Bankoutskottets utlåtande nr 35.
1
Nr 35.
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
om pension åt städerskan vid riksbankens huvudkontor
Svea Arvida Johansson.
I skrivelse till bankoutskottet den It oktober 1951 hava fullmäktige i riksbanken
framlagt förslag om antingen beredande av årlig pension åt städerskan
vid riksbankens huvudkontor Svea Arvida Johansson eller utbetalande
av ett engångsunderstöd åt henne.
I skrivelsen anföra fullmäktige följande:
I skrivelse till fullmäktige i riksbanken den 14 juli 1951 har städerskan
vid riksbankens huvudkontor fru Svea Arvida Johansson anhållit om entledigande
från sin anställning som städerska från och med den 1 augusti
1951 och hemställt, att fullmäktige måtte bevilja henne pension, eller, om
detta icke kan bifallas, hos riksdagen göra framställning om beredande av
engångsunderstöd.
Fru Johansson, som är född den 26 januari 1904, har från och med den 1
april 1937 tjänstgjort som städerska vid riksbankens huvudkontor med en
daglig arbetstid av 5 timmar. Hennes avlöning har sedan den 1 januari 1945
utgått enligt bestämmelser, respektive kollektivavtal, överensstämmande
med vad som gällt för städningspersonal inom den Kungl. Maj :t underställda
statsförvaltningen. Hennes månadsavlöning har senast uppgått till kronor
211: 25. Att hon nu lämnat sin anställning beror på att hon till följd av
sjuklighet är oförmögen att vidare fullgöra städningsarbetet.
Fru Johansson, som — efter att ha åtnjutit sjukledighet med sjuklön
i 120 dagar under år 1950 — från och med den 1 augusti 1950 icke uppburit
avlöning i någon form från riksbanken, uppfyller beträffande anställningstidens
längd icke förutsättningarna för erhållande av pension enligt de grunder,
som angivas i kungl. kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 490) med föreskrifter
angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst (jfr
BU:s uti. 1947 nr 60). Den tid, hon åtnjutit avlöning från riksbanken, uppgår
nämligen till 13 år 4 månader, medan minimitiden för pension enligt
nämnda kungörelse utgör 15 år. Som hon icke innehaft annan statsanställning
äger hon ej heller enligt annan författning eller eljest meddelade föreskrifter
rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller därmed jämförligt
understöd.
Fru Johansson är gift och hennes man, född år 1898, arbetar som smed
hos Fackföreningarnas Byggnadsproduktion. Enligt vad fullmäktige inhämtat
har mannen från nämnda firma åtnjutit en inkomst (utan hänsyn till
skatteavdrag) för år 1950 å cirka 7 700 kronor. Makarna hava i äktenskapet
en son, som har förvärvsarbete. Sonen är emellertid sjuklig. Familjen kan
ej betecknas som välbärgad. Då städningsarbetet i riksbanken utgjort fru
Johanssons huvudsakliga sysselsättning utanför hemmet och hennes enda
förvärvskälla, kommer familjens ekonomiska ställning att efter anställningens
upphörande väsentligt försämras.
För egen del uttala fullmäktige:
Med hänsyn till den relativt långa tid, som fru Johansson varit anställd
som städerska i riksbanken — den tid fru Johansson i någon form upp
1
Dihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 35.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 35.
burit avlöning från riksbanken understiger, såsom av det föregående framgår,
endast med 1 år och 8 månader den för pension enligt förenämnda
kungl. kungörelse fastställda minimitiden -—- synes det fullmäktige skäligt,
att fru Johansson, som städse skött sina åligganden till bankens fulla belåtenhet,
beredes viss pension. För detta talar även den omständigheten, att
fru Johansson skulle ha kunnat förvärva avsevärt flera tjänstår, om hon
icke till följd av sin sjukdom nödgats lämna sin anställning. Därtill kommer
att det normalt för pension krävs en minsta arbetstid av 3y2 timmar
per dag, medan fru Johansson under hela sin anställningstid tjänstgjort i
medeltal 5 timmar per dag, något som i detta fall bör uppväga bristen i antalet
tjänstår. Fullmäktige vilja därför i första hand tillstyrka att fru Johansson,
räknat från och med den 1 augusti 1951, tillerkännes en årlig pension
av 444 kronor, motsvarande minimibeloppet av vad som plägat utgå
jämlikt förenämnda kungörelse. Skulle av principiella skäl denna framställning
icke kunna bifallas, hemställa fullmäktige, att fru Johansson beredes
understöd i form av ett engångsbelopp å förslagsvis 1 500 kronor.
Under hänvisning till det anförda få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet
ville föreslå riksdagen medgiva, att till fru Johansson må av riksbankens
medel utgå en årlig pension av 444 kronor, räknat från och med
den 1 augusti 1951, eller, om detta ej kan bifallas, att till henne må utbetalas
understöd med ett engångsbelopp av 1 500 kronor.
Utskottet. Med hänsyn till att Johansson nödgats avgå på grund av sjukdom
och att hennes anställningstid med allenast ett år och åtta månader
understiger för erhållande av pension föreskrivna 15 år anser sig utskottet
böra förorda att pension beredes henne. Pensionen synes böra få utgå räknat
från och med den 1 augusti 1951 och torde böra bestämmas till det av
fullmäktige föreslagna beloppet. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förevarande
framställning, må medgiva, att till städerskan vid
riksbankens huvudkontor Svea Arvida Johansson må, räknat
från och med den 1 augusti 1951, under hennes återstående
livstid av riksbankens medel utgå en årlig pension av
444 kronor.
Stockholm den 8 november 1951.
På bankoutskottets vägnar:
F. SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Näsgård,
Mogård, De Geer, Johannesson och Nordenson; samt
från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Persson i Norrby,
Sköldin, Gavelin, Johansson i Kalmar och Rosén.
518046. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.