Kungl. Majris skrivelse nr 72.
1
Nr 72.
Kungl. Maj ris skrivelse till riksdagen med redogörelse för de åtgärder
som vidtagits på grund av riksdagens skrivelse
den IS maj 19i9, nr 262, i anledning av riksdagens år
1948 församlade revisorers berättelse; given Drottningholms
slott den 10 februari 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, lämna riksdagen en redogörelse
för de åtgärder som vidtagits på grund av riksdagens skrivelse den
18 maj 1949, nr 262, i anledning av riksdagens år 1948 församlade revisorers
berättelse.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majri
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 10
februari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sköld, följande.
I utlåtande den 11 juni 1948, nr 153, i anledning av riksdagens år 1947
församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för
tiden den 1 juli 1946—den 30 juni 1947 jämte vissa motioner, hemställde
statsutskottet under punkten 37 att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t, i den mån revisorernas berättelse föranlett
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 72.
2
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 72.
skrivelse till Kungl. Maj :t, ville i fortsättningen lämna riksdagen en särskild
redogörelse för de åtgärder som vidtagits i anledning av sådan skrivelse.
Riksdagen anmälde i skrivelse den 19 juni 1948, nr 332, att riksdagen fattat
beslut i överensstämmelse med vad utskottet i nämnda utlåtande föreslagit.
Sedan uppgifter från vederbörande departement inhämtats angående de åtgärder
som vidtagits på grund av riksdagens skrivelse den 18 maj 1949, nr
262, i anledning av riksdagen år 1948 församlade revisorers berättelse (statsutsk.
uti. nr 143), torde jag nu få lämna en sammanfattande redogörelse
härför. Redogörelsen ansluter sig i det följande till ordningsföljden och
rubriceringen i statsutskottets utlåtande för de olika punkterna, varvid de
punkter, som ej föranlett något särskilt uttalande från riksdagens sida, uteslutits.
l:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. Jämlikt bemyndiganden av
Kungl. Maj:t har chefen för justitiedepartementet den 22 juni och den 10
september 1949 tillkallat särskilda sakkunniga för utredning angående formerna
för anordnandet av utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade
m. m.
2:o) Ersättning av allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats
av ämbets- eller tjänstemän. Punkten är föremål för övervägande inom justitiedepartementet.
3:o) Försvarets titelredovisningssystem. Genom beslut den 25 november
1949 har Kungl. Maj:t uppdragit åt 1946 års militära förvaltningsutredning
att vid fullgörande av det utredningen lämnade uppdraget överväga berörda
spörsmål. Förvaltningsutredningen räknar med att utredningsarbetet skall
kunna avslutas under 1950.
6:o) Vissa byggnadsfrågor vid Svea livgarde. Genom beslut den 3 juni och
den 16 september 1949 har Kungl. Maj:t anvisat medel och meddelat byggnadstillstånd
dels för anordnande av förläggning för ekonomibiträden vid
Svea livgarde, dels ock för uppförande av bastuanläggning vid regementet.
Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 25 november 1949 givit fortifikationsförvaltningen
tillkänna vad i ärendet i övrigt förekommit.
8:o) Arbetshemmen för vissa understödstagare eller försörjningspliktiga.
Frågan har behandlats i 1950 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,
punkt 23.
10:o) Försäljning av viss allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 januari 1949 medgivit att under förevarande
punkt berörd fastighet finge försäljas till jordbruksarbetaren S. R.
Larsson under förutsättning att lantbruksnämnden i Södermanlands län beviljade
honom vederbörligt förvärvstillstånd.
3
Kungl. Maj.ts skrivelse nr 72.
11 :o) Den statliga inspektions- och tillsynsverksamheten. Kungl. Maj:t har''
genom beslut den 27 maj 1949 anbefallt socialvårdskommittén att vid uppdragets
tullgörande beakta vad statsutskottet under ifrågavarande punkt anfört.
13:o) Vissa myndigheters avlönings- och omkostnadsanslag. Såsom framhålles
i riksräkenskapsverkets utlåtande över revisorernas berättelse i vad
avser förevarande fråga och som jämväl understrukits i statsutskottets utlåtande,
äro merutgifterna å avlöningsanslagen för budgetåret 1947/48 i icke
ringa grad en följd av den senaste löneregleringen och de därav föranledda
svårigheterna att mera exakt beräkna den motsedda medelsförbrukningen.
Därjämte torde böra uppmärksammas, att icke mindre än 8,6 milj. kronor
av överskridandena avse krisorganen, beträffande vilka anslagsbehovet, såväl
i fråga om löner som omkostnader, bl. a. sammanhängt med åtgärder,
som vidtagits med hänsyn till konjunkturutvecklingen efter det att riksstaten
fastställts av riksdagen.
För budgetåret 1948/49 uppgingo merutgifterna å ovannämnda myndigheters
(exkl. krisorganen) avlöningsanslag enligt en inom finansdepartementet
verkställd beräkning till 6,7 milj. kronor, varav statens sinnessjukhus
2 och landsstaten 2,2 milj. kronor, eller till ca 2,2 % av de anvisade
beloppen. Besparingarna å anslagen (exkl. krisorganen) uppgingo till 7,i
milj. kronor. Nettoresultatet blev sålunda en sammanlagd besparing på avlöningsanslagen
av (7,i — 6,7=) 0,4 milj. kronor. För budgetåret 1949/50
ha ifrågavarande anslag i riksstaten anvisats med ett närmare 14 milj.
kronor högre belopp, varav sinnessjukhusen 1,2 och landsstaten 3 milj. kronor.
Under beaktande av medelsbelastningen under det sistförflutna budgetåret
ävensom anslagshöjningar till följd av nytillkomna utgifter har i
riksstatförslaget för budgetåret 1950/51 i förhållande till gällande riksstat
gjorts en ytterligare uppräkning med drygt 15 milj. kronor, varav 2,i
milj. kronor belöper på landsstaten; för sinnessjukhusen har avlöningsanslaget
preliminärt beräknats med ett 1,9 milj. kronor högre belopp.
Beträffande omkostnadsanslagen har i statsutskottets utlåtande understrukits
angelägenheten av att vid den förberedande budgetbehandlingen
hållbara utgångspunkter eftersträvas, så att statsverkets utgifter för här
avsedda ändamål i görligaste mån kunna hållas inom ramen för de av riksdagen
sedermera anvisade medlen. Utskottet har emellertid även påpekat
att beträffande vissa omkostnadsposter det icke torde vara möjligt att på
förhand i detalj reglera det medelsbehov som oundgängligen måste tillgodoses.
För de i revisorernas sammanställning redovisade myndigheterna förelåg
under budgetåret 1947/48 ett överskridande med sammanlagt 16,9 milj. kronor,
motsvarande 30 % av medelsanvisningen, medan besparingarna uppgingo
till 150 000 kronor. Frånräknas på grund av anförda skäl anslagen
till de statliga krisorganen, reduceras merutgifterna till 12,4 milj. kronor
(=24 % av de anvisade beloppen). Härav belöper icke mindre än sammanlagt
8,2 milj. kronor på de statliga sinnessjukhusen, karolinska sjuk
-
4
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 72.
huset, serafimerlasarettet, landsstaten, tullverket samt lotsverket, d. v. s.
myndigheter för vilka medelsbehovet är beroende av faktorer, som vid den
förberedande budgetbehandlingen kunna vara svåra att överblicka. Vidare
bör erinras om att beträffande vissa av dessa myndigheter utgiftsstegringarna
delvis motsvaras av ökade inkomster. För de statliga sjukhusen samt
lotsverket överstego sålunda inkomsterna med 4,2 resp. 4,8 milj. kronor de
i riksstaten för budgetåren 1947/48 resp. 1948/49 uppförda beloppen.
För budgetåret 1948/49 redovisas för omkostnadsanslagen (exkl. krisorganen)
— trots en ökning av medelsanvisningen från budgetåret 1947/48
med närmare 3,5 milj. kronor -—- överskridanden med sammanlagt 11 milj.
kronor (=20 % av medelsanvisningen). Besparingarna utgjorde ca 160 000
kronor. Av merkostnaderna avse 7 milj. kronor de statliga sjukhusen, landsstaten,
tullverket samt lotsverket. Resterande 4 milj. kronor fördela sig å ett
stort antal myndigheter. Den ökade anslagsbelastningen torde till en del
vara beroende av under budgetåret inträffade prisstegringar till följd av nya
indirekta skatter, höjda taxor å resor och telefonavgifter, stegrade bränsleoch
städningskostnader in. in., vilka icke kunnat beräknas vid den förberedande
budgetbehandlingen. Omkostnadsanslagen för de av revisorerna berörda
myndigheterna (exkl. krisorganen) ha för budgetåret 1949/50 uppräknats
med 6,3 milj. kronor. För budgetåret 1950/51 uppgår anslagsökningen
jämfört med i gällande riksstat anvisade belopp till ca 5,3 milj. kronor.
Totalt överstiga alltså medelsäskandena för nästa budgetår beträffande
berörda myndigheter den faktiska medelsbelastningen för det sistförflutna
budgetåret. Inom sistnämnda belopp inrymmas emellertid även äskanden
för nytillkomna utgifter.
18:o) Bestämmelserna om stadgad åborätt. Genom beslut den 2 september
1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kammarkollegiet att -— med beaktande
av vad statsutskottet i förenämnda utlåtande anfört — företaga en översyn
av förefintliga åborätter av här ifrågavarande slag ävensom utreda frågan
om en avveckling av institutet stadgad åborätt.
20:o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Genom beslut den 16 december
1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt lantbruksstyrelsen att utreda
frågan om avveckling av den verksamhet, som bedrives med anlitande av
medel från nämnda fond, samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag,
vartill utredningen kan föranleda.
22:o) Lån till AB Uplandsprodukter. Punkten har anmälts den 27 januari
1950, varvid beslöts att ärendet skulle läggas till handlingarna.
23:o) Verksamheten enligt anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland m. m. Punkten har anmälts den 27 januari 1950, varvid beslöts att
ärendet skulle läggas till handlingarna. I övrigt må nämnas, att under förevarande
punkt berörd verksamhet har behandlats i 1950 års statsverksproposition,
nionde huvudtiteln, punkt 191.
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 72.
5
24:o) Arbetsbalansen inom lantmäteriväsendet. Frågan har behandlats i
1950 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 203.
Jag hemställer slutligen,
att Kungl. Maj :t måtte giva riksdagen den nu lämnade
redogörelsen till känna.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att skrivelse av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Augustinsson.