Statsutskottets utlåtande nr 227.
1
Nr 227.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ts proposition angående
forcering av vissa materielanskaffningar för
försvaret in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 251 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 13 oktober 1950,
föreslagit riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i berörda statsrådsprotokoll
angivna grunder medgiva utläggande av beställningar inom följande kostnadsramar,
nämligen för
a) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. 34 000 000 kronor,
b) Marinen: Fartygsbyggnader 8 000 000 kronor,
c) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. 6 000 000 kronor samt
d) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 8 000 000 kronor;
II. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde huvudtiteln
anvisa följande reservationsanslag, nämligen till
a) Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss materiel m. m. 2 000 000
kronor;
b) Armén: Beklädnad m. m. 500 000 kronor;
c) Armén: Hemvärnets övningar 100 000 kronor;
d) Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000 kronor;
e) Marinen: Fartygsbyggnader 10 000 000 kronor;
f) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. 10 000 000 kronor;
g) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 45 000 000 kronor;
h) Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m. 500 000 kronor; samt
i) Lottaorganisationen 225 000 kronor;
III. a) till Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa maskiner
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar å maskiner
m. m. må utläggas inom en kostnadsram av 3 000 000 kronor;
IV. till Vissa flygfältsarbeten m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1950/51 under försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, anvisa
ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
1—2242 so Bihanq till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 227.
2
Statsutskottets utlåtande nr 227.
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Velander m. fl. (1:533) och den andra inom andra kammaren av herr
Hjalmarson m. fl. (11:638), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte beakta vad i motionerna anförts rörande dels prioritet
för försvaret i fråga om viss materielleverans, dels anskaffning av nattjaktflygplan,
att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1950/51
beställa ytterligare materiel för att möjliggöra ökning av den svenska flygindustriens
produktionstakt inom en kostnadsram av 13 miljoner kronor,
att riksdagen måtte för samma ändamål på tilläggsstat för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 11,5 miljoner kronor,
att riksdagen på tilläggsstat för budgetåret 1950/51 måtte under titeln
Armén: Ekiperingsersättningar anvisa ett förslagsanslag på 210 000 kronor,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framhålla önskvärdheten
av att vad i motionerna anförts angående behovet av kompletterande gruppchefsutbildning
beaktas samt
att riksdagen på tilläggsstat för budgetåret 1950/51, kapitalbudgeten, beviljar
ett investeringsanslag på 25 miljoner kronor för påbörjande av ytterligare
befästnings- och flygfältsarbeten i enlighet med av överbefälhavaren
avgivet förslag,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergvall m. fl. (I: 534) och den andra inom andra kammaren av herr
Sjölin m. fl. (II: 633), i vilka hemställts, att riksdagen måtte medgiva,
att en engångsantagning innevarande budgetår sker av 150 reservfänrikar
vid armén bland det rekryteringsmaterial, som på grund av platsbrist måst
avvisas åren 1948, 1949 och 1950,
att antalet under år 1951 i sedvanlig ordning antagna fänrikar i reserven
vid armén må ökas till 350, samt
att vederbörliga förslagsanslag för ändamålet ökas med 130 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundqvist m. fl. (I: 535) och den andra inom andra kammaren av herrar
Staxäng och Edström (II: 637), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t snarast måtte till prövning
upptaga frågan om anskaffande i utlandet av sådan radar- och teleteknisk
materiel för marinen, som i motionerna berörts, samt för innevarande års riksdag
framlägga de förslag, vartill denna prövning må föranleda,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Emil Petersson m. fl. (I: 536) och den andra inom andra kammaren av
herr Fröderberg m. fl. (11: 635), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till
skytteförbundens överstyrelses förfogande ställa ett särskilt för iståndsättande
av skjutbanor avsett belopp av 150 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ohlon m. fl. (I: 537) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
ni. fl. (11:634), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
Statsutskottets utlåtande nt 227.
3
att för eu månads kompletterande utbildning av gruppchefer i armén, tillhöriga
åldersklasserna 1947 och 1948, anvisa ett förslagsanslag å 3 miljoner
kronor,
att för motsvarande utbildning av gruppchefer inom samma åldersklasser
i kustartilleriet anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor,
att för anskaffande i utlandet av för marinen oundgänglig materiel, vilken
icke kan tillverkas i vårt land, lämna ett beställningsbemyndigande av 1 miljon
kronor, samt
att för ökning av den inhemska flygindustriens leveranskapacitet till anskaffande
av extra verktygssats medgiva ett beställningsbemyndigande av 2
miljoner kronor samt å tilläggsstat för innevarande budgetår för enahanda
ändamål anvisa likaledes 2 miljoner kronor,
dels en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt
motion (11:636), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 251,
dels ock en inom andra kammaren av herr Rylander m. fl. väckt motion
(II: 639), vari hemställts, att riksdagen måtte till anskaffning av nya nattjaktflygplan
medgiva utöver tillgängliga bemyndiganden och anslag ett beställningsbemyndigande
å 24,7 miljoner kronor samt såsom tilläggsanslag under
löpande budgetår för samma ändamål anvisa 4 miljoner kronor.
Beträffande första att-satsen i hemställan i motionerna I: 533 och II: 638
framhålles i motiveringen, bland annat, att det försämrade utrikespolitiska läget
gör det synnerligen angeläget att påskynda beslutade leveranser till försvaret.
Därest icke på frivillighetens väg nödvändiga leveranser till försvaret kunde
komma till stånd borde enligt motionärernas uppfattning Kungl. Maj:t med
stöd av förfogandelagen bereda för försvaret oundgängliga leveranser förtursrätt.
Vidare framhålles angelägenheten av att Kungl. Maj:t snarast omprövar
frågan om omedelbar ersättning av natt jaktflygplan och därvid beaktar
behovet av en snabbare komplettering av nattjaktflottiljens flygplansbestånd.
Vidkommande femte att-satsen i hemställan i förberörda motioner 1:533
och II: 638 framhålles, bland annat, att, därest Kungl. Maj:t icke äger rätt att
enligt nu gällande värnpliktslag inkalla värnpliktiga till kompletteiande utbildning,
motionärerna förutsätta, att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast
framlägger förslag till sådana ändringar i värnpliktslagen att sådan utbildning
kan anordnas. I samma ämne uttala motionärerna vidare, att de förorda, att
värnpliktiga gruppchefer vid armén tillhörande i första hand åldersklasserna
1947 och 1948 under 1951 erhålla kompletterande utbildning enligt överbefälhavarens
förslag under en månad samt att denna tjänstgöring ordnas på det
sätt, att de värnpliktiga icke inkallas mer än en gång under detta år.
I fråga om de skäl i övrigt, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna 11:638, 1:534, 11:637, 1:536,
1:537, 11:636 och 11:639.
4
Statsutskottets utlåtande nr 227.
Statsministern.
Statsministern liar inledningsvis gjort ett uttalande i fråga om de i propositionen
framlagda förslagen till förstärkning av försvarsberedskapen och
i anslutning därtill anfört, bland annat, följande.
»Under juli månad påbörjades undersökningar rörande bland annat det
aktuella läget i fråga om tillgången på krigsmateriel, varvid de militära myndigheterna
ägnade särskild uppmärksamhet åt de närmast i tiden liggande
materielleveranserna. I anslutning härtill anmodades överbefälhavaren samt
cheferna för civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
att förbereda en föredragning inom regeringen beträffande beredskapsläget
inom de olika grenarna av det totala försvaret. Efter underhandskontakter
mellan mig och ledarna för de demokratiska partierna anordnades
i slutet av augusti och början av september sammankomster, varvid redogörelser
lämnades för beredskapsläget. Yissa förslag anmäldes därvid om åtgärder
till omedelbar förstärkning såväl av den materiella som den personella
försvarsberedskapen. På grundval av föredragningar inom regeringen
och i övrigt anmälda önskemål om beredskapsåtgärder från statspolisintendenten
och sjukvårdsberedskapsnämnden informerade regeringen i mitten av
september representanterna för de demokratiska partierna om den principiella
innebörden av de åtgärder för att omedelbart stärka försvarsberedskapen,
som regeringen ansåge betingade av den internationella sjjänningen, samt
om storleken av härav föranledda kostnader. I en i anslutning härtill utsänd
kommuniké meddelade representanterna för bondeförbundet, folkpartiet och
högern att de anslöto sig till tanken att omedelbara åtgärder för förstärkning
av försvarsberedskapen av ungefärligen den storlek regeringen angivit voro
nödvändiga. De förklarade emellertid, att de icke kunnat taga ställning till
de olika detaljförslagen och underströko att enighet rådde om att riksdagens
prövningsrätt i fråga om nya anslag ej finge trädas för när.
Underlaget för de förslag till riksdagen, varom sålunda i princip enighet
uppnåtts, har av respektive myndigheter tillhandahållits i form av detaljerade
förslag till åtgärder, varjämte de medelsbehov anmälts, som för innevarande
budgetår erfordras för att genomföra förslagen. Dessa frågor anmälas dels
av chefen för försvarsdepartementet i det följande, dels ock av cheferna för
handels- och inrikesdepartementen i särskilda propositioner denna dag.»
Överbefälhavarens förslag.
Överbefälhavaren har i skrivelse den 6 september 1950 förordat åtgärder i
syfte att omedelbart förstärka såväl den materiella som den personella krigsberedskapen.
Härjämte har överbefälhavaren förordat en intensifiering av
byggnadsverksamheten i vad gäller till befästningars delfond av försvarsväsendets
fastighetsfond hänförliga byggnadsobjekt samt i fråga om flygfältsarbeten.
I fråga om den materiella beredskapen har överbefälhavaren förordat en
forcering av pågående materielanskaffningar, särskilt av sådan materiel, be
-
Statsutskottets utlåtande nr 227.
5
träffande vilken behovet av en komplettering är särskilt framträdande. Härvid
har i första hand åsyftats de nyligen färdigställda konstruktionerna i fråga
om pansarvärnsmateriel (raket- och granatgevär med ammunition, stridsvagnsminor
m. m.) samt radarmateriel, främst för luftbevakningen, jaktstridsledningen
och luftvärnet men även för mark-, sjö- och kustartilleriet. En snabbare
takt för moderniseringen av fartygsmaterielen har ock ansetts böra eftersträvas.
Därest en forcering av pågående anskaffning av särskilt viktig materiel
kan åstadkommas erfordras enligt överbefälhavaren nya beställningsbemyndiganden
redan under innevarande budgetår, så att ytterligare beställningar
kunna utläggas vid de företag som tidigare än beräknat fullgjort pågående
leveranser. Nya bemyndiganden erfordrades emellertid redan nu jämväl för att
snabbare kunna fylla bristerna beträffande vissa särskilt viktiga materieloch
ammunitionsslag genom utläggande av beställningar vid flera företag.
Yidare borde ett ersättande av viss otidsenlig materiel ske inom områden, där
behovet av en modernisering med hänsyn till teknikens utveckling vore särskilt
framträdande. Härigenom kunde möjliggöras ett tidigare genomförande
av de materielanskaffningsplaner som utarbetats inom respektive försvarsgrenar,
bland annat syftande till fortsatt anskaffning av pansarvärnsmateriel,
granatkastarammunition, luftvärnspjäser av modernaste konstruktion, radaroch
radiomateriel för armén samt luftbevakning och jaktstridsledning ävensom
materiel för modernisering av fartygen. Yidare skulle möjliggöras påbörjande
av anskaffning av den nu färdigkonstruerade 10,5 cm haubitsen för
fältartilleriets förnyelse samt anskaffning av viss signal- och kryptomateriel.
Storleken av erforderliga beställningsbemyndiganden har överbefälhavaren
uppskattat till 65—70 miljoner kronor, inklusive eventuella merkostnader för
forcering av redan beslutad materielanskaffning.
Överbefälhavaren har särskilt poängterat, att den påyrkade tidigareläggningen
av planerade materielanskaffningar icke föregriper en framtida avvägning
av försvarskostnaderna, då anskaffningen under alla förhållanden bedömes
böra komma till stånd.
I fråga om den personella beredskapen inom försvaret har överbefälhavaren
föreslagit dels ökad antagning av reservofficerare, dels anvisande under
innevarande budgetår av omkring 1 miljon kronor för intensifiering av den
frivilliga befälsutbildningen samt för ökad utbildningsverksamhet inom bland
annat lottarörelsen.
För höjande av den personella beredskapen har överbefälhavaren vidare
framlagt förslag om extra ordinära inkallelser av värnpliktiga. Således har
föreslagits att omkring 10 500 gruppchefer ur armén och ett antal ur kustartilleriet,
vilka genom begränsningen av utbildningstiden under åren 1947—
1950 ansetts ha fått en ofullständig första utbildning, våren 1951 skola fullgöra
en månads extra tjänstgöring. Kostnaderna härför ha beräknats till omkring
5 miljoner kronor. Vidare har föreslagits att omkring 5 000 värnpliktiga
vid flottan, som erhållit en i förhållande till 1941 års värnpliktslag avkortad
6
Statsutskottets utlåtande nr 227.
utbildning, inkallas till en extra utbildning i perioder om tre månader med
början våren 1951. I samband härmed har föreslagits rustande av ett antal
fartyg. Kostnaderna ha beräknats till inemot 2 miljoner kronor per kvartal.
Dessa värnpliktiga vid flottan ha fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning.
Beträffande kapitalbudgeten har överbefälhavaren föreslagit en ökning av
den för försvaret för 1950 tillgängliga byggnadskvoten för att igångsätta befästnings-
och flygfältsarbeten redan under innevarande år inom en ram av
15—20 miljoner kronor, som till större delen finnas tillgängliga. Härjämte
har förordats anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 25 miljoner
kronor för att påbörja ytterligare befästnings- och flygfältsarbeten. För att
möjliggöra detta föreslås en häremot svarande ytterligare ökning av försvarets
byggnadskvot.
I anledning av överbefälhavarens förslag gjorda framställningar.
Den materiella beredskapen.
Chefen för försvarsstaben har hemställt om anvisande å tilläggsstat för
innevarande budgetår av tillhopa 3 037 000 kronor för utvidgning av det för
försvarsgrenarna gemensamma krigstelegrafnätet, för komplettering av det
permanenta trådnätet för operativa signalförbindelser samt för anskaffning
av kryptomateriel för försvarsgrenarna.
Försvarets sjukvårdsstyrelse har hemställt, att på tilläggsstat för budgetåret
1950/51 måtte anvisas ett anslag av 1 miljon kronor för anskaffning av
sådan sjukvårdsutrustning, som styrelsen bedömde såsom särskilt angelägen
för att täcka allvarliga brister.
Arméförvaltningen har under erinran att ämbetsverket bland sina medelsäskanden
för budgetåret 1951/52 för engångsanskaffning av viss intendenturmateriel
äskat ett särskilt anslag å 1,4 5 miljon kronor nu föreslagit att av
nämnda belopp 1 miljon kronor måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår för anskaffningens påbörjande. Anskaffningen, som i
sin helhet kostnadsberäknats till 4 miljoner kronor, avser att tillföra i krigsorganisationen
ingående nya organisationsenheter beklädnadsmateriel.
Arméförvaltningen har vidare hemställt, att ämbetsverket måtte erhålla bemyndigande
att — utöver det för budgetåret 1950/51 lämnade bemyndigandet
att utlägga beställningar för anskaffning av tygmateriel till ett belopp av
70 miljoner kronor — under samma budgetår utlägga beställningar inom en
ram av ytterligare 33,8 miljoner kronor för komplettering och förnyelse av
tygmateriel.
Arméförvaltningen har uppskattningsvis beräknat de medel som för budgetåret
1950/51 anvisats till anskaffning av tygmateriel jämte å anslaget vid
ingången av budgetåret förefintliga reservationer vara tillräckliga för att
täcka såväl de utbetalningar, som bleve en följd av att bemyndigandet för
budgetåret 1950/51 utvidgades med 33,8 miljoner kronor som de ökade utbetalningar,
vilka kunde bliva en följd av de tidigare leveranserna av uteliggande
beställningar.
Statsutskottets utlåtande nr 227. •
Marinförvaltningen har hemställt, att redan under budgetåret 1950/51 ytterligare
bemyndiganden måtte lämnas ämbetsverket att inom en ram av 13
miljoner kronor förstärka den materiella beredskapen vid marinen. Av
nämnda belopp avses 6,5 miljoner kronor för fartygsbyggnader och 6,5 miljoner
kronor för anskaffning av artillerimateriel m. m. Härutöver har marinförvaltningen
räknat med sammanlagt omkring 2,4 5 miljoner kronor i forceringskostnader.
För att under budgetåret 1950/51 täcka likvider på nu föreslagna beställningsbemyndiganden
har marinförvaltningen beräknat ett belopp av 9,6 2
miljoner kronor bliva erforderligt, oavsett förenämnda forceringskostnader.
Återstående likvider (13,00 —9,62 =) 3,38 miljoner kronor beräknas skola
fullgöras under budgetåret 1951/52.
Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha hemställt om nytt bestallningsbemyndigande
för budgetåret 1950/51 om tillhopa 45,7 miljoner kronor.
Av berörda belopp avse 8 miljoner kronor modernisering av luftbevakningen,
24,7 miljoner kronor anskaffning av nattjaktflygplan samt 13 miljoner kronor
åtgärder för ökning av flygindustriens produktionstakt.
Beträffande modernisering av luftbevakningen ha chefen för flygvapnet
och flygförvaltningen åberopat chefens för flygvapnet yttrande över 1949
års försvarsutrednings skrivelse den 4 juli 1950, i vilket yttrande förordats
en moderniseringsplan, kostnadsberäknad till 30,7 5 miljoner kronor. Därest
icke Kungl. Maj:t redan till årets riksdag avsåge framlägga förslag om modernisering
enligt denna plan, borde i varje fall redan beslutad modernise
ring påskyndas och kompletteras så att den materiel, som anskaffats eller
beställts inom ramen för hittills meddelade beslut, kunde till fullo utnyttjas.
För innevarande budgetår erfordrades härför ett beställningsbemyndigande
om 8 miljoner kronor. Betalningsutfallet hade beräknats i sin helhet komma
att belasta budgetåret 1951/52.
Beträffande anskaffning av nattjaktflygplan har framhållits följande. De
nuvarande nattjaktplanen levererades under åren 1948 och 1949. Redan vid
anskaffningen förutsattes att flygplanen icke skulle kunna utnyttjas under
längre tid än fyra år. Enligt nu gällande anskaffningsplaner vore det emellertid
icke möjligt genomföra förnyelse av nattjaktplanen förrän långt senare.
På grund av haverier hade flygplanbeståndet avsevärt nedgått. Med hänsyn
såväl till flygsäkerheten som till krigsberedskapen vore det oundgängligen
nödvändigt att omedelbart vidtaga åtgärder för att ersätta den nuvarande
flygplantypen med modernare nattjaktflygplan. Den totala kostnaden för anskaffning
av nya plan hade uppskattats till 60 miljoner kronor. För att
finansiera anskaffningen stode inom flygvapnets kostnadsram endast de medel
till förfogande, som vore avsedda för planenlig förnyelse av nattjaktplanen.
Om samtliga dessa medel nu disponerades för anskaffning av flygplan
skulle den framtida förnyelsen av flygplanen omintetgöras, såvida icke
kostnadsramen utvidgades eller besparingar kunde göras. Med hänsyn till
det omedelbara behovet av ersättning av nattjaktflygplanen föresloges dels
8
Statsutskottets utlåtande nr 227.
anskaffning nu av flygplan till en kostnad av 35,3 miljoner kronor med finansiering
inom flygvapnets nuvarande kostnadsram, dels ock att auskaffningsplanen
utökas med en engångskostnad av 24,7 miljoner kronor för anskaffning
nu av ytterligare flygplan. För anskaffningens genomförande erfordrades
under innevarande budgetår ett nytt bemyndigande på 24,7 miljoner
kronor. För likvider under budgetåret 1950/51 erfordrades 4 miljoner kronor,
belöpande å planen utom kostnadsramen.
Beträffande åtgärder till ökning av flygindustriens produktionstakt har
hemställts om beställningsbemyndigande av 13 miljoner kronor. Beloppet
avses för inköp av verktygssats och lagerköp av importmateriel. För likvider
under budgetåret 1950/51 beräknas 11,5 miljoner kronor bliva erforderliga.
Till åtöd för framställningen har åberopats svårigheterna att i rådande
läge kunna inköpa flygmateriel från utlandet samt att det av beredskapsskäl
vore i hög grad önskvärt att genom forcering av den inhemska flygplanproduktionen
dels påskynda det planenliga utbytet av äldre omoderna krigsflygplan,
dels skapa förutsättningar för att vid ett beslut om förstärkning
av återstående fyra dagjaktflottiljer kunna anskaffa härför erforderlig materiel
inom landet. De föreslagna åtgärderna skulle medgiva att leveranstakten
ökades med 30 % i månaden från och med hösten 1952.
Den personella beredskapen.
Chefen för armén har föreslagit att beslut nu fattas om en utökning av
antalet reservofficerare vid armén. Härom har arméchefen anfört följande.
1941 års försvarsutredning beräknade en årlig nyrekrytering av 220 reservofficerare
vid armén. Detta antal hade sedermera blivit en norm för Kungl.
Maj ds årliga bemyndigande till chefen för armén att antaga reservofficersaspiranter
såsom fänrikar i reserven. För år 1951 hade dock antalet höjts till
högst 250. J
Denna maximering hade emellertid medfört att endast cirka 50 % av hela
antalet lämpliga reservoffioersaspiranter kunnat anställas såsom fänrikar i
reserven. Härigenom hade aspiranter med mycket goda betyg måst avvisas,
trots att betygen i många fall till och med skulle ha berättigat vederbörande
till kommendering till krigsskolan eller försvarets läroverk, om han så önskat.
Det antal reservofficerare, som årligen anställdes, kunde därför utan svårighet
ökas. En sådan ökning innebure en betydande förbättring av kvaliteten hos
krigsförbanden. Genom sin fredstjänstgöring vart tredje år kunde nämligen
reservofficerare vidmakthålla och förkovra vid kadettskolorna inhämtade kunskaper
och färdigheter i helt annan utsträckning än de värnpliktiga officerarna,
som. endast gjorde tre repetitionsövningar samt eventuellt frivillig befalsutbildnmg.
En granskning av tillgänglig betygsstatistik hade givit vid
handen, att antalet årligen antagna fänrikar i reserven kunde utökas till 350
med bibehållet kvalitetskrav. Denna utökning borde sålunda fortsättningsvis
ske. Det vore emellertid även önskvärt att kunna utnyttja det goda rekrytermgsmaterial,
som måste avvisas åren 1948, 1949 och 1950. Längre tillbaka
i tiden synes man av ålders- och utbildningsskäl ej böra gå. Med hänsyn
till kvalitetskravet syntes omkring 100 man kunna utväljas per årsklass,
varför en engångsantagning av 300 reservfänrikar borde ske innevarande
budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 227. 9
Kostnaderna för den föreslagna utökningen, avseende ekiperingslijälp,
tjänstgöringstraktamenten m. m., ha uppskattats till 210 000 kronor för budgetåret
1950/51 för att 1960/61 stiga till 510 000 kronor.
Centralförbundet för befälsutbildning har hemställt om anvisande å tillläggsstat
dels av ett anslag å 560 000 kronor för intensifiering av den frivilliga
befälsutbildningen dels ock av ytterligare medel, 150 000 kronor, för
de kvinnliga bilkårernas utbildningsverksamhet.
Skytteförbundens överstyrelse har hemställt om anvisande av ett tilläggsanslag
av 150 000 kronor för att avhjälpa de allvarligaste bristerna i fråga om
underhåll av skjutbanor. Behovet har beräknats utgöra 300 000 kronor till
och med utgången av innevarande budgetår.
Riksförbundet Sveriges lottakårer har hemställt om ytterligare bidrag för
innevarande budgetår med 285 000 kronor för utbildning av lottor.
Rikshemvärnschefen har anmält behov av förstärkning med 12o 000 kronor
av hemvärnets övningsanslag, för budgetåret 1950/51 anvisat med 1,075
miljon kronor.
Kapitalbudgeten.
Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret
1950/51 under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond anvisas särskilda
investeringsanslag om tillhopa 20 miljoner kronor. I anslutning därtill
har fortifikationsförvaltningen framhållit följande.
Av medel, som under tidigare budgetår anvisats å driftbudgeten för olika
befästningsarbeten, kvarstodo vid krigets slut omkring 13,5 miljoner kronor
odisponerade. Efter medgivande av Kungl. Maj:t hade därefter av nämnda
medel disponerats omkring 6 miljoner kronor. För närvarande återstode i
runt tal 7,5 miljoner kronor odisponerade. — För utförande av ammunitionsförråd
i berg, berghangarer, fartygstunnlar, radarbefästningar, lokaler för luftbevakningen
m. fl. för krigsberedskapens höjande nödvändiga objekt har riksdagen
anvisat särskilda investeringsanslag. Med hänsyn till rådande byggnadsreglering
hade dessa arbeten icke kunnat utföras i den takt, som tillgängliga
medel eljest kunnat medgiva. För närvarande stode i runt tal 21,5
miljoner kronor till Kungl. Maj:ts disposition. Fortifikationsförvaltningen
hade i samråd med chefen för försvarsstaben utarbetat ett byggnad sprogram
omfattande särskilt viktiga bergrums- och befästningsobjekt. Kostnaderna
för detta programs genomförande för innevarande budgetår uppginge till
omkring 26,8 miljoner kronor. Medel för detta programs genomförande
stode till förfogande. På anmodan av överbefälhavaren hade fortifikationsförvaltningen
vidare upprättat ett program för vissa ytterligare viktiga befästningsarbeten
inom en kostnadsram av 20 miljoner kronor. Medel för dessa
arbeten hade äskats i ämbetsverkets framställning rörande medelsbehovet
för budgetåret 1951/52. Det vore emellertid angeläget att dessa arbeten påbörjades
redan under innevarande budgetår. Därest ämbetsverkets förslag
om anvisande å tilläggsstat av 20 miljoner kronor bifölles, kunde äskandena
för budgetåret 1951/52 minskas i motsvarande omfattning.
10
Statsutskottets utlåtande nr 227.
Flygförvaltningen har hemställt att under innevarande budgetår erhålla bemyndigande
att igångsätta flygfältsarbeten inom en kostnadsram av 10 miljoner
kronor ävensom att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51
måtte anvisas ett investeringsanslag av 5 miljoner kronor till vissa flygfältsarbeten
m. m. Bemyndigandet avsåges att utnyttjas för igångsättande av
sådana flygfältsarbeten som anmälts i flygvapnets medelsäskanden under
kapitalbudgeten för budgetåren 1947/51 och budgetåret 1951/52. Hittills lämnade
bemyndiganden lämnade icke utrymme för en forcering av flygfältsarbetena.
Till och med budgetåret 1950/51 anvisade investeringsanslag beräknades
i sin helhet behöva tagas i anspråk för redan beslutade flygfältsarbeten.
Vissa övriga framställningar som föranleda äskanden ä tilläggsstat.
Krig smaterielverket har i skrivelse den 29 september 1950 gjort framställning
om anvisande av medel för höjande av den industriella krigsberedskapen.
Ämbetsverket har hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetar matte anvisas ett anslag av 7 000 000 kronor för viss
maskinanskaffning m. m. ävensom att för verket lämnat bemyndigande att
belasta rörelsekapitalet för lagerköp av materiel för planerad krigsproduktion
måtte ökas med 4 000 000 kronor från 10 000 000 kronor till 14 000 000
kronor. Anslaget å 7 000 000 kronor avses för anskaffning och iståndsättande
av maskiner, verktyg, mätdon och annan erforderlig utrustning för planerad
krigstillverkning.
Flygförvaltningen har i skrivelse den 15 september 1950 hemställt, att å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51 måtte under anslaget Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. m. anvisas 45 miljoner kronor. I anslutning
härtill har ämbetsverket framhållit, att betalningsutfallet i samband
med medelsäskandena för budgetåret 1950/51 hade beräknats till 145 miljoner
kronor. För budgetåret hade emellertid å riksstaten upptagits ett anslag av
allenast 135 miljoner kronor. Betalningsutfallet beräknades emellertid nu
komma att bli 180 miljoner kronor. Skillnaden, (180 — 135=) 45 miljoner
kronor, erfordrades a tilläggsstat. Anledningen till det ökade betalningsutfallet
vore bland annat att vissa utländska beställningar fullgjorts i snabbare
takt än ursprungligen beräknats.
Departementschefen.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
»De i det föregående redovisade framställningarna avse till en del äskanden,
som icke betingas av överbefälhavarens principförslag om åtgärder till
försvarsberedskapens omedelbara förstärkning. Jag upptager till en början
dessa äskanden till prövning.
Flygförvaltningen har hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1950/51 av ytterligare 45 miljoner kronor under anslaget Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. m. Anslaget erfordras för att kunna
Statsutskottets utlåtande nr 227. 11
inom bemyndigandesystemets ram verkställa under budgetåret motsedda likvider.
Utgifterna äro alltså av automatisk karaktär, hänförliga till av riksdagen
tidigare lämnade bemyndiganden. De kunna sägas vara en följd av
redan före överbefälhavarens förslag uppnådd forcering av materielleveranserna
för flygvapnet. Jag förordar att medel äskas å tilläggsstat för fullgörande
av ifrågavarande likvider.
Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha vidare anmält behov av
nya bemyndiganden och betalningsmedel för att tidigare än som i gällande
anskaffningsram för flygvapnet förutsatts ersätta nattjaktflottiljens (Västmanlands
flygflottiljs) flygplan. Förslaget innebär dels en tidigareläggning
inom gällande kostnadsram för budgetåren 1950/57 av anskaffning av flygplan,
dels ock att flygvapnets kostnadsram under nämnda period skall utökas
med 24,7 miljoner kronor för inköp av ytterligare flygplan. Jag vill
erinra om att under senare tid ett flertal haverier med dödlig utgång inträffat
vid krigsmässiga övningar med flottiljens nuvarande nattjaktplan. Genom
inträffade haverier har flottiljens flygplanbestånd nedgått. Jag finner det
vara nödvändigt att flottiljen snarast möjligt tillföres nya flygplan i sådan
omfattning att de krigsmässiga övningarna kunna bedrivas med modern och
ur säkerhetssynpunkt fullgod materiel. Även beredskapsskäl kunna åberopas
för en dylik anskaffning. Jag förordar alltså, att åtgärder redan nu vidtagas
för anskaffning, inom flygvapnets kostnadsram, av moderna nattjaktplan.
Detta kan ske utan att nya beställningsbemyndiganden nu behöva
lämnas. Anskaffningen medför icke heller behov av ytterligare betalningsmedel
under budgetåret 1950/51. Däremot är jag icke nu beredd förorda anskaffning
av flygplan utöver kostnadsramen.
Jag övergår härefter till överbefälhavarens principförslag till försvarsberedskapens
omedelbara stärkande och i anslutning därtill av myndigheter och
organisationer avgivna framställningar och upptar först till behandling fragoi
berörande den materiella beredskapen.
Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att värdet den 1 juli
1950 av utelöpande beställningar — avseende arméns tygmateriel, marinens
fartygsbyggnader och artillerimateriel samt flygmateriel uppgick till avsevärda
belopp, omkring 780 miljoner kronor, och att möjlighet förelegat att
utlägga beställningar för ytterligare omkring 550 miljoner kronor. Betalningsutfallet
under budgetåret 1949/50 åter uppgick allenast till omkring 310
miljoner kronor. Det framstår som synnerligen angeläget att i rådande utrikespolitiska
läge alla möjligheter tillvaratagas för att på kort sikt öka
leveranstakten beträffande beslutade materielanskaffningar. Detta gäller särskilt
sådan materiel, beträffande vilken bristerna i krigsorganisationen äro
mest framträdande. På min anmodan verkställda undersökningar ha givit
vid handen, att möjligheterna till en forcering av materielleveranserna inom
den närmaste tiden i stort sett synas vara relativt begränsade beträffande såväl
importmateriel som, därest icke förtursrätt med stöd av förfogandei ättslagstiftning
tillgripes, inom landet tillverkad materiel. Från krigsmaterielverket
har emellertid anmälts att ämbetsverket, efter kontakter med leverantörerna i
12
Statsutskottets utlåtande nr 227.
syfte att på frivillighetens väg öka leveranskapaciteten, kunnat utverka snabbare
leveranser beträffande åtskillig genom verkets försorg anskaffad materiel,
bland annat pansarvärnsvapen, pansarvärnsammunition och övrig ammunition.
Jag förutsätter, att fortsatta ansträngningar göras att forcera ifrågavarande
materielleveranser.
En forcering av materielleveranserna under budgetåret 1950/51 kominer
uppenbarligen att medföra ett tidigare betalningsutfall än vad man förut räknat
med. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde detta tidigare betalningsutfall
kunna uppskattas till omkring 25 miljoner kronor. Eör att uppbringa
betalningsanslagen för marinen till erforderlig nivå böra å tilläggsstat
anvisas ytterligare 10 miljoner kronor med lika fördelning å anslaget till
fartygsbyggnader och anslaget till anskaffning av artillerimateriel. I övrigt
erfordras icke av denna anledning någon ökad medelsanvisning, då under
budgetåret 1950/51 tillgängliga reservationer torde förslå för ifrågakommande
ökade likvider.
En fortsatt forcering av materielleveranserna kommer givetvis jämväl för
budgetåret 1951/52 att medföra ökade krav på betalningsmedel under betalningsanslagen.
Det är emellertid icke nu möjligt att uppskatta storleken
härav.
I samma mån som en forcering av nu utlagda beställningar kan genomforas
uppkommer i fråga om bemyndigandeanslagen behov av bemyndiganden
för att utlägga nya beställningar hos industrierna i syfte att uppehålla
den löpande produktionen av krigsmateriel, överbefälhavaren har härjämte
förordat att beslut nu fattas -— i form av nya bemyndiganden eller nya ansiag
för tidigareläggning av beställningar å för krigsberedskapens stärkande
särskilt betydelsefull materiel. Förvaltningsmyndigheterna ha i dessa
hänseenden äskat bemyndiganden eller anslag, inklusive vissa forceringskostnader,
om tillhopa 82,2 8 7 miljoner kronor samt anmält eventuellt ytterligare
behov av bemyndiganden för forceringskostnader.
Beträffande dessa äskanden vill jag till en början framhålla att jag icke i
förevarande sammanhang är beredd förorda de av chefen för flygvapnet och
flygförvaltningen föreslagna åtgärderna för ökning av den inhemska flygindustriens
leveranstakt.
I övrigt vill jag nu förorda nya bemyndiganden eller anslag för tidigare^
beställningar inom en ram av 65 miljoner kronor, inklusive ifrågakommande
forceringskostnader. Jag förordar, att inom angivna ram följande
ändamål nu tillgodoses.
Bemyndiganden Bärav anslag
, eller anslag. å tilläggsstat.
Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss mate -
riel m. m............................................. 2 o 2 o
Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. (inklusive
forceringskostnader).......................... 34-o _
Armén: Beklädnad m. m............................. q s q 5
Marinen: Fartygsbyggnader m. m. (inklusive forceringskostnader)
.................................. 80 5o
Statsutskottets utlåtande nr 227.
13
Bemyndiganden Därav anslag
Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. in. |
eller anslag. |
å tilläggsstat. |
(inklusive forceringskostnader).................... Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. (in- |
6-o |
5''0 |
klusive forceringskostnader) .....................^ |
8-o |
— |
Sjukvårdsmateriel .................................... |
0-5 |
0-6 |
Krigsmaterielverket: Viss maskinanskaffning m. m. |
6-o |
3*o |
Summa |
65 o |
16o |
Några myndigheter ha förutsatt, att de i förevarande sammanhang ifrågasatta
bemyndigandena skola tillkomma utöver de i äskandena för budgetåret
1951/52 begärda. Jag är emellertid icke nu beredd att taga ställning till frågan
om storleken av de bemyndiganden som böra utverkas för budgetåret
1951/52; dessa frågor synas böra prövas först i samband med budgetberedningarna
för nämnda budgetår. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga
besluta om de ändringar i förhållande till myndigheternas i förevarande sammanhang
framlagda förslag som betingas av denna anledning liksom av den
av mig förordade begränsningen i förhållande till myndigheternas förslag.
I enlighet med av riksdagen meddelade föreskrifter angående dispositionen
av krigsmaterielverkets rörelsekapital äger Kungl. Maj:t bemyndiga ämbetsverket
att belasta sitt rörelsekapital med ytterligare medel för beredskapsköp.
Beträffande nu föreliggande förslag om förstärkande av den personella
beredskapen anser jag mig böra tillstyrka anvisande å tilläggsstat av tillhopa
1 miljon kronor för intensifiering av utbildningsverksamheten inom
hemvärnet, den frivilliga befälsutbildningen, inklusive de kvinnliga bilkårerna,
samt lottarörelsen. Däremot finner jag icke det av skytteförbundens
överstyrelse anmälda medelsbehovet vara av natur att i förevarande
sammanhang böra tillgodoses. Jag förordar, att förslag framlägges om anvisande
å tilläggsstat för innevarande budgetår av följande reservationsanslag,
nämligen till Armém Hemvärnets övningar 100 000 kronor, till Armén: Frivilliga
befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000 kronor samt till Lottaorganisationen
225 000 kronor.
Yad härefter angår arméchefens förslag om utökning av antalet reservofficerare
vid armén får jag erinra om att Kungl. Maj: t genom beslut den 28
augusti 1950 beslutat öka antalet reservofficerare, som må antagas vid armén
under år 1951, med 30 till 250. Jag är icke beredd att i förevarande sammanhang
förorda en ytterligare ökning. Jag får erinra om att här avsedd personal
är utbildad till värnpliktiga officerare. Med hänsyn till de betydande
kostnader ett bifall till förslaget skulle innebära för fredsorganisationen
synes förslaget böra prövas först i samband med framtida principbeslut
rörande försvarskostnaderna.
Med förenämnda skrivelse den 29 september 1950 har överbefälhavaren
beträffande frågan om kompletterande utbildning av gruppchefer vid armén
och kustartilleriet, vissa värnpliktiga vid flottan och befäl vid luftbevak
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 227.
ningen framhållit, att försvarsgrenscheferna utarbetat underlag, sammanfattat
i en vid skrivelsen fogad promemoria, för fortsatta undersökningar och överläggningar.
Överbefälhavaren har anmodat försvarsgrenscheferna att avge
förslag rörande ifrågavarande utbildning och äska erforderliga medel å tillläggsstat
för budgetåret 1950/51 samt för budgetåret 1951/52. Av promemorian
framgår att utbildningen avser 12 900 gruppchefer vid armén ur åldersklasserna
1947—1949 (mot av överbefälhavaren tidigare angivet antal av
10 500), därav 4 500 skulle fullgöra en månads extra tjänstgöring i omedelbar
anslutning till avslutad första tjänstgöring våren 1951, 6 800 inkallas
till en månads extra utbildning våren 1951 samt 1 600 inkallas till en
månads extra tjänstgöring hösten 1951 i anslutning till dem då åvilande repetitionsövning.
Inkallelsen har angivits böra ske med åberopande av 28 §
värnpliktslagen eller, därest detta icke kunde ifr&gakomma, såsom beredskapsövning
(§27:2). Kostnaderna torde kunna uppskattas till drygt 4 miljoner
kronor för budgetåret 1950/51. — För kustartilleriets del förordas inkallelser
av 1 560 gruppchefer till en månads extra utbildning vid olika tidpunkter
under 1951. Kostnaderna ha uppskattats till omkring 650 000 kronor.
— För flottans del förordas att kompletterande utbildning av vissa fartygsbesättningar
under 90 dagar skall äga rum från och med den 1 april 1951
å för ändamålet nyutrustade fartyg. Kostnaderna för budgetåret 1950/51 ha
uppskattats till omkring 2 miljoner kronor.
Yad först angår förslaget om inkallande av gruppchefer vid armén och
kustartilleriet till en månads extra tjänstgöring för kompletterande utbildning
får jag till en början erinra om att frågan om gruppchefsutbildningens
framtida ordnande för närvarande är föremål för utredning. Jag är väl medveten
om att i varje fall gruppchefema ur de äldsta av de åldersklasser, som
nu ifrågasatts skola inkallas, icke utbildats med de förbättrade utbildningsmetoder
som på senaste tid tillämpas. A andra sidan torde övergången till
repetitionsövningar i krigsförband ha skapat förutsättningar att öka gruppchefernas
användbarhet. Det är emellertid uppenbart att en ytterligare utbildning
av dessa äldre gruppchefer skulle göra dem mer skickade att fullgöra
sina uppgifter i krigsorganisationen. Jag delar uppfattningen att, därest
inkallelser av beredskapsskäl finnas böra ske, i första hand ifrågavarande
gruppchefer böra inkallas. Frågan om dylika inkallelser måste emellertid bedömas
med utgångspunkt från det aktuella beredskapsläget. Jag anser för
närvarande icke möjligt att bedöma huruvida dylika inkallelser böra tillgripas.
Jag får i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Maj:t erhållit riksdagens
bemyndigande att bestrida av beredskapsinkallelser föranledda kostnader
genom överskridande av vederbörliga å riksstaten uppförda anslag.
Yad härefter angår frågan om inkallande av värnpliktiga ur flottan till
extra tjänstgöring under tre månader får jag erinra om att enligt gällande
bestämmelser dessa värnpliktiga fullgjort all dem åliggande fredsutbildning,
för närvarande 12 månader i en följd. Mot denna utbildningstids tillräcklighet
i och för sig torde några erinringar icke förefunnits. Inom marinledningen
pågå emellertid vissa undersökningar, syftande till en omläggning
av utbildningsgången inom den totala utbildningstiden av 12 månader. Det
Statsutskottets utlåtande nr 227.
15
förhållandet att flottans värnpliktiga fullgöra all tjänstgöring i en följd medför
att de icke kunna erhålla kompletterande utbildning på sådan materiel
som tillförts marinen efter det deras värnpliktstjänstgöring fullgjorts. De nu
föreslagna inkallelserna torde i första hand åsyfta kompletterande utbildning
med den materiel, som under senare år i samband med fartygens modernisering
tillförts flottan. Önskvärdheten av en dylik kompletterande utbildning
kan icke förnekas. Ifrågavarande värnpliktiga ha emellertid såsom
nämnts fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning. En inkallelse till
tjänstgöring måste därför ske i form av beredskapsövning. Såsom jag tidigare
framhållit anser jag icke möjligt att nu bedöma, huruvida dylika inkal
-
lelser böra äga rum.
Av mig i det föregående förordade förslag, berörande driftbudgeten, inne -
bära för budgetåret 1950/51 förändringar i fråga om bemyndiganden och
uppskattat betalningsutfall ävensom anslagsäskanden å tilläggsstat enligt
följande sammanställning. __
1 Ändamål |
Bemyndigan-den eller |
I förhållande |
Bärav anslag |
För lågt beräknat betalningsanslag för flygvapnets |
45o |
45-0 |
|
Tidigare betalningsutfall på grund av forcering av |
— |
25-o |
lQ-o |
Nya beställningsbemyndiganden i anledning av |
65-o |
22o |
16o |
Förstärkning av den personella beredskapen .... |
ro |
1''0 |
1''0 |
Summa |
66 o |
93 o |
72 o |
Yad slutligen angår kapitalbudgeten anser jag att ytterligare medel böra
äskas för att fortsätta pågående flygfältsarbeten. Hittills anvisade anslag äro
redan disponerade. Jag förordar att å tilläggsstat äskas 5 miljoner kronor.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att för innevarande budgetår igångsätta
flygfältsarbeten inom en ram av 5 miljoner kronor utöver för budgetåret
anvisat anslag. Detta bemyndigande har ännu icke utnyttjats. Något
ytterligare bemyndigande torde icke erfordras.
I fråga om de till befästningsfonden hänförliga byggnadsarbetena medge
förefintliga reservationer och odisponerade belopp av de för budgetåret
1950/51 anvisade anslagen igångsättande av byggnadsarbeten till väsentligt
högre belopp än som kan inrymmas i den för försvaret för år 1950 avsedda
byggnadskvoten. Förutsättningar synas föreligga att genom extra kvottilldelning
öka försvarets byggnadsvolym för år 1950 med mellan 15 och 20 miljoner
kronor, inklusive flygfältsbyggen. Undersökningar pågå i syfte att utröna
förutsättningarna för att igångsätta ytterligare byggnadsarbeten med anlitande
av tillgängliga anslagsmedel. Jag är icke beredd att nu förorda att å tilläggsstat
anvisas ytterligare anslag för dylika arbeten. Frågan om anvisande av
dylika anslag å tilläggsstat för budgetåret 1950/51 torde få upptagas i sam
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 227.
band med behandlingen av fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för
budgetåret 1951/52, då säkrare hållpunkter föreligga för bestämmandet av försvarets
byggnadskvot för år 1951.»
Utskottet.
I den föreliggande propositionen har framhållits, att försvarskostnaderna
under budgetåren 1945/50 varierat mellan 700 och 950 miljoner kronor, varvid
tydligen avses den faktiska medelsåtgången. En avsevärd del av dessa kostnader,
mellan 200 och 300 miljoner kronor per budgetår, har avsett anskaffning av
materiel. Uidare ha beställningar å materiel utlagts eller väntas komma att
inom den närmaste tiden utläggas till ett belopp av ej mindre än omkring
1 330 miljoner kronor. Härigenom har på sätt i propositionen också framhållits
vårt land i betydande grad kunnat vidmakthålla och planmässigt utveckla
den försvarsorganisation, som skapades under det andra världskriget.
Med hänsyn emellertid till det alltmer skärpta utrikespolitiska läget har
det befunnits angeläget, att änmu större uppmärksamhet ägnas vår försvarsberedskap.
I sådant syfte har i den föreliggande propositionen framlagts förslag
till förstärkning av denna beredskap. Sålunda begäras nya bemyndiganden
att anskaffa materiel till sammanlagt 59 miljoner kronor, varjämte äskas
anslag å tilläggsstat för materielanskaffning med 6 miljoner kronor. För ökad
utbildningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna begäres
sammanlagt 1 miljon kronor. Under kapitalbudgeten hemställes om anvisande
av 5 miljoner kronor för fortsatta flygfältsarbeten. Härjämte äskas å tilläggsstat
betalningsanslag om tillhopa 65 miljoner kronor för likvidering av materielbeställningar.
Vad först den materiella försvarsberedskapen beträffar må framhållas, att
det med hänsyn till de stora mängder materiel, som enligt det föregående utlagts
eller komma att utläggas, befunnits angeläget, att en forcering därvid
kommer till stånd, främst beträffande sådana materielleveranser, där behovet
är mest framträdande. Efter kontakter med leverantörerna har det lyckats
att på frivillighetens väg åstadkomma en forcering beträffande viss materiel.
Möjligheterna till en dylik forcering äro dock såsom departementschefen framhållit
relativt begränsade. I motionerna I: 533 och II: 638 har ifrågasatts,
huruvida icke, därest frivilliga överenskommelser icke kunna komma till
stånd, Kungl. Maj:t bör med stöd av allmänna förfogandelagen bereda för försvaret
oundgängliga leveranser förtursrätt. Givetvis kan man under vissa förhållanden
icke bortse från detta alternativ. Tvångsingripanden böra dock
enligt utskottets mening såvitt möjligt undvikas. Ansträngningarna måste
främst inriktas på att på andra vägar nå fram till en tillfredsställande lösning.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga och därvid i tvångsmål icke lämnar prioritetsalternativet obeaktat.
Förberörda båda motioner i nu förevarande del torde få anses besvarade
med vad utskottet sålunda anfört.
Det förhållandet att materielleveranserna forceras under innevarande bud -
Statsutskottets utlåtande nr 227.
17
getår med tur i vissa fall tidigare betalningsutfall än vad man förut räknat
med. Departementschefens förslag att härför för marinens vidkommande anvisa
tillhopa 10 miljoner kronor å tilläggsstat tillstyrkes.
Såsom i propositionen framhållits uppstår, i samma mån som eu forcering
av nu utlagda beställningar kan genomföras, i fråga om bemyndigandeanslagen
behov av bemyndiganden, så att ytterligare beställningar kunna utläggas hos
industrierna i syfte att uppehålla den löpande produktionen av krigsmateriel.
Departementschefen föreslår utökning av materielanskaffningarna genom nya
bemyndiganden eller anslag för att möjliggöra att redan under innevarande
budgetår beställningar utläggas å för krigsberedskapens stärkande särskilt
betydelsefull materiel. Departementschefens förslag innebär, såsom i det
föregående antytts, att kostnadsramen för dessa nya bemyndiganden eller anslag
för tidigareläggning av beställningar fastställes till 65 miljoner kronor.
Myndigheternas äskanden i dessa hänseenden uppgå till omkring 82 miljoner
kronor. Motionsvis ha framställts yrkanden i anslutning till myndigheternas
förslag. Utskottet kommer i det följande att redogöra för och angiva sin
ställning till dessa yrkanden.
I syfte att åvägabringa en ökning av den inhemska flygindustriens leveranstakt
ha i motionerna I: 533 och II: 638, vilka i förevarande del överensstämma
med myndigheternas förslag, för innevarande budgetår hemställts om nytt
beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor och anslag av 11,5 miljoner
kronor. Medlen äro avsedda för inköp av verktygssats och lagerköp av im
portmateriel. Utskottet inser väl betydelsen av förstärkningsåtgärder på
detta område. Emellertid vill utskottet framhålla, att ett förverkligande av
förslaget i hög grad torde bero på möjligheten för vederbörliga företag att
anskaffa härför erforderlig ytterligare arbetskraft. Utskottet har svårt att
föreställa sig, att detta utan vidare skall låta sig göra. Att svårigheter där
vidlag föreligga har utskottet även fått bekräftat genom underhandsmeddelande
från flygledningen. Vid sådant förhållande och då i vart fall denna
fråga icke är klart utredd, bör det enligt utskottets mening icke ifrågakomma
att utöver av riksdagen anvisade betydande anslagsbelopp, som ännu icke
kunnat ianspråktagas, anvisa ytterligare medel, vilka måhända även måste
reserveras tills vidare. Det bör därvid jämväl framhållas, att ett bifall till det i
motionerna framställda lörslaget delvis innebär en utökning av den av riksdagen
bestämda kostnadsramen för flygvapnet. Utskottet är vid angivna
förhållanden icke berett tillstyrka motionerna i denna del. De i samma
ämne väckta motionerna I: 537 och II: 634, i vilka yrkandet begränsats till
2 miljoner kronor i beställningsbemyndigande och 2 miljoner kronor i an
slag, avsedda för inköp av verktygssats, finner utskottet sig av förberörda
"-käl jämväl böra avstyrka.
T fråga om behovet av nattjaktplan ha myndigheterna föreslagit dels eu
tidigareläggning inom gällande kostnadsram för budgetåren 1950/t)< av anskaffning
av flygplan, dels ock att flygvapnets kostnadsram under nämnda
period skall utökas för inköp av ytterligare plan. Den totala kostnaden för
IUhaiti) Ull riksdagens protokoll 1950. ti sand. År 22t.
o — 2242 r»0
18
Statsutskottets utlåtande nr 227.
anskaffning av nya nattjaktplan har uppskattats till ISO miljoner kronor.
Departementschefen förordar, att åtgärder redan nu vidtagas för anskaffning
inom kostnadsramen av moderna nattjaktplan. Förslaget medför icke
några nya beställningsbemyndiganden eller behov av betalningsmedel under
innevarande budgetår. Utskottet anser de av departementschefen anförda
skälen för denna nyanskaffning bärande och biträder förslaget i fråga.
I motionen II: 639 förordas i enlighet med myndigheternas förberörda
\ikande
För ändamålet begäres ett nytt beställningsbemyndigande på 24,7 miljoner
kronor jämte tilläggsanslag för löpande budgetår av 4 miljoner kronor. Utskottet
anser sig böra erinra, att nattjaktflottiljen uppsatts tidigare än vad
som från början var förutsatt. Här är alltså icke fråga om någon eftersläpning
i föihållande till gällande anskaffningsplan. Ett bifall till motionen betydei
alltså ett frångående av hittills fastställt program för flygvapnets utökning.
Utskottet anser sig icke utan vidare berett att nu medverka härtill
och vill erinra, att myndigheternas äskande i nu angivna del icke betingas
av överbefälhavarens principförslag om åtgärder till försvarsberedskapens
omedelbara, förstärkning. Motionen II: 639 avstyrkes alltså. Utskottet vill
emellertid i detta sammanhang framhålla, att utskottet anser självfallet, att
Kungl. Maj:t, icke minst med tanke på den flygande personalens säkerhetskrav
— antalet haverier och därvid inträffade dödsfall har varit oroande
många vid vår första nattjaktflottilj — har sin uppmärksamhet riktad på
frågan rörande möjligheterna att ytterligare komplettera beståndet av
moderna och möjligast driftsäkra nattjaktplan. Något ingripande från riksdagens
sida i detta ärende torde således icke vara erforderligt, varför utskottet
finner jämväl motionerna I: 533 och II: 638, såvitt nu är i fråga, icke
böra föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.
Vad marinen beträffar har Kungl. Maj:t med avseende å anslagen till
fartygsbyggnader och till anskaffning av artillerimateriel m. m. föreslagit
beställningsbemyndiganden å 8 miljoner kronor respektive 6 miljoner kronor
samt anvisande på tilläggsstat av 10 miljoner kronor — varav 5 miljoner
kronor med hänsyn till tidigare betalningsutfall på grund av forcering och 5
miljoner kronor för tidigareläggning av beställningar — under vartdera av
dessa båda anslag. Utskottet, som i det föregående tillstyrkt de föreslagna
medelsanvisningarna för att möta tidigare betalningsutfall på grund av forcering,
anser sig jämväl i övrigt böra biträda Kungl. Maj ds nyssnämnda förslag.
Utskottet har under hand inhämtat, att utredning pågår inom marinförvaltningen
rörande anskaffning härutöver av viss teleteknisk materiel, däribland
ladai, ävensom att ämbetsverket har för avsikt att så snart ske kan underställa
denna fråga Kungl. Maj ds prövning. Vissa möjligheter föreligga, enligt
vad utskottet inhämtat från marinförvaltningen, att redan under innevarande
budgetår utnyttja av riksdagen anvisade anslag eller lämnade bemyndiganden
iför att utlägga beställningar å en del av här avsedd materiel. Således
uppges numera ett belopp av 3 miljoner kronor under anslaget 1942/43
Statsutskottets utlåtande nr 227.
19
till Marinen: Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaffning
m. m. icke erfordras för ursprungligen avsett ändamål utan kunna utnyttjas
för här avsedda anskaffningar. Vidare skulle beställningar redan under innevarande
budgetår kunna utläggas med utnyttjande av vissa av riksdagen
redan lämnade bemyndiganden, vilka icke oundgängligen behöva tagas i anspråk
redan under detta budgetår för ursprungligen avsedda ändamål. Dessa
bemyndiganden — tillhopa 12,5 miljoner kronor, därav 7 miljoner kronor
under anslaget Marinen: Fartygsbyggnader avse en av tre ubåtar av ny typ
samt 5,5 miljoner kronor avse olika objekt under anslaget Marinen: Anskaffning
av artillerimateriel m. m. — behöva emellertid, därest de nu tillfälligt
utnyttjas, förnyas för budgetåret 1951/52 för tillgodoseende av de med bemyndigandena
ursprungligen avsedda ändamålen. Utskottet finner ifrågavarande
materielfråga vara av så vital betydelse för våra försvarskrafters effektiva
utnyttjande, att den bör ägnas en synnerlig uppmärksamhet från Kungl.
Maj:ts sida, med särskilt beaktande av de möjligheter att utnyttja äldre anslag
och, tillfälligt, redan lämnade bemyndiganden, som marinförvaltningen
angivit. Med hänsyn till vad i ärendet sålunda framkommit torde motionerna
I: 535 och II: 637 samt I: 537 och II: 634, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, icke påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.
Kungl. Maj:ts förslag om anvisande å tilläggsstat av 45 miljoner kronor
till anskaffning av flygmateriel föranledes av att erforderliga likvider inom
bemyndigandesystemets ram visat sig bliva större under innevarande budgetår
än som tidigare antagits. Då utgifterna i fråga äro av automatisk karaktär,
tillstyrker utskottet, att angivna belopp nu anvisas.
Vad härefter angår kapitalbudgeten tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa 5 miljoner kronor
för att fortsätta pågående flygfältsarbeten. Härav följer, att utskottet icke
kan biträda det i motionerna I: 533 och II: 638 gjorda yrkandet om anvisande
av ytterligare 5 miljoner kronor för ändamålet. Dessa motioner i nu berörd
del avstyrkas alltså.
I fråga om de till befästningsfonden hänförliga byggnadsarbetena har
departementschefen framhållit, att förefintliga reservationer och odisponerade
belopp av de för budgetåret 1950/51 anvisade anslagen medge igångsättande
av byggnadsarbeten till väsentligt högre belopp än som kan inrymmas i den
för försvaret för år 1950 avsedda byggnadskvoten. Förutsättningar synas
enligt departementschefen föreligga att genom extra kvottilldelning öka försvarets
byggnadsvolym för sistnämnda år med mellan 15 och 20 miljoner
kronor, inklusive flygfältsbyggen.
I motionerna I: 533 och II: 638 har hemställts bland annat om tilläggsanslag
av 20 miljoner kronor för påbörjande av ytterligare befästningsarbeten
i enlighet med av överbefälhavaren avgivet förslag. Enligt vad i propositionen
upplysts pågå undersökningar i syfte att utröna förutsättningarna för
att igångsätta ytterligare byggnadsarbeten med anlitande av tillgängliga anslagsmedel.
Utskottet anser därför i likhet med departementschefen, att
20
Statsutskottets utlåtande nr 227.
frågan om anvisande av ytterligare anslag för ändamålet lämpligen bör prö
vas i samband med behandlingen av medelsäskandena för nästa budgetår,
då säkrare hållpunkter föreligga för bestämmandet av försvarets byggnadskvot
för år 1951. Utskottet finner sig vid angivna förhållanden böra avstyrka
sistnämnda båda motioner jämväl i nu berörd del.
Utskottet övergår härefter till frågan om förstärkning av den personella
beredskapen.
För intensifiering av den frivilliga utbildningsverksamheten har departementschefen
föreslagit ett sammanlagt belopp av 1 miljon kronor med viss
närmare angiven fördelning å hemvärnets övningar, den frivilliga, befälsutbildningen,
inklusive de kvinnliga bilkårerna, och lottarörelsen. De verkställda
beräkningarna synas utskottet kunna godtagas. Utskottet anser sig
därför åtminstone icke i nu förevarande sammanhang böra föreslå, att i enlighet
med skytteförbundens överstyrelses framställning, med vilken yrkan
det i motionerna 1:536 och 11:635 överensstämmer, 150 000 kronor anvisas
för skjutbanors underhåll. Ett vid riksdagens vårsession motionsvis väckt
förslag i samma ämne avslogs av riksdagen. Nämnda motioner avstyrkas
alltså.
För närvarande antagas vid armén årligen 220 reservofficersaspiranter så
som fänrikar i reserven. För år 1951 har antalet dock höjts till 250. I motio
nerna 1:533 och H: 638 — vilka i denna del överensstämma med en av
chefen för armén i ämnet gjord framställning — föreslås dels att antalet årligen
antagna fänrikar i reserven ökas till 350 dels ock att engångsantagning sker
innevarande budgetår av 300 reservfänrikar. I motionerna I: 534 och II: 633
framställes enahanda yrkande, såvitt avser årlig antagning. Däremot föreslås
i sistnämnda motioner en till 150 fänrikar begränsad engångsantagning.
Utskottet finner väl, att med hänsyn till rådande befälsbrist ett genomförande
av ifrågavarande förslag skulle medföra en önskvärd förbättring av
kvaliteten hos krigsförbanden. Å andra sidan må erinras, att personalen i
fråga är utbildad till värnpliktiga officerare och således kan utnyttjas såsom
plutonchefer i krigsorganisationen. Härjämte bör erinras, att utredning för
närvarande pågår rörande försvarets framtida organisation. Betänkligheter
kunna därför resas mot att nu fatta beslut, som kunna komma att sträcka
sina verkningar till tiden efter det kommande principbeslutet rörande försvarsavvägningen.
Kostnaderna vid bifall till arméchefens förslag belöpa sig
för innevarande budgetår till 210 000 kronor, men uppmärksammas må att
dessa kostnader komma att automatiskt stegras för att under budgetåret
1960/61 uppgå till 510 000 kronor. Härtill kommer, att förslaget i fråga icke
är direkt betingat av den omedelbara förstärkning av försvarsberedskapen
som i propositionen åsyftas. Utskottet anser för sin del försiktigheten bjuda,
att omhandlade fråga prövas i samband med det framtida principbeslutet
rörande försvarskostnaderna. De i ämnet väckta motionerna, de båda förstnämnda
såvitt nu är i fråga, finner utskottet sig alltså icke böra biträda.
Ett på senare tiden synnerligen omdebatterat ämne är frågan om grupp -
Statsutskottets utlåtande nr 227.
21
chefsutbildningen. Utredning rörande dess framtida ordnande pågår för närvarande.
I motionerna I: 537 och II: 634 har i anslutning till framställningar
av de militära myndigheterna föreslagits, att gruppchefer tillhörande 1947
och 1948 års åldersklasser i armén och kustartilleriet skola inkallas till en
månads extra utbildning. De sammanlagda kostnaderna för den föreslagna
anordningen uppskattas för innevarande budgetår till 3,4 miljoner kronor.
Ifrågavarande gruppchefer ha fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning.
Då i motionerna icke åsyftas, att den kompletterande utbildningen
skall ske på så sätt att gruppcheferna få tillgodoräkna sig denna extra tjänst
göring såsom fullgjord repetitionsövning, måste de ifrågasatta inkallelserna
ske enligt 28 § eller 27 §, andra momentet, värnpliktslagen. Utskottet vill
erinra, att departementschefen under höstens remissdebatt närmare redogjort
för möjligheterna för Kimgl. Maj:t att besluta om dylika inkallelser.
Denna fråga torde här böra ytterligare beröras. Utskottet vill då först framhålla,
att förstnämnda lagrum har avseende endast på det fall att krigsmakten
mobiliseras vid krig. Denna paragraf kan alltså icke här tillämpas. Enligt
bestämmelserna i 27 § äger Kungl. Maj:t visserligen inkalla värnpliktiga till
beredskapsövning under högst 180 dagar. Av förarbetena till detta lagrum
framgår dock, att den befogenhet, som härigenom tillagts Kungl. Maj:t, icke
avsetts skola användas i annat fall än då det utrikespolitiska läget ger be
stämd anledning härtill. Meningen med anordningen är i själva verket att
beredskapsövningen skall till en viss gräns ersätta längre gående åtgärder.
Till följd härav lärer det icke nu kunna komma i fråga att med stöd av 27 §
värnpliktslagen inkalla värnpliktiga till supplementär utbildning; detta givetvis
under förutsättning att förhållandena icke tillspetsas i sådan grad att det
finnes fog för anordnande av beredskapsövning. Erinras må, att, därest så
skulle bliva fallet, innevarande års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att be
strida av beredskapsinkallelser föranledda kostnader genom överskridande
av vederbörliga å riksstaten uppförda anslag. Av det anförda torde framgå,
att Kungl. Maj:t icke utan ändring av värnpliktslagen äger inkalla värn
pliktiga till kompletterande utbildning på sätt i motionerna föreslagits. Ut
skottet anser därför, att motionerna, såvitt nu är i fråga, icke kunna av riks
dagen bifallas.
I motionerna I: 533 och II: 638 har föreslagits, att riksdagen måtte i skri
velse till Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten av att behovet av kompletterande
gruppchefsutbildning beaktas, varvid förordats att — om så befinnes
påkallat — värnpliktslagen ändras därhän, att sådan supplementär utbildning
av värnpliktiga gruppchefer skall kunna anordnas. Frågan härom synes ut
skottet stå i nära sammanhang med den pågående utredningen rörande grupp
chefsutbildningens ordnande. Enligt vad utskottet under hand inhämtat lärer
utredningen kunna slutföras i så god tid, att proposition i ämnet kan fram
läggas redan till nästa års riksdags höstsession. För övrigt bör erinras, att
nu ifrågavarande lagrum var föremål för statsmakternas prövning i sak så
sent som vid föregående års riksdag ävensom att innevarande års riksdag
22
Statsutskottets utlåtande nr 227.
under hänvisning till nämnda utredning avslagit då väckta motioner om föriängd
gruppchefsutbildning. Då Kungl. Maj:t givetvis har sin uppmärksam
het riktad på här omliandlade spörsmål anser utskottet, att förberörda båda
motioner, i vad de avse skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t, icke böra påkalla
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Kungl. Maj:ts förslag i de delar, i vilka utskottet icke särskilt yttrat sig,
ha icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen
i samband därmed anfört.
Motionen 11:636, vari hemställts om avslag å Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, avstyrkes.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) beträffande komplettering av nattjaktflottiljens flygplans
bestånd avslå motionerna 1:533 och II: 638, i vad de beröra
detta ämne, samt motionen II: 639;
b) beträffande materielanskaffning i övrigt för flygvapnet
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna
I: 533 och II: 638 samt I: 537 och II: 634, såvitt nämnda
motioner avse ökning av flygindustriens leveranstakt, ävensom
med avslag å motionen II: 636, såvitt nu är i fråga,
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 oktober 1950 angivna
grunder medgiva utläggande av beställningar för anskaffning av
flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 8 000 000 kronor;
2) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. å till
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor;
II. att riksdagen må beträffande anskaffning av artillerimateriel
m. m. för marinen
a) avslå motionerna I: 535 och II: 637 angående skrivelse till
Kungl. Maj:t i fråga om teleteknisk materiel;
b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:537 och II: 634, i vad de avse anskaffning av
teleteknisk materiel, ävensom motionen II: 636, såvitt nu är
i fråga,
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 oktober 1950 angivna
grunder medgiva utläggande av beställningar för anskaffning av
artillerimateriel m. m. för marinen inom en kostnadsram av
6 000 000 kronor;
2) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 227.
23
III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 63G, såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 oktober 1950 angivna grunder
medgiva utläggande av beställningar inom följande kostnadsramar,
nämligen för
a) Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. 34 000 000
kronor,
b) Marinen: Fartygsbyggnader 8 000 000 kronor;
IV. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 636, såvitt nu är i fråga, å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde
huvudtiteln anvisa följande reservationsanslag, nämligen till
a) Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss materiel m. m.
2 000 000 kronor;
b) Armén: Beklädnad m. m. 500 000 kronor;
c) Armén: Hemvärnets övningar 100 000 kronor;
d) Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000
kronor;
e) Marinen: Fartygsbyggnader 10 000 000 kronor;
f) Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m. 500 000
kronor; samt
g) Lottaorganisationen 225 000 kronor;
V. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionen II: 636, såvitt nu är i fråga,
a) till Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa
maskiner m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1950/51 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställ
ningar å maskiner m. m. må utläggas inom en kostnadsram av
3 000 000 kronor;
VI. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 533 och II: 638 samt II: 636,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa flygfält sarbeten
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under
försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, anvisa ett in
vesteringsanslag av 5 000 000 kronor;
VII. att riksdagen må avslå motionerna I: 533 och II: 638, såvitt
de avse anslag till befästningsarbeten;
VIII. att riksdagen må avslå motionerna I: 536 och II: 635
angående anslag till frivilliga skytterörelsen;
IX. att riksdagen må beträffande utökning av antalet reservfänrikar
vid armén avslå motionerna I: 533 och TI: 638, såvitt
de avse detta ämne, samt I: 534 och IT: 633;
Statsutskottets utlåtande nr 227.
X. att riksdagen må beträffande kompletterande utbildning av
gruppchefer avslå motionerna I: 533 och II: 638 samt I: 537 och
II: 634, samtliga motioner såvitt de avse detta ämne;
XI. att motionerna I: 533 och II: 638, i vad de avse förtursrätt
för leveranser till försvaret, må anses besvarade med vad utskottet
anfört.
Stockholm den 5 december 1950.
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sven Larsson, Gränebo, Mannerskantz,
Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Leander, Gillström, Johan Eric
Ericson, Näsström, von Heland, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Alfred
Nilsson och Lundgren; samt
^ från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,
Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla,
Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Kyling, Thapper,
Persson i Vinberg och Hjalmarson.
Reservationer.
A. av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, von Heland, Alfred Nilsson,
Lundgren, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Svensson
i Ljungskile, Rubbestad, Ståhl, Kyling och Hjalmarson, vilka ansett, att
utskottet beträffande materielanskaffning för flygvapnet bort tillstyrka förslag
om ökning av flygindustriens leveranstakt samt föreslå skrivelse till
Kungl. Maj:t rörande komplettering av nattjaktflottiljens flygplansbestånd
och att därför
dels det stycke på s. 17 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»I syfte» och slutar med orden »böra avstyrka», bort hava följande lydelse:
»I syfte att åvägabringa en ökning av den inhemska flygindustriens leveranstakt
har chefen för flygvapnet och flygförvaltningen för innevarande
budgetår hemställt om beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor och
anslag av 11,5 miljoner kronor. Medlen äro avsedda för inköp av verk/tygs
sats och lagerköp av importmateriel. Till stöd för framställningen ha åberopats
svårigheterna att i rådande läge kunna inköpa flygmateriel från utlandet
samt att det vore i hög grad önskvärt att genom foroering av den inhemska
flygplansproduktionen dels påskynda det planenliga utbytet av äldre
omoderna krigsflygplan, dels skapa förutsättningar för att vid ett beslut om
förstärkning av återstående fyra dagjaktflottiljer kunna anskaffa härför er
-
Statsutskottets utlåtande nr 227.
25
forderlig materiel inom landet. Med hänsyn till den alltmer forcerade upp
rustningen utomlands kan man enligt utskottets mening icke bortse från möjligheten
av leveransstopp av flygplan och annan för flygvapnet oundgänglig
materiel. Yad detta skulle betyda för vår flygplansuppsättning torde ligga
i öppen dag. Det måste därför betraktas som en beredskapsåtgärd av hög
angelägenhetsgrad, att vår inhemska flygindustri sättes i stånd att så långt
möjligt är tillgodose våra egna behov. Att märka är att av totalkostnaden,
13 miljoner kronor, för att säkerställa forceringen av vår flygplansproduktion
endast 2 miljoner kronor, avseende inköp av extra verktygssats, falla utom
flygvapnets nuvarande kostnadsram, medan återstoden, 11 miljoner kronor
för lagerköp av importmateriel, falla inom nämnda ram. Merkostnaden utgör
således allenast 2 miljoner kronor. Utskottet, som alltså anser att de av
flygledningen föreslagna åtgärderna för att höja flygindustriens produktionstakt
snarast böra vidtagas, föreslår i enlighet med de i ämnet väckta motio
nerna, att riksdagen måtte för innevarande budgetår medgiva, att beställning
å en verktygssats må utläggas inom en kostnadsram av 2 miljoner kronor
och för samma ändamål anvisa ett tilläggsanslag av likaledes 2 miljoner
kronor. Detta innebär, att det av Kungl. Maj:t begärda beställningsbemyn
digandet till anskaffning av flygmateriel m. m. bör ökas från 8 miljoner kro
nor till 10 miljoner kronor och motsvarande anslag från 45 miljoner kronor
till 47 miljoner kronor.»;
dels det stycke på s. 18 i utskottets yttrande, som börjar med orden »I
motionen» och slutar med orden ».särskilda åtgärd», bort hava följande
lydelse:
»Departementschefens ifrågavarande av utskottet tillstyi''kta förslag innebär
emellertid, att endast något mer än hälften av de erforderliga nya nattjaktplanen
nu kan anskaffas. Detta är dock icke tillräckligt ens för att utrusta
nattjaktflottiljens stridande förband. I motionen II: 639 förordas där
för i enlighet med myndigheternas förberörda yrkande anskaffning av natt
jaktplan jämväl utöver gällande kostnadsram. Härför erfordras ett nytt beställningsbemyndigande
på 24,7 miljoner kronor jämte tilläggsanslag för
löpande budgetår av 4 miljoner kronor. Utskottet vill erinra, att det vid in
köp utomlands av de i nattjaktflottiljen ingående flygplanen, vilka då icke
voro helt moderna, förutsatts, att det skulle bliva möjligt att omkring år
1954 ersätta dessa plan med flygplan av inhemsk produktion. Av tekniska
skäl lärer det knappast bliva möjligt att leverera inhemska flygplan förrän
efter ytterligare ett par år. Detta skulle innebära, att flygplanen skulle
komma att uppnå en livslängd av inemot det dubbla mot normalt. En sådan
livslängd är under inga förhållanden godtagbar. Härtill är att märka, att
flygplanstypen i fråga redan nu är föråldrad. Den flygande personalens för
troende för dessa flygplan lärer — helt förståeligt — till följd av den onormalt
höga haveri frekvensen och därvid inträffade dödsfall ha undergrävts.
Med hänsyn till det anförda synes det utskottet synnerligen angeläget, att
åtgärder snarast vidtagas för att åstadkomma en snabbare komplettering av
26
Statsutskottets utlåtande nr 227.
ifrågavarande flygplansbestånd. Med hänsyn till ärendets angelägenhetsgrad
förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t omprövar denna fråga och att riks
dagen därför i enlighet med yrkandet i motionerna 1:533 och 11:638, i nu
berörd del, bör inskränka sig till att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva uttryck
för sin i det föregående angivna uppfattning i ämnet. Av det anförda följer,
att utskottet delar de i motionen II: 639 anförda synpunkterna men anser att
med frågan om medelsanvisning för ändamålet bör anstå tills vidare»;
dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:
»I. att riksdagen må
a) beträffande komplettering av nattjaktflottiljens flygplans
bestånd i anledning av motionerna I: 533 och II: 638, i vad de
beröra detta ämne, samt motionen II: 639 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 533 och II: 638, med bifall till motionerna I: 537 och II: 634,
samtliga nämnda motioner såvitt de avse ökning av flygindu
striens leveranstakt, ävensom med avslag å motionen II: 636, såvitt
nu är i fråga,
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med av utskottet angivna
grunder medgiva utläggande av beställningar för anskaffning
av flygmateriel in. m. inom en kostnadsram av 10 000 000
kronor;
2) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel fn. ni. å till
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 47 000 000 kronor.»
B. av herrar Mannerskantz, Lundgren, Kyling och Hjalmarson, vilka
ansett, att utskottet bort tillstyrka anvisande av medel till befästningsarbeten
och att därför
dels det stycke på s. 19 och 20 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»I motionerna» och slutar med orden »berörd del», bort hava följande lydelse:
»Allmän enighet torde råda om betydelsen och behovet av befästningsarbeten.
Med hänsyn till byggnadsrestriktionerna föreligger för närvarande
en allvarlig eftersläpning i fråga om dessa arbeten. Det är därför angeläget,
att byggnadstakten påskyndas i möjligaste mån, så att onödiga tidsförluster
undvikas. Utskottet är därför av den uppfattningen, att i det rådande läge
är nödvändigt, att medel för igångsättande av ytterligare sådana arbeten
redan nu anvisas. Överbefälhavaren har beräknat de aktuella kostnaderna
härför till 20 miljoner kronor. Utskottet, som tagit del av de till
ärendet hörande handlingarna, har funnit här avsedda arbeten vara av den
angelägenhetsgrad, att de snarast böra komma till utförande. Utskottet vill
därför förorda, att riksdagen i enlighet med yrkandet i motionerna I: 533 och
II: 638, såvitt nu är i fråga, anvisar för ändamålet ett tilläggsstatsanslag av 20
miljoner kronor.»;
Statsutskottets utlåtande nr 227. -(
dels ock utskottets hemställan under VII. bort hava följande lydelse:
»VII. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 533 och
II: 638, såvitt nu är i fråga, till Ytterligare befästningsarbeten å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under försvarets
fastighetsfond, befästningars delfond, anvisa ett investeringsanslag
av 20 000 000 kronor.»
C. av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, von Heland, Alfred Nilsson,
Lundgren, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Svensson
i Ljungskile, Rubbestad, Ståhl, Kyling och Hjalmarson, vilka ansett, att
utskottet bort tillstyrka utökning av antalet reservfänrikar vid armén och att
därför
dels det stycke på s. 20 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Utskottet finner» och slutar med orden »böra biträda», bort hava följande
lydelse:
»Utskottet finner de av departementschefen anförda skälen mot en förstärkning
av reservofficerskadern icke hållbara. Enligt utskottets mening
torde ett beslut om ökning av denna kader icke påverka principbeslutet
rörande försvarets framtida organisation. Ett faktum är, att i fråga om den
fasta befälskadern omfattande vakanser nu förefinnas. En utfyllnad av dessa
måste förr eller senare ske. Det har i propositionen upplysts, att den nuvarande
maximeringen av den årliga nyrekryteringen av reservofficerare vid
armén medfört, att endast cirka 50 % av hela antalet lämpliga reservofficersaspiranter
kunnat antagas såsom fänrikar i reserven. Enligt en av chefen
för armén upprättad betygsstatistik skulle denna nyrekrytering med bibehållande
av kvalitetskravet kunna utökas till 350. I syfte att åstadkomma eu
välbehövlig förbättring av kvaliteten hos krigsförbanden anser utskottet angeläget,
att detta rekryteringsmaterial utnyttjas. Huruvida en återgång senare
till en lägre rekryteringskvot är möjlig torde framdeles få bliva föremål för
närmare övervägande. Utskottet föreslår alltså, att den årliga nyrekryteringen
av reservofficerare vid armén bestämmes till 350 och tillstyrker därmed motio
nema I: 533 och II: 638 samt I: 534 och II: 633, samtliga såvitt nu är i fråga.
Vidare må framhållas, att ett stort antal reservofficersaspiranter måst avvisas
på grund av platsbrist under åren 1948, 1949 och 1950. Arméchefen har
därför föreslagit, att under innevarande budgetår engångsantagning sker av
100 man per årsklass eller alltså 300 reservfänrikar. Av i det föregående anförda
skäl anser utskottet det vara i hög grad olägligt att avstå från den
kvalitetsförbättring, som härigenom skulle kunna vinnas. Av ekonomiska skäl
och då kvalitetskravet bör ställas högt, synes måhända en viss begränsning av
arméchefens förslag böra ske. Utskottet vill för sin del förorda, att i anledning
av motionerna T: 533 och 11:638 samt 1:534 och 11:633, såvitt nu är
i fråga, engångsantagningen av reservfänrikar bestämmes till 200.
Då utbildningen till reservofficer icke kräver extra kostnader utöver ut
28
Statsutskottets utlåtande nr 227.
bildningen till värnpliktig officer, torde utgifterna för bär föreslagna åtgärder
kunna begränsas till 140 000 kronor för budgetåret 1950/51. Dessa kostnader
falla på arméns anslag till ekiperingsersättning, varför utskottet före
slår, att riksdagen för ändamålet anvisar ett tilläggsanslag för innevarande
budgetår av 140 000 kronor.»;
dels ock utskottets hemställan under IX. bort hava följande lydelse
»IX. att riksdagen må beträffande utökning av antalet reserv
fänrikar vid armén i anledning av motionerna I: 533 och II: 638,
såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 534 och II: 633
a) medgiva, att engångsantagning må under innevarande bud
getår ske av 200 reservfänrikar vid armén bland det rekryterings
material, som på grund av platsbrist måst avvisas under åren
1948—1950;
b) medgiva, att antalet under år 1951 i sedvanlig ordning an
tagna fänrikar i reserven vid armén må ökas till 350;
c) till Armén: Ekiperingsersättningar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1950/51 under fjärde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 140 000 kronor.»
D. angående kompletterande utbildning av gruppchefer
1) av herrar Gränebo, Ohlon, von Heland, Alfred Nilsson. Malmborg i
Skövde, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile,
Rubbestad och Ståhl, vilka ansett,
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 och 22, som börjar med
orden »Ifrågavarande gruppchefer» och slutar med orden »riksdagens sida»,
bort hava följande lydelse:
»Ifrågavarande gruppchefer ha fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning.
Då i motionerna icke åsyftas, att den kompletterande utbildningen
skall ske på så sätt att gruppcheferna få tillgodoräkna sig denna extra tjänstgöring
såsom fullgjord repetitionsövning, måste de ifrågasatta inkallelserna
ske enligt 28 § eller 27 §, andra momentet, värnpliktslagen. Det har gjorts
gällande, att Kungl. Maj:t icke utan vidare äger rätt att enligt värnpliktslagen
i dess nuvarande lydelse inkalla värnpliktiga till dylik utbildning.
Företrädare för annan åsikt finnas dock. Då alltså delade meningar
råda härvidlag, anser utskottet sig icke böra biträda det i motionerna
I: 537 och II: 634 gjorda yrkandet om medelsanvisning men föreslår i anled
ning av motionerna, att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast framlägger förslag
till sådana ändringar i vämpliktslagen att dylik utbildning kan anordnas.
I motionerna I: 533 och II: 638 har föreslagits, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten av att behovet av kompletterande
gruppchefsutbildning beaktas, varvid förordats att — om så befinnes
påkallat — värnpliktslagen ändras därhän, att sådan supplementär utbildning
av värnpliktiga gruppchefer skall kunna anordnas. Frågan härom synes ut
Statsutskottets utlåtande nr 227.
skottet stå i nära sammanhang med den pågående utredning rörande gruppchefsutbildningens
ordnande. Enligt vad utskottet under hand inhämtat lärei
utredningen kunna slutföras i så god tid, att proposition i ämnet kan framläggas
redan till nästa års riksdag, varigenom förlängd gruppchefsutbildning
kan anordnas hösten 1951. Det är därvid angeläget, att gruppcheferna ur
åldersklasserna 1947 och 1948 erhålla en sådan utbildning att de vid krig
bli bättre skickade att kunna bekläda sina ansvarsfulla befattningar. Utskottet
förutsätter, att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder i enlighet härmed.»;
dels ock att utskottets hemställan under X. bort hava följande lydelse:
»X. att riksdagen må beträffande kompletterande utbildning
av gruppchefer i anledning av motionerna 1:533 och II: 638
samt I: 537 och II: 634, samtliga motioner såvitt de avse detta
ämne, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört.»
2) av herrar Mannerskantz, Lundgren, Kyling och Hjalmarson, vilka ansett,
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 och 22, som börjar med orden
»Ifrågavarande gruppchefer» och slutar med orden »riksdagens sida», bort
hava följande lydelse:
»Det har från militärt håll vid upprepade tillfällen betonats, att utbildningstiden
för de till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga med hänsyn
till utbildningens ändamål borde göras längre än nu gällande för sådana
värnpliktiga, som endast skola underkastas soldatutbildning. Det synes utskottet
synnerligen angeläget, att denna fråga snarast erhåller en tillfredsställande
lösning, varvid jämväl bör beaktas nödvändigheten av att gruppcheferna
tillhörande nu inneliggande och i vår inryckande åldersklasser bibringas
erforderlig supplementär utbildning.
I skrivelse den 6 september 1950 har överbefälhavaren för höjande av den
personella beredskapen föreslagit, att kompletterande utbildning av gruppchefer,
tillhörande åldersklasserna 1947—1949, vilka fått en ofullständig första
utbildning, skall äga rum våren 1951. Såsom av den föreliggande propositionen
framgår har även departementschefen medgivit, att gruppchefer av åldersklasserna
1947 och 1948 icke utbildats med de förbättrade utbildningsmetoder, som
på senare tid tillämpats, och framhållit att det vore uppenbart, att en ytterligare
utbildning av dessa gruppchefer skulle göra dem mera skickade att full
sröra sina uppgifter i krigsorganisationen. Enligt utskottets mening är det i
hög grad betänkligt såväl ur militär som ur den enskildes synpunkt, att dessa
gruppchefer till följd av bristande utbildning icke äro tillräckligt skickade att
vid krig kunna bekläda sina ansvarsfulla befattningar. Behovet av kompletterande
utbildning torde emellertid göra sig gällande även för gruppchefer
tillhörande äldre åldersklasser än nu omförmälda. Det är därför av vikt, att
en sådan utbildning kommer till stånd. Den torde i första hand böra inriktas
på gruppchefer ur åldersklasserna 1947 och 1948, de yngsta av de åldersklasser
vilka endast delvis lärt känna och hantera de nyaste vapnen.
30
Statsutskottets utlåtande nr 227.
Det har gjorts gällande, att Kungl. Maj:t icke utan vidare äger rätt
att enligt värnpliktslagen i dess nuvarande lydelse inkalla värnpliktiga till
kompletterande utbildning, varom här är fråga. Företrädare för annan åsikt
finnas dock. Då alltså delade meningar råda härvidlag, anser utskottet sig
icke böra biträda det i motionerna I: 537 och II: 634 gjorda yrkandet men föreslår,
att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast framlägger förslag till sådana
ändringar i värnpliktslagen, att dylik utbildning kan anordnas. Utskottet
vill därför i enlighet med yrkandet i motionerna I: 533 och II: 638 hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver tillkänna sin uppfattning i
denna fråga.»;
dels ock att utskottets hemställan under X. bort hava följande lydelse:
»X. att riksdagen må beträffande kompletterande utbildning
av gruppchefer med bifall till motionerna I: 533 och II: 638 samt
i anledning av motionerna I: 537 och II: 634, samtliga motioner
såvitt de avse detta ämne, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet anfört.»
Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.