Statsutskottets utlåtande nr 224-

1

Nr 224.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående
studiehjälpsverksamheten vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)

I propositionen nr 220 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 april 1952,
föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade grunder
för studiehjälpen vid allmänna läroverk in. fl. läro- och utbildningsanstalter.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren
av herrar Spetz och Nord (I: 480) och den andra inom andra kammaren
av herr Hammar m. fl. (II: 656), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring
av vad Kungl. Maj:t föreslagit måtte besluta dels att studiebidrag skall
utgå till elever vid anstalter för yrkesutbildning — folkhögskolor, lantmannaskolor,
lanthushållsskolor m. fl. — liksom för »ungdomsskolornas» elever
med 60 kronor per kursmånad, dels att elever vid samtliga kurser vid folkhögskolorna
erhålla studiebidrag oavsett kurstidens längd, dels ock att
Kungl. Maj:t ger möjlighet åt den centrala myndighet som skall utdela
stipendierna att taga nödig hänsyn till de elever, som ha en från hemmet
skild ekonomi;

dels en inom andra kammaren av herr Malmborg i Skövde m. fl. väckt
motion (11:671), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala att särskilt
medgivande icke skall erfordras för utbetalande av resebidrag till sådan
inackorderad folkhögskoleelev med behovsprövat stipendium, som besöker
annan folkhögskola än den närmast belägna;

dels en inom andra kammaren av herrar Persson i Svensköp och Jacobsson
i Igelsbo väckt motion (II: 672), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 220 måtte besluta, att resebidrag
till inackorderad elev med behovsprövat stipendium vid folkhögskolor,
vissa yrkesskolor och vissa av lantbruksundervisningens skolor m. fl.
måtte utgå för fyra enkla resor mellan hemorten och den skola, som eleven
bevistar, oavsett om skolan är den närmast belägna;

dels ock en inom andra kammaren av herr Engkvist m. fl. väckt motion
(II: 673), vari hemställts dels att stipendierna för folkhögskolestuderande

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1952. G saml. Nr 22/f.

2

Statsutskottets utlåtande nr

och övriga som i propositionen hänförts till grupp 2 bli lika stora som
till de läroverksstuderande, dels att stipendiemöjligheterna kvarstå för
eleverna vid de tekniska läroanstalterna, handelsgymnasierna och liknande
samt vid de kvällskurser som ovan nämnts och att stipendiebeloppen här
anpassas i enlighet med vad som gäller för övriga grupper, dels att studielånens
maximibelopp höjes till 4 000 kronor, dels ock att resebidrag till elev
vid folkhögskola utgår oberoende av vid vilken skola undervisningen äger
rum.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionerna II: 656, II: 671, II: 672 och II: 673.

I propositionen nr 220 framlägges förslag angående studiehjälpsverksamheten
vid de allmänna läroverken m. fl. läro- och utbildningsanstalter. Det
studiehjälpssystem, som därvid föreslås, avses skola börja tillämpas först
budgetåret 1953/54 och omfatta studielån eller stipendier eller en kombination
av studielån och stipendier. Studielånens maximibelopp höjes till 3 000
kronor per år. Stipendierna uppdelas i icke behovsprövade stipendier (studiebidrag,
utbildningsbidrag) och behovsprövade stipendier. Studiebidragen
motsvara närmast de nu vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
utgående, icke behovsprövade grundstipendierna. Den nuvarande lämplighetsprövningen
för grundstipendierna föreslås dock icke bibehållen i fråga
om studiebidragen. Icke behovsprövade stipendier (studiebidrag) föreslås
nu jämväl för elever vid ett stort antal nya läroanstalter, t. ex. vissa anstalter
för yrkesundervisning, folkhögskolor och lantmannaskolor.

Studiehjälpens nuvarande former.

Studiehjälpens huvudformer äro nu studielån och stipendier.

Studielånen tillkommo genom riksdagens beslut år 1919, och utdelningen
regleras numera genom Kungl. Maj:ts reglemente den 29 juli 1943
för utdelning av studielån från allmänna studielånefonden.

Lånen utdelas av studielånenämnden. För att erhålla lån skall sökande
visa utpräglad studiebegåvning och vara obemedlad eller mindre bemedlad.
Den, som erhållit lån och med framgång och omsorg sköter sina studier,
äger företräde att erhålla fortsatt lån. Lånen utdelas utan borgen och äro
räntefria under låntagarens studietid och två år därefter. Från och med
tredje året efter det, under vilket låntagaren lyftat sista delen av sitt lån,
skall han betala ränta. Amortering av skulden fastställes av nämnden och
kan utsträckas till 15 år, i särskilda fall längre. Uppskov med amorterings
fullgörande kan medgivas, då skäl därtill äro. Lånen finansieras genom en
särskild av statskontoret förvaltad fond, allmänna studielånefonden, vilken
bildas genom anslag å kapitalbudgeten och influtna amorteringar från
låntagarna. För att tillgodose de alltmer ökade kraven på studielån har riksdagen
årligen beviljat tillskott till fonden.

3

Statsutskottets utlåtande nr

De individuella lånebeloppen variera med hänsyn till sökandens behov av
lån för sin utbildning. Detta är icke enbart beroende av sökandens ekonomiska
ställning, utan hänsyn tages också till kostnaderna för den avsedda
utbildningen. Maximum för lån är f. n. 1 500 kronor för läsår, en summa,
som med hänsyn till särskilda skäl kan ökas med högst 500 kronor.

Lånen utdelas av studielånenämnden i två omgångar årligen, en under
höstterminen och en under vårterminen. Enstaka lån utdelas dessemellan,
då särskilda skäl härför föreligga.

Berättigade att erhålla studielån äro elever i statliga eller under statligt
inseende ställda läroanstalter. De studerande vid universiteten och högskolorna,
farmaceutiska institutet, socialinstituten, gymnastiska centralinstitutets
gymnastiklärarlinje och högre mejeri tekniska avdelningen vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, vilka studerande tidigare
erhållit lån från allmänna studielånefonden, erhålla emellertid numera
studielån från statens lånefond för universitetsstudier.

Vissa läroanstalters elever, som kunna få lån från allmänna studielånefonden,
erhålla även stipendier av olika slag. Dessa äro eleverna vid sjuksköterskeskolorna,
skogsmästarskolan, skogsskolorna, konstfackskolan,
tekniska läroverken, socialpedagogiska instituten (förskoleseminarierna),
specialgymnasiet å Vilan, handelsgymnasierna, tekniska skolorna i Hässleholm,
Katrineholm och Örnsköldsvik, tekniska institutet i Stockholm samt
statens skolköksseminarium.

Stipendier utgå enligt skiftande grunder till olika elevgrupper.

1. Stipendier vid läroverken m.fl. läroanstalter utgå enligt Kungl. Maj:ts
kungörelse den 2S juni 1946, nr 552, med däri vidtagna ändringar. Denna
form av stipendier kallas i det följande läroverkssystemet. Det är tillämpligt
på lärjungar vid allmänt läroverk, kommunalt gymnasium, kommunal
mellanskola och flickskola, praktisk mellanskola, högre folkskola, folkskolans
frivilliga högre avdelning, tekniskt läroverk, konstfackskolan (ej konstindustriella
aftonskolan och teckningslärarinstitutet), bergsskolan i Filipstad,
textilinstitutet i Borås (ej kursen för textil- och konfektionsingenjörer),
Lennings text il tekniska institut, grafiska institutet, statsunderstött
handelsgymnasium samt sådan enskild under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens
för yrkesutbildning inseende ställd läroanstalt, vars bildningsmål
är jämförligt med nyssnämnda läroanstalters.

Stipendierna utdelas av studielånenämnden två gånger varje läsår.

För erhållande av stipendium första gången gäller som villkor, att lärjungen
skall ha visat god studielämplighet och ingiva grundade förhoppningar
om framgång i sina studier.

I fråga om stipendierätt indelas lärjungarna i två grupper: landsbygdslärjungar
och hemortslärjungar.

4

Statsutskottets utlåtande nr

Landsbygdslärjunge är principiellt den, som icke kan erhålla önskad skolutbildning
i bostadsorten eller dess närhet.

För att stipendiegrunderna för landsbygdslärjunge skola kunna tillämpas,
skall avståndet mellan lärjungens bostadsort och skolan vara minst 5 km.

Hemortslärjunge är annan lärjunge.

Stipendierna äro av två slag: grund stipendier och behovsstipendier.
Grundstipendier utgå utan behovsprövning och kunna tilldelas endast
landsbygdslärj ungar.

Grundstipendierna utgöra:

1. åt lärjunge, som i och för sin skolgång är inackorderad i skolorten eller
dess närhet, 500 kronor för helt läsår.

2. åt dagligen resande lärjunge dels ett belopp, som motsvarar lägsta
kostnaden för resorna, minskad med 50 kronor för läsår eller 25 kronor för
termin, dels ock ett belopp, som motsvarar halva kostnaden för frukostmål
i skolorten.

Behovsstipendier utdelas efter prövning av lärjungens behov av studiehjälp
och kunna tilldelas såväl landsbygdslärjungar som hemortslärjungar.
Högsta stipendiebeloppet per läsår är 030 kronor. I enstaka särskilt ömmande
fall kan högre belopp utgå.

Lärjungar i klasserna l4 och l3—25 av realskolan eller motsvarande klasser
av övriga stipendieberättigande läroanstalter kunna erhålla endast
grundstipendier, ej behovsstipendier. Hemortslärjunge har således stipendierätt
först andra året i fyrårig realskola, tredje året i femårig.

Särskilt stipendium kan tilldelas inackorderad lärjunge med behovsstipendium
såsom bidrag till kostnaden för skäligt antal resor mellan bostadsorten
och skolorten. Resekostnad beräknas därvid icke för längre resor
än till närmaste ort, där skola finnes för avsedd utbildning, och för högst
sex enkla resor per år.

2. Stipendier vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
regleras genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 juni 1945, nr 572,
med däri vidtagna ändringar. Stipendierna fördelas av överstyrelsen för
yrkesutbildning. I stipendiehänseende indelas lärjungarna i tre behovsgrader,
vilka i regel erhålla 105, 70 respektive 35 kronor per månad.

Stipendium utgår i regel endast till lärjungar i kurser om minst fem månaders
längd.

För elev, som under kursvistelsen kan bo i sitt hem och där intaga sina
måltider, sker ett avdrag av 30 kronor å grundbeloppet. Har hemmaboende
elev extra kostnader för måltider, som regelbundet måste intagas utom
hemmet, minskas dock grundbeloppet endast med 15 kronor.

För elev från annan ort än skolorten, som icke kan beredas inackordering
i elevhem och vars kostnader för inackordering mer väsentligt överstiga
kostnaderna för inackordering i elevhem, kan stipendium utgå med
högst 125 kronor per månad.

Statsutskottets utlåtande nr 22!+. 5

3. Överstyrelsen för yrkesutbildning utdelar även stipendier åt elever vid
tandtekniker- och tandsköterskeskolor. Stipendierna utgå efter samma grunder,
som gälla för stipendier åt elever vid statsunderstödda kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning.

4. Stipendier vid tekniska fackskolor. Sedan länge upptages i budgeten
ett anslag till stipendier åt elever vid högre tekniska läroverk, från vilket
anslag stipendier utdelas av överstyrelsen för yrkesutbildning till behövande
elever vid fackskolorna. Anslaget är nu uppfört med 30 000 kronor.

5. Stipendier vid folkhögskolorna utgå enligt Kungl. Maj:ts kungörelse
den 30 juni 1934, nr 399, med däri vidtagna ändringar. Stipendiebeloppen
äro desamma som för eleverna i kommunala och enskilda undervisningsanstalter,
d. v. s. maximalt 105 kronor per månad, dock med möjlighet att
öka detta belopp till högst 125 kronor för helt obeinedlad elev, vars inackorderingskostnader
mer avsevärt överstiga kostnaden för inackordering i elevhem
(internat). Central myndighet för dessa stipendier är skolöverstyrelsen,
vars befattning med stipendierna överensstämmer med den, som utövas
av överstyrelsen för yrkesutbildning beträffande stipendierna åt yrkesskoleeleverna.
Beräkningen av stipendierna sker efter i huvudsak samma grunder
som beträffande yrkesskolestipendierna.

Ett särskilt stipendieanslag är i riksstaten upptaget för folkliga musikskolan
i Arvika. I fråga om utdelningen av stipendier från anslaget gälla i
tillämpliga delar föreskrifterna rörande stipendier åt folkhögskoleelever.

Elever i specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola erhålla stipendier enligt
folkhögskolegrunderna.

6. Stipendier vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m.m. Bestämmelser
härom äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1949, nr 453, med
däri vidtagna ändringar.

Stipendium må tilldelas obemedlad eller mindre bemedlad elev vid
ALnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs, mejeriskola,
trädgårdsskola samt kurs i hovbeslag och maskinreparation, vid statens
lantbruksskolor samt vid med statsmedel understödd lantbruksskola,
lantmannaskola, lanthushållsskola, trädgårdsskola, fruktodlingsskola, trädgårdskurs
vid folkhögskola, lägre mejeriskola, kurs för ladugårdsskötare,
kurs för svinskötare, kurs för kontrollassistenter, anordnad vid statsunderstödd
lantbruksundervisningsanstalt, samt hovslagarkurs vid veterinärhögskolan.

Stipendieberättigade elever uppdelas i tre behovsgrader, nämligen en
första behovsgrad för mindre bemedlade samt en andra och tredje behovsgrad
för obemedlade, varvid till högsta (tredje) beliovsgraden endast bör
räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av stipendium.

Stipendierna sökas hos och beviljas av lantbruksstyrelsen.

7. Stipendier vid lärarutbildning sanstalter. Stipendiemöjligheterna äro
mycket ojämnt fördelade på de olika typerna av anstalter. Följande sakna

6

Statsutskottets utlåtande nr 221^.

stipendier: högre kandarbetsseminarier, fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala, Göteborgs skolköksseminarium, Fredrika Bremerförbundets lanthushållsseminarium
i Rimforsa, teckningslärarinstitutet, musikhögskolan,
Slagsta seminarium för utbildning av lärarinnor för sinnesslöanstalter. Vid
några folk- och småskoleseminarier utgå stipendier till elever, som förbinda
sig att vissa år efter slutad utbildning tjänstgöra i finsk- eller lapsktalande
skoldistrikt, men i övrigt saknas stipendier vid dessa seminarier. Behovsprövade
stipendier finnas för utbildning av vävlärarinnor vid Johanna
Brunssons vävskola, Föreningen Handarbetets Vänners vävskola och Katrineholms
stads praktiska skolor samt för utbildning av yrkeslärarinnor i
sömnad vid Fredrika Bremerförbundets skola och Maria Nordenfelts högre
handarbetsseminarium. Dessa stipendier utdelas av överstyrelsen för yrkesutbildning
enligt de regler, som gälla för yrkesskolornas stipendier. Genom
socialstyrelsen utdelas behovsprövade stipendier för utbildning till barnträdgårdslärarinnor
vid Göteborgs förskoleseminarium, Pedagogiska institutet
i Uppsala, Socialpedagogiska seminariet (HSB) i Stockholm, Södra
IvFUK:s pedagogiska institut i Stockholm, Örebro socialpedagogiska institut
och Fröbelinstitutet i Norrköping. Den förberedande, ettåriga utbildningen
av teckningslärare vid konstfackskolan i Stockholm ingår i
konstfackskolans dagskoleundervisning. Eleverna kunna därför erhålla stipendier
som övriga elever i dagskolan, d. v. s. enligt läroverkssystemet.
Den egentliga teckningslärarutbildningen, som är förlagd till teckningslärarinstitutet,
saknar däremot stipendierätt. Till stipendier åt elever vid
statens skolköksseminarium finnes nu i riksstaten upptaget ett anslag å
3 000 kronor. Stipendierna utdelas av direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk.

8. Stipendier vid sJcogsslcolor o. d. Elever i statens skogsmästarskola
erhålla stipendier efter de grunder, som gälla för stipendier åt elever vid
lantmannaskolor.

Elever vid statens skogsskolor kunna genom domänstyrelsen från anslaget
till statens skogsskolor erhålla stipendier å högst 300 kronor.

I den mån redogörelse här ovan icke lämnats för de grunder och regler,
som nu tillämpas beträffande studiehjälpen, hänvisas till propositionen nr
220 s. 4—10.

Studielånenämndens förslag till studiehjälpens utformning.

Studielånenämnden har på uppdrag av Kungl. Maj:t verkställt en översyn
över studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. statliga
och statsunderstödda läroanstalter och i ett den 23 juni 1949 dagtecknat
betänkande (SOU 1949: 41) framlagt förslag i ämnet.

Beträffande de av studielånenämnden uppdragna riktlinjerna för studiehjälpen
hänvisas till före varande proposition s. 13—16.

Statsutskottets utlåtande nr 22J+. <

Enligt dessa riktlinjer anser nämnden, att eleverna vid följande grupper
av läroanstalter skola erhålla studielån.

1. Folkskoleseminarier, s m å sk ole s e min ar i e r samt
övriga l ä r ar ut b il d nin g s an s t al t e r.

Barnavårdslärarinnor: Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Bamträdgårdslärarinnor: Fröbelinstitutet, Göteborgs förskoleseminarium,
Pedagogiska institutet i Uppsala, Socialpedagogiska seminariet
(HSB), Södra KFUK:s socialpedagogiska institut, Örebro socialpedagogiska
institut.

Ilandarbetslärarinnor: Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium,
Maria Nordenfelts handarbetsseminarium, Fackskolan i Uppsala:
skolköks- och handarbetslärarinnor.

Lanthushållslärarinnor: Fredrika Bremerförbundets lanthushallningsseminarium
i Rimforsa, Fackskolan i Uppsala: skolköks- och lanthushållslärarinnor.

Sinnesslölärarinnor: Slagsta seminarium.

Skolkölcslärarinnor: Göteborgs skolköksseminarium, Fackskolan i Uppsala,
statens skolköksseminarium, skolköksseminariet i Umeå.

Teckningslärare: Teckningslärarinstitutet vid Konstfackskolan.

Vävlärarinnor: Johanna Brunssons vävskola, Föreningen Handarbetets
Vänners vävskola, Katrineholms stads praktiska skolor, Maria Nordenfelts
högre handarbetsseminarium, Slöjdföreningens skola i Göteborg.

Yrkeslärare i sömnad: Fredrika Bremerförbundets skola, Maria Nordenfelts
högre handarbetsseminarium (klädsömnad).

2. F a de skolor vid högre tekniska läroverk och vissa öv riga

tekniska fackutbildnings anstalter (Konstfackskolan
HKS, Slöjdföreningens skola HKS, Grafiska institutet, Bergsskolan
i Filipstad, Textilinstitutet i Borås, Lennings textiltekniska
institut, Karlskoga praktiska läroverks och Kristinehamns praktiska
skolas yrkesavdelningar samt tekniska skolorna i Hässleholm,
Katrineholm och Örnsköldsvik, Tekniska institutet i Stockholm).

3. Ettåriga studentkurser vid hand el sgymnasier och

vissa därmed jämförliga högre handelsskolor (Bar-Lockinstitutet,
Br. Påhlmans handelsinstitut, Berghs reklamskola).

4. övrigafack utbildning sanstal t er (navigationsskolor, sjuk sköterskeskolor,

fortbildningskurser för sjuksköterskor, kurser för
tandtekniker, barnmorskeutbildning, Sv. Socialförbundets utb. av

8

Statsutskottets utlåtande nr ''£24.

ålderdomshems- och barnhemsföreståndarinnor, utbildning till sjukgymnaster
vid GCI, mejeriskolan i Alnarp, ev. skogsmästarskolan).

5. Afton k urser vid allmänna och tekniska läroverk.

Beträffande lånevillkoren anför studielånenämnden, att erhållandet av
lån icke bör som nu vara beroende av att sökande skall ha utpräglad begåvning,
utan vid lånens utdelning skall främst behovet av studieunderstöd
vara avgörande och lån utdelas till alla dem som vunnit inträde i läroanstalten
och enligt lärares uppfattning äga förutsättningar att med tillfredsställande
resultat fullfölja sin utbildning samt äro i behov av ekonomisk hjälp
för utbildningen. Bedömningen av lånebehovet bör utgå från de faktiska
möjligheterna för eleven eller hans föräldrar att av egna medel (inkomster
och kapital) bekosta den utbildning, för vilken lån sökes, och således ej
bindas vid en viss högsta inkomstgräns. Lånet bör vara så stort, att det
för helt obemedlad täcker rimliga kostnader för utbildningen. Nämnden har
därför tänkt sig, att lånens normala högstbelopp per år skall vara 2 500
kronor, vilket belopp, då särskilda skäl föreligga, skulle kunna höjas upp
till 3 000 kronor.

Studielånenämnden framhåller vidare, att gränsdragningen mellan skolor
med lånerätt för eleverna och skolor med stipendierätt ibland kan vara
vansklig, varför det kan vara tveksamt, huruvida en skola bör hänföras
till den ena eller andra kategorien av studiehjälp. Nämnden har emellertid
för sm del ansett, att eleverna i de utbildningsanstalter, som ovan angivits,
böra hänvisas till lån. Enligt detaljundersökningar, som nämnden utfört,
falla ifrågavarande elever beträffande åldern till övervägande antalet inom
de kategorier, som väsentligen måste sörja för sin egen ekonomi, och som
kunna göra det därför att de uppskattningsvis veta, vilken inkomst de
normalt kunna räkna med omedelbart efter sin fullgjorda fackutbildning.
För vissa av dessa elevgrupper innebär hänvisningen till enbart lån, att
nuvarande rätt till stipendium upphör. Nämnden anser emellertid, att det
för det stora flertalet av dessa elever är fördelaktigare att erhålla ett lån,
som befriar dem från ekonomiska bekymmer under studietiden, än att
erhålla ett mindre belopp i form av stipendium. Detta bekräftas också
därav, att de i stor utsträckning tidigare sökt lån antingen utöver de erhållna
stipendierna av läroverks- eller yrkesskoletyp eller ock i stället för
ett stipendium, som de enligt läroverksgrunderna icke kunnat få, därför
att deras studielämplighet icke varit tillräckligt god. I det senare fallet ha
de på grund av de hittills gällande ganska rigorösa villkoren för lån i regel
icke heller kunnat få sådant, varför de varit verkligt ogynnsamt ställda.

I två av fackskolorna finnas avdelningar, vilka äro att betrakta mera
som yrkesskolelinjer än som egentliga fackskolor. Det är de lägre avdelningarna
i konstfackskolan och slöjdföreningens skola. För denna utbildning äro

Statsutskottets utlåtande nr 22 Jf. 9

lånen icke motiverade, utan linjernas elever, i allmänhet yngre, böra erhålla
stipendier.

I speciella fall kunna dock, fortsätter nämnden, stipendier vid sidan av
lån vara motiverade. Vissa elever exempelvis med försörjningsplikt mot
egen familj torde nämligen behöva extra hjälp för att fullfölja sin utbildning.
För att skuldsumman för dessa ej skall bliva alltför betungande synes
det lämpligt, att de erhålla en del av sitt studieunderstöd i form av stipendium.
Nämnden föreslår därför, att till gift elev, som -prövas vara i behov
av förstärkt studiehjälp, må utgå, utöver studielån, jämväl behovsprövat
stipendium på högst 600 kronor per läsår. Stipendierna böra utgå från ett
anslag, motsvarande det som nu är upptaget i riksstaten såsom stipendieanslag
åt elever vid tekniska fackskolor. Detta anslag skulle då utgå ur
riksstaten och ett nytt anslag med ändamål att tillgodose elever vid vissa
fackutbildningsanstalter upptagas. Med hänsyn till att detta nya anslag
skall tillgodose stipendier åt betydligt fler elever än det förutvarande, bör
det höjas, tills vidare intill dess erfarenhet vunnits om dess utnyttjande,
till förslagsvis 150 000 kronor. Nämnden har därvid räknat med att ungefär
5 procent av totala låneklientelet är i behov av förstärkt studiehjälp.

Stipendier. Sedan de låneberättigade kategorierna i enlighet med nyss
angivna riktlinjer avskilts, återstå, fortsätter nämnden, utbildnings- och
läroanstalter, på vilka icke samtliga kriterier för studielån kunna tillämpas
utan för vilkas elever stipendierna bli den lämpliga understödsformen. Dessa
övriga anstalter och deras elevklientel äro emellertid i åtskilliga hänseenden
synnerligen heterogena och varandra olika.

Den princip, som nämnden ansett riktig att följa vid uppdelningen av
elevgrupperna på olika stipendiekategorier, är den, att eleverna i den längre,
fleråriga utbildningen böra erhålla rikligare bidrag än de i den kortare,
endast vissa månader omfattande.

Nämnden har vid en detalj genomgång av kurslängderna vid de utbildningsanstalter,
som här ifrågakomma, ansett att en naturlig gräns går vid
två år. Under denna falla alla de kortare yrkeskurserna om några månader
upp till högst ett år, huvudparten av lantbrukets skolor samt folkhögskolorna.
Över gränsen ligga alla de s. k. högre skolorna, läroverk och likställda,
samt den fullständigare utbildningen inom yrkesundervisningen. Denna
kategori, som nämnden kallar »ungdomsskolor», bör sålunda enligt nyss uttalade
huvudprincip erhålla större utbildningsbidrag än den förra.

På närmare anförda skäl (propositionen nr 220 s. 20 o. 21, 24—26) har
studielånenämnden föreslagit, att stipendierna skola i regel uppdelas på icke
behovsprövade studiebidrag och behovsprövade stipendier. Den icke behovsprövade
delen av studiehjälpen vid lantbruksskolor, mejeriskolor och
ladugårdsförmanskurser bör enligt studielånenämnden lämpligen benämnas
utbildningsbidrag.

10

Statsutskottets utlåtande nr 224-Av nämnden föreslagna studiebidrag, stipendier och utbildningsbidrag

framgå av följande sammanställning:

A. Läroverkssystemet:

Studiebidrag:

a. för inackordering 50 kronor per månad.

b. för dagliga resor:

för kostnad, som uppgår till minst 8
kronor per månad, med det belopp, som
överstiger 6 kronor per månad.

c. för måltid utanför hemmet:

5 resp. 10 och 15 kronor per månad.
Stipendier: högst 75 kronor per månad
efter behovsprövning.

För inackorderad elev med stipendium: bi-drag till högst 4? resor hemorten—skol-orten för reskostnad över 15 kronor per
resa.

»Ungdomsskolor»: allmänna läroverk, kom-munala gymnasier, mellanskolor och flick-skolor, praktiska mellanskolor, högre folk-skolor, tekniska gymnasier, 2-årig kurs vid
handelsgymnasier, minst 2-åriga kurser vid
anstalter för yrkesutbildning, samt sådana
enskilda, under inseende av skolöverstyrel-sen eller överstyrelsen för yrkesutbildning
ställda läroanstalter, vilkas bildningsmål är
jämförligt med ovannämnda läroanstalters.

Specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola.

B. Studiebidrag till inackordering å 25 kronor
per kursmånad. Höjning till 40 kronor
möjlig.

Stipendium å högst 75 kronor per kursmå-nad efter behovsprövning.

Resebidrag för inackorderad elev med sti-pendium = A ovan.

Anstalter för yrkesutbildning med kurslängd
om minst 4 månader men ej 2 år.

Skolor för tandsköterskor.

Folkhögskolor.

Lantmannaskolor.

Lanthushållsskolor.

Trädgårdsskolor.

Driftsledarkursen vid Alnarp.
Handelsträdgårdsmästarkursen vid Alnarp.
Trädgårdskurser vid folkhögskolor.
Skogsmästarskolan (ev. studielån).

Skogsskolor.

C. Stipendium å högst 75 kronor per kursmå-nad efter behovsprövning.

Anstalter för yrkesutbildning med kurslängd
kortare än 4 månader.

Inträdeskurser till tekniska gymnasier och
fackskolor.

Kurser för elektriska installatörer för för-värvande av B- eller C-behörighet.

Konstindustriella dagskolan vid konstfacksko-lan och lägre konsthantverksskolan vid slöjd-föreningens skola i Göteborg. (Stipendium
kan höjas til! högst 100 kronor per månad.)

Lantbruksundervisningens kurser, kortare än

4 månader.

D. Utbildningsbidrag å 200 kronor per år utan
behovsprövning.

Stipendium å högst 300 kronor per år efter
behovsprövning.

Lantbruksskolor.

Mejeriskolor.

E. Utbildningsbidrag å 500 kronor per kurs
utan behovsprövning.

Ladugårdsförmanskurs.

Beträffande motiveringen för studielånenämndens i ovannämnda sammanställning
redovisade olika förslag hänvisas till förevarande proposition
s. 21—33.

Statsutskottets utlåtande nr $}24~

11

Studiehjälpens administration.

Studiehjälpen administreras enligt nu gällande ordning av ett flertal
centrala myndigheter. Nämnden har undersökt, huruvida administrationen
bör ytterligare centraliseras eller eventuellt helt eller delvis decentraliseras.
Beträffande organisationen av studiehjälpsverksamheten har nämnden haft
överläggningar med statens organisationsnämnd.

Nämndens förslag innefattar tre huvudtyper av studiehjälp: studiebidrag,
stipendier och studielån. Skäl föreligga enligt nämndens mening att administrera
dessa på olika sätt.

Vad först beträffar studiebidragen föreslår studielånenämnden i enlighet
med organisationsnämndens förslag, att dessa skola beslutas och utbetalas
av läroanstalternas rektorer (föreståndare), vilka ha att rekvirera erforderliga
medel från statskontoret. Besvär över rektors beslut föreslås skola
kunna anföras hos en av studielånenämnden föreslagen central myndighet,
studieh j älpsnämnden.

I fråga om stipendierna föreslår studielånenämnden, att dessa skola beslutas
av en central myndighet, studiehjälpsnämnden, som jämväl skall
ombesörja utbetalningen av stipendierna, vid läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter direkt till eleverna eller målsmännen och vid övriga
skolor till rektorerna.

Vad beträffar studielånen anser studielånenämnden, att ärenden härom
liksom nu böra handläggas centralt, och föreslår, att beslut i dessa ärenden
fattas av studiehjälpsnämnden.

Denna nämnd föreslås skola bestå av ordförande och högst sju ledamöter,
vilka utses av Ivungl. Maj:t för viss tid och representera allmänna och
fackliga intressen. Nämndens kansli föreslås omfatta — förutom tillfällig
personal — en förste byråsekreterare, en byråsekreterare, ett kanslibiträde
och två kontorsbiträden.

Remissyttranden.

Beträffande remissmyndigheternas yttranden hänvisas till den redogörelse,
som finnes intagen i propositionen nr 220 s. 35—45.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

Vid sin översyn av studiehjälpen vid de behandlade undervisnings- och
utbildningsanstalterna har studielånenämnden föreslagit, att studiehjälpen
fortfarande skall utgå i form av studielån och stipendier. Villkoren för
studielån ha emellertid föreslagits bli gynnsammare än hittills, och stipendierna
ha ansetts böra som regel uppdelas på icke behovsprövade studie -

12

Statsutskottets utlåtande nr 22lr.

bidrag och behovsprövade stipendier. Jag ansluter mig till denna principiella
uppläggning av studiehjälpen.

Det nu gällande villkoret för erhållande av studielån, att eleven skall
visa utpräglad studiebegåvning, kan, om det tillämpas efter bokstaven,
från lånemöjligheter utestänga många, som behöva iån för sin utbildnings
fullföljande och vilka, utan att tillhöra de utpräglade studiebegåvningarna,
likväl kunna komma att göra goda insatser i samhällslivet. Jag finner det
därför välbetänkt, att studielånenämnden föreslagit en avsevärd uppmjukning
av nämnda villkor av innebörd, att vid lånens utdelning främst behovet
av studieunderstöd skall vara avgörande och lån utdelas till alla
dem, som vinna inträde i läroanstalten och anses äga förutsättningar att
med tillfredsställande resultat fullfölja sin utbildning samt äro i behov av
ekonomisk hjälp.

Studielånenämnden har otvivelaktigt anfört goda skäl för att studielånens
nuvarande högstbelopp böra höias, och jag ansluter mig till förslaget,
att lånens normala högstbelopp bör vara 2 500 kronor för helt läsår
av vanlig längd och att lån må kunna uppgå till högst 3 000 kronor, då
särskilda skäl föreligga. Ytterligare höjning av maximibeloppen, vilket föreslagits
av några remissinstanser, anser jag mig nu icke kunna förorda. Det
torde böra påpekas, att vid utdelning av lån till elev, som även tilldelas
stipendium, lånets storlek bör bestämmas med hänsyn jämväl till det
eleven tilldelade stipendiebeloppet.

De riktlinjer, som i utredningen uppdragits för valet mellan studielån
och stipendier, synas mig i huvudsak kunna godtagas. Den strikta tillämpningen
av principerna har emellertid i utredningen lett till att flera elevkategorier,
som nu ha stipendiemöjligheter, upptagits bland dem, som föreslagits
få sin studiehjälp enbart i form av studielån. Förslaget har därför
föranlett flera ändringsförslag i remissvaren, och hur mångskiftande och
ibland för speciella skolor särskilt avpassade förslagen än äro, ha de alla
det gemensamma draget, att stipendierätten i någon form föreslås bevarad
för eleverna. För att undgå alltför stora ändringar i nu utgående studiehjälp
torde också vid tillämpningen av principerna enligt min mening böra
iakttagas, att vissa elevgrupper, som principiellt böra få sin huvudsakliga
studiehjälp i form av studielån men som nu ha möjlighet att erhålla stipendier,
även i fortsättningen erhålla en del av sin studiehjälp i form av stipendier.
Jag anser därför, att eleverna i tekniska fackskolor, ettårskurser vid
handelsgymnasierna och de övriga fackutbilclningsanstalter av teknisk eller
annan art. för vilka studielånenämnden föreslagit enbart studielån, böra
kunna erhålla, förutom studielån, de för alla större stipendiekategorier föreslagna
behovsprövade stipendierna å högst 75 kronor per månad. Jag räknar
härvid till fackutbildninsjsanstalterna, såvitt avser konstfackskolan och
slöjdföreningens skola i Göteborg, jämväl de lägre dagavdelningarna. Särskilt
villkor om studielämplighet synes icke böra föreskrivas för nyssnämnda
stipendier utan främst behovet av ekonomiskt stöd för utbildningen vara
avgörande, varvid hänsyn skall tagas till de övriga ekonomiska förmåner,
som kunna utgå till eleverna under utbildningstiden.

För elever i anstalter för utbildning av lärare och lärarinnor, vid vilka
anstalter studiehjälpen varit mycket oenhetlig och stipendier endast i ringa
utsträckning förekommit, har studielånenämnden föreslagit huvudsakligen
enbart studielån samt för elever med försörjningsplikt (gifta) därjämte efter
behovsprövning fyllnadsstipendier å högst 600 kronor per läsår. Jag biträder
förslaget, dock med den ändringen att stipendierna böra kunna utgå

18

Statsutskottets utlåtande nr ''£24.

med högst 800 kronor och kunna tilldelas icke blott eleyer med försörjningsplikt
utan även andra elever, då ömmande skäl föreligga. I den mån
vid berörda anstalter förekomma sådana kurser för yrkesutbildning, som
icke enbart taga sikte på utbildning av lärare, skola givetvis vid dessa
kurser utgå stipendier i likhet med vad som gäller för motsvarande kurser
vid andra utbildningsanstalter.

För eleverna i aftonkurser vid läroanstalter under statligt inseende finner
jag i likhet med studielånenämnden och de hörda myndigheterna studielånen
vara den lämpliga formen av studiehjälp. Studielån böra vidare kunna
tilldelas elever i läroanstalter, vilka studielånenämnden icke behandlat
men vilkas elever enligt nu gällande bestämmelser kunna erhålla studielån,
t. ex. elever vid konsthögskolan och musikhögskolan.

Vad beträffar stipendierna har studielånenämnden föreslagit, att stipendiestödet
skall differentieras med hänsyn till utbildningens längd. Nämnden
har därvid räknat med den längd, som utbildningen vid de olika skolorna
och kurserna normalt uppgår till enligt gällande stadgor och kursplaner.
För alla stipendieberättigade elevgrupper föreslås behovsprövade
stipendier på maximalt 75 kronor per månad? och differentieringen av stipendiestödet
mellan längre och kortare utbildning föreslås ske på så sätt,
att olika bidragsnormer för inackordering, resor och måltider i ^ skolorten
skola gälla alltefter utbildningens längd. Bidrag för dessa ändamål föreslås
utgå utan behovsprövning och benämnas studiebidrag. Nämnden har med
hänsyn till utbildningens längd föreslagit huvudsakligen tre stipendiekategorier,
omfattande den första kurser på minst två år, den andra kurser på
mindre än två år men minst fyra månader och den tredje kurser kortare än
fyra månader. Skillnaden i stipendiestödet mellan de två första kategorierna
består däri, att vid den längre kurstiden studiebidraget för inackordering
är något högre per månad, och att studiebidrag för dagliga resor oeh.måiticl
i skolorten där kunna utgå. Detta senare bär sin förklaring däri, att
till denna kategori höra läroverken, vilka ha många dagligen resande elever,
vilket icke är regel i den andra kategorien, till vilken höra bland annat
folkhögskolorna och lantmannaskolorna. I båda kategorierna skulle därjämte
"förekomma bidrag till resor hemmet—skolorten för inackorderade
elever med behovsprövat stipendium. För den tredje kategorien ha föreslagits
behovsprövade stipendier men icke studiebidrag.

I likhet med studielånenämnden anser jag det rimligt, att elever, som
ge sig in på de längre utbildningslinjerna, erhålla ett förhållandevis bättre
stipendiestöd än de elever, som räkna med endast en kortare utbildningstid.
De föreslagna gränserna mellan de tre stipendiekategorierna finner jag
mig också kunna acceptera. Jag kan därför icke biträda de i vissa yttranden
gjorda förslagen om ändring av dessa gränser, vilka förslag i realiteten
innebära, att någon skillnad icke skulle göras i stipendiestödet för längre
eller kortare utbildning.

Till den första stipendiekategorien har studielånenämnden fört eleverna
i allmänna läroverk och därmed jämförliga s. k. högre läroanstalter, tekniska
gymnasier, tvååriga handelsgymnasier, kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning med en utbildningstid av minst två år samt
specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola. Mot nämndens förslag att sammanföra
dessa skolor och anstalter till samma stipendiekategori har jag
ingen erinran. Det för kategorien föreslagna stipendiesystemet motsvarar i
sina buvudrag det för läroverkens elever nu gällande systemet, dock med
en principiellt viktig ändring. Nämnden föreslår nämligen, alt studiebidra -

14

Statsutskottets utlåtande nr ’221i.

gen, vilka motsvaras av grundstipendierna enligt nuvarande bestämmelser,
icke som hittills skola vara förbundna med villkoret, att elev för att erhålla
bidragen skall ha visat god lämplighet för studier. Studiebidragen föreslås
skola utdelas utan särskild prövning av elevens lämplighet för den valda
utbildningen och tilldelas alla »landsbygdslärjungar», som vunnit inträde
i läroanstalten och tillfredsställande sköta sin fortsatta utbildning. Efter
slopandet av lämplighetsprövningen få studiebidragen sin av rättviseskäl
välmotiverade karaktär av utjämningsbidrag mellan sko Ikostnaderna för
elever i skolorter och icke-skolorter klarare framhävd, och de många svårigheter
och olägenheter elimineras, vilka den nu föreskrivna lämplighetsprövningen
visat sig medföra vid utväljandet av stipendiater, särskilt när
det gällt begynnelseklassernas elever. Lämplighetsprövningens försvinnande
i vad angår läroverkens elever underlättar också införandet av studiebidrag
vid andra skolor, där sådan prövning icke lämpligen kan ske. För
min del hyser jag ingen tvekan att biträda studielånenämndens i denna
del framlagda förslag, som jag finner synnerligen väl motiverat och ägnat
att undanröja den missuppfattning och det missnöje, som nuvarande bestämmelse
förorsakat.

I fråga om principerna för studiebidragens beräkning ansluter jag mig
till studielånenämndens förslag. Jag finner det sålunda välbetänkt, att
studiebidragen för dagliga resor icke skola göras avhängiga av att eleven
bor på visst avstånd från skolan utan beräknas på grundval av de faktiska
kostnaderna för resorna.

Beträffande studiebidragens belopp anser jag mig med hänsyn till förändringen
i penningvärdet, sedan studielånenämndens förslag framlades,
böra föreslå vissa justeringar. Studiebidraget för inackordering bör sålunda
höjas från föreslagna 50 kronor till 60 kronor per månad och för elev, intagen
i skolas internat, icke reduceras mer än till lägst SO kronor. Studiehjälpen
till helt obemedlad inackorderad elev skulle därmed uppgå till 135
kronor per månad och för i internat intagen dylik elev till lägst 105 kronor
per månad.

Studiebidragen till måltid i skolorten böra utgå med 12 kronor per
månad för ett mål och 18 kronor för två mål, oberoende av måltidens
beskaffenhet. De av nämnden föreslagna gränserna för beräkningen av
studiebidrag till dagliga resor böra höjas från 8 respektive 6 kronor per
månad till 9 respektive 7 kronor för månad. Skäl synas mig slutligen föreligga
för att bidraget till längre resor hemmet—skolorten för inackorderade
elever med behovsprövat stipendium må kunna utgå för högst sex enkla
resor per läsår i den mån resekostnaden per resa överstiger 15 kronor.

För erhållande av studiebidrag synes mig böra fordras, att eleven har
högsta betyget i uppförande, dock att möjlighet bör finnas att med hänsyn
till särskilda omständigheter lämna studiebidrag även till elev, som fått
betyget sänkt.

Vad beträffar de behovsprövade stipendierna böra dessa liksom hittills
vid läroverken och därmed jämförliga skolor utgå först från och med andra
klassen av fyraåriga och tredje klassen av femåriga realskolor eller motsvarande
klasser i jämförliga skolor samt utdelas efter prövning av elevens
studielämplighet. Skolöverstyrelsens förslag att stipendier undantagsvis
skulle kunna utgå även i lägre klasser kan jag sålunda icke biträda. I likhet
med vad som nu är fallet i fråga om läroverksstipendierna torde maximibeloppet
75 kronor per månad böra få överskridas för särskilt begåvad
elev med påtagligt stort behov av stöd för studiernas fullföljande.

15

Statsutskottets utlåtande nr 224-

Till den andra stipendiekategorien — elever i skolor med kurslängd om
minst fyra månader men ej två år — har studielånenämnden fört vissa
anstalter för yrkesundervisning, skolor för tandsköterskor, folkhögskolor,
lantmannaskolor, lanthushållsskolor och vissa andra skolor inom lantbruksundervisningen
samt skogsskolor. Jag har ingen erinran mot förslaget
men anser, att till denna kategori bör av skäl, som anförts av lantbruksstyrelsen,
hänföras den praktisk-teoretiska ettårskursen vid mejeriskolan
i Alnarp. I konsekvens med vad jag med hänsyn till penningvärdets förändring
förordat beträffande inackorderingsbidragen vid läroverken m. fl.
läroanstalter böra de föreslagna studiebidragen för inackordering höjas
från 25 respektive 40 kronor per månad till 30 respektive 50 kronor, varigenom
studiehjälpen i högsta behovsklassen skulle uppgå till 105 respektive
125 kronor per månad, vilket sistnämnda belopp är 10 kronor lägre än i
första stipendiekategorien.

Beträffande resebidragen för inackorderad elev med behovsprövat stipendium
har studielånenämnden föreslagit, att bidragen skulle utgå endast
för resor till närmaste skola, som meddelar den önskade utbildningen
Från representanter för folkhögskolorna och lantbruksundervisningen har
påyrkats, att denna begränsning i rätten till resebidrag icke skulle finnas.
Jag anser emellertid, att bestämmelsen, som nu gäller för läroverken och
där den icke lämpligen kan slopas, bör vara densamma för alla elevkategorier
och därför behållas. Dock bör föreskrift meddelas, att den stipendieutdelande
myndigheten äger rätt att medgiva resebidrag även för resor
till annan skola än den närmaste, om skäl därtill äro. Sådana skäl kunna
t. ex. vara, att närmaste skola icke har plats för eleven eller att han önskar
bevista en s. k. rörelseskola. Antalet enkla resor torde i denna stipendiekategori
kunna begränsas till av studielånenämnden föreslagna fyra resor
per år, vilket tillstyrkts av företrädare för berörda skolor.

I ett fåtal skolor inom denna kategori ha vissa elever, såsom framhållits
i några yttranden, kostnader för dagliga resor och måltider under skoltiden.
Att emellertid för dessa elevers skull föreskriva, att studiebidrag för resor
och måltider skall utgå för hela stipendiekategorien, synes mig knappast
motiverat. Det torde få anförtros åt den stipendieutdelande myndigheten
att i särskilda fall bevilja studiebidrag för sagda ändamål efter vanliga
normer.

Vad slutligen den föreslagna tredje stipendiekategorien ■—- kurser kortare
än fyra månader — beträffar anser jag i likhet med studielånenämnden,
att studiehjälpen kan begränsas till behovsprövade stipendier på högst 75
kronor i månaden. Bland de av nämnden i denna kategori upptagna kurserna
finnas emellertid sådana heldagskurser, som kunna ha längre kurstid
än fyra månader. I sådant fall böra de givetvis erhålla studiehjälp enligt
bestämmelserna för den andra stipendiekategorien. Kurser av detta slag
kunna exempelvis vara elektriska installatörskurser av B-typ och kurser
för inträdessökande till teknisk fackskola.

Enligt studielånenämndens förslag skola vid lantbruksskolor och mejeriskolor
utgå utbildningsbidrag å 200 kronor per år utan behovsprövning
och stipendier å högst. 300 kronor per år efter behovsprövning. Dessa belopp
torde med hänsyn till penningvärdets förändring böra höjas till 240
kronor, respektive 360 kronor. Utbildningsbidraget till ladugårdsförmanskurser,
vilket föreslagits utgå med 500 kronor per kurs utan behovsprövning,
torde av samma skäl böra höjas till 600 kronor.

Vid beräkningen av de behovsprövade stipendiernas storlek anser studie -

16

Statsutskottets utlåtande nr 22J+.

lånenämnden, att hänsyn bör tagas till antalet av stipendiatens syskon
under 18 år utan egen deklarationsskyldig inkomst. Jag delar nämndens
uppfattning. Däremot kan jag icke biträda nämndens förslag, att förmögenhet,
bestående av bland annat fastighet, skulle ha mindre inverkan på
stipendiebeloppets storlek än annan förmögenhet. De av nämnden framlagda
beräkningstabellerna böra emellertid omräknas med hänsyn till pennings
värdesförändringen och 1951 års fastighetstaxering.

Såsom förutsättning för att stipendier av statsmedel skola kunna utgå
till eleverna vid andra än statliga läroanstalter (kurser) synas för närvarande
regelmässigt gälla, att läroanstalten står under tillsyn av statlig
myndighet. Därutöver kräves i åtskilliga fall, att läroanstalten (kursen) är
statsunderstödd. I fråga om de nu gällande principerna i berörda avseenden
ifrågasätter jag icke någon ändring. Jämväl studielån bör kunna utgå
till äldre, stipendieberättigade elever, vilka med hänsyn till försörjningsplikt
eller andra särskilda skäl ha behov av förstärkt studiehjälp.

Vad beträffar frågan om studiehjälpens administration tillstyrker jag
studielånenämndens förslag, att beslutanderätten i fråga om studiebidragen
anförtros åt vederbörande rektorer (föreståndare). Däremot delar jag riksräkenskapsverkets
mening, att den föreslagna centraliseringen till statskontoret
av utanordningen av medel till dessa bidrag icke bör genomföras.

Studielånenämnden har föreslagit, att administrationen av studielån och
behovsprövade stipendier skulle anförtros åt en central myndighet, studiehjälpsnämnden.
De skäl, som anförts för denna centralisering av studiehjälps
verksamheten, synas mig i och för sig vägande. Jag är emellertid
icke beredd att föreslå en nämnd med den omfattande verksamhet, som
utredningen förutsatt, utan dessa studiehjälpsärenden torde tills vidare i
huvudsak böra handläggas av samma myndigheter som hittills. Samtliga
ärenden rörande studielån böra sålunda handhavas av studielånenämnden,
som dock lämpligen bör benämnas studiehjälpsnämnden. Av praktiska skäl
torde till denna nämnd i regel böra överföras de studiehjälpsärenden, som
avse både studielån och stipendier åt samma elever. På grund av sin karaktär
av specialmyndighet i fråga om studiehjälp och med hänsyn till sin
sammansättning av representanter för det allmänna och fackmän från olika
skoltyper bör studiehjälpsnämnden vara det sammanhållande och ledande
organet för studiehjälpen och i nära samarbete med de andra stipendiemyndigheterna
uppdraga de principer, som skola vara gemensamma för
alla studiehjälpskategorierna.

Beräkning av kostnaderna för den av studielånenämnden föreslagna studiehjälpen
med de av mig förordade ändringarna har på min anmodan
verkställts inom studielånenämnden. Härvid har ansetts lämpligt att grunda
beräkningen på den förutsättningen, att det nya systemet tillämpades
under budgetåret 1952/53. Kostnaderna för studiebidrag och stipendier ha
därvid beräknats till sammanlagt 29 000 000 kronor, varav 17 209 000
kronor för elever vid läroverken m. fl. högre läroanstalter, 2 900 000 kronor
för elever vid folkhögskolor, 1 000 000 kronor för elever vid tekniska
fackskolor och andra fackutbildningsanstalter, 6 400 000 kronor för elever
vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt 1 500 000
kronor för elever vid anstalter för lantbruksundervisningen m. m. Totalsumman
29 000 000 kronor överstiger med i runt tal 4 000 000 kronor summan
av de anslag till stipendier, som för samma elevgrupper äskats i 1952
års statsverksproposition.

17

Statsutskottets utlåtande nr

För studielån skulle behövas medel från allmänna studielånefonden och
anslag å kapitalbudgeten av den storlek, att lån kunde utdelas med omkring
7 000 000 kronor, vilket är i runt tal 2 500 000 kronor mer än vad
som beräknats stå till förfogande för utdelning vid bifall till i 1952 års
statsverksproposition framlagt förslag om kapitalinvestering för budgetåret
1952/53 i nämnda fond.

Det av mig nu förordade systemet för studiehjälpen torde böra tilllämpas
från och med budgetåret 1953/54, dock ej vid sådana utbildningskurser,
som påbörjats redan före budgetårets ingång.

Utskottet.

Utskottet vill inledningsvis framhålla, att utskottet delar i huvudsak den
principiella uppfattning rörande studiehjälpens utformning, varåt departementschefen
givit uttryck. Utskottet förutsätter emellertid, att den stipendieutdelande
myndigheten må äga rätt att, i vad avser den nuvarande
realskolans (motsvarande skolformers) lägre klasser inom ramen för stipendieutmätningen,
göra de jämkningar med avseende å stipendiebeloppen,
som i de särskilda fallen kunna befinnas lämpliga.

Med anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag får utskottet erinra
därom, att enhetsskolans framväxt kommer att ställa statsmakterna
inför särskilda problem på det område, som beröres av studiehjälpen. Utskottet
saknar likväl anledning att i förevarande sammanhang uttala sig

1 fråga om de riktlinjer, efter vilka ifrågavarande problem lämpligen synas
böra lösas. Dessa frågor torde nämligen — såvitt utskottet kan bedöma —
inom en nära framtid i samband med andra enhetsskolan berörande spörsmål
komma att underställas riksdagens prövning. Utskottet vill dock redan
nu framhålla, att utskottet hyser den principiella uppfattningen att den
studiehjälp, som kan komma till stånd i enhetsskolan, icke bör ställa enhetsskolan
i ett sämre läge än med enhetsskolan jämförbara skolformer,
varvid utgående skolsociala förmåner givetvis böra beaktas.

Enligt utskottets mening föreligga betydande svårigheter att överblicka
konsekvenserna av det i förevarande proposition framlagda förslaget angående
studiehjälpsverksamheten både med avseende å dess framtida ekonomiska
innebörd för statsverket och dess inverkan på rekryteringen av
de olika, studiehjälpen omfattande skolorna och utbildningsanstalterna.
Utskottet förutsätter emellertid att, sedan närmare erfarenhet vunnits angående
systemets praktiska verkningar, grunderna för studiehjälpen komma
att bliva föremål för omprövning i vad rör såväl omfattningen och
utformningen av den föreslagna stipendiegivningen som avvägningen av
stipendiebeloppen med hänsynstagande till skäliga rättvisesynpunkter och
de ekonomiska möjligheter, som stå samhället till buds. Utskottet finner
för sin del icke uteslutet, att låneformen härvid kan befinnas böra i ökad
utsträckning komma till användning, särskilt i vad gäller studier utöver

2 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1952. 6 saml. Nr 22 lf.

18

Statsutskottets utlåtande nr 224-

det nuvarande realskolestadiet, som leda till utbildningsbanor, ägnade att
förskaffa vederbörande en ekonomiskt sett starkare ställning.

Vad departementschefen föreslagit med avseende å studiehjälps verksamhetens
uppläggning och utformning vid olika skolor och utbildningsanstalter
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet är därför icke
berett att tillstyrka bifall till vad i motionerna I: 480 och II: 656 samt
II: 673 påyrkats beträffande storleken av studiebidragen till elever vid
vissa utbildningsanstalter, ej heller till det i sistnämnda motion framställda
yrkandet om höjning av studielånens maximibelopp till 4 000 kronor för år.

I motionen II: 673 har vidare föreslagits, att stipendiemöjligheterna
skulle kvarstå för elever vid de tekniska läroanstalterna, handelsgymnasiernas
ettåriga kurser och övriga tekniska fackutbildningsanstalter. Utskottet
får erinra om att departementschefen förordat, att dessa elever även i fortsättningen
böra kunna erhålla, förutom studielån, behovsprövade stipendier
å högst 75 kronor per månad. Då vad i motionen — såvitt nu är
i fråga — påyrkats alltså kommer att i huvudsak bliva tillgodosett genom
den ståndpunkt departementschefen intagit, avstyrker utskottet bifall till
ifrågavarande motionsvis framställda förslag. I nyssnämnda motion har
även hemställts, att elever vid aftonkurser vid läroanstalter under statligt
inseende skola vara stipendieberättigade. I likhet med studielånenämnden,
de i ärendet hörda myndigheterna och departementschefen anser utskottet
studielån här vara den lämpliga formen av studiehjälp och finner sig alltså
icke böra biträda motionärernas berörda yrkande.

I motionerna II: 671 och II: 673 har förslag framställts om att elever vid
folkhögskolor skola erhålla resebidrag även för bevistande av annan folkhögskola
än den närmast belägna. I motionen II: 672 har samma yrkande
framställts, dock utvidgat att omfatta jämväl vissa yrkesskolor och vissa
av lantbruksundervisningens skolor. Departementschefen har beträffande
denna fråga ansett, att föreskrift borde meddelas om att den stipendieutdelande
myndigheten skulle äga rätt att medgiva resebidrag även för
resor till annan skola än den närmaste, om skäl därtill förelåge. Sådana
skäl kunde enligt departementschefen t. ex. vara att närmaste skola icke
hade plats för eleven eller att han önskade bevista en s. k. rörelseskola.
Utskottet vill med anledning av motionerna understryka detta departementschefens
uttalande och tillägga, att enligt vad utskottet under hand
inhämtat det av departementschefen angivna förfarandet torde stå i överensstämmelse
med den praxis, som hittills tillämpats av studielånenämnden
i jämförliga fall. Utskottet avstyrker därför bifall till vad i nämnda
motioner i berörda avseende påyrkats.

I motionerna I: 480 och II: 656 har förslag jämväl framlagts om att elever
vid samtliga kurser vid folkhögskolorna skola erhålla studiebidrag,
oavsett kurstidens längd. Med anledning härav får utskottet — under
erinran om att vid vissa folkhögskolor förekomma mer än två årskurser —

Statsutskottets utlåtande nr 224- 19

framhålla, att det bör få ankomma på den stipendieutdelande myndigheten
att taga hänsyn till de olika folkhögskolekursernas inbördes sammanhang
och anpassa stipendiesystemet med beaktande härav.

I nyssnämnda motioner har vidare påyrkats att möjlighet borde givas
åt den centrala myndighet, som skulle utdela stipendierna, att taga nödig
hänsyn till de elever som hade en från hemmet skild ekonomi. Enligt vad
utskottet har sig bekant har i praktiken redan nu dylik hänsyn tagits,
och utskottet förutsätter, att så även i fortsättningen kommer att äga rum.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört och då vad departementschefen
i övrigt i förevarande sammanhang uttalat och föreslagit icke
föranlett någon annan erinran från utskottets sida än att bland utbildningsanstalter
med lånerätt för eleverna bör upptagas jämväl Luleå förskoleseminarium,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition samt med avslag å motionerna I: 480
och II: 656, II: 671, II: 672 och II: 673, i den mån de i
motionerna framställda yrkandena icke blivit tillgodosedda
genom vad utskottet ovan anfört, godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 april 1952 förordade grunder för studiehjälpen
vid allmänna läroverk m. fl. läro- och utbildningsanstalter.

Stockholm den 2 december 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric
Ericson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,
Söderquist och Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Do verstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla,
Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Staxäng, Åkerström, Johansson
i Mysinge, Hoppe, Onsjö, Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i
Skellefteå.

Reservation

av herr Malmborg i Skövde.