grund av artiklarna
21 och 25.»

Artikel 6.

Efter artikel 23 i överenskommelsen
inskjutes en ny artikel 23 b med följande
lydelse:

»Artikel 23 b.

Tillfälliga bidrag.

(a) 1 den utsträckning utförandet av
operationerna vid något tillfälle medför,
att fondens konvertibla tillgångar understiga
motvärdet till 100 miljoner konto -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

millions cTunités de compte, les Parties
Contractantes font å 1’Union des versements
d’or ou de dollars des ÉtatsUnis,
apres 1’exécution desdites opérations.

b. Les versements prévus au présent
article sont effectués å la date de valeur
des opérations en cause, å titre de prét
consenti jusqu’å la date de valeur des
opérations suivantes; ils sont alors remboursés
par priorité sur les autres versements
å effectuer par 1’Union.

c. Les versements prévus au présent
article ne peuvent excéder å aucun
moment un montant total équivalant
å 100 millions d’unités de compte et,
pour chaque Partie Contractante, une
contribution correspondant å une fraction
de ce montant, égale au rapport
entre son quota au lcr juillet 1952 et
la somme des quotas des Parties Contractantes
å cette date.

d. Les versements prévus au présent
article sont effectués:

1. par les Parties Contractantes qui
ont un excédent comptable cumulatif
lors des opérations aprés 1’exécution
desquelles les versements sont effectués,
proportionnellement au montant
de leurs quotas, et

2. dans la mesure ou les versements
prévus au sous-paragraphe 1 ci-dessus
sont insuffisants, par les autres Parties
Contractantes, proportionnellement
au montant de leurs quotas.

e. L’Union paiera aux Parties Contractantes
qui effectueront les versements
prévus au présent article, un
intérét sur les montants versés, au taux
fixé par 1’Organisation et dans les conditions
prévues par le paragraphe d de
1’article 23 ci-dessus.

/. Les avoirs convertibles du fonds,
au sens du présent article, sont les montants
d’or, de dollars des États-Unis et
de monnaies convertibles de pays autres
que les Parties Contractantes, qui sont
compris dans le fonds.

g. Les versements prévus au présent
article ne seront dus, ni aprés l’exé -

units of account, the Contracting Parties
shall make to the Union payments of
gold or in United States dollars after
the execution of these operations.

(b) The payments provided for in the
present Article shall be made åt the
value date for the operations concerned
by way of a loan granted until the value
date in respect of the following operations
when they shall he repaid with
priority over the other payments due
by the Union.

(c) The payments provided for in the
present Article shall not åt any time
exceed, in the aggregate, an amount
equivalent to 100 million units of account
and, as regards any Contracting
Party, a contribution corresponding to
a fraction of that amount, which is
equal to the fraction which the quota
of that Contracting Party on 1st July,
1952, represents of the sum of the quotas
of all the Contracting Parties on that
date.

(d) The payments provided for in the
present Article shall be made

(i) by the Contracting Parties which
have a cumulative accounting surplus
åt the operations after the execution
of which these payments are made,
in proportion to the amounts of their
quotas; and

(it) to the extent that the payments
provided for in sub-paragraph (i) are
inadequate, hy the other Contracting
Parties in proportion to the amounts
of their quotas.

(e) The Union shall pay to a Contracting
Party which has made a payment as
provided for in the present Article, interest
on the amount paid, åt a rate
determined hy the Organisation and on
conditions provided for in paragraph

(d) of Article 23.

(/) The convertihle assets of the fund
within the meaning of the present Article
shall be the amounts of gold,
United States dollars and convertihle
currencies of countries other than the
Contracting Parties, which form part of
the fund.

(g) The payments provided for in the
present Article shall not he made after

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

23

enheter, skola de fördragsslutande parterna
verkställa betalningar till Unionen
i guld eller i Förenta staternas dollar
efter utförandet av dessa operationer.

(b) Betalningarna enligt denna artikel
skola verkställas på valutadagen för
ifrågavarande operationer genom beviljande
av lån gällande till valutadagen
för därpå följande operationer, då återbetalning
skall ske med företräde framför
övriga betalningar, som skola verkställas
av Unionen.

(c) Betalningarna enligt denna artikel
skola icke vid något tillfälle sammanlagt
överstiga ett belopp motsvarande 100
miljoner kontoenheter, och, i vad avser
någon fördragsslutande part, en andel
motsvarande den del av detta belopp,
som är lika med den del, som den
fördragsslutande partens kvot den 1 juli
1952 utgör av summan av alla fördragsslutande
parters kvoter nämnda dag.

(d) Betalningarna enligt denna artikel
skola verkställas

(i) av de fördragsslutande parter,
som ha ett kumulativt avräkningsöverskott
vid de operationer, efter
vars utförande dessa betalningar verkställas,
i förhållande till beloppet av
deras kvoter; och

(ii) i den utsträckning de i punkten
(i) förutsedda betalningarna äro otillräckliga,
av övriga fördragsslutande
parter i förhållande till beloppet av
deras kvoter.

(e) Unionen skall till fördragsslutande
part, som verkställt en betalning enligt
denna artikel, erlägga ränta å det betalda
beloppet efter en räntesats, som
bestämmes av Organisationen och på de
villkor, som angivas i moment (d) i
artikel 23.

(f) Med fondens konvertibla tillgångar
enligt denna artikel avses de belopp i
guld, Förenta staternas dollar och konvertibla
valutor i annat än fördragsslutande
parters myntslag, vilka ingå i
fonden.

(g) Betalningarna enligt denna artikel
skola icke verkställas efter utförande av

24

Kungl. Maj ds proposition nr 246.

cution des operations prévues å 1’article
34 ci-dessous, en ce qui concerne la
Partie Contractante pour laquelle l’Accord
prend fin, ni apres 1’exécution des
operations prévues å 1’article 36 cidessous.
»

Article 7.

L’article 27 de 1’Accord est modifié
comme suit:

«Article 27.

Modification de parité.

Au cas ou la parité entre 1’unité de
compte et la monnaie dans laquelle une
Partie Contractante communique å
l’Agent les informations requises pour
le calcul d’excédents ou de déficits
bilatéraux, est modifiée au cours d’une
période comptable, les excédents ou
déficits bilatéraux en cause sont calculés
séparément pour la période antérieure
et pour la période postérieure
ä la modification de parité, en utilisant
la parité en vigueur pour chacune de
ees périodes. Les montants de crédits
utilisés en vertu de 1’article 12 ci-dessus
sont calculés, aux fins du paragraphe b
de 1’article 11, en unités de compte, en
utilisant la parité en vigueur pendant
la période comptable au titre de laquelle
le crédit a été utilisé.»

Article 8.

Le paragraphe a de 1’article 30 de
1’Accord est modifié comme suit:

m. L’article 11, 1’article 23 bis et le
paragraphe a de 1’article 26 ci-dessus
peuvent étre modifiés par décision de
^Organisation.»

the execution of the operations provided
for in Article 34 in respect of a Contraeting
Party with regard to which the
Agreement terminates, nor after the
execution of the operations provided for
in Article 36.”

Article 7.

Article 27 of the Agreement shall be
amended and shall read as follows:

“Article 27.

Modifications of Parity.

When the parity between the unit of
account and the currency in which a
Contracting Party reports to the Agent
the information required for the calculation
of bilateral surpluses and deficits,
is modified during an accounting
period, the bilateral surplus or deficit
concerned shall be calculated in two
parts, that is to say för the period prior
to and for the period after the modifications
of the parity on the basis of the
parities in force during those periods
respectively. For the purposes of paragraph
(b) of Article 11, the amounts of
eredit used by virtue of Article 12 shall
be calculated in units of account on the
basis of the parity in force during the
accounting period in respect of which
the eredit was used.”

Artide 8.

Paragrapli (a) of Article 30 of the
Agreement shall be amended and shall
read as follows:

“(a) Article 11, Article 23 Bis, and
paragraph (a) of Article 26 may be
amended by décision of the Organisation.
”

Article 9. Artide 9.

L’article 35 bis nouveau ci-dessous est A new Article 35 Bis shall be added
ajouté apres 1’article 35 de 1’Accord: to the Agreement after Article 35, which

shall read as follows:

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

25

de i artikel 34 förutsedda operationerna
beträffande en fördragsslutande part, i
förhållande till vilken överenskommelsen
upphör att gälla, icke heller efter utförande
av de i artikel 36 förutsedda
operationerna.»

Artikel 7.

Artikel 27 i överenskommelsen skall
erhålla följande ändrade lydelse:

»Artikel 27.

Ändring av paritet.

När fördragsslutande part under en
avräkningsperiod ändrar pariteten mellan
kontoenheten och den valuta, i vilken
den fördragsslutande parten lämnar
Agenten de uppgifter, som äro erforderliga
för beräkning av bilaterala överskott
och underskott, skall det bilaterala
överskottet eller underskottet beräknas
i två delar, d. v. s. för perioden före
och efter paritetsändringen, med tillämpande
av de för envar av dessa perioder
gällande pariteterna. Vid tillämpningen
av bestämmelserna i moment (b) i artikel
11 skola enligt artikel 12 utnyttjade
kreditbelopp beräknas i kontoenheter
på grundval av den paritet, som gällt
under den avräkningsperiod, för vilken
krediten utnyttjats.»

Artikel 8.

Moment (a) i artikel 30 i överenskommelsen
skall erhålla följande ändrade
lydelse:

»(a) Artikel 11, artikel 23 b och
moment (a) i artikel 26 må ändras
genom beslut av Organisationen.»

Artikel 9.

Efter artikel 35 i överenskommelsen
inskjutes en ny artikel 35 b med
följande lydelse:

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

oArtiele 35 bis.

NOUYELLE PROROGATION DE
l’article 11.

a. L’Organisation procédera au plus
tard le 31 mars 1953 å un examen
général du fonctionnement du présent
Accord afin de décider, en consultation
avec le Gouvernement des États-Unis
d’Amérique, des conditions dans lesquelles
1’article 11 ci-dessus pourra étre
prorogé ä eompter du lcr juillet 1953.

b. Le présent Accord prendra fin au
30 juin 1953 en ce qui concerne toute
Partie Contractante qui ne participerait
pas å la décision de 1’Organisation prévue
au paragraphe a du présent article et
le paragraphe e de 1’article 34 ci-dessus
s’appliquera ä ladite Partie Contractante.

c. Les autres Parties Contractantes
maintiendront en vigueur, entre elles,
1’article 11 aux conditions qu’elles détermineront,
sous réserve des dispositions
du paragraphe b de 1’article 36 cidessous.
»

Artide 10.

Le paragraphe 1 de 1’Annexe B au
présent Accord est modifié comme suit:

«1. Dans le cas ou le présent Accord
prend fin en ce qui concerne une Partie
Contractante en vertu des artides 34,
35 ou 35 bis du présent Accord, les
droits et obligations de ladite Partie
Contractante sont fixés conformément
aux dispositions ci-dessous, sous réserve
de décisions qui pourraient étre prises
par 1’Organisation, en accord avec le
Gouvernement des États-Unis d’Amérique,
pour des préts consentis dans des
circonstances spéciales en vertu de l’artiele
13 du présent Accord.»

Artide 11.

Le sous-paragraphe a du paragraphe
4 de 1’Annexe B de 1’Accord est modifié
comme suit:

m. La Partie Contractante en cause
consent å chacune des autres Parties

“Artide 35 Bis.

Further Extension of the Operation
of Article 11.

(a) Not later than 31st March, 1953,
the Organisation shall carry out a comprehensive
review of the operation of
the present Agreement in order to
decide, in consultation with the Government
of the United States of America,
on the conditions on which Article 11
may remain in force as from 1st July,
1953.

(b) The present Agreement shall terminate
on 30th June, 1953, with regard
to any Contracting Party which does
not take part in the décision taken by
the Organisation by virtue of paragraph
(a) of the present Article, and paragraph

(e) of Article 34 shall then apply to
that Contracting Party.

(c) Article 11 shall, subject to the
provisions of paragraph (b) of Article
36, remain in force between the other
Contracting Parties on conditions which
they shall determine.”

Artide 10.

Paragraph 1 of Annex B to the Agreement
shall be amended and shall read
as follows:

“1. When the present Agreement terminates
with regard to any Contracting
Party under Artides 34, 35 or 35 Bis
thereof, the rights and obligations of
that Contracting Party shall be determined
in accordance with the following
provisions, subject, however, to any
décision which the Organisation may
take in agreement with the Government
of the United States of America concerning
credits granted in special circumstances
by virtue of Article 13 of
the present Agreement.”

Artide 11.

Sub-paragraph (a) of paragraph 4 of
Annex B to the Agreement shall be
amended and shall read as follows:

“(a) The Contracting Party concerned
shall grant to each of the other Con -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

27

»Artikel 35 b.

Förlängd tillämpning av artikel 11.

(a) Senast den 31 mars 1953 skall
Organisationen verkställa en ingående
granskning av denna överenskommelses
fungerande i syfte att i samråd med
Amerikas förenta staters regering fastställa
de villkor, på vilka artikel 11 må
förbliva i kraft från och med den 1 juli
1953.

(b) Förevarande överenskommelse
skall upphöra att gälla den 30 juni
1953 i förhållande till envar fördragsslutande
part, som icke deltager i Organisationens
beslut enligt moment (a) i
denna artikel. Moment (e) i artikel 34
skall därefter gälla beträffande sagda
fördragsslutande part.

(c) Artikel 11 skall med de inskränkningar,
som följa av bestämmelserna i
moment (b) i artikel 36, förbliva i kraft
mellan övriga fördragsslutande parter
på de villkor, som dessa bestämma.

Artikel 10.

Paragraf 1 i bihang B till överenskommelsen
skall erhålla följande ändrade
lydelse:

»1. Då förevarande överenskommelse
upphör att gälla beträffande fördragsslutande
part i enlighet med artiklarna
34, 35 eller 35 b i överenskommelsen,
skola den fördragsslutande partens rättigheter
och skyldigheter fastställas enligt
följande bestämmelser, med beaktande
av beslut, som Organisationen
må fatta i samförstånd med Amerikas
föienta staters regering beträffande krediter,
som lämnats under särskilda förhållanden
på grund av artikel 13 i denna
överenskommelse.»

Artikel 11.

Moment (a) i paragraf 4 i bihang B
till överenskommelsen skall erhålla följande
ändrade lydelse:

»(a) Den fördragsslutande parten skall
till envar av övriga fördragsslutande

28

Kangl. Maj ds proposition nr 246.

Contractantes ou, suivant le cas, recoit
de celles-ci un prét équivalant ä une
fraction du montant net des préts
qu’elle a consentis å 1’Union ou re^us
de l’Union, égale au rapport entre le
quota de la seconde Partie Contractante
et la somme des quotas de toutes
les Parties Contractantes.»

Article 12.

Le paragraphe 8 de 1’Annexe B du
present Accord est modifié comme suit:

«8. Lors de la terminaison du présent
Accord en vertu de 1’article 36 dudit
accord, 1’Union est liquidée conformément
aux dispositions ci-dessous, sous
réserve de décisions qui pourraient étre
prises par 1’Organisation, en accord avec
le Gouvernement des États-Unis d’Amérique,
pour des préts consentis dans des
circonstances spéciales en vertu de l’article
13 du présent Accord.»

Artide 13.

Le paragraphe 12 de 1’Annexe B de
1’Accord est amendé comme suit:

«12. Les avoirs convertibles du fonds
sont utilisés pour rembourser les Parties
Contractantes qui ont consenti des préts
å 1’Union eu vertu des artides 11 et 13
du présent Accord, proportionnellement
au montant net de ees préts. Toutefois,
dans la mesure ou le montant des avoirs
convertibles n’excéde pas le total des
sommes mises å la disposition de 1’Union
conformément au sous-paragraphe 1 du
paragraphe b de 1’article 23 du présent
Accord, diminué du montant de la différence
entre le total des soldes initiaux
créditeurs attribués å titre de dons et
le total des soldes initiaux débiteurs
attribués, ees avoirs ne peuvent étre
utilisés en vertu du présent paragraphe
si le Gouvernement des États-Unis
d’Amérique a fält objection å la liquidation.
»

traeting Parties, or receive from each
of them, as the case may be, a eredit
equivalent to that fraction of the net
amount of eredit granted to or received
from the Union by the first Contracting
Party, which is equal to the fraction
which the quota of that other Contracting
Party represents of the sum of the
quotas of all the Contracting Parties.”

Artide 12.

Paragraph 8 of Annex B to the Agreement
shall be amended and shall read
as follows:

“8. Upon the termination of the present
Agreement under Article 36 thereof,
the Union shall be liquidated in accordance
with the following provisions, subject
however to any decision which the
Organisation may take in agreement
with the Government of the United
States of America concerning eredits
granted in special circumstances by
virtue of Article 13 of the present
Agreement.”

Artide 13.

Paragraph 12 of Annex B to the
Agreement shall be amended and shall
read as follows:

“12. The convertible assets of the fund
shall be used to reimburse the Contracting
Parties which have granted eredits
by virtue of Artides 11 and 13 of the
present Agreement in proportion to the
net amounts of these eredits. However,
in so far as the amount of convertible assets
does not exceed the amounts made
available to the Union in accordancc
with sub-paragraph (i) of paragraph (b)
of Article 23 of the present Agreement
reduced by the amount by which the
initial eredit balances allotted as grants,
in their aggregate, are greater than the
allotted initial debit balances, in their
aggregate, they shall only be used under
the present paragraph if the Government
of the United States of America
has not objeeted to the liquidation.”

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

29

parter lämna eller från envar av dem
mottaga en kredit motsvarande den del
av nettobeloppet av de av förstnämnda
fördragsslutande part till Unionen tillhandahållna
eller från Unionen mottagna
krediterna, som är lika med den
del, som den andra fördragsslutande
partens kvot utgör av summan av alla
fördragsslutande parters kvoter.»

Artikel 12.

Paragraf 8 i bihang B till överenskommelsen
skall erhålla följande ändrade
lydelse:

»8. Då förevarande överenskommelse
upphör att gälla i enlighet med artikel
36, skall Unionen likvideras enligt följande
bestämmelser, med beaktande av
beslut, som Organisationen må fatta i
samförstånd med Amerikas förenta staters
regering beträffande krediter, som
lämnats under särskilda förhållanden
på grund av artikel 13 i denna överenskommelse.
»

Artikel 13.

Paragraf 12 i bihang B till överenskommelsen
skall erhålla följande ändrade
lydelse:

»12. Fondens konvertibla tillgångar
skola användas till att gottgöra de
fördragsslutande parter, vilka tillhandahållit
krediter enligt artiklarna 11 och
13 i denna överenskommelse, därvid
fördelning skall ske i proportion till
krediternas nettobelopp. Dock skola i
den mån beloppet av konvertibla tillgångar
icke överstiger summan av de
belopp, som ställts till Unionens förfogande
i enlighet med punkten (i) av
moment (b) i artikel 23 i denna överenskommelse,
minskat med det belopp,
med vilket summan av de ingående
kreditsaldon, som tilldelats i form av
gåvor, överstiger summan av tilldelade
ingående debetsaldon, dessa tillgångar
användas i enlighet med förevarande
paragraf, endast under förutsättning att
Amerikas förenta staters regering icke
motsatt sig likvideringen.»

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Artide 14.

1. Les artides 1 å 13 du présent
Protocole Additionnel font partie intégrante
de 1’Accord.

2. Le présent Protocole Additionnel
sera ratifié. Il entrera en vigueur des
1’entrée en vigueur de 1’Accord ou, si
le présent Protocole Additionnel n’est
pas ratifié par tous les Signataires å
cette date, dés le dépöt des instruments
de ratification par tous les Signataires.

3. Le présent Protocole Additionnel
demeurera en vigueur jusqu’å la terminaisou
de 1’Accord; les dispositions
des artides 34, 35 bis et 36 de 1’Accord
s’appliquent au présent Protocole Additionnel
dans les mémes conditions
qu’å FAccord.

Artide 15.

Nonobstant les dispositions du paragraphe
2 de 1’article 14 ci-dessus, les
Parties au présent Protocole Additionnel
appliqueront ses dispositions avec effet
å compter du ler juillet 1952, sous
réserve des opérations se rapportant au
mois de juin 1952.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
soussignés, dument habilités, ont apposé
leurs signatures au bas du présent
Protocole Additionnel.

Fait å Paris, le onze juillet mil neuf
cent cinquante-deux, en fran^ais et en
anglais, les deux textes faisant également
foi, en un seul exemplaire qui sera
déposé auprés du Secrétaire général de
FOrganisation Européenne de Coopération
Économique, qui en communiquera
une copie certifiée conforme å tous les
Signataires du présent Protocole Additionnel.

Artide 14.

1. Artides 1 to 13 of the present Supplementary
Protocol shall form an integral
part of the Agreement.

2. The present Supplementary Protocol
shall be ratified. It shall come into
force as soon as the Agreement comes
into force or, if the present Supplementary
Protocol is not ratified by all
Signatories by that date, upon the
deposit of the instruments of ratification
by all Signatories.

3. The present Supplementary Protocol
shall remain in force until the termination
of the Agreement, provided
that Artides 34, 35 Bis, and 36 of the
Agreement shall apply in relation to the
present Supplementary Protocol as thev
apply to the Agreement.

Artide 15.

Notwithstanding the provisions of
paragraph 2 of Artide 14, the Parties
to the present Supplementary Protocol
shall apply its provisions with effeet as
from 1st July, 1952, but not to the
execution of the operations in respect of
the month of June of that year.

In witness whereof the undersigned
Plenipotentiaries, duly empowered, have
signed the present Supplementary Protocol.

Done in Paris, this eleventh day of
July Nineteen Hundred and Fifty Two,
in the English and French languages,
both texts being equally authentic, in a
single copy which shall remain deposited
with the Secretary-General of the Organisation
for European Economic Cooperation,
by whom certified copies will
be communicated to all the Signatories
of the present Supplementary Protocol.

Kungl. Maj.ts proposition nr 24G.

31

Artikel 14.

1. Artiklarna 1—13 i förevarande tillIäggsprotokoll
skola utgöra integrerande
delar av överenskommelsen.

2. Förevarande tilläggsprotokoll skall
ratificeras. Det skall träda i kraft den
dag då överenskommelsen träder i kraft
eller, om detta tilläggsprotokoll sagda
dag icke ratificerats av alla signatärmakter,
då alla signatärmakter deponerat
ratifikationsinstrument.

3. Detta tilläggsprotokoll skall förbliva
i kraft till dess överenskommelsen
upphör att gälla, dock att artiklarna 34,
35 b och 36 i överenskommelsen skola
gälla i förhållande till förevarande tillläggsprotokoll
såsom de gälla i förhållande
till överenskommelsen.

Artikel 15.

Utan hinder av bestämmelserna i
moment 2 i artikel 14 skola parterna
till förevarande tilläggsprotokoll tilllämpa
dess bestämmelser med verkan
fr. o. m. den 1 juli 1952 med undantag
för operationerna för juni månad sagda
år.

Till bekräftelse härav hava undertecknade
befullmäktigade undertecknat
denna överenskommelse.

Som skedde i Paris den 11 juli 1952
på engelska och franska språken, vilka
båda texter äga lika vitsord, i ett
exemplar, som skall förbliva i förvar
hos organisationens för europeiskt ekonomiskt
samarbete generalsekreterare,
vilken skall tillställa signatärmakterna
bestyrkta avskrifter därav.