Statsutskottets utlåtande nr 229.
1
Nr 229.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
utvidgning av det skandinaviska luftfartssamarbetet
inom SAS.
(4:e avd.)
I propositionen nr 260 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 17 november
1950, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att icke blott
godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till konsortialavtal
mellan de samverkande skandinaviska luftfartsbolagen utan även med danska
och norska regeringarna träffa avtal om garanti till bolagen i enlighet med
det vid samma protokoll fogade förslaget, dels ock godkänna av departementschefen
till statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för långivning till
Aktiebolaget Aerotransport.
Inledning.
Sedan vissa förslag rörande det skandinaviska luftfartssamarbetet framlagts
av dels styrelsen för Scandinavian Airlines System (SAS), dels ock
styrelserna för nya Aktiebolaget Aerotransport (ABA), Det Danske Luftfartselskab
A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) gemensamt,
ha kommunikations- och finansministrarna i Danmark, Norge och Sverige tillsatt
en tjänstemannadelegation med uppdrag att närmare utreda de spörsmål,
som i anslutning till det utvidgade samarbetet kunde kräva avgörande av de
tre ländernas statliga myndigheter. Delegationen har sedermera till ministrarna
avlämnat ett den 16 oktober 1950 dagtecknat betänkande angående utvidgning
av det skandinaviska luftfartssamarbetet inom SAS. Betänkandet
jämte förslag till konsortialavtal och garantiavtal har såsom bilaga fogats
till propositionen i ärendet, till vilken utskottet får hänvisa.
Departementschefen har i propositionen inledningsvis framhållit, att ifrågavarande
förslag till konsortialavtal synes böra underställas statsmakternas
prövning samt att riksdagens medgivande erfordras för godkännande av förslaget
till garantiavtal. Härjämte har departementschefen redogjort för riktlinjerna
för viss långivning till ABA.
Kon sortial avtal et.
Förslaget innebär, att ABA, DDL och DNL skola bilda ett konsortium
SAS, som för gemensam räkning och som en enhet skall driva trafikflyg
Bihang
till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 229.
2288 50
2
Statsutskottets utlåtande nr 229.
ning och därmed sammanhängande verksamhet. Konsortiet skall drivas efter
sunda affärsmässiga principer. Parterna föreslås vara solidariskt ansvariga
i förhållande till tredje man och inbördes ansvariga i förhållande till sina
andelar i konsortiet, nämligen 3/- för ABA, 2h för DDL och -I- för DNL. I
överensstämmelse med detta intresseförhållande skola parterna gemensamt
äga konsortiets tillgångar samt deltaga i överskott eller förlust.
Konsortiets angelägenheter skola enligt förslaget handhavas av en, styrelse,
ett arbetsutskott samt en eller flera direktörer, av vilka en skall vara verkställande
direktör. Styrelsen skall bestå av styrelserna i ABA, DDL och
DNL, dock så att högst sex representanter från varje bolagsstyrelse skola
kunna rösta i konsortiets styrelse.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
Förslaget innefattar en fortsättning och utvidgning av det tidigare samarbetet
mellan bolagen och bygger i övrigt på principer för organisation och
finansiering av reguljär lufttrafik, som redan få anses ha blivit godtagna i
Sverige. Då förslaget, såsom tjänstemannadelegationen framhållit, kan tillstyrkas
jämväl ur allmänt skandinaviska och internationella synpunkter, vill
jag förorda att detsamma godkännes av statsmakterna. De detaljspörsmål,
som det utvidgade samarbetet aktualiserar på det offentligrättsliga området
och i övrigt, torde framdeles få upptagas till slutlig prövning.
Garantiavtalet.
Tjänstemannadelegationen har funnit, att en viss form av stöd från
staternas sida till driften av det nya SAS kunde bliva nödvändig under den
första övergångsperioden. Stödet borde icke ha karaktären av lån och icke
heller innefatta en subventionering av verksamheten utan föreslås få formen
av en särskild garanti med ändamål att övervinna de likviditetssvårigheter,
vilka som en följd av eventuella förluster kunde uppkomma under en övergångsperiod.
Enligt delegationens mening skulle de tre bolagen under en
femårsperiod, efter det konsortialavtalet trätt i kraft, kunna få täckning för
sina underskott intill ett för varje år fastställt maximibelopp, som ställts
till disposition av de tre ländernas regeringar. De belopp, som tagits i anspråk,
skulle återbetalas av eventuella överskott under senare år. En garantiavgift
av 1 % per år borde utgå å de vid varje tidpunkt ianspråktagna och
ännu ej återbetalda garantibeloppen.
Garantiens totalbelopp föreslås till högst ca 35 miljoner danska kronor
för den nämnda femårsperioden på så sätt att garantibeloppen ställas till
disposition med ett lika stort belopp för vart och ett av de fem åren.
Departementschefen har anslutit sig till tjänstemannadelegationens förslag
om garantiordning, vars genomförande vore en förutsättning för utvidgningen
av det skandinaviska luftfartssamarbetet i nu föreliggande form. Det borde
få ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för de i betänkandet uppdragna
allmänna riktlinjerna bestämma de närmare villkoren för åtnjutande av garantien.
Departementschefen har vidare framhållit bl. a. följande.
Statsutskottets utlåtande nr 229. o
Ett godkännande från statsmakternas sida av det föreslagna garantiavtalet
innefattar ett principbeslut som förpliktar till en årlig anslagsanvisning av
2,2 miljoner svenska kronor under en femårsperiod. Enär garantien får tagas
i anspråk endast i den mån underskott uppkommit å rörelsen, utgör anslaget
ett maximibelopp för statsverkets åtagande. De årliga anslagen torde, då
här icke är fråga om förlag till statsverket, böra anvisas under fonden för
låneunderstöd och hänföras till ett särskilt räkenskapsår. Med hänsyn till de
föreskrifter om återbetalning som skola meddelas och garantiens natur, bör
någon avskrivning av anslagen icke ske. Fragan om anvisande av anslag till
garanti åt ABA för räkenskapsåret 1 oktober 1950—30 september 1951 torde
•få anmälas i 1951 års statsverksproposition.
Viss långivning till ABA.
Skattefrågorna ha varit föremål för överläggningar mellan representanter
för ABA samt vederbörande statsdepartement och skattemyndigheter. För
ABA:s del uppstå särskilda skatteproblem med avseende å den bokföringsvinst,
som kommer att redovisas i anledning av att vissa tillgångar skola
överlåtas till konsortiet.
ABA har vidare meddelat, att i bolagets balansräkning per den 30 juni
1949 redovisas en balanserad förlust av ca 11,8 miljoner kronor. Balansräkningarna
för de båda övriga parterna i SAS äro vid ingången i det nya
konsortiet sanerade. ABA har förklarat, att den lösning av skattefrågan
genom medgivande av s. k. överprisavdrag, varom diskussioner förts mellan
bolaget och skattemyndigheterna, visserligen reglerar själva beskattningsspörsmålet
tillfredsställande, men icke möjliggör den eftersträvade saneringen
av balansräkningen. ABA har därför föreslagit följande anordning:
Den förutnämnda bokföringsvinsten på överlåtelsen, ca 12 miljoner kronor,
deklareras av bolaget såsom inkomst under det senaste räkenskapsåret och
beskattas i vanlig ordning. Samtidigt erhåller ABA ett räntefritt lån av staten
å det belopp vartill skatten uppgår. Lånet skall utbetalas till ABA då skatten
förfaller till betalning och återbetalas med en tolftedel om året i 12 år med
början den 1 oktober 1952.
Departementschefen har tillstyrkt ABA:s förslag samt framhållit, att den
ifrågavarande skatten komme att erläggas under första halvåret 1952 med
ett beräknat belopp av ca 6 miljoner kronor. Frågan om anvisande av erforderliga
lånemedel, motsvarande det belopp, vartill skatten kan uppgå, dock
högst 6 miljoner kronor, har förutsatts skola anmälas för 1951 års riksdag.
Riksdagens godkännande av riktlinjerna för ifrågavarande långivning till ABA
har ansetts böra inhämtas redan nu.
Utskottet.
Den nu föreslagna utvidgningen av det skandinaviska luftfartssamarbetet
är, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ett vittomfattande projekt,
vars konsekvenser för framtiden icke till alla delar kunna överblickas. Obestridligt
torde även vara, att statsmakterna genom att godkänna förelig
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 229.
gande avtal påtaga sig vissa ekonomiska risker. Det får å andra sidan icke
bortses från att ett närmare organisatoriskt samgående av här avsett slag
skapar möjligheter till en rationalisering av verksamheten, som i varje fall
på längre sikt kan medföra betydande kostnadsbesparingar. Rent affärsmässigt
synas sålunda starka skäl tala för att det nya konsortium som förutsatts
skola bildas av de tre ländernas luftfartsbolag nu kommer till stånd.
Den överenskommelse härom som träffats av berörda bolag torde vidare
kunna betraktas såsom ett praktiskt uttryck för skandinavisk samarbetsvilja
och bör jämväl ur denna synpunkt hälsas med tillfredsställelse.
Med hänsyn till nu antydda omständigheter finner sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag. Vad departementschefen i förevarande sammanhang
anfört rörande de speciella problem av olika slag som aktualiseras
genom det nya konsortiets bildande har icke givit utskottet anledning till
särskilt uttalande. Utskottet vill dock erinra, att frågan om försäljning till
svenska staten av vissa ABA tillhöriga fastigheter f. n. är föremål för
underhandlingar mellan bolaget och luftfartsstyrelsen. Riksdagen torde, i
den mån underhandlingarna leda till avsett resultat, få tillfälle att framdeles
taga ställning till denna fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det vid statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 17 november
1950 fogade förslaget till konsortialavtal mellan de samverkande
skandinaviska luf tf artsbolagen;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med danska och norska regeringarna
träffa avtal om garanti till bolagen i enlighet med det
vid samma protokoll fogade förslaget;
c) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för
långivning till Aktiebolaget Aerotransport,
Stockholm den 7 december 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz,
Ohlon, Gustaf Karlsson, Heiding, fröken Andersson, herrar Berling,
Sundelin, Leander, Gillström, Johan Eric Ericson, Näsström, Hesselbom och
Pålsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad,
Eriksson i Sandby, Ståhl, Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Pettersson i Dahl,
Thapper och Persson i Vinberg.
Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.