Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
1
Nr 248.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss förstärkning
av civilförsvaret, sjukvårdsberedskapen samt den
särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m.; given Drottningholms slott
den 13 oktober 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Eije Mossberg.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
På grund av det skärpta utrikespolitiska läget ha vissa åtgärder ansetts
böra vidtagas under innevarande budgetår för att stärka civilförsvaret, sjukvårdsberedskapen
samt den särskilda polisverksamheten för hindrande och
uppdagande av spioneri in. m. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas i
propositionen till 45 miljoner kronor för civilförsvaret, 4 miljoner kronor
för sjukvårdsberedskapen och 1 miljon kronor för den särskilda polisverksamheten
eller således sammanlagt 50 miljoner kronor. Enär Kungl. Maj :t
torde äga att medgiva överskridanden av vissa av de berörda anslagen, inskränker
sig äskandet av medel på tilläggsstat I för budgetåret 1950/51 till
ett belopp om inalles 45 980 000 kronor, varav .39 980 000 kronor på driftbudgeten
och 6 000 000 kronor på kapitalbudgeten.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 248.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
Utdrog ov protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 13 oktober 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,
Lingman.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.
Det skärpta utrikespolitiska läget nödvändiggör en skyndsam förstärkning
och effektivisering av den civila försvarsberedskap, som faller inom
inrikesdepartementets verksamhetsområde. Jag syftar härvid på civilförsvaret,
sjukvårdsberedskapen samt den särskilda polisverksamheten för
hindrande och uppdagande av spioneri m. m.
Som en allmän karakteristik av den civila försvarsberedskapens läge vill
jag inledningsvis anföra följande.
Hemortsbekämpningen intager i nutida krigföring en framträdande plats.
Nya vapen och anfallsmetoder ha tillkommit med förödande verkan för ett
mot denna krigföring oskyddat land. För att begränsa verkningarna av en
hemortsbekämpning är en stark civilförsvarsorganisation en nödvändig förutsättning.
Vårt civilförsvar nådde under det senaste världskriget aldrig en
sådan kapacitet, att landet — sett mot senare kända erfarenheter — kunde
anses tillräckligt rustat att möta en sådan hemortsbekämpning, som förekom
på den europeiska krigsskådeplatsen. De anslag, som under efterkrigsåren
anvisats för civilförsvaret, ha åsyftat att bevara organisationens kärna
samt att möjliggöra viss utbildning av personal och oundgängligen nödvändig
materielanskaffning. Den återhållsamhet, som sålunda visats, har
till betydande del varit föranledd av önskemålet att erhålla närmare kännedom
om de civila försvarsåtgärder, som planerats i andra länder, och det
har hela tiden förutsatts, att en skärpning av det internationella läget omedelbart
måste få till följd att åtgärder vidtoges för att höja civilförsvarets
beredskap. I nuvarande läge föreligga alltså mycket betydande brister beträffande
materielanskaffning och skyddsrumsbyggande liksom i fråga om
utbildning av det befäl och den personal i övrigt, som i händelse av krig
skall tjänstgöra inom civilförsvaret. Dessa brister äro av den storleksordning,
att civilförsvaret i dagens läge uppenbarligen icke kan anses rustat
3
Kungl. Maj. ts proposition nr 248.
att utstå påfrestningarna av en omfattande hemortsbekämpning. En förstärkning
av dess materiella och personella resurser bör därför snarast
komma till stånd. Kostnaderna för en oundgängligen nödvändig förstärkning
bli betydande, framför allt på grund av behovet av materiel och skyddsrum.
Det torde emellertid vara möjligt att i vissa avseenden på relativt kort
tid åstadkomma en tillfredsställande beredskap. I andra delar måste den
eftersträvade effektiviseringen avse mera långsiktiga åtgärder. Det synes
emellertid lika angeläget att påbörja och forcera den utbyggnad, vars fulla
effektivitet ernås först efter ett antal år, som att vidtaga de snabbt verkande
åtgärderna.
Under senare år har ett omfattande arbete nedlagts på planering av sjukhusorganisationen
för krig eller krigsfara. Sålunda ha förteckningar upprättats
och fastställts över de sjukhus, som skola ingå i organisationen. Vidare
ha för verksamheten vid sjukhusen utarbetats organisationsplaner,
vilka bl. a. avse anordningar för att tillgodose sjukhusens behov av personal
och materiel, planer rörande förläggning, underhåll och transporter
samt kostnadsberäkningar. Den planlagda organisationen innebär en avsevärd
ökning av antalet vårdplatser i jämförelse med den fredsmässiga sjukhusorganisationen.
För en del av de nya vårdplatserna har även utrustning
anskaffats. Med hänsyn till de krav, som numera måste ställas på sjukvården
under krig, torde emellertid det planlagda vårdplatsantalet icke
kunna anses tillräckligt. Från såväl militärt håll som från företrädarna
för civilförsvaret har också framhållits, att det är i högsta grad angeläget,
att det totala antalet vårdplatser ökas. Inom sjukvårdsberedskapsnämnden
bedrives f. n. utredning om en betydande sådan ökning. Ifråga om sjukhusmaterielen
vill jag framhålla, att utrustning f. n. saknas för ett avsevärt
antal av de redan planlagda vårdplatserna. För de nya platser, som kunna
komma att intagas i planerna, finnes självfallet ingen sjukhusmateriel upplagd.
Ansträngningarna för att höja beredskapen på sjukvårdens område
böra enligt min mening till en början inriktas på att i görligaste mån fullständiga
utrustningen för redan planlagda vårdplatser.
Ett icke oväsentligt led i landets allmänna beredskap utgöres av den särskilda
polisverksamheten för hindrande och uppdagande av spioneri in. m.
Den inträdda skärpningen av det utrikespolitiska läget gör det nödvändigt
att öka effektiviteten hos de polisorgan, som skola svara för säkerheten på
detta område. En förstärkning av de personella och materiella resurserna
för såväl den egentliga spaningsverksamheten som radiokontrollen framstår
därför som synnerligen angelägen.
I det följande lämnar jag en närmare redogörelse för de olika förslag,
som nu äro aktuella för att stärka beredskapen på berörda områden. Vissa
av de upptagna frågorna äro av den natur, att en mera ingående redogörelse
för deras innebörd icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare
upplysningar böra i stället meddelas riksdagens vederbörande utskott.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 2k8.
I. Civilförsvaret.
Civilförsvarsstyrelsens framställning.
Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 21 september 1950 hemställt, att
under innevarande budgetår måtte till förstärkande av civilförsvarets beredskap
anvisas dels ytterligare 72 460 450 kronor å anslagen till civilförsvaret
och dels 360 000 kronor å länsstyrelsernas avlöningsanslag till personalförstärkning
vid försvarsavdelningarna. Av det förstnämnda beloppet
hänföra sig 68 960 450 kronor till driftbudgeten och 3 500 000 kronor till
kapitalbudgeten.
Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar, 236 700 kronor.
Ett av de viktigaste medlen att på kort tid stärka civilförsvarets beredskap
är att utgiva anvisningar för civilförsvarets regionala och lokala instanser
samt vägledande upplysningsskrifter för allmänheten. F. n. saknas
dylika publikationer för många betydelsefulla verksamhetsgrenar. De erforderliga
anvisningarna avse exempelvis blocktjänsten, kommunala myndigheters
verksamhet vid utrymning, sjukvårdstjänsten, viss undanförsel,
vidtagande av provisoriska skyddsanordningar, gasskyddstjänsten, observations-
och förbindelsetjänsten, civilförsvarets brandtjänst in. in. I fråga om
upplysningsskrifterna måste broschyren »Om kriget kommer» omarbetas
och en vägledande skrift om utrymning publiceras. Vidare erfordras en
handbok för inskriven personal och broschyrer för den enskildes uppträdande
vid flyglarm, skogsbrand, förekomsten av radioaktivitet in. in. Större
delen av den begärda medelsanvisningen är avsedd till ersättningar åt sakkunniga
för utarbetande av anvisningar och broschyrer. I övrigt erfordras
bl. a. 6 kontorsbiträden, 2 assistenter för upphandlingsärenden, 1 assistent
för översyn av förrådshållningen, 1 assistent för att biträda med verksamheten
för impregnering av filter och gasmaskbehållare, 1 sakkunnig för utredning
av behovet och dispositionen av en motorfordonsreserv in. in., 1 sakkunnig
för frågor i samband med forcerad inspelning av instruktionsfilmer,
sakkunniga för ledning av övningsverksamheten ävensom sakkunniga för
utarbetande av planlösningar samt konstruktions- och detaljritningar till
fullträffsäkra skyddsrum.
Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader, 80 000 kronor.
Utökningen av styrelsens verksamhet kommer att ställa krav på viss
ytterligare kontorsutrustning och rumsinredning. Styrelsen räknar med att
15—20 nya rum erfordras. För inbesparande av kontorsarbetskraft, särskilt
stenografer, avser styrelsen att upphandla 4 diktafoner till ett pris av ca
1 600 kronor per styck. Jämväl i övrigt kommer den ökade verksamheten
att medföra större expensutgifter. Anslagsposten till expenser bör uppräknas
med tillhopa 20 000 kronor. För att möjliggöra avsedd ökning av publi
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 2i8. 5
kationsverksamheten bör anslagsposten till publikationstryck höjas med
60 000 kronor.
Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar, 700 000 kronor.
De arbetsuppgifter, som skola fullgöras i den lägsta instansen, äro i huvudsak
följande: 1) inskrivning av personal, 2) utbildning av personal, 3)
upprättande av specialplaner, 4) samordning av civilförsvarets verksamhet
med andra lokala beredskapsorganisationers verksamhet samt 5) rådgivning
i skyddsrumsfrågor och kontroll av skyddsrumsbyggande.
Den nuvarande personalstyrkan har visat sig otillräcklig för dessa uppgifter.
Sålunda har inskrivningen av personal, som den 1 juli 1949 var i
det närmaste fullgjord, därefter sackat efter så att inskriven personal f. n.
finnes å allenast (i medeltal) ca 70 procent av befattningarna. I Stockholm
och Norrköping är motsvarande siffra 55 procent. Endast 25 procent av den
personal, som erfordras för det allmänna civilförsvaret (444 000 män och
kvinnor), är utbildad. Nya specialplaner ha upprättats endast i undantagsfall.
Stark eftersläpning föreligger i fråga om granskning och fastställande
av verkskyddsplaner.
Därest civilförsvaret skall på kort tid förstärkas, synes det oundvikligt,
att möjlighet beredes den lägsta instansen att fullgöra angivna uppgifter.
Detta fordrar kraftiga personalförstärkningar. Förstärkningen av administrationen
bör ske genom uppräkning av anslagsposten Arvoden till tillfällig
personal med 700 000 kronor.
Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader, 130 000 kronor.
Föreslagen intensifiering av verksamheten påkallar en uppräkning av expensposten.
Under budgetåret 1949/50 belastades denna post med nära
150 000 kronor. Medelsbehovet för innevarande budgetår beräknas till
190 000 kronor. Detta innebär i förhållande till beviljade medel (110 000
kronor) en ökning med 80 000 kronor. Anslagsposten till reseersättningar
har länge av länsstyrelserna ansetts för låg. Länsstyrelserna ha tvingats att
hålla tillbaka resefrekvensen i en för verksamhetens bedrivande hinderlig
omfattning. Särskilt ha svårigheter uppstått att tillgodose teknikernas behov
att resa. Redan under normala förhållanden är sålunda det disponibla
beloppet, 50 000 kronor, för litet. Anslagsposten bör uppräknas med 30 000
kronor. Till övriga utgifter disponeras för innevarande budgetår 180 000
kronor. Från anslagsposten bestridas huvudsakligen hyror för kontorslokaler.
En förstärkning av personalen kommer att ställa ökade krav på kontorsutrymmen.
En uppräkning av anslagsposten med 20 000 kronor synes
vara erforderlig.
Länsstyrelserna: Avlöningar, 360 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att länsstyrelserna beredas möjligheter att
förstärka personalen vid försvarsavdelningarna. F. n. finnas på varje avdelning
1 civilförsvarsdirektör och 1 militärassistent samt i skiftande omfattning
kontors- och kanslistpersonal. Länsstyrelsen intar en central ställning
på civilförsvarets område inom länet. Den anordnar centrala utbild
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 2A8.
ningskurser och större övningar samt skall även i övrigt leda utbildningsoch
övningsverksamheten. Länsstyrelsen skall vidare fastställa organisations-
och vissa specialplaner, samarbeta med militära och andra beredskapsmyndigheter,
leda förrådsverksamheten, lämna råd och anvisningar
till lokala civilförsvarsmyndigheter, stimulera enskilda och kommunala organ
till insatser, särskilt på det byggnadstekniska området samt till tekniska
anordningar för förhindrande av spioneri och sabotage, ävensom i övrigt
ansvara för att länets civilförsvar har god beredskap. Den eftersläpning
inom lägsta instansen, som förut angivits, sammanhänger ej blott med
bristande administrativa resurser i civilförsvarsområdena utan även med
försvarsavdelningarnas nuvarande små möjligheter att leda och effektivisera
verksamheten. Ytterligare 15 000 kronor böra anvisas för varje länsstyrelse.
Sammanlagt erfordras alltså (24 x 15 000) 360 000 kronor.
Utbildnings- och övningsverksamhet, 1 240 500 kronor.
Såsom tidigare nämnts är av det allmänna civilförsvarets personal
(444 000 män och kvinnor) endast en fjärdedel utbildad. Målet måste nu
vara att på kort tid få all inskriven personal helt utbildad. Härför erfordras
att instruktörskadern ökas samt att moderna utbildningsmetoder användas.
Ett flertal åtgärder i detta syfte kunna vidtagas. De mest angelägna
äro, att statens civilförsvarsskola omorganiseras, att undervisningsfilmer
inspelas samt att erfarenheter inhämtas från utländsk utbildningsverksamhet
för civilförsvar.
Statens civilförsvarsskola är f. n. förlagd till styrelsens ämbetslokaler.
Där kan endast teoretisk utbildning äga rum. Det är dessutom ej möjligt
att ordna en sådan otvungen samvaro eleverna emellan, som kan stimulera
ett fritt tankeutbyte om de problem, utbildningen avhandlar. En omorganisation
bör därför komma till stånd. Skolan bör därvid förläggas till en
plats, där praktiska övningar kunna bedrivas och elevernas förläggning ordnas
i direkt anslutning till skolan. Kursverksamheten bör kunna pågå kontinuerligt
och omkring 1 000 elever per år utbildas. Intill dess en permanent
omorganisation hinner genomföras efter dessa linjer, bör en provisorisk
anordning prövas, så vitt möjligt redan från nästa årsskifte. Styrelsen
är inriktad på att förhyra ett pensionat i Mellansverige. Kostnaderna
för skolan under ett halvår uppskattas sålunda: avlöning till fast lärarpersonal
(1 chef och 2 avdelningslärare) 22 500 kronor, ersättning till speciallärare
36 000 kronor, resekostnads- och traktamentsersättning till lärare
10 000 kronor, inkvartering av elever 112 000 kronor, resekostnad och vissa
traktamentsersättningar till elever 58 000 kronor, förbrukningsmateriel
5 000 kronor, chaufför- och vaktmästarpersonal 10 000 kronor samt engångsanskaffning
av transport- och utbildningsanordningar 212 000 kronor.
Den sammanlagda kostnaden skulle således beräknas till 465 500 kronor.
I ett skärpt läge är tillgången på instruktionsfilmer ovärderlig för snabbutbildningen
samt för klargörande för allmänheten av civilförsvarets upp
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 2i8.
gifter och verksamhet. Styrelsen beräknar, att ca 20 filmer böra och kunna
inspelas intill den 1 juli 1951. Genomsnittskostnaden uppskattas till 20 000
kronor för film. För detta ändamål erfordras sålunda 400 000 kronor.
Av de medel, som för innevarande budgetår beviljats till utbildning vid
statens civilförsvarsskola m. m., 190 000 kronor, kan, om omorganisationen
genomföres, ett belopp av 50 000 kronor beräknas bli disponibelt. Då utgifterna
för en provisorisk skola under tiden 1 januari—30 juni 1951 och för
filminspelning uppgå till (465 500 + 400 000) 865 500 kronor, erfordras alltså
på tilläggsstat (865 500 — 50 000) 815 500 kronor.
Därest åtgärder vidtagas i syfte att öka antalet instruktörer och att använda
moderna utbildningsmetoder, blir det enligt styrelsens mening möjligt
att snabbt åstadkomma en intensifierad utbildningsverksamhet inom länen.
Därav föranledas ökade kostnader å anslagsposten till central och lokal utbildning
i länen. Kostnadsstegringen beräknas till 300 000 kronor. Från sistnämnda
anslagspost skola även bestridas utgifter för ersättning till elever
vid statens civilförsvarsskola för mistad arbetsförtjänst. Kostnaderna härför
uppskattas till 100 000 kronor. Sammanlagt bör sålunda anslagsposten uppräknas
med (300 000 + 100 000) 400 000 kronor.
Det är betydelsefullt, att den utveckling, som under den allra senaste
tiden ägt rum på civilförsvarets område i utlandet, kan studeras på ort
och ställe. Av särskilt intresse är sättet att upplägga och bedriva utbildningen
i England. Ett närmare studium härav skulle sannolikt med goda
resultat kunna omsättas på våra egna förhållanden. Tillfälle bör därför beredas
några befattningshavare i civilförsvaret att deltaga i kurser och följa
utbildningen i utlandet, särskilt England. Kostnaderna härför beräknar styrelsen
till 25 000 kronor.
Bidrag till vissa frivilliga organisationer, 75 000 kronor.
Styrelsen föreslår, att ytterligare 50 000 kronor anvisas för riksluftskyddsförbundets
frivilliga utbildningsverksamhet samt 25 000 kronor för utökning
av förbundets propaganda- och upplysningsverksamhet.
Försöksverksamhet, 270 000 kronor.
Försöksverksamheten bör forceras för att så snabbt som möjligt nå resultat
i redan påbörjade uppgifter. I nuvarande läge måste forskningen
dessutom inriktas så, att på kort tid utvinnas sådana resultat, som erfordras
som underlag för omedelbara åtgärder — där så behövs av provisorisk
natur. Tekniska anvisningar måste exempelvis utarbetas för de provisoriska
skyddsåtgärder, som styrelsen kommer att föreslå vid behandlingen
av skyddsrumsanslaget. Icke minst gäller det att söka klarlägga lämpliga
tekniska åtgärder till skydd mot verkningarna av större bränder.
Engångsanskaffning av materiel, 34 567 400 kronor.
Hitintills ha åtgärder icke vidtagits för att planmässigt bygga upp tillgången
på erforderlig materiel och utrustning för personalstyrkan i det allmänna
civilförsvaret samt för hemskydd och verkskydd, llristerna äro där
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
för f. n. mycket stora. För inköp av den materiel, som saknas, och för omsättning
under sju år av nu mindre användbar materiel erfordras ett sammanlagt
belopp av ca 130 miljoner kronor. Det är nödvändigt, att beslut nu
fattas om en planmässig anskaffning av materiel så att de enheter och förband,
som skola uppsättas, bli fullt utrustade. Styrelsen har det tekniska
underlaget för utläggande av beställningar på i stort sett all materiel. Huvuddelen
av materielen kan tillverkas i landet. Leveranskapaciteten hos tillverkarna
varierar avsevärt. Enligt styrelsens mening bör det dock vara möjligt
att inom rimlig tid realisera den plan för materielanskaffning, som
styrelsen framlägger.
I fråga om personlig utrustning (arbetshandskar, arbetsskor, overaller,
lägermössor, fältflaskor, skyddsglasögon, stålhjälmar, ficklampor, vapen
m. in.) saknas materiel för inalles 17 522 400 kronor. Hela denna brist bör
täckas under innevarande budgetår.
För alarmeringsanläggningar erfordras materielanskaffning för totalt
700 000 kronor, varav 100 000 kronor för reservmateriel. Reservmaterielen
bör anskaffas genast.
Bristerna beträffande signalmateriel (reservmateriel för radio, fälttelefoner,
chiffreringsapparatur, bilradiostationer, reservanläggningar för elektrisk
kraft in. in.) uppgå till 1 755 000 kronor. Bristerna böra täckas under
budgetåret 1950/51.
Vad beträffar teknisk materiel disponerar styrelsen 825 000 kronor för
inköp av bombröjningsmateriel. Den totala kostnaden för dylik materiel beräknas
numera till 1 175 000 kronor. Mellanskillnaden, 350 000 kronor, bör
anvisas under innevarande budgetår. Övrig materiel, som i sin helhet beräknas
kosta 2 347 015 kronor, bör anskaffas under 5 år med början innevarande
budgetår. Medelsbehovet blir alltså ^350 000 + 2 34j? 015\ i runt
tal 820 000 kronor.
I fråga om gasskgddsmateriel uppgår kostnaden för vissa särskilda åtgärder
såsom impregnering av gasmaskbehållare och filter samt anskaffning
av reservfilter och tätningslister för skyddsrum till 7 775 000 kronor.
Dessa åtgärder böra vidtagas genast. Härjämte bör nu 1/s av övrig materiel,
som betingar en kostnad av 22 335 460 kronor, anskaffas. Medelsbehovet
blir alltså ^7 775 ooo + 22 33^ 460j i runt tal 12 250 000 kronor.
Till inköp av socialtjänstmateriel samt sjukvårdsmateriel och läkemedel
beräknas åtgå 3 305 017 resp. 7 258 647 kronor. Materielen bör anskaffas
under 5 år och således ‘/5 under innevarande budgetår. Kostnaden uppgår
i runt tal till |3 303 Q17j 665 000 kronor resp. |7253 647 j 1 455 000 kronor.
För engångsanskaffning av materiel skulle alltså under innevarande budgetår
behöva anvisas ytterligare (17 522 400 + 100 000 + 1 755 000 + 820 000
+ 12 250 000 + 665 000 + 1 455 000) 34 567 400 kronor.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
Inköp av bramlmateriel, 7 205 000 kronor.
De nuvarande bristerna uppgå till sammanlagt 24 863 622 kronor. En törstärkning
av beredskapen på brandväsendets område är nödvändig. Brandtjänsten
kommer att inta en central roll i den skadeavhjälpande verksamheten.
Den behövliga materielen tillverkas inom landet. Styrelsen anser, att
under innevarande budgetår följande materiel bör anskaffas, nämligen
300 tunga motorsprutor (2 550 000 kronor), 100 000 meter snabbkopplingsrör
(1 360 000 kronor), 450 rörtransportvagnar (1 395 000 kronor) och V»
av övrig brandmateriel (1 900 000 kronor).
Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar, 400 000 kronor.
I petitaframställningen för budgetåret 1950/51 yrkade civilförsvarsstyrelsen
medel för detta ändamål, vilket tidigare icke tillgodosetts genom anslag
på riksstaten. Branddammarna avsågos skola utgöra en vattenreserv
för brandsläckning i samhällen, som under fredsförhållanden baserade vattenförsörjningen
på sitt vattenledningsnät. Enligt organisationsplanerna
för städer, köpingar och municipalsamhällen erfordrades 289 sådana dammar.
Anläggningskostnaden skulle uppgå till inalles omkring 3 000 000 kronor.
Statsbidraget (2/a av kostnaderna) skulle utgöra 2 000 000 kronor och
borde uppdelas på 5 år. Framställningen föranledde icke något anslagsäskande
hos riksdagen från Kungl. Maj :ts sida. Styrelsen hemställer nu om
400 000 kronor för ändamålet.
Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., 980 000 kronor.
En åtgärd, som är ägnad att på kort tid avsevärt stärka den materiella
beredskapen, är översyn och iordningställande av den befintliga, lagerhållna
materielen. I samband med pågående rationalisering av lagerhållningen ha
stora reparationsbehov i fråga om materielen kunnat konstateras. I den
skadade materielen ingå ambulans- och transportsläpkärror, hjälmar, bårar,
gasmasker m. m. Medelsbehovet för reparation av materielen beräknas
till 500 000 kronor.
F. n. råder en i viss mån ojämn och ur beredskapssynpunkt olämplig fördelning
av materielen. Härtill kommer, att — i ett läge, där de totala behoven
icke äro ens tillnärmelsevis tillgodosedda — den befintliga materielen
måste finnas till hands i anslutning till de mest utsatta orterna. För omdisponering
av materiel erfordras 200 000 kronor.
Det är nödvändigt att förse de större förråden med anordningar för snabb
utrustning (transportvagnar, rullbanor, lastningsrännor, lastbryggor in. in.).
Sådana anordningar saknas nu i stor utsträckning. Vidare erfordras emballage,
varå f. n. råder stor brist. Kostnaderna beräknas till 150 000 kronor.
Redan under fred men särskilt under krig komma detaljer till materielen,
särskilt till reparationslådor för gasmasker, att förbrukas eller eljest försvinna.
Ersättningsmateriel härför är svår att anskaffa och bör därför inköpas
redan nu. Kostnaden uppgår till 100 000 kronor.
Den ökade verksamhet vid förråden, vilken nu berörts, kräver en något
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
utbyggd administration. Det ställer sig svårt att närmare beräkna kostnaderna
för eventuellt utökade lokalbehov, expenser m. in. Styrelsen uppskattar
medelsbehovet till 30 000 kronor.
Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m., 18 500 000 kronor
å driftbudgeten och 3 500 000 kronor å kapitalbudgeten.
Det nuvarande skyddsrumsbeståndet utgöres huvudsakligen av ca 15 000
normalskyddsrum med plats för omkring 1 miljon personer. Av dessa
skyddsrum äro dock 5 000 på grund av under åren 1945—1948 meddelade
dispenser icke fullt färdigställda. Normalskyddsrummen äro anordnade i
byggnader, som uppförts efter år 1944 och följaktligen till större delen äro
belägna i samhällenas ytterområden. De inre och befolkningstäta delarna
ha däremot blivit eftersatta och sakna praktiskt taget skydd. Civilförsvarets
ledning och styrkor ha f. n. endast i mycket begränsad omfattning skyddade
uppehållsplatser. Skyddsrum i berg ha anordnats i mycket liten utsträckning
— ett 70-tal i hela landet med 20 000 platser.
1948 års skyddsrumsutredning har föreslagit, att s. k. fullträff skyddsrum
skola anordnas i berg eller betong i orter med en sammanlagd folkmängd
av 3 miljoner. Ett sådant utbyggnadsprogram tar lång tid att förverkliga.
Om det igångsättes nu, kan en successiv ökning i skyddsrumsberedskapen
börja inträda efter 2—3 år. Arbeten av detta slag böra påbörjas genast.
Provisoriska anordningar böra därjämte planläggas och tidsberäknas för att
påbörjas då läget så kräver. Samtidigt är det nödvändigt, att forskningen
för att förbättra de provisoriska anordningarna starkt forceras.
Anläggningskostnaden för fyllande av behovet av skyddsrum utgör 656
miljoner kronor. Statsbidraget kan beräknas till drygt 200 miljoner kronor.
På tilläggsstat böra anvisas: för fullträffsäkra ledningscentraler och uppställningsplatser
för enheterna 6 000 000 kronor, för fullträffskyddsrum för
befolkningen 9 000 000 kronor, för fullträffsäkra arbetslokaler för länsstyrelserna
3 000 000 kronor, varav 1 500 000 kronor å driftbudgeten såsom avskrivningsbelopp,
samt för en skyddsrumsanläggning för särskilt ändamål
4 000 000 kronor, varav 2 000 000 kronor å driftbudgeten. Sammanlagt
böra således å driftbudgeten anvisas (6 000 000 + 9 000 000 + 1 500 000 +
2 000 000) 18 500 000 kronor samt å kapitalbudgeten till länsstyrelsernas
arbetslokaler och den nyssnämnda särskilda skyddsrumsanläggningen
(1 500 000 + 2 000 000) 3 500 000 kronor.
Styrelsen hemställer därjämte om bemyndigande att för fastighetsägare,
vilka på grund av dispens icke färdigställt normalskyddsrum, föreskriva
skyldighet att iordningställa skyddsrummen.
Kostnader för viss motorfordonsberedskap 4 575 850 kronor.
I fråga om distributionskärl för bensin samt hjul och ringar till kokvagnar
föreligga brister för resp. 1 488 850 kronor och 67 000 kronor. Det
är angeläget, att dessa brister i sin helhet täckas så skyndsamt som möjligt.
Beträffande övrig motorfordonsutrustning uppgår kostnaden för att
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
täcka bristerna till ca 6 040 000 kronor. Hälften av denna materiel bör inköpas
under innevarande budgetår. På tilläggsstat erfordras alltså (1 488 850
+ 67 000 + 3 020 000) 4 575 850 kronor.
Departementschefen.
Såsom jag inledningsvis anfört anser jag, att en förstärkning av civilförsvaret
snarast bör komma till stånd. Civilförsvaret har numera blivit en
integrerande del av ett totalt försvarssystem och dess styrka måste så långt
möjligt anpassas efter det militära försvaret. Såsom framgår av civilförsvarsstyrelsens
framställning, erfordras för stärkande av civilförsvarets beredskap
omfattande åtgärder i fråga om såväl personalorganisationen som
utbildning, materielanskaffning och inrättande av skyddsrum. I vissa avseenden
är förstärkning möjlig att genomföra på förhållandevis kort tid,
medan i andra fall åtgärderna måste vidtagas efter hand. "Civilförsvarsstyrelsens
förslag innefattar enligt min mening i stort sett en realistisk bedömning
av lägets krav. Jag anser dock, att vissa begränsningar av den
föreslagna medelsanvisningen för innevarande budgetår kunna vidtagas.
Beträffande personalorganisationen har civilförsvarsstyrelsen förordat en
uppräkning av styrelsens avlönings- och omkostnadsanslag med 236 700
resp. 80 000 kronor för att möjliggöra utgivandet av anvisningar och upplysningsskrifter
samt för vissa utredningar. Jag tillstyrker, att avlöningsanslaget
(anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal) uppräknas med
180 000 kronor. På grund av den eftersläpning i arbetsuppgifterna, som
föreligger i botteninstansen, föreslår jag jämväl, att anslaget till avlöningar
för civilförsvarsområdenas administration uppräknas med 550 000 kronor.
Höjningen bör avse den under icke-ordinarieposten upptagna delposten för
arvoden till tillfällig personal. Det är uppenbart, att en intensifiering av
civilförsvarsorganens verksamhet även kommer att påverka omkostnadsanslagen
till civilförsvarsstyrelsen och civilförsvarsområdenas administration.
Hur stor den ökade belastningen kommer att bli, är emellertid svårt
att f. n. överblicka. Anslagen torde få överskridas med erforderliga belopp.
Då det är av vikt att länsstyrelserna erhålla möjligheter att effektivisera
verksamheten på civilförsvarets område, böra medel ställas till länsstyrelsernas
förfogande för förstärkning av personalen vid försvarsavdelningarna.
För ändamålet beräknar jag under länsstyrelsernas icke-ordinariepost ett
belopp av 200 000 kronor.
För att en erforderlig intensifiering av utbildnings- och övningsverksamheten
skall kunna genomföras, är det nödvändigt att instruktörskadern
utökas. Utbildningen av dem, som skola bekläda de högre befälsposterna
inom civilförsvaret, måste därjämte förbättras och ges en mera praktisk inriktning.
Civilförsvarsstyrelsen har i detta syfte föreslagit en omorganisation
av statens civilförsvarsskola. Enligt styrelsens mening bör skolan
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 2A8.
givas internatskaraktär och förläggas till plats, där möjligheter finnas till
aven praktiska övningar; kursverksamheten bör bedrivas kontinuerligt och
utbildningskapaciteten väsentligt utökas. Styrelsen föreslår, att undervisningen
fr. o. in. nästa årsskifte provisoriskt ordnas efter dessa riktlinjer.
Jag tillstyrker, att en dylik omläggning av undervisningen genomföres från
vårterminens början 1951. Kostnaderna härför, som av styrelsen beräknats
till 465 500 kronor, anser jag kunna begränsas till 360 000 kronor genom
att viss engångsanskaffning uppskjutes. Såsom ett medel att åstadkomma
snabbare utbildning har civilförsvarsstyrelsen vidare förordat ökad användning
av instruktionsfilmer samt föreslagit, att 400 000 kronor anvisas för
inspelning av film. Jag förordar, att 300 000 kronor anslås för detta ändamål.
Den intensifierade utbildningsverksamheten medför automatiskt stegrade
kostnader å den under utbildningsanslaget uppförda posten till central
och lokal utbildning inom länen. Dessa kostnader jämte erforderliga utgifter
för ersättningar till elever vid statens civilförsvarsskola för mistad
arbetsförtjänst — vilka utgifter ävenledes belasta sistnämnda anslagspost
äro mycket svåra att beräkna. Jag uppskattar den erforderliga uppräkningen
av anslagsposten till 250 000 kronor. Styrelsens förslag om anvisande
av 25 000 kronor till kostnader för studier och deltagande i utbildningskurser
i utlandet anser jag mig böra tillstyrka. Under anslaget till
Utbildnings- och övningsverksamhet skulle således erfordras ytterligare
(360 000 + 300 000 + 250 000 + 25 000) 935 000 kronor.
Ersättning till instruktörer utgår f. n. i form av timarvoden. Därest riksdagen
icke har något att erinra, torde i framtiden instruktörerna få anställas
även mot månadsarvode — för hel- eller deltidstjänstgöring — under förutsättning
att kostnadsbesparingar härigenom uppnås.
Förslaget om ökad medelsansvisning å anslaget till Bidrag till vissa frivilliga
organisationer anser jag mig icke böra biträda.
Till försöksverksamhet har styrelsen hemställt om en ökad medelsanvisning
av 270 000 kronor. Jag har vid flera tidigare tillfällen framhållit vikten
av att försöks- och forskningsverksamhet bedrives i syfte att få fram
sådana tekniska hjälpmedel, som kunna begränsa verkningarna av en hemortsbekämpning.
Då det nu gäller att stärka civilförsvarets beredskap bör
enligt min mening nämnda verksamhet forceras. Särskilt bör intresse ägnas
åt forskning med syfte att finna provisoriska anordningar till skydd för
befolkningen i städernas tätområden mot verkan av luftanfall och bränder.
Jag tillstyrker, att medelsanvisningen till försöksverksamhet höjes och föreslår
175 000 kronor för ändamålet.
Såsom jag inledningsvis anförde, föreligger en betydande eftersläpning
i fråga om anskaffning av materiel. Sålunda är bristen (uttryckt i procent
av behovet enligt organisationsplanerna) i fråga om exempelvis stålhjälmar
33 procent, skyddsglasögon 98 procent, reservmateriel till signalmateriel
och till alarmeringsanläggningar 100 procent, gasmasker 30 procent, första
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
förband 98 procent, tunga motorsprutor 98 procent, rörtransportvagnar 100
procent och startbatterier 80 procent. Totalbehovet av medel för att täcka
bristerna och omsätta viss materiel torde uppgå till ca 130 miljoner kronor.
Civilförsvarsstyrelsen har till inköp av materiel beräknat ett medelsbehov
å tilläggsstat om sammanlagt 46 348 250 kronor, fördelat på de tre anslagen
till Engångsanskaffning av materiel, Inköp av brandmateriel samt Kostnader
för viss motorfordonsberedskap. Därjämte har styrelsen begärt en
ökad medelstilldelning om 980 000 kronor under anslaget till Förvaring och
underhåll av viss materiel m. in.
I fråga om anslaget till Engångsanskaffning av materiel har styrelsen
förordat, att hela behovet av personlig utrustning skall täckas under innevarande
budgetår. Kostnaden skulle uppgå till 17 522 400 kronor. Enligt
min mening bör hela behovet av skyddsglasögon, stålhjälmar, vapen och viss
annan utrustning samt halva behovet av arbetshandskar, ficklampor och
handlyktor täckas under innevarande budgetår, medan övrig anskaffning bör
uppskjutas. I enlighet härmed upptager jag för personlig utrustning ett belopp
av 7 200 000 kronor. Till alarmeringsanläggningar och signalmateriel
beräknar jag i enlighet med civilförsvarsstyrelsens förslag 100 000 resp.
1 755 000 kronor. I fråga om teknisk materiel förordar jag, att 400 000 kronor
anvisas, varav ett belopp av 350 000 kronor avser att täcka mellanskillnaden
mellan tidigare beräknad och verklig kostnad för bombröjningsmateriel.
För gasskyddsmateriel har styrelsen hemställt om 12 250 000 kronor.
Jag tillstyrker, att 8 300 000 kronor anvisas för ändamålet. Av detta belopp
har jag beräknat 1 011 000 resp. 1 215 000 kronor för impregnering och
revidering av gasmaskbehållare resp. av filter till luftreningsaggregat,
2 150 000 kronor för anskaffning av reservfilter till luftreningsaggregat,
82 000 kronor till inköp av tätningslister till skyddsrum samt 3 842 000
kronor till upphandling av gasskyddsmateriel i övrigt (gasmasker, gummistövlar,
gasskyddsförkläden in. in.). Till socialtjänstmateriel har styrelsen
äskat 665 000 kronor. Jag tillstyrker en medelsanvisning om 210 000 kronor,
huvudsakligen för anskaffning av filtar, mattransportkärl och vattenflaskor.
Styrelsens hemställan om 1 455 000 kronor till inköp av sjukvårdsmateriel
och läkemedel biträder jag helt. Vid bifall till mina förslag skulle
under anslaget till Engångsanskaffning av materiel behöva anvisas
(7 200 000 + 100 000 + 1 755 000 + 400 000 + 8 300 000 + 210 000 + 1 455 000)
19 420 000 kronor.
Till inköp av brandmateriel upptager jag i enlighet med styrelsens förslag
7 205 000 kronor.
Beträffande motorfordonsberedskapen delar jag styrelsens uppfattning,
att hela behovet av distributionskärl för bensin samt hjul och ringar till
kokvagnar bör täckas under innevarande budgetår. Medelsanvisningen för
förstnämnda ändamål torde kunna avrundas till 1 488 000 kronor; till hjul
och ringar upptager jag i likhet med styrelsen 67 000 kronor. Styrelsen
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
har därjämte hemställt om 3 020 000 kronor för inköp av hälften av övrig
motorfordonsutrustning. För egen del vill jag förorda, att medelsanvisningen
begiänsas till 1 500 000 kronor. Under anslaget till Kostnader för
viss motorfordonsberedskap skulle således behöva anvisas (1 488 000 +
67 000 + 1 500 000) 3 055 000 kronor.
Sedan staten fr. o. in. den 1 juli 1947 övertagit ansvaret för huvuddelen
av den för civilförsvaret avsedda materielen, har en rationalisering av lagerhållningen
pågått. Därvid ha uppmärksammats stora reparationsbehov i
fråga om materielen, vilken till stor del är ca 10 år gammal. Vad styrelsen
föreslagit i fråga om åtgärder för översyn och iordningställande av materielen
kan jag helt biträda. Anslaget till Förvaring och underhåll av viss
materiel in. in. bör således uppräknas med 980 000 kronor.
För anordnande av branddammar har civilförsvarsstyrelsen föreslagit,
att ett nytt bidragsanslag skall uppföras på riksstaten samt att ett belopp
av 400 000 kronor — motsvarande V» av behovet enligt organisationsplanerna
vid ett statsbidrag om 2/3 av anläggningskostnaden — skall anvisas
på tilläggsstat. Under erinran om att ett särskilt bidragsanslag för uppförande
av branddammar för fredsbrandbehovet redan finnes uppfört å
riksstaten under brandväsendet vill jag uttala, att jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen
finner det angeläget, att på vissa orter branddammar anläggas
även för civilförsvarsändamål. Jag tillstyrker därför, att medel anvisas
för ändamålet. Ett särskilt reservationsanslag härför torde böra uppföras
å tilläggsstaten. Anslaget torde böra benämnas Bidrag till kommuner
för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål samt uppföras
med 300 000 kronor.
Innan jag ingår på styrelsens förslag i fråga om anslaget till uppförande
av skyddsrum vill jag i korthet redogöra för huvudpunkterna i 1948 års
skyddsrumsutrednings förslag, vilket framlades den 2 maj 1950 (SOU
1950: 13). Enligt utredningens uppfattning bör man inom mera utsatta områden
övergå till skyddsrum med större skyddsvärde än de hittillsvarande
s. k. normalskyddsrummen. Fullträffskyddsrum föreslås därför skola bli
normaltyp. På orter, där skyddsbehovet ej är så stort, skola finnas skyddsrum
motsvarande de nuvarande normalskyddsrummen, av de sakkunniga
benämnda husskyddsrum. Orter med tillsammans 3 miljoner människor
skola i första hand förses med fullträffskyddsrum. Drygt 1 miljon platser i
fullträffskyddsrum på dessa orter ha ansetts erforderliga. Av ekonomiska
skäl ha emellertid de sakkunniga icke ansett sig kunna förorda en större utbyggnad
än med 750 000 platser, vilka skola vara dimensionerade för sovplatsutrymme.
Inom den föreslagna begränsade ramen torde det vara möjligt
att i ett katastrofläge bereda hela befolkningen å orterna i fråga skydd under
förutsättning att skyddsrummen överbeläggas. Den föreslagna utbyggnaden
av fullträffskyddsrum anses böra genomföras inom kortast möjliga tidrymd
och i varje fall inom en tioårsperiod. Till två tredjedelar beräknas
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
fullträffskyddsrummen kunna utföras i berg. Behovet samt fördelningen
och placeringen av skyddsrummen föreslås skola upptagas i civilförsvarsområdenas
organisationsplaner. Dessa komma sålunda framdeles alt bestämma
omfattningen icke endast av de allmänna skyddsrummen utan
av skyddsrumsbehovet i sin helhet. Enligt huvudprincipen skola fullträffskyddsrummen
byggas av kommunerna, men möjlighet skall finnas att
låta enskilda med rätt till kostnadsbidrag övertaga byggansvaret, där det
kan ske utan förfång för skyddsrumsfrågans ordnande. Beträffande kostnadsfördelningen
ha de sakkunniga föreslagit, att staten skall bidraga till
kostnaderna för skyddsrum, som kommun anordnar, med tre fjärdedelar
i stället för såsom hittills två tredjedelar. Fastighetsägarna skola principiellt
vara delaktiga i ansvaret för skydd åt dem, som bo eller ha sin verksamhet
inom fastigheten. Fastighetsägare, vars fastighet skall ha tillgång
till fullträffskyddsrum, skall bidraga till skyddsrumskostnaderna med belopp
av samma storlek som om husskyddsrum hade anordnats i fastigheten
(fastighetsägarbidrag). De sakkunniga fästa mycket stort avseende vid
möjligheterna att förränta skyddsrumskostnaderna genom fredsanvändning
och behandla dessa problem utförligt. Bruttokostnaden för fullträffskyddsrum
i föreslagen omfattning för civilbefolkningens skydd beräknas till
500 miljoner kronor, varav 300 miljoner kronor beräknas kunna göras räntabla
efter vanlig räntesats på grund av skyddsrummens utnyttjande under
fred. Husskyddsrummen, vilka alltjämt skulle bekostas av fastighetsägarna,
beräknas kosta 30 miljoner kronor under en tioårsperiod samt skyddsrummen
för det allmänna civilförsvarets personal och verksamhet 125 miljoner
kronor. Kostnaderna för staten uppskattas till 18,4 miljoner kronor per år
under tio år samt för kommunerna till 6,1 miljoner kronor per år för samma
tid. Fastighetsägarna bidraga dels med 3 miljoner kronor för husskyddsrum,
dels med 8 miljoner kronor i fastighetsägarbidrag, allt för år räknat.
Remissbehandlingen av betänkandet har ännu icke avslutats, varför jag
icke kunnat taga ställning till sakkunnigförslaget. Utan att vilja föregripa
den slutliga prövningen av förslaget räknar jag med att för framtiden en
större vikt än hittills kommer att läggas på utbyggnaden av fullträffsäkra
skyddsrum, framför allt i de centrala delarna av de större städerna. Möjlighet
att ålägga kommun att med statsbidrag bygga sådana skyddsrum finnes
enligt civilförsvarslagen även i dess gällande lydelse.
Bruttokostnaden för fullträffskyddsrum har av civilförsvarsstyrelsen angivits
till 656 miljoner kronor. Styrelsen har därvid räknat med — förutom
de tidigare angivna beloppen (500 miljoner +125 miljoner kronor) för allmänna
skyddsrum — även 15 miljoner kronor för skyddsrum åt länsstyrelserna
och 16 miljoner kronor för en särskild skyddsruinsanläggning.
Styrelsen har i fråga om de allmänna skyddsrummen hemställt om en
medelsanvisning på 6 miljoner kronor till det allmänna civilförsvarets
skyddsrum och 9 miljoner kronor till skyddsrum för civilbefolkningen. Där
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
jämte har styrelsen till bergrum för länsstyrelserna och till en särskild
skyddsrumsanläggning äskat 3 resp. 4 miljoner kronor. Å anslaget till Kostnader
för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. finnes f. n. en disponibel
reservation av ca 6 miljoner kronor, vilken belöper å det allmänna
civilförsvarets skyddsrum. Med hänsyn härtill anser jag, att medelsanvisningen
för detta ändamål bör begränsas till 1 miljon kronor. Till skyddsrum
för civilbefolkningen enligt organisationsplanerna upptager jag 5 miljoner
kronor. Medel härför böra beräknas under nyssnämnda anslag. Från detta
anslag torde därjämte få bestridas kostnaderna för vissa beredskapsåtgärder,
som ingå i den planläggning, varav den nämnda särskilda skyddsrumsanläggningen
utgör en del. Vad angår skyddsrummen för länsstyrelserna
föreslår jag, att 3 miljoner kronor anvisas för ändamålet; ett lika stort
belopp torde anvisas för påbörjande av nyssnämnda särskilda skyddsrumsanläggning.
Sistnämnda båda belopp eller tillhopa 6 miljoner kronor torde
uppföras såsom investeringsanslag å kapitalbudgeten under statens allmänna
fastighetsfond. Med hänsyn till att de för skyddsrummens anordnande
erforderliga sprängningsarbetena taga en avsevärd tid, och då redan
ett oinrett skyddsrum erbjuder ett visst skydd är det min avsikt att tillse
att anvisade medel i huvudsak användas till sprängningsarbeten.
Jag förordar således, att anslaget till Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum in. in. upptages till (1 000 000 + 5 000 000) 6 000 000
kronor samt att å kapitalbudgeten uppföres ett investeringsanslag om
6 000 000 kronor till Vissa skyddsrumsanläggningar.
Styrelsen har hemställt om bemyndigande att för de fastighetsägare, vilka
under åren 1945—1948 enligt lämnat medgivande icke färdigställt i fastigheterna
inrättade skyddsrum, föreskriva skyldighet att iordningställa
skyddsrummen. Styrelsen meddelade i skrivelse den 29 september 1945
föreskrifter, vilka inneburo, att vid anordnande av nya skyddsrum finge
anstå med vissa åtgärder av teknisk art (insättande av luftreningsaggregat,
dörrar, luckor, ventiler in. in.), så att endast den bärande konstruktionen
behövde färdigställas. Med anledning av en framställning från 1945 års
civilförsvarsutredning förklarade Kungl. Maj :t genom beslut den 8 februari
1946 hinder icke möta mot att de i civilförsvarsstyrelsens nyss nämnda skrivelse
angivna tekniska åtgärderna finge anstå i avvaktan på resultatet av
utredningens arbete. Vad sålunda förevarit anmälde jag till det vid propositionen
nr 233/1948 fogade statsrådsprotokollet. Jag fann därvid påkallat,
att sådana materialier — dörrar, luckor, ventiler, tubrör in. in. — anskaffades,
som erfordrades för att färdigställa enskilda skyddsrum, vilka inrättats
jämlikt civilförsvarslagens föreskrifter. Materielen borde upphandlas
centralt genom statens försorg för att sedermera — mot full ersättning
— tillhandahållas fastighetsägarna. Samtidigt uttalade jag, att enskilda
skyddsrum, som framdeles komrno att inrättas enligt civilförsvarslagens
bestämmelser, borde från början helt färdigställas. Riksdagen, som anvisade
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
medel till den centrala upphandlingen, hade ej något att erinra mot vad jag
sålunda anfört. Den materiel, vartill medel anvisats, håller nu på att levereras.
Någon tidpunkt när fastighetsägarna skola vara skyldiga att köpa
och inmontera materielen har ej bestämts. Enligt civilförsvarsstyrelsens
mening bör en sådan skyldighet inträda med det snaraste. Jag biträder
denna åsikt. Det är således min avsikt att, därest riksdagen ej uttalar någon
erinran häremot, lämna civilförsvarsstyrelsen det begärda bemyndigandet.
Enligt de framförda förslagen skulle till stärkande av civilförsvarets beredskap
— förutom de belopp, varmed omkostnadsanslagen till civilförsvarsstyrelsen
och civilförsvarsområdenas administration behöva överskridas —
erfordras sammanlagt 45 milj. kronor med följande fördelning å de skilda
anslagen.
Driftbudgeten.
Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar .......................... 180 000
Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar 550 000
Länsstyrelserna: Avlöningar .............................. 200 000
Utbildnings- och övningsverksamhet ........................ 935 000
Försöksverksamhet ...................................... 175 000
Engångsanskaffning av materiel............................ 19 420 000
Inköp av brandmateriel.................................... 7 205 000
Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål
...................................... 300 000
Förvaring och underhåll av viss materiel m. in............... 980 000
Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m....... 6 000 000
Kostnader för viss motorfordonsberedskap.................... 3 055 000
Kapitalbudgeten.
Statens allmänna fastighetsfond: Vissa skyddsrumsanläggningar 6 000 000
45 000 000
I fråga.om den under länsstyrelsernas avlöningsanslag förslagsvis upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ävensom
de till utbildnings- och övningsverksamhet, försöksverksamhet samt
förvaring och underhåll av viss materiel in. in. anvisade anslagen, vilka äro
av förslagsanslags natur, torde särskild medelsanvisning av riksdagen ej
erfordras. Beträffande övriga anslag gör jag hemställan i det följande.
II. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara.
Sjukvårdsheredskapsnämndens framställning.
I skrivelse den 31 augusti 1950 har sjukvårdsberedskapsnämnden hemställt,
att 10 870 000 kronor måtte anvisas å reservationsanslaget till utrust2
— Bihang till riksdagens protokoll 11)50. 1 samt. Nr 248.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
ning in. in. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara, samt ifrågasatt
huruvida icke beloppet borde anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Nämnden anför.
Den nuvarande beredskapssjukhusorganisationen, berörande eu 120 i
fred befintliga sjukvårdsinrättningar (kärnsjukhus), är planlagd att omfatta
omkring 68 000 vårdplatser. Häri ingå kärnsjukhusens fredsmässiga
vårdplatser ävensom det för varje sådant sjukhus planlagda, utökade antal
vårdplatser, som skall inrättas under krig eller eljest.
Beredskapssjukhusens utrustningsbehov tillgodoses dels genom kärnsjukliusens
egen, för fredsbruk avsedda utrustning och dels genom den materiel,
som därutöver erfordras. Under början av förra kriget anskaffades denna
ytterligare materiel genom statens försorg. De för beredskapssjukhusen avsedda
materieltillgångarna ha efter kriget nedgått högst väsentligt, vilket till
övervägande del är en följd av den försäljning eller på annat sätt skedda
utlämning, som ägt rum under åren 1945—1947 av staten tillhörig beredskapsmateriel.
Kostnaderna för täckande av förefintliga materielbrister enligt
nu gällande planläggning uppgå till omkring 8 800 000 kronor.
I olika framställningar till medicinalstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden
ha överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse
och civilförsvarsstyrelsen framhållit såsom i högsta grad angeläget,
att det totala antalet vårdplatser ökas. Genom ökningen skulle organisationen
i första hand tillföras 9 000 platser, vilket utgör ett minimibehov.
Kostnaderna för anskaffande av utrustning till dessa platser beräknas —
efter 500 kronor per vårdplats — till 4 500 000 kronor. För viss nödvändig
ersättningsmateriel (tre månaders krigsbehov) och för hyggnadstekniska
förändringar i vissa av de såsom beredskapssjukhus avsedda byggnaderna
beräknas 1 375 000 resp. 550 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle
sålunda utgöra (8 800 000 + 4 500 000 + 1 375 000 + 550 000) 15 225 000
kronor.
Inom nämnden planeras en ytterligare ökning av antalet vårdplatser med
omkring 30 000. Kostnaderna för utrustning av dessa platser samt för ersättningsmateriel
vid krigsfall in. m. beräknas till ca 18 630 000 kronor.
Då vid ingången av budgetåret 1950/51 å anslaget fanns en disponibel reservation
av 4 363 957 kronor, erfordras för att täcka angivna kostnad av
15 225 000 kronor en ytterligare medelsanvisning av (15 225 000 — 4 363 957)
10 861 043 kronor eller i runt tal 10 870 000 kronor.
Med hänsyn till bl. a. de långa leveranstiderna — minst ett år, .sannolikt
avsevärt längre tid — är det angeläget, att största möjliga belopp snarast
ställes till nämndens förfogande.
Yttranden.
I anledning av framställningen ha yttranden avgivits av försvarsstaben,
statskontoret, medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap.
De hörda myndigheterna tillstyrka alla, att ytterligare medel anvisas.
Statskontoret anser dock att det med hänsyn till de långa leveranstiderna
ej torde vara nödvändigt att upptaga ett anslag, som omedelbart bereder
full täckning för de totala anskaffningskostnaderna, samt föreslår, att på
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 2t8.
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas förslagsvis
5 000 000 kronor ävensom att bemyndigande att upphandla ytterligare oundgänglig
materiel lämnas.
Försvarsstaben framhåller, att de av nämnden framlagda äskandena äro
att betrakta som ett minimum. Inom försvarsstaben verkställda beräkningar
visa, att tillgången på vårdplatser är otillräcklig. Med hänsyn till leveranstiderna
och då bristerna äro av sådan omfattning, att de måste anses allvarligt
minska landets motståndskraft vid krig, böra medel snarast ställas
till nämndens förfogande.
Jämväl civilförsvarsstijrelsen betonar angelägenheten av att bristerna snarast
täckas. Nämnden bör beredas tillfälle att redan under innevarande budgetår
utlägga beställningar. På tilläggsstat bör anvisas av nämnden föreslaget
belopp, 10 870 000 kronor.
Departementschefen.
Såsom redan nämnts har planläggning tidigare utförts för de 68 000
vårdplatserna i gällande beredskapsorganisation. I fråga om övriga av framställningen
berörda platser pågår planläggningsarbetet alltjämt. I anslutning
till vad jag i det föregående anfört föreslår jag, att utrustningsbehovet för
de redan planlagda vårdplatserna i stort sett täckes. Sjukvårdsberedskapsnämnden
har uppskattat kostnaderna härför till 8 800 000 kronor. Denna
kostnadsberäkning föranleder från min sida ej någon erinran. På anslaget
fanns vid ingången av budgetåret 1950/51 en odisponerad reservation avi runt
tal 4 364 000 kronor. Medelsbehovet skulle alltså uppgå till (8 800 000
-—4 364 000) 4 436 000 kronor. Anvisningen torde emellertid böra begränsas
till 4 000 000 kronor. I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl.
Maj :t genom beslut den 7 och 14 juli 1950 redan bemyndigat sjukvårdsberedskapsnämnden
att av reservationen taga i anspråk sammanlagt
2 500 000 kronor för materielanskaffning. Jag föreslår alltså, att till utrustning
in. in. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara på tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag av
4 000 000 kronor.
III. Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av
spioneri m. m.
Statspolisintcndentens framställning.
I skrivelser den 31 augusti 1950 har statspolisintendenten hemställt om
medel för budgetåret 1951/52 till den särskilda polisverksamheten för hindrande
och uppdagande av spioneri in. m. Statspolisintendenten har anfört,
att vissa av de i anslagsframställningarna begärda förstärkningarna av or
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
ganisationen borde på grund av det skärpta utrikespolitiska läget genomföras
redan under budgetåret 1950/51. I en särskild promemoria har statspolisintendenten
framlagt närmare förslag härutinnan.
Beträffande spaningsverksamheten föreslås en uppräkning med tillhopa
733 000 kronor, varav 37 000 kronor för utökning av skrivbiträdespersonalen,
396 000 kronor till gottgörelse till polisdistrikten för förstärkning av
polispersonalen, 5 000 kronor till extra avlöningskostnader för polispersonal,
180 000 kronor till utökning av automobilbeståndet och ersättningsköp av
bilar, 53 000 kronor till underhåll och drift av motorfordon m. m. samt
62 000 kronor för expeditionskostnader.
I fråga om radiokontrollen hemställer statspolisintendenten om en ökning
av medelsanvisningen med 635 400 kronor.
Å tilläggsstat skulle alltså anvisas sammanlagt 1 368 400 kronor. De beräknade
beloppen för löpande utgifter avse helt budgetår.
Departementschefen.
Jag anser mig böra i stort sett tillstyrka statspolisintendentens förslag
om förstärkning av den särskilda polisverksamhetens resurser. Enär statspolisintendenten
beräknat kostnaderna för de löpande utgifterna för helt
budgetår, bör emellertid å vissa poster göras reduceringar i medelsberäkningen;
de erforderliga förstärkningsåtgärderna torde nämligen icke kunna
sättas in förrän omkring den 1 december 1950, varför utökningen av organisationen
medför kostnader för endast 7/12 av budgetåret.
Jag beräknar för verksamheten följande belopp, nämligen till utökning
av biträdespersonalen 21 600 kronor, förstärkning av polispersonalen
231 000 kronor, inköp av bilar m. m. 180 000 kronor, underhåll och drift
av motorfordon 31 000 kronor samt expeditionskostnader 36 100 kronor.
Någon ökning av posten till extra avlöningar för polispersonal anser jag
ej erforderlig. Till spaningsverksamheten skulle således erfordras ytterligare
sammanlagt 499 700 kronor. För radiokontrollen räknar jag med en
höjning av medelsanvisningen med 500 300 kronor. Å anslaget till Kostnader
för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri
m. m. skulle alltså behöva anvisas ytterligare 1 miljon kronor.
Då anslaget är av förslagsanslags natur erfordras icke någon ny medelsanvisning
från riksdagens sida. Därest riksdagen icke uttalar någon erinran
häremot, ämnar jag senare föreslå Kungl. Maj:t att anvisa medel för de
avsedda ändamålen.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
21
A. medgiva, att den i avlöningsstaten för civilförsvarsstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1950/51 överskridas
med högst 180 000 kronor,
B. medgiva, att den i avlöningsstaten för civilförsvarsområdenas
administration upptagna anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal må för budgetåret 1950/51
överskridas med högst 550 000 kronor,
C. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51
under elfte huvudtiteln anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
1) under Medicinalstaten samt hälso
och
sjukvården till Utrustning m. m.
av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara .....................
2) under Civilförsvaret till
a) Engångsanskaffning av materiel
b) Inköp av brandmateriel........
c) Bidrag till kommuner för anord
nande
av branddammar för civilförsvarsändamål
.............. » 300 000
d) Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m....... » 6 000 000
e) Kostnader för viss motorfordons
beredskap
.................... » 3 055 000,
D. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51
under Statens allmänna fastighetsfond till Vissa skyddsrums
anlägg ning ar anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000
kronor.
kronor 4 000 000
. 19 420 000
. 7 205 000
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erik Berggren.