Statsutskottets utlåtande nr 205.
11
Nr 205.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning
rörande behovet av kvinnlig arbetskraft inom totalförsvarets
olika grenar m. in.
(l:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Andersson m. fl. (1:245) och den andra inom andra kammaren av fröken
Wetterström m. fl. (11:323), har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om omedelbar utredning och förslag dels rörande
behovet av kvinnlig arbetskraft — meniga och befäl — inom totalförsvarets
olika grenar, dels rörande de personella och materiella möjligheterna att fylla
detta behov, dels ock rörande utbildning av kvinnor såsom meniga och instruktörer
samt för tjänstgöring i befälsställning inom olika försvarsgrenar.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 323.
Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttrande begärts av överbefälhavaren.
Utskottet. I de föreliggande motionerna framhålles, att de militära försvarsgrenarna
ävensom det civila och ekonomiska försvaret äro beroende av
även kvinnornas medverkan.
Utskottet delar den uppfattningen, att alla användbara och tillgängliga
resurser måste utnyttjas till gagn för landets försvarskraft och folkförsörjning.
Utskottet vill i anslutning härtill framhålla, att Kungl. Maj:t har
genom tjänstepliktslagen erhållit en långt gående fullmakt att vid krig eller
krigsfara dirigera landets tillgång på arbetskraft med hänsyn till försvarets
och det civila arbetslivets behov. Ytterligare må framhållas, att tjänsteplikt
inom civilförsvaret åligger även landets kvinnliga befolkning. Vidare ha
genom tillkomsten av de frivilliga försvarsorganisationerna ökade möjligheter
skapats för att alla medborgare — män som kvinnor — skola kunna göra sin
insats på försvarets olika områden. Den verksamhet, som dessa organisationer
utöva, syftar i främsta rummet till att komplettera tillgången på befäl
och viss specialutbildad personal inom försvarsväsendet. Det finnes alltså
redan nu organisationer, som visserligen äro baserade på de enskilda medlemmarnas
åtaganden men som ingå som del av krigsmakten.
Utskottet anser syftet i motionärernas framställning vara i och för sig värt
allt beaktande men vill ifrågasätta, om det vid förhandenvarande förhållan
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 205
den kan anses påkallat att nu låta utföra vidlyftiga utredningar rörande de
långt gående åtgärder, som avses i motionerna. I vart fall är den föreliggande
frågan av sådan beskaffenhet, att enligt utskottets mening initiativ i
ämnet i första hand bör komma från de på hithörande områden ansvariga
myndigheterna. Utskottet är därför icke berett att biträda de i motionerna
gjorda yrkandena.
överbefälhavarens av utskottet begärda yttrande över motionerna har icke
inkommit till utskottet i sådan tid, att utskottet kunnat taga del av de synpunkter,
överbefälhavaren har i här berörda fråga.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 245 och II: 323 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 30 november 1951.
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD.
Närvarande: se under utlåtandet nr 203.
Reservationer.
1) av herrar Gustaf Karlsson och Bergström beträffande motiveringen;
2) av fröken Andersson.
Stockholm 1951. K. L. Beckmans Boktryckeri.