Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
1
Nr 251.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående forcering
av vissa materielanskaffningar för försvaret
m. m.; given Drottningholms slott den 13 oktober
1950.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om
vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Allan Vougt.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Inledningsvis gör statsministern ett uttalande i fråga om de för höstriksdagen
framlagda förslagen till förstärkning av försvarsberedskapen.
I propositionen framläggas förslag om förstärkning av krigsberedskapen i
följande hänseenden. Nya bemyndiganden att anskaffa materiel begäras till
sammanlagt 59 miljoner kronor. Anslag å tilläggsstat för materielanskaffning
äskas med 6 miljoner kronor. För ökad utbildningsverksamhet inom de frivilliga
försvarsorganisationerna äskas sammanlagt 1 miljon kronor. Under
kapitalbudgeten äskas 5 miljoner kronor för fortsatta flygfältsarbeten.
Härjämte äskas å tilläggsstat betalningsanslag om tillhopa 65 miljoner
kronor för likvidering av materielbeställningar.
1—1830 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 251.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 13 oktober 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Lingman.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsminister
Erlander följande.
Sedan ett par år har, under intryck av det skärpta världspolitiska läget,
det ena landet efter det andra sett sig nödsakat att öka sina rustningar och
stärka sin försvarsberedskap. Efter Koreakrigets utbrott har tempot i upprustningen,
inte minst i oss närbelägna länder, kraftigt påskyndats. I synnerhet
ha ansträngningarna inriktats på sådana åtgärder, som syfta till en förstärkt
beredskap inför en oväntad krissituation.
För flertalet europeiska stater måste upprustningen medföra utomordentligt
kännbara bördor, i det att de efter befrielsen från en mångårig ockupation
nödgats börja helt från början vid skapandet av ett nationellt försvar
samtidigt som de ha att kämpa med uppgiften att bygga upp ett av kriget
ruinerat näringsliv. De nya, starkt ökade försvarsutgifterna drabba dem vid
en tidpunkt, då det ekonomiska och sociala återuppbyggnadsarbetet ännu
är långt ifrån avslutat.
Sverige är så tillvida i ett fördelaktigare läge som vi ha kunnat vidmakthålla
och planmässigt utveckla den försvarsorganisation, som under det
senaste kriget skapades. Icke desto mindre gav den skärpning av det internationella
läget, som inträdde under försommaren i och med utbrottet av
den väpnade konflikten i Korea, anledning till att inom regeringen ökad
uppmärksamhet ägnades de problem, som sammanhänga med vår försvarsberedskap.
Under juli månad påbörjades undersökningar rörande bland annat det
aktuella läget i fråga om tillgången på krigsmateriel, varvid de militära myndigheterna
ägnade särskild uppmärksamhet åt de närmast i tiden liggande
materielleveranserna. I anslutning härtill anmodades överbefälhavaren samt
cheferna för civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
att förbereda en föredragning inom regeringen beträffande beredskapsläget
inom de olika grenarna av det totala försvaret. Efter underhandskontakter
mellan mig och ledarna för de demokratiska partierna anordnades
i slutet av augusti och början av september sammankomster, varvid redogörelser
lämnades för beredskapslaget. Vissa förslag anmäldes därvid om åtgärder
till omedelbar förstärkning såväl av den materiella som den perso
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
nella försvarsberedskapen. På grundval av föredragningar inom regeringen
och i övrigt anmälda önskemål om beredskapsåtgärder från statspolisintendenten
och sjukvårdsberedskapsnämnden informerade regeringen i mitten av
september representanterna för de demokratiska partierna om den principiella
innebörden av de åtgärder för att omedelbart stärka försvarsberedskapen,
som regeringen ansåge betingade av den internationella spänningen, samt
om storleken av härav föranledda kostnader. I en i anslutning härtill utsänd
kommuniké meddelade representanterna för bondeförbundet, folkpartiet och
högern att de anslöto sig till tanken att omedelbara åtgärder för förstärkning
av försvarsberedskapen av ungefärligen den storlek regeringen angivit voro
nödvändiga. De förklarade emellertid, att de icke kunnat taga ställning till
de olika detalj förslagen och underströko att enighet rådde om att riksdagens
prövningsrätt i fråga om nya anslag ej finge trädas för när.
Underlaget för de förslag till riksdagen, varom sålunda i princip enighet
uppnåtts, har av respektive myndigheter tillhandahållits i form av detaljerade
förslag till åtgärder, varjämte de medelsbehov anmälts, som för innevarande
budgetår erfordras för att genomföra förslagen. Dessa frågor anmälas dels
av chefen för försvarsdepartementet i det följande, dels ock av cheferna för
handels- och inrikesdepartementen i särskilda propositioner denna dag.
Av den av chefen för försvarsdepartementet i det följande lämnade redogörelsen
framgår, att försvarskostnaderna under budgetåren 1945/50 varierat
mellan 700 och 950 miljoner kronor, att en avsevärd del av kostnaderna,
mellan 200 och 300 miljoner kronor per budgetår, avsett anskaffning av
materiel och att beslut av statsmakterna meddelats om ytterligare materielanskaffningar
till ett värde av omkring 1 330 miljoner kronor. Det har ansetts
angeläget att i möjligaste mån forcera dessa anskaffningar, särskilt i
fråga om pansarvärnsvapen och vissa ammunitionsslag. Förslag framläggas
emellertid nu jämväl om en utökning av materielanskaffningarna inom en ram
av 65 miljoner kronor i syfte att möjliggöra att redan under innevarande budgetår
beställningar utläggas å för krigsberedskapens stärkande särskilt betydelsefull
materiel av modernaste konstruktion. De härutinnan framlagda
förslagen innebära att totalkostnaderna för försvaret under budgetåret
1950/51 uppskattas komma att stiga i förhållande till tidigare beräkningar
med omkring 50 miljoner kronor. Härjämte har för intensifiering av den
frivilliga utbildningsverksamheten anslag om 1 miljon kronor ansetts erforderliga,
varjämte för flygfältsbyggen äskas 5 miljoner kronor.
Även för vår civila beredskap behövs en ökad medelsanvisning för att de
mest angelägna behoven skall kunna tillgodoses. I fråga om civilförsvaret
äro bristerna beträffande såväl materiel som personalens utbildning relativt
sett större än i fråga om det militära försvaret. Då civilförsvaret numera utgör
en viktig del av landets samlade försvarskrafter är det erforderligt att
civilförsvaret genom ökad medelsanvisning erhåller större möjligheter att fullgöra
sina uppgifter under krigsförhållanden. Regeringen har därför ansett
sig böra förorda att ett belopp av 45 miljoner kronor ställes till civilförsva
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
rets förfogande i syfte att förstärka organisationen, påskynda utbildningen,
öka materielanskaffningen och påskynda utbyggnaden av skyddsrum.
Jämväl beträffande sjukvårdsberedskapen böra vissa åtgärder vidtagas i
nuvarande läge. För detta ändamål har — utöver tillgänglig reservation —
ett anslag å 4 miljoner kronor ansetts erforderligt.
Den polisverksamhet, som har till uppgift att förhindra och uppdaga mot
den inre och yttre säkerheten riktat sabotage och spioneri, måste i en tid då
man har anledning befara en ökad aktivitet på detta område givas möjligheter
att intensifiera sin verksamhet. Det behov av omedelbar personalförstärkning
och materielanskaffning som anses erforderlig härför har uppskattats
till 1 miljon kronor.
För att härefter beröra finansieringen av riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
inköps- och lagringsverksamhet har nämnden i skrivelse av
den 29 augusti hemställt, att den rörliga krediten måtte ökas med 50 miljoner
kronor. Nämnden har därvid hänvisat till att enligt den plan som förelåg, när
årets riksdag behandlade frågan om medelsbehovet, detta uppgick till ett
värde av 191 miljoner kronor, medan sedermera en avsevärd prisstegring på
vissa varor inträtt. Kungl. Maj:t har därför i enlighet med riksnämndens hemställan
begärt, att krediten måtte ökas med angivet belopp och föreslagit, att
ribsnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må disponera den i riksgäldskontoret
upplagda rörliga krediten intill ett belopp av 240 miljoner kronor.
Här må slutligen framhållas, att i anledning av förslag av järnvägsstyrelsen
i proposition denna dag angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1950/51 på hemställan av chefen för kommunikationsdepartementet
äskas anslag å 2,450 miljoner kronor till försvarsberedskap vid statens
järnvägar.
Härefter anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.
Kostnaderna för iförsvarsväsendet i form av betalningsutfall ha, bortsett
från avskrivningskostnader, under budgetåren 1945/50 varierat mellan omkring
700 och 950 miljoner kronor enligt följande sammanställning (avrundade
tal i miljoner kronor).
1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50
823 730 755 855 c:a 950
1949 års försvarsutredning har uppskattat kostnaderna för innevarande budgetår
till inemot 1100 miljoner kronor.
En betydande del av försvarskostnadema belöpa på anskaffning av materiel.
För att belysa omfattningen av denna anskaffning kan nämnas, att värdet
av materiel, som levererats under budgetåren 1945/50, uppgått till tillhopa
omkring 1 300 miljoner kronor med en leveranstakt av mellan 200 och
300 miljoner kronor per budgetår.
I fråga om anskaffning av tygmateriel för armén, fartygsmateriel och flygmateriel
har under de senaste budgetåren en övergång skett till det s. k.
bemyndigandesystemet. Detta innebär i princip, att anskaffningarnas om
-
5
Kungl. Maj:ts -proposition nr 251.
fattning regleras med av riksdagen för ett budgetår i sänder givna bemyndiganden
att utlägga beställningar å materielen. För att täcka kostnaderna
för materielanskaffningarna kunna med detta system de å riksstaten uppförda
anslagen ■—• de s. k. betalningsanslagen •—■ i princip anpassas till vad som
under visst budgetår väntas komma att utbetalas på grund av de för tidigare
budgetår eller det aktuella budgetåret givna bemyndigandena.
Vid införandet av det nya systemet övergingo reservationer å vissa äldre
anslag i bemyndiganden. Därvid skulle i princip reservationerna ha kunnat
tillföras budgetutjämningsfonden. Med hänsyn till svårigheten att i förväg
bedöma betalningsutfallet å betalningsanslagen bibehöllos emellertid vissa
reservationer såsom betalningsreserver. Reservationerna överfördes i dessa
delar att redovisas å betalningsanslagen. De få icke disponeras utan medgivande
av Kungl. Maj:t.
Rörande den närmare innebörden av bemyndigandesystemet torde få hänvisas
till statsverkspropositionen till 1950 års riksdag (Bil. 6, punkt 1).
Storleken av de bemyndiganden som lämnats till och med budgetåret
1950/51, av de för likvider anvisade betalningsanslagen ävensom av de till
betalningsanslagen överförda betalningsreserverna framgår av följande tablå
(siffrorna i miljoner kronor).
Anslag |
Bemyndigande |
Betalnings-anslag |
Betalnings- reseryer |
Beslutad an-skaffning, som |
Armén: Anskaffning av tygmateriel |
||||
m. m............................. |
268 |
60 |
40 |
168 |
Marinen: Fartygsbyggnader........ |
195 |
60 |
25 |
no |
Marinen: Anskaffning av artilleri- |
||||
materiel m. m................... |
127 |
10 |
45 |
72 |
Flygvapnet: Anskaffning av flyg- |
||||
materiel m. m................... |
860 |
370 |
35 |
455 |
Summa |
1450 |
500 |
145 |
805 |
För materielanskaffning vid sidan av bemyndigandesystemet disponeras
reservationer å vissa äldre anslag, vilka reservationer vid ingången av budgetåret
1950/51 beräknats till omkring 235 miljoner kronor.
Av vad nu sagts framgår, att myndigheterna haft möjlighet att under senare
budgetår utlägga beställningar för materielanskaffningar inom ramen
för beslutat anskaffningsprogram till en kostnad av 1 450 + 235 = 1 685 miljoner
kronor. Till en del ha de med stöd av bemyndigandena beslutade anskaffningarna
genomförts och likviderats. Enligt från förvaltningsmyndigheterna
införskaffade uppgifter uppgick värdet av materiel, som inom ramen
för givna bemyndiganden och disponibla reservationer å äldre anslag avses
skola anskaffas men som ännu icke levererats, den 1 juli 1950 till omkring
1 330 miljoner kronor. Av detta belopp hade den 1 juli 1950 beställningar
utlagts för omkring 780 miljoner kronor. Av beställningsbemyndiganden och
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
reservationer å äldre anslag återstodo således odisponerade omkring 550 miljoner
kronor enligt följande.
Utelöpande |
Icke utnyttjade |
Summa |
|
Armén ................ |
277 |
101 |
378 |
Marinen................ |
165 |
168 |
333 |
Flygvapnet ............ |
337 |
284 |
621 |
Summa |
779 |
553 |
1332 |
Efter den 1 juli 1950 ha ytterligare beställningar utlagts, varför numera
en förskjutning mellan de i tabellen angivna summorna ägt rum.
Till belysande av senast uppnådd eller beräknad leveranstakt kunna följande
uppgifter lämnas. I tablån har för jämförelse även angivits storleken
av de för budgetåret 1950/51 lämnade bemyndigandena (siffrorna i miljoner
kronor).
Medelsförbrukning |
Bemyndigande |
|||
1949/50 |
1950/51 |
1950/51 |
||
63 |
83 |
70 |
||
Marinen................ |
80 |
140 |
65 |
|
Flygvapnet ............ |
165 |
195 |
230 |
|
Summa |
308 |
418 |
365 |
Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att beställningar å materiel utlagts
eller väntas komma att inom den närmaste tiden utläggas till mycket betydande
belopp, omkring 1 330 miljoner kronor, men att leveranstakten är
relativt dålig. Med den leveranstakt som uppnåddes under budgetåret 1949/50
skulle således mer än fyra år förflyta innan leveranserna slutförts. Det är
därför naturligt om man i nuvarande utrikespolitiska läge ställt sig den frågan
om icke beslutade materielanskaffningar skulle kunna forceras i syfte
att tidigare än beräknat tillföra krigsmakten särskilt betydelsefull materiel.
Sedan militärledningen och förvaltningsmyndigheterna anmodats att undersöka
förutsättningarna för en dylik forcering och att i samband därmed överväga
sådana angelägna åtgärder i övrigt, som för försvarsväsendets del skulle
vara ägnade att åstadkomma en omedelbar förstärkning av krigsberedskapen,
har överbefälhavaren med skrivelse den 6 september 1950 överlämnat en
promemoria med principförslag rörande de åtgärder till försvarsberedskapens
förstärkande som omedelbart borde vidtagas.
Överbefälhavarens förslag.
överbefälhavaren har i sin skrivelse förordat åtgärder i syfte att omedelbart
förstärka såväl den materiella som den personella krigsberedskapen. Här
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
jämte har överbefälhavaren förordat en intensifiering av byggnadsverksamheten
i vad gäller till befästningars delfond av försvarsväsendets fastighetsfond
hänförliga byggnadsobjekt samt i fråga om flygfaltsarbeten.
överbefälhavarens skrivelse liksom ock förvaltningsmyndigheternas i det
följande berörda framställningar äro av den natur, att en närmare redogörelse
för innehållet icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare
upplysningar torde få inhämtas genom de handlingar som komma att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott.
I fråga om den materiella beredskapen har överbefälhavaren förordat en
forcering av pågående materielanskaffningar, särskilt av sådan materiel, beträffande
vilken behovet av en komplettering är särskilt framträdande. Härvid
har i första hand åsyftats de nyligen färdigställda konstruktionerna i fråga
om pansarvärnsmateriel (raket- och granatgevär med ammunition, stridsvagnsminor
m. m.) samt radarmateriel, främst för luftbevakningen, jaktstridsledningen
och luftvärnet men även för mark-, sjö- och kustartilleriet. En snabbare
takt för moderniseringen av fartygsmaterielen har ock ansetts böra eftersträvas.
Därest en forcering av pågående anskaffning av särskilt viktig materiel
kan åstadkommas erfordras enligt överbefälhavaren nya beställningsbemyndiganden
redan under innevarande budgetår, så att ytterligare beställningar
kunna utläggas vid de företag som tidigare än beräknat fullgjort pågående
leveranser. Nya bemyndiganden erfordrades emellertid redan nu jämväl för att
snabbare kunna fylla bristerna beträffande vissa särskilt viktiga materieloch
ammunitionsslag genom utläggande av beställningar vid flera företag.
Vidare borde ett ersättande av viss otidsenlig materiel ske inom områden, där
behovet av en modernisering med hänsyn till teknikens utveckling vore särskilt
framträdande. Härigenom kunde möjliggöras ett tidigare genomförande
av de materielanskaffningsplaner som utarbetats inom respektive försvarsgrenar,
bland annat syftande till fortsatt anskaffning av pansarvärnsmateriel,
granatkastarammunition, luftvärnspjäser av modernaste konstruktion, radaroch
radiomateriel för armén samt luftbevakning och jaktstridsledning ävensom
materiel för modernisering av fartygen. Vidare skulle möjliggöras påbörjande
av anskaffning av den nu färdigkonstruerade 10,5 cm haubitsen för
fältartilleriets förnyelse samt anskaffning av viss signal- och kryptomateriel.
Storleken av erforderliga beställningsbemyndiganden har överbefälhavaren
uppskattat till 65—70 miljoner kronor, inklusive eventuella merkostnader för
forcering av redan beslutad materielanskaffning.
Överbefälhavaren har särskilt poängterat, att den påyrkade tidigareläggningen
av planerade materielanskaffningar icke föregriper en framtida avvägning
av försvarskostnaderna, då anskaffningen under alla förhållanden bedömes
böra komma till stånd.
I fråga om den personella beredskapen inom försvaret har överbefälhavaren
föreslagit dels ökad antagning av reservofficerare, dels anvisande under
innevarande budgetår av omkring 1 miljon kronor för intensifiering av den
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
frivilliga befälsutbildningen samt för ökad utbildningsverksamhet inom bland
annat lottarörelsen.
För höjande av den personella beredskapen har överbefälhavaren vidare
framlagt förslag om extra-ordinära inkallelser av värnpliktiga. Således har
föreslagits att omkring 10 500 gruppchefer ur armén och ett antal ur kustartilleriet,
vilka genom begränsningen av utbildningstiden under åren 1947—
1950 ansetts ha fått en ofullständig första utbildning, våren 1951 skola fullgöra
en månads extra tjänstgöring. Kostnaderna härför ha beräknats till omkring
5 miljoner kronor. Vidare har föreslagits att omkring 5 000 värnpliktiga
vid flottan, som erhållit en i förhållande till 1941 års värnpliktslag avkortad
utbildning, inkallas till en extra utbildning i perioder om tre månader med
början våren 1951. I samband härmed har föreslagits rustande av ett antal
fartyg. Kostnaderna ha beräknats till inemot 2 miljoner kronor per kvartal.
Dessa värnpliktiga vid flottan ha fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning.
Beträffande kapitalbudgeten har överbefälhavaren föreslagit en ökning av
den för försvaret för 1950 tillgängliga byggnadskvoten för att igångsätta befästnings-
och flygfältsarbeten redan under innevarande år inom en ram av
15—20 miljoner kronor, som till större delen finnas tillgängliga. Härjämte
har förordats anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 25 miljoner
kronor för att påbörja ytterligare befästnings- och flygfältsarbeten. För att
möjliggöra detta föreslås en häremot svarande ytterligare ökning av försvarets
byggnadskvot.
I anledning av överbefälhavarens förslag gjorda framställningar.
Överbefälhavaren har i skrivelser den 29 september och den 5 oktober
1950 överlämnat framställningar av i det följande angivna förvaltningsmyndigheter
och organisationer om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1950/51
av anslag eller om utverkande av bemyndiganden i följande hänseenden.
Den materiella beredskapen.
Chefen för försvarsstaben har hemställt om anvisande å tilläggsstat för
innevarande budgetår av tillhopa 3 037 000 kronor för utvidgning av det för
försvarsgrenarna gemensamma krigstelegrafnätet, för komplettering av det
permanenta trådnätet för operativa signalförbindelser samt för anskaffning
av kryptomateriel för försvarsgrenarna.
Försvarets sjukvårdsstyrelse har hemställt, att på tilläggsstat för budgetåret
1950/51 måtte anvisas ett anslag av 1 miljon kronor för anskaffning av
sådan sjukvårdsutrustning, som styrelsen bedömde såsom särskilt angelägen
för att täcka allvarliga brister.
Arméförvaltningen har under erinran att ämbetsverket bland sina medelsäskanden
för budgetåret 1951/52 för engångsanskaffning av viss intendenturmateriel
äskat ett särskilt anslag å 1,45 miljon kronor nu föreslagit att av
nämnda belopp 1 miljon kronor måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår för anskaffningens påbörjande. Anskaffningen, som i
Kungl. Maj:ts proposition nr 251. 9
sin helhet kostnadsberäknats till 4 miljoner kronor, avser att tillföra i krigsorganisationen
ingående nya organisationsenheter beklädnadsmateriel.
Arméförvaltningen har vidare hemställt, att ämbetsverket måtte erhålla bemyndigande
att — utöver det för budgetåret 1950/51 lämnade bemyndigandet
att utlägga beställningar för anskaffning av tygmateriel till ett belopp av
70 miljoner kronor — under samma budgetår utlägga beställningar inom en
ram av ytterligare 33,8 miljoner kronor för komplettering och förnyelse av
tygmateriel. I anslutning härtill har arméförvaltningen framhållit följande.
Hela det angivna beloppet avsåge anskaffningsobjekt, vilka inrymdes i
ämbetsverkets äskande om bemyndigande för budgetåret 1951/52. Den tidsvinst
vid leveranser, som kunde beräknas bli en följd av att ytterligare bemyndiganden
lämnades redan under år 1950, uppginge i allmänhet till omkring
ett halvt år. Denna tidsvinst medförde i vissa fall att nu pågående tillverkningar,
vilka efter eftersträvad forcering eljest skulle ha upphört, kunde
fortsätta i löpande följd ävensom att viss modern materiel tidigare kunde tillföras
krigsorganisationen i utbyte mot äldre, otidsenlig materiel. Kostnaderna
för de anskaffningar, som sålunda föresloges överflyttade från äskandet
för budgetåret 1951/52 till budgetåret 1950/51, fördelade sig på olika materiel
-
grupper enligt följande.
Mkr.
Yapenmateriel m.m................................... 12''95
Ammunition m. m..................................... 10’0 0
Motorfordonsmateriel m. m......................... 7''60
Övrig fordonsmateriel m. m......................... 0''50
Signalmateriel m. m......................... 2''75
Summa 33''8 o
Arméförvaltningen bär uppskattningsvis beräknat de medel som för budgetåret
1950/51 anvisats till anskaffning av tygmateriel jämte å anslaget vid
ingången av budgetåret förefintliga reservationer vara tillräckliga för att
täcka såväl de utbetalningar, som bleve en följd av att bemyndigandet för
budgetåret 1950/51 utvidgades med 33,8 miljoner kronor som de ökade utbetalningar,
vilka kunde bliva en följd av de tidigare leveranserna av uteliggande
beställningar. På grund härav syntes det icke erforderligt att äska
ytterligare medel å tilläggsstat för budgetåret 1950/51. Beträffande bemyndiganden
för eventuellt uppkommande kostnader för forcering av uteliggande
beställningar avsåge arméförvaltningen att framdeles ingiva framställningar.
Ämbetsverket avsåge vidare att framdeles inkomma med förslag till ytterligare
bemyndiganden för budgetåret 1951/52 med det sammanlagda belopp
av omkring 35 miljoner kronor, varmed förut ingivna äskanden för budgetåret
1951/52 komme att minska genom bemyndigandets överflyttning till tillläggsstat
för budgetåret 1950/51.
Marinförvaltningen har hemställt, att redan under budgetåret 1950/51 ytterligare
bemyndiganden måtte lämnas ämbetsverket att inom en ram av 13
miljoner kronor förstärka den materiella beredskapen vid marinen. Ämbetsverket
har i anslutning härtill anfört följande.
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 251.
De bemyndiganden, som nu begärdes, avsåge sådana ändamål som snabbt
kunde medföra en förstärkning av marinens materielberedskap. De vore till
största delen att betrakta såsom en förstärkning av de bemyndiganden som
erhållits för innevarande budgetår. Marinförvaltningen förutsatte att bemyndigandena
i dessa delar icke skulle anses såsom ett förskott på de bemyndiganden
som i anledning av ämbetsverkets framställningar rörande medelsbehovet
för budgetåret 1951/52 komme att medgivas för sistnämnda budgetår.
De bemyndiganden om tillhopa 13 miljoner kronor som marinförvaltningen
nu föreslagit fördela sig å anslagen till fartygsbyggnader och anskaffning av
artillerimateriel m. m. enligt följande.
Fartygsbyggnader.
Mkr.
Modernisering av lättare fartyg...................... lu
Iordningställande av vissa fartyg.................... 2-5
Anskaffning av ubåtsbatterier........................ De
Modernisering av äldre motorer .................... 0*5
Försökstillverkning av fartygsmateriel .............. 0''3
Förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg ...... 0*3
Artillerimateriel .......
Torpedmateriel .......
Minmateriel ...........
Telemateriel ...........
Kadarmateriel .........
Ingenjörmateriel.......
Stridsledningsmateriel
Summa
Summa 6*5 |
||
m. m. |
||
Flottan. |
Kustartilleriet. |
Gemensamt. |
1*07 |
1*81 |
0*16 |
0*30 |
0*7 6 |
— |
0*10 |
0*50 |
— |
0*4 0 |
— |
— |
0*20 |
— |
— |
— |
— |
0*50 |
— |
— |
0*70 |
2*0 7 |
3*07 |
1*36 |
Beträffande marinens moderniseringsprogram har marinförvaltningen framhållit
följande. För att de fartyg, som inginge i av riksdagen fastställt moderniseringsprogram,
skulle snarast möjligt erhålla största möjliga stridsvärde
måste framför allt nu levererad materiel ävensom sådan, som inom den
närmaste tiden komme att levereras, omgående installeras på fartygen. Planerade
moderniseringsperioder för respektive fartyg komme som följd härav
i vissa fall att uppdelas i etapper. Detta innebure att marinförvaltningen
under budgetåret 1950/51 komme att igångsätta modernisering av vissa fartyg,
vilka enligt tidigare planer icke skulle ha moderniserats under budgetåret
och beträffande vilka beställningsbemyndigande avseende de totala moderniseringskostnaderna
ännu icke erhållits. Moderniseringarna komme emellertid
givetvis att hållas inom ramen för de bemyndiganden som erhållits
eller nu äskades. Uppdelningen av moderniseringen i etapper medförde emellertid
vissa ökade totalkostnader, vilka för närvarande kunde uppskattas till
omkring 2 miljoner kronor. Dessa kostnader finge anses som forceringskost
-
IL
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
nåd. Dylika kostnader, omkring 450 000 kronor, väntades också uppstå i samband
med forcering av anskaffningarna av viss torped- och telemateriel.
För att under budgetåret 1950/51 täcka likvider på nu föreslagna beställningsbemyndiganden
har marinförvaltningen beräknat ett belopp av 9,6 2
miljoner kronor bliva erforderligt, oavsett förenämnda foroeringskostnader.
Återstående likvider (13,00 —9,62 =) 3,38 miljoner kronor beräknas skola
fullgöras under budgetåret 1951/52.
Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha hemställt om nytt beställningsbemyndigande
för budgetåret 1950/51 om tillhopa 45,7 miljoner kronor.
Av berörda belopp avse 8 miljoner kronor modernisering av luftbevakningen,
24,7 miljoner kronor anskaffning av nattjaktflygplan samt 13 miljoner kronor
åtgärder för ökning av flygindustriens produktionstakt.
Beträffande modernisering av luftbevakningen ha chefen för flygvapnet
och flygförvaltningen åberopat chefens för flygvapnet yttrande över 1949
års försvarsutrednings skrivelse den 4 juli 1950, i vilket yttrande förordats
en moderniseringsplan, kostnadsberäknad till 30,7 5 miljoner kronor. Därest
icke Kungl. Maj:t redan till årets riksdag avsåge framlägga förslag om modernisering
enligt denna plan, borde i varje fall redan beslutad modernisering
påskyndas och kompletteras så att den materiel, som anskaffats eller
beställts inom ramen för hittills meddelade beslut, kunde till fullo utnyttjas.
För innevarande budgetår erfordrades härför ett beställningsbemyndigande
om 8 miljoner kronor. Betalningsutfallet hade beräknats i sin helhet komma
att belasta budgetåret 1951/52.
Beträffande anskaffning av natt jaktflygplan har framhållits följande. De
nuvarande nattjaktplanen levererades under åren 1948 och 1949. Bedan vid
anskaffningen förutsattes att flygplanen icke skulle kunna utnyttjas under
längre tid än fyra år. Enligt nu gällande anskaffningsplaner vore det emellertid
icke möjligt genomföra förnyelse av nattjaktplanen förrän långt senare.
På grund av haverier hade flygplanbeståndet avsevärt nedgått. Med hänsyn
såväl till flygsäkerheten som till krigsberedskapen vore det oundgängligen
nödvändigt att omedelbart vidtaga åtgärder för att ersätta den nuvarande
flygplantypen med modernare nattjaktflygplan. Den totala kostnaden för anskaffning
av nya plan hade uppskattats till 60 miljoner kronor. För att
finansiera anskaffningen stode inom flygvapnets kostnadsram endast de medel
till förfogande, som vore avsedda för planenlig förnyelse av nattjaktplanen.
Om samtliga dessa medel nu disponerades för anskaffning av flygplan
skulle den framtida förnyelsen av flygplanen omintetgöras, såvida icke
kostnadsramen utvidgades eller besparingar kunde göras. Med hänsyn till
det omedelbara behovet av ersättning av nattjaktflygplanen föresloges dels
anskaffning nu av flygplan till en kostnad av 35,3 miljoner kronor med finansiering
inom flygvapnets nuvarande kostnadsram, dels ock att anskaffningsplanen
utökas med en engångskostnad av 24,7 miljoner kronor för anskaffning
nu av ytterligare flygplan. För anskaffningens genomförande erfordrades
under innevarande budgetår ett nytt bemyndigande på 24,7 miljoner
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
kronor. För likvider under budgetåret 1950/51 erfordrades 4 miljoner kronor,
belöpande å planen utom kostnadsramen.
Beträffande åtgärder till ökning av flygindustriens produktionstakt bär
hemställts om beställningsbemyndigande av 13 miljoner kronor. Beloppet
avses för inköp av verktygssats och lagerköp av importmateriel. För likvider
under budgetåret 1950/51 beräknas 11,5 miljoner kronor bliva erforderliga.
Till stöd för framställningen har åberopats svårigheterna att i rådande
läge kunna inköpa flygmateriel från utlandet samt att det av beredskapsskäl
vore i hög grad önskvärt att genom forcering av den inhemska flygplanproduktionen
dels påskynda det planenliga utbytet av äldre omoderna krigsflygplan,
dels skapa förutsättningar för att vid ett beslut om förstärkning
av återstående fyra dagjaktflottiljer kunna anskaffa härför erforderlig materiel
inom landet. De föreslagna åtgärderna skulle medgiva att leveranstakten
ökades med 30 % i månaden från och med hösten 1952.
Den personella beredskapen.
Chefen för armén har föreslagit att beslut nu fattas om en utökning av
antalet reservofficerare vid armén. Flärom har arméchefen anfört följande.
1941 års försvarsutredning beräknade en årlig nyrekrytering av 220 reservofficerare
vid armén. Detta antal hade sedermera blivit en norm för Kungl.
Maj:ts årliga bemyndigande till chefen för armén att antaga reservofficersaspiranter
såsom fänrikar i reserven. För år 1951 hade dock antalet höjts till
högst 250.
Denna maximering hade emellertid medfört att endast cirka 50 % av hela
antalet lämpliga reservoffioersaspiranter kunnat anställas såsom fänrikar i
reserven. Härigenom hade aspiranter med mycket goda betyg måst avvisas,
trots att betygen i många fall till och med skulle ha berättigat vederbörande
till kommendering till krigsskolan eller försvarets läroverk, om han så önskat.
Det antal reservofficerare, som årligen anställdes, kunde därför utan svårighet
ökas. En sådan ökning innebure en betydande förbättring av kvaliteten hos
krigsförbanden. Genom sin fredstjänstgöring vart tredje år kunde nämligen
reservofficerare vidmakthålla och förkovra vid kadettskolorna inhämtade kunskaper
och färdigheter i helt annan utsträckning än de värnpliktiga officerarna,
som endast gjorde tre repetitionsövningar samt eventuellt frivillig befälsutbildning.
En granskning av tillgänglig betygsstatistik hade givit vid
handen, att antalet årligen antagna fänrikar i reserven kunde utökas till 350
med bibehållet kvalitetskrav. Denna utökning borde sålunda fortsättningsvis
ske. Det vore emellertid även önskvärt att kunna utnyttja det goda rekryteringsmaterial,
som måste avvisas åren 1948, 1949 och 1950. Längre tillbaka
i tiden synes man av ålders- och utbildningsskäl ej böra gå. Med hänsyn
till kvalitetskravet syntes omkring 100 man kunna utväljas per årsklass,
varför en engångsantagning av 300 reservfänrikar borde ske innevarande
budgetår.
Kostnaderna för den föreslagna utökningen, avseende ekiperingshjälp,
tjänstgöringstraktamenten m. in., ha uppskattats till 210 000 kronor för budgetåret
1950/51 för att 1960/61 stiga till 510 000 kronor.
Centralförbundet för befälsutbildning har hemställt om anvisande å tillläggsstat
av ett anslag å 560 000 kronor för intensifiering av den frivilliga
befälsutbildning en. Förbundet har framhållit att alltsedan 1946 deltagaran
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
talet stigit. För att bibehålla samma utbildningsfrekvens innevarande budgetår
som för budgetåret 1949/50 erfordrades utöver anvisade medel ytterligare
300 000 kronor. För motsedd ökning av verksamheten erfordrades
260 000 kronor. Av kostnaderna borde 30 000 respektive 50 000 kronor såsom
avseende kustartilleriets och luftbevakningens personal anvisas under marinen
respektive flygvapnet.
Centralförbundet för befälsutbildning har vidare hemställt om anvisande
av ytterligare medel, 150 000 kronor, för de kvinnliga bilkårernas utbildningsverksamhet
och i anslutning därtill framhållit följande. Under budgetåret
1949/50 hade inom bilkårerna utbildats 612 kvinnliga bilförare. Härför hade
1 statsbidrag utgått endast omkring 50 % av de verkliga kostnaderna. Verksamheten
har starkt hämmats på grund av medelsbrist. Det vore önskvärt
att utbildning med lastbil skedde i större utsträckning än vad som hittills
varit möjligt. Arméns behov av kvinnliga bilförare hade av arméstaben angivits
till 3 000 under närmaste treårsperiod, d. v. s. ett nytillskott per år av
cirka 1 000 bilförare. Den utbildningskapacitet, som de kvinnliga bilkårerna
för närvarande kunde prestera, vore 1 500 i grundläggande utbildning och
2 000 i repetitions- och kompletterande utbildning samt instruktörsutbildning.
För att utbildningsverksamheten skulle kunna bedrivas i den omfattning
som erfordrades för att tillgodose de av arméstaben uppställda behoven
erfordrades ytterligare 150 000 kronor för innevarande budgetår.
Skytteförbundens överstyrelse har hemställt om anvisande av ett tilläggsanslag
av 150 000 kronor för att avhjälpa de allvarligaste bristerna i fråga om
underhåll av skjutbanor. Behovet har beräknats utgöra 300 000 kronor till
och med utgången av innevarande budgetår.
Riksförbundet Sveriges lottakårer har hemställt om ytterligare bidrag för
innevarande budgetår med 285 000 kronor för utbildning av lottor. Förbundet
har erinrat att det å riksstaten uppförda bidragsanslaget, 370 000 kronor,
endast utgjorde hälften av vad förbundet äskat för genomförande av sin utbildningsverksamhet
ävensom att äskandena för budgetåret 1951/52 överstege
1 miljon kronor. I båda fallen hade beräkningarna grundats på uppgifter
från de militära myndigheterna rörande behovet av lottor i krigsorganisationen.
För att tillvarataga de för närvarande fördelaktiga rekryteringsförhållandena
och skapa ökat intresse för lottautbildning avsåge förbundet
att anslå egna medel till en kraftig rekryterings- och upplysningsverksamhet.
Förbundet ansåge sig kunna genomföra en avsevärt ökad utbildning, för vilken
medelsbehovet utgjorde, utöver bidragsanslaget för budgetåret 1950/51, ytterligare
525 000 kronor.
Rikshemvärnschefen har anmält behov av förstärkning med 125 000 kronor
av hemvärnets övningsanslag, för budgetåret 1950/51 anvisat med 1,0 7 5
miljon kronor.
Kap italbudgeten.
Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret
1950/51 under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond anvisas sär
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
skilda investeringsanslag om tillhopa 20 miljoner kronor. I anslutning därtill
har fortifikationslörvaltningen framhållit följande.
Av medel, som under tidigare budgetår anvisats å driftbudgeten för olika
befästningsarbeten, kvarstodo vid krigets slut omkring 13,5 miljoner kronor
odisponerade. Efter medgivande av Kungl. Maj:t hade därefter av nämnda
medel disponerats omkring 6 miljoner kronor. För närvarande återstode i
runt tal 7,5 miljoner kronor odisponerade. —■ För utförande av ammunitionsförråd
i berg, berghangarer, fartygstunnlar, radarbefästningar, lokaler för luftbevakningen
m. fl. för krigsberedskapens höjande nödvändiga objekt har riksdagen
anvisat särskilda investeringsanslag. Med hänsyn till rådande byggnadsreglering
hade dessa arbeten icke kunnat utföras i den takt, som tillgängliga
medel eljest kunnat medgiva. För närvarande stode i runt tal 21,5
miljoner kronor till Kungl. Maj:ts disposition. Fortifikationsförvaltningen
hade i samråd med chefen för försvarsstaben utarbetat ett byggnadsprogram
omfattande särskilt viktiga bergrums- och befästningsobjekt. Kostnaderna
för detta programs genomförande för innevarande budgetår uppginge till
omkring 26,8 miljoner kronor. Medel för detta programs genomförande
stode till förfogande. På anmodan av överbefälhavaren hade fortifikationsförvaltningen
vidare upprättat ett program för vissa ytterligare viktiga befästningsarbeten
inom en kostnadsram av 20 miljoner kronor. Medel för dessa
arbeten hade äskats i ämbetsverkets framställning rörande medelsbehovet
för budgetåret 1951/52. Det vore emellertid angeläget att dessa arbeten påbörjades
redan under innevarande budgetår. Därest ämbetsverkets förslag
om anvisande å tilläggsstat av 20 miljoner kronor bifölles, kunde äskandena
för budgetåret 1951/52 minskas i motsvarande omfattning.
Flygförvaltningen har hemställt att under innevarande budgetår erhålla bemyndigande
att igångsätta flygfältsarbeten inom en kostnadsram av 10 miljoner
kronor ävensom att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51
måtte anvisas ett investeringsanslag av 5 miljoner kronor till vissa flygfältsarbeten
m. m. Bemyndigandet avsåges att utnyttjas för igångsättande av
sådana flygfältsarbeten som anmälts i flygvapnets medelsäskanden under
kapitalbudgeten för budgetåren 1947/51 och budgetåret 1951/52. Hittills lämnade
bemyndiganden lämnade icke utrymme för en forcering av flygfältsarbetena.
Till och med budgetåret 1950/51 anvisade investeringsanslag beräknades
i sin helhet behöva tagas i anspråk för redan beslutade flygfältsarbeten.
Yissa övriga framställningar som föranleda äskanden ä tilläggsstat.
Krigsmaterielverket har i skrivelse den 29 september 1950 gjort framställning
om anvisande av medel för höjande av den industriella krigsberedskapen.
Ämbetsverket har hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår måtte anvisas ett anslag av 7 000 000 kronor för viss
maskinanskaffning m. m. ävensom att för verket lämnat bemyndigande att
belasta rörelsekapitalet för lagerköp av materiel för planerad krigsproduk
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 251.
15
tion måtte ökas med 4 000 000 kronor från 10 000 000 kronor till 14 000 000
kronor. Anslaget å 7 000 000 kronor avses för anskaffning och iståndsättande
av maskiner, verktyg, mätdon och annan erforderlig utrustning för planerad
krigstillverkning. Krigsmaterielverket har framhållit, att medelsbehovet för
genomförande av ifrågavarande anskaffning enligt verkställda beräkningar
uppginge till omkring 15,15 miljoner kronor. Emellertid förefunnes icke möjligheter
att omedelbart anskaffa fullgoda maskiner, verktyg och mätdon för
hela detta belopp. Med hänsyn därtill har krigsmaterielverket efter samråd
med chefen för försvarsstaben ansett sig kunna för innevarande budgetår inskränka
sin framställning till att omfatta allenast 7 000 000 kronor, motsvarande
en första etapp av programmet. Denna etapp omfattade materiel i krigstillverkningsplanerna,
som enligt försvarsstabens bedömande vore den allra
väsentligaste.
Flygförvaltningen bär i skrivelse den 15 september 1950 hemställt, att å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51 måtte under anslaget Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. in. anvisas 45 miljoner kronor. I anslutning
härtill har ämbetsverket framhållit, att betalningsutfallet i samband
med medelsäskandena för budgetåret 1950/51 hade beräknats till 145 miljoner
kronor. För budgetåret hade emellertid å riksstaten upptagits ett anslag av
allenast 135 miljoner kronor. Betalningsutfallet beräknades emellertid nu
komma att bli 180 miljoner kronor. Skillnaden, (180 —135=) 45 miljoner
kronor, erfordrades å tilläggsstat. Anledningen till det ökade betalningsutfallet
vore bland annat att vissa utländska beställningar fullgjorts i snabbare
takt än ursprungligen beräknats.
Departementschefen.
De i det föregående redovisade framställningarna avse till en del äskanden,
som icke betingas av överbefälhavarens principförslag om åtgärder till
försvarsberedskapens omedelbara förstärkning. Jag upptager till en början
dessa äskanden till prövning.
Flygförvaltningen har hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1950/51 av ytterligare 45 miljoner kronor under anslaget Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. m. Anslaget erfordras för att kunna
inom bemyndigandesystemets ram verkställa under budgetåret motsedda likvider.
Utgifterna äro alltså av automatisk karaktär, hänförliga till av riksdagen
tidigare lämnade bemyndiganden. De kunna sägas vara en följd av
redan före överbefälhavarens förslag uppnådd forcering av materielleveranserna
för flygvapnet. Jag förordar att medel äskas å tilläggsstat för fullgörande
av ifrågavarande likvider.
Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha vidare anmält behov av
nya bemyndiganden och betalningsmedel för att tidigare än som i gällande
anskaffningsram för flygvapnet förutsatts ersätta nattjaktflottiljens (Västmanlands
flygflottiljs) flygplan. Förslaget innebär dels en tidigareläggning
inom gällande kostnadsram för budgetåren 1950/57 av anskaffning av flyg
-
16
Kungl. Majits proposition nr 251.
plan, dels ock att flygvapnets kostnadsram under nämnda period skall utökas
med 24,7 miljoner kronor för inköp av ytterligare flygplan. Jag vill
erinra om att under senare tid ett flertal haverier med dödlig utgång inträffat
vid krigsmässiga övningar med flottiljens nuvarande nattjaktplan. Genom
inträffade haverier har flottiljens flygplanhestånd nedgått. Jag finner det
vara nödvändigt att flottiljen snarast möjligt tillföres nya flygplan i sådan
omfattning att de krigsmässiga övningarna kunna bedrivas med modern och
ur säkerhetssynpunkt fullgod materiel. Även beredskapsskäl kunna åberopas
för en dylik anskaffning. Jag förordar alltså, att åtgärder redan nu vidtagas
för anskaffning, inom flygvapnets kostnadsram, av moderna nattjaktplan.
Detta kan ske utan att nya beställningsbemyndiganden nu behöva
lämnas. Anskaffningen medför icke heller behov av ytterligare betalningsmedel
under budgetåret 1950/51. Däremot är jag icke nu beredd förorda anskaffning
av flygplan utöver kostnadsramen.
Jag övergår härefter till överbefälhavarens principförslag till försvarsberedskapens
omedelbara stärkande och i anslutning därtill av myndigheter och
organisationer avgivna framställningar och upptar först till behandling frågor
berörande den materiella beredskapen.
Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att värdet den 1 juli
1950 av utelöpande beställningar -—- avseende arméns tygmateriel, marinens
fartygsbyggnader och artillerimateriel samt flygmateriel — uppgick till avsevärda
belopp, omkring 780 miljoner kronor, och att möjlighet förelegat att
utlägga beställningar för ytterligare omkring 550 miljoner kronor. Betalningsutfallet
under budgetåret 1949/50 åter uppgick allenast till omkring 310
miljoner kronor. Det framstår som synnerligen angeläget att i rådande utrikespolitiska
läge alla möjligheter tillvaratagas för att på kort sikt öka
leveranstakten beträffande beslutade materielanskaffningar. Detta gäller särskilt
sådan materiel, beträffande vilken bristerna i krigsorganisationen äro
mest framträdande. På min anmodan verkställda undersökningar ha givit
vid handen, att möjligheterna till en forcering av materielleveranserna inom
den närmaste tiden i stort sett synas vara relativt begränsade beträffande såväl
importmateriel som, därest icke förtursrätt med stöd av förfoganderättslagstiftning
tillgripes, inom Landet tillverkad materiel. Från krigsmaterielverket
har emellertid anmälts att ämbetsverket, efter kontakter med leverantörerna i
syfte att på frivillighetens väg öka leveranskapaciteten, kunnat utverka snabbare
leveranser beträffande åtskillig genom verkets försorg anskaffad materiel,
bland annat pansarvärnsvapen, pansarvärnsammunifion och övrig ammunition.
Jag förutsätter, att fortsatta ansträngningar göras att forcera ifrågavarande
materielleveranser.
En forcering av materielleveranserna under budgetåret 1950/51 kommer
uppenbarligen att medföra ett tidigare betalningsutfall än vad man förut räknat
med. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde detta tidigare betalningsutfall
kunna uppskattas till omkring 25 miljoner kronor. För att uppbringa
betalningsanslagen för marinen till erforderlig nivå böra å tilläggsstat
anvisas ytterligare 10 miljoner kronor med lika fördelning å anslaget till
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
17
fartygsbyggnader och anslaget till anskaffning av artilleriinateriel. I övrigt
erfordras icke av denna anledning någon ökad medelsanvisning, då under
budgetåret 1950/51 tillgängliga reservationer torde förslå för ifrågakommande
ökade likvider.
En fortsatt foreering av materielleveranserna kommer givetvis jämväl för
budgetåret 1951/52 att medföra ökade krav på betalningsmedel under betalningsanslagen.
Det är emellertid icke nu möjligt att uppskatta storleken
härav.
I samma mån som en foreering av nu utlagda beställningar kan genomföras
uppkommer i fråga om bemyndigandeanslagen behov av bemyndiganden
för att utlägga nya beställningar hos industrierna i syfte att uppehålla
den löpande produktionen av krigsmateriel. Överbefälhavaren har härjämte
förordat att beslut nu fattas — i form av nya bemyndiganden eller nya anslag
—- för tidigareläggning av beställningar å för krigsberedskapens stärkande
särskilt betydelsefull materiel. Förvaltningsmyndigheterna ha i dessa
hänseenden äskat bemyndiganden eller anslag, inklusive vissa forceringskostnader,
om tillhopa 82,2 8 7 miljoner kronor samt anmält eventuellt ytterligare
behov av bemyndiganden för forceringskostnader.
Beträffande dessa äskanden vill jag till en början framhålla att jag icke i
förevarande sammanhang är beredd förorda de av chefen för flygvapnet och
flygförvaltningen föreslagna åtgärderna för ökning av den inhemska flygindustriens
leveranstakt.
I övrigt vill jag nu förorda nya bemyndiganden eller anslag för tidigareläggning
av beställningar inom en ram av 65 miljoner kronor, inklusive if rågakommande
forceringskostnader. Jag förordar, att inom angivna ram följande
ändamål nu tillgodoses.
Bemyndiganden Därav anslag
eller anslag. å tilläggsstat.
Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss materiel
m. m............................................. 2''0 2''0
Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. (inklusive
forceringskostnader).......................... 34" o —
Armén: Beklädnad m. m............................. 0''5 0''5
Marinen: Fartygsbyggnader m. m. (inklusive forceringskostnader)
.................................. 8o 5’0
Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m.
(inklusive forceringskostnader).................... 6 o 5''o
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. in. (inklusive
forceringskostnader) ...................... 8 o —
Sjukvurdsmateriel .................................... 0''5 0''5
Krigsmaterielverket: Yiss maskinanskaffning m. in. 6o 3‘0
Summa 65'' o 16''o
Några myndigheter ha förutsatt, att de i förevarande sammanhang ifrågasatta
bemyndigandena skola tillkomma utöver de i äskandena för budgetåret
2—i83u 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 251.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
1951/52 begärda. Jag är emellertid icke nu beredd att taga ställning till frågan
om storleken av de bemyndiganden som böra utverkas för budgetåret
1951/52; dessa frågor synas böra prövas först i samband med budgetberedningarna
för nämnda budgetår. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga
besluta om de ändringar i förhållande till myndigheternas i förevarande sammanhang
framlagda förslag som betingas av denna anledning liksom av den
av mig förordade begränsningen i förhållande till myndigheternas förslag.
I enlighet med av riksdagen meddelade föreskrifter angående dispositionen
av krigsmaterielverkets rörelsekapital äger Kungl. Maj:t bemyndiga ämbetsverket
att belasta sitt rörelsekapital med ytterligare medel för beredskapsköp.
Beträffande nu föreliggande förslag om förstärkande av den personella
beredskapen anser jag mig böra tillstyrka anvisande å tilläggsstat av tillhopa
1 miljon kronor för intensifiering av utbildningsverksamheten inom
hemvärnet, den frivilliga befälsutbildningen, inklusive de kvinnliga bilkårerna,
samt lottarörelsen. Däremot finner jag icke det av skytteförbundens
överstyrelse anmälda medelsbehovet vara av natur att i förevarande
sammanhang böra tillgodoses. Jag förordar, att förslag framlägges om anvisande
å tilläggsstat för innevarande budgetår av följande reservationsanslag,
nämligen till Armén: Hemvärnets övningar 100 000 kronor, till Armén: Frivilliga
befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000 kronor samt till Lottaorganisationen
225 000 kronor.
Yad härefter angår arméchefens förslag om utökning av antalet reservofficerare
vid armén får jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 28
augusti 1950 beslutat öka antalet reservofficerare, som må antagas vid armén
under år 1951, med 30 till 250. Jag är icke beredd att i förevarande sammanhang
förorda en ytterligare ökning. Jag får erinra om att här avsedd personal
är utbildad till värnpliktiga officerare. Med hänsyn till de betydande
kostnader ett bifall till förslaget skulle innebära för fredsorganisationen
synes förslaget böra prövas först i samband med framtida principbeslut
rörande försvarskostnaderna.
Med förenämnda skrivelse den 29 september 1950 har överbefälhavaren
beträffande frågan om kompletterande utbildning av gruppchefer vid armén
och kustartilleriet, vissa värnpliktiga vid iflottan och befäl vid luftbevakningen
framhållit, att försvarsgrenscheferna utarbetat underlag, sammanfattat
i en vid skrivelsen fogad promemoria, för fortsatta undersökningar och överläggningar.
Överbefälhavaren har anmodat försvarsgrenscheferna att avge
förslag rörande ifrågavarande utbildning och äska erforderliga medel å tillläggsstat
för budgetåret 1950/51 samt för budgetåret 1951/52. Av promemorian
framgår att utbildningen avser 12 900 gruppchefer vid armén ur åldersklasserna
1947—1949 (mot av överbefälhavaren tidigare angivet antal av
10 500), därav 4 500 skulle fullgöra en månads extra tjänstgöring i omedelbar
anslutning till avslutad första tjänstgöring våren 1951, 6 800 inkallas
till en månads extra utbildning våren 1951 samt 1 600 inkallas till en
månads extia tjänstgöring hösten 1951 i anslutning till dem då åvilande re
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 251.
petitionsövning. Inkallelsen har angivits böra ske med åberopande av 28 §
värnpliktslagen eller, därest detta icke kunde ifrågakomma, såsom beredskapsövning
(§27:2). Kostnaderna torde kunna uppskattas till drygt 4 miljoner
kronor för budgetåret 1950/51. — För kustartilleriets del förordas inkallelser
av 1560 gruppchefer till en månads extra utbildning vid olika tidpunkter
under 1951. Kostnaderna ha uppskattats till omkring 650 000 kronor.
— För flottans del förordas att kompletterande utbildning av vissa fartygsbesättningar
under 90 dagar skall äga rum från och med den 1 april 1951
å för ändamålet nyutrustade fartyg. Kostnaderna för budgetåret 1950/51 ha
uppskattats till omkring 2 miljoner kronor.
Vad först angår förslaget om inkallande av gruppchefer vid armén och
kustartilleriet till en månads extra tjänstgöring för kompletterande utbildning
får jag till en början erinra om att frågan om gruppchefsutbildningens
framtida ordnande för närvarande är föremål för utredning. Jag är väl medveten
om att i varje fall gruppchef erna ur de äldsta av de åldersklasser, som
nu ifrågasatts skola inkallas, icke utbildats med de förbättrade utbildningsmetoder
som på senaste tid tillämpas. Å andra sidan torde övergången till
repetitionsövningar i krigsförband ha skapat förutsättningar att öka gruppchefernas
användbarhet. Det är emellertid uppenbart att en ytterligare utbildning
av dessa äldre gruppchefer skulle göra dem mer skickade att fullgöra
sina uppgifter i krigsorganisationen. Jag delar uppfattningen att, därest
inkallelser av beredskapsskäl finnas böra ske, i första hand ifrågavarande
gruppchefer böra inkallas. Frågan om dylika inkallelser måste emellertid bedömas
med utgångspunkt från det aktuella beredskapsläget. Jag anser för
närvarande icke möjligt att bedöma huruvida dylika inkallelser böra tillgripas.
Jag får i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Maj:t erhållit riksdagens
bemyndigande att bestrida av beredskapsinkallelser föranledda kostnader
genom överskridande av vederbörliga å riksstaten uppförda anslag.
Yad härefter angår frågan om inkallande av värnpliktiga ur flottan till
extra tjänstgöring under tre månader får jag erinra om att enligt gällande
bestämmelser dessa värnpliktiga fullgjort all dem åliggande fredsutbildning,
för närvarande 12 månader i en följd. Mot denna utbildningstids tillräcklighet
i och för sig torde några erinringar icke förefunnits. Inom marinledningen
pågå emellertid vissa undersökningar, syftande till en omläggning
av utbildningsgången inom den totala utbildningstiden av 12 månader. Det
förhållandet att flottans värnpliktiga fullgöra all tjänstgöring i en följd medför
att de icke kunna erhålla kompletterande utbildning på sådan materiel
som tillförts marinen efter det deras värnpliktstjänstgöring fullgjorts. De nu
föreslagna inkallelserna torde i första hand åsyfta kompletterande utbildning
med den materiel, som under senare år i samband med fartygens modernisering
tillförts flottan. Önskvärdheten av en dylik kompletterande utbildning
kan icke förnekas. Ifrågavarande värnpliktiga ha emellertid såsom
nämnts fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning. Fn inkallelse till
tjänstgöring måste därför ske i form av beredskapsövning. Såsom jag tidigare
framhållit anser jag icke möjligt att nu bedöma, huruvida dylika inkallelser
böra äga rum.
20
Knngl. Maj:ts proposition nr 251.
Av mig i det föregående förordade förslag, berörande driftbudgeten, innebära
för budgetåret 1950/51 förändringar i fråga om bemyndiganden och
uppskattat betalningsutfall ävensom anslagsäskanden å tilläggsstat enligt
följande sammanställning.
Ändamål |
Bemyndigan-den eller |
I förhållande |
Därav anslag |
För lågt beräknat betalningsanslag för flygvapnets |
45''o |
45''o |
|
Tidigare betalningsutfall på grund av forcering av |
25-o |
10-o |
|
Nya beställningsbemyndiganden i anledning av |
65-o |
22-o |
16-o |
Förstärkning av den personella beredskapen .... |
1''0 |
l-o |
1-0 |
Summa |
66o |
93o |
72o |
Vad slutligen angår kapitalbudgeten anser jag att ytterligare medel böra
äskas för att fortsätta pågående flygfältsarbeten. Hittills anvisade anslag äro
redan disponerade. Jag förordar att å tilläggsstat äskas 5 miljoner kronor.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att för innevarande budgetår igångsätta
flygfältsarbeten inom en ram av 5 miljoner kronor utöver för budgetåret
anvisat anslag. Detta bemyndigande har ännu icke utnyttjats. Något
ytterligare bemyndigande torde icke erfordras.
I fråga om de till befästningsfonden hänförliga byggnadsarbetena medge
förefintliga reservationer och odisponerade belopp av de för budgetåret
1950/51 anvisade anslagen igångsättande av byggnadsarbeten till väsentligt
högre belopp än som kan inrymmas i den för försvaret för år 1950 avsedda
byggnadskvoten. Förutsättningar synas föreligga att genom extra kvottilldelning
öka försvarets byggnadsvolym för år 1950 med mellan 15 och 20 miljoner
kronor, inklusive flygfältsbyggen. Undersökningar pågå i syfte att utröna
förutsättningarna för att igångsätta ytterligare byggnadsarbeten med anlitande
av tillgängliga anslagsmedel. Jag är icke beredd att nu förorda att å tilläggsstat
anvisas ytterligare anslag för dylika arbeten. Frågan om anvisande av
dylika anslag å tilläggsstat för budgetåret 1950/51 torde få upptagas i samband
med behandlingen av fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för
budgetåret 1951/52, då säkrare hållpunkter föreligga för bestämmandet av försvarets
byggnadskvot för år 1951.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i det föregående
angivna grunder medgiva utläggande av beställningar inom
följande kostnadsramar, nämligen för
Kungl. Maj:ts proposition nr 251. 21
a) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. 34 000 000 kronor,
b) Marinen: Fartygsbyggnader 8 000 000 kronor,
c) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. in. 6 000 000
kronor samt
d) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 8 000 000
kronor;
II. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under
fjärde huvudtiteln anvisa följande reservationsanslag, nämligen
till
a) Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss materiel m. m.
2 000 000 kronor;
b) Armén: Beklädnad m. m. 500 000 kronor;
c) Armén: Hemvärnets övningar 100 000 kronor;
d) Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000
kronor;
e) Marinen: Fartygsbyggnader 10 000 000 kronor;
f) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. 10 000 000
kronor;
g) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 45 000 000
kronor;
h) Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m. 500 000
kronor; samt
i) Lottaorganisationen 225 000 kronor;
III. a) till Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa
maskiner m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1950/51 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar
å maskiner m. m. må utläggas inom en kostnadsram av
3 000 000 kronor;
IY. till Vissa flygfältsarbeten m. m. å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1950/51 under försvarets fastighetsfond,
flygvapnets delfond, anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000
kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erik Berggren.